FRIIDROTT 10-12 ÅR Utbildningshandledning UNGDOMSTRÄNARE STEG 1 Kursen Friidrott 10 12 år är en del av friidrottens nya kurssteg Ungdomstränare steg 1, som består av tre olika kurser som ungdomstränare i friidrott rekommenderas att gå under den period de tränar ungdomar som är mellan 10 och 14 år gamla. Totalt omfattar kurssteget ca 65 timmar (åtta kursdagar + hemuppgifter). Kursen Grundtränarutbildning nivå 1 (GTU 1) arrangeras av SISU Idrottsutbildarnas distrikt och ger kursdeltagaren kunskaper om ungdomars utveckling och behov i förpubertets- och pubertetsåldern. Utbildningen omfattar 15 timmar + tränarpraktik och självstudier på hemmaplan. Innehållet kretsar kring träningslära och tränarskap och ger möjlighet till nätverksbyggande mellan idrotter, för att ta tillvara olika kunskaper och erfarenheter om ungdomsidrott. Kurserna Friidrott 10-12 år och Friidrott 12-14 år genomförs av friidrottens distriktsförbund (UC) och innehåller vardera tre kursdagar + reflekterande hemuppgifter. Kursen ska ge tränaren teoretiska och praktiska kunskaper om hur man kan lägga upp en utvecklande friidrottverksamhet för ungdomar före och i puberteten. Kursintyget Ungdomstränare steg 1 utfärdas till tränare som har genomgått de tre ovanstående kurserna. KURSEN FRIIDROTT 10-12 ÅR Målgrupp Målgruppen för kursen Friidrott 10 12 år är alla som tränar friidrottsungdomar fram till puberteten eller äldre nybörjare. Inga särskilda förkunskaper krävs. De kursdeltagare som har vilja, engagemang och intresse för ungdomar och ungdomars idrottande har goda förutsättningar att bli en bra tränare. Din roll som kursledare Som kursledare ingår du i ett utbildarteam som genomför kursen Friidrott 10 12 år så ofta som föreningarna i ditt distrikt efterfrågar den. Din uppdragsgivare är friidrottens regionala utbildningssamordnare som kan vara ansvarig för utbildningsverksamheten i ett eller flera distrikt. Kursen Friidrott 10 12 år kan genomföras som en kurs där distriktets samtliga föreningar bjuds in eller lokalt i en eller ett par föreningar om utbildningssamordnaren anser att det är mer praktiskt. Den regionala utbildningssamordnaren kommer att ha dessa förväntningar på dig: Du är intresserad av friidrott och villig att dela med dig av din entusiasm Du ser det som positivt att de ungdomar som friidrottar erbjuds en åldersanpassad verksamhet där en bred utveckling av koordinationen står i centrum före puberteten Du vill stötta föreningar i ditt distrikt som vill bygga en ungdomsverksamhet för många aktiva och många ledare Själva kursledaruppgiften är ett mycket stimulerande uppdrag som utvecklar dig som person och kommer att ge dig massor av nya kunskaper om den praktiska verksamhet som pågår i föreningarna i din närhet. 1
Innehåll Merparten av tiden i kursen Friidrott 10 12 år ägnas åt teoretisk och praktisk utbildning i friidrottens löp-, hopp- och kastgrenar samt koordinations- och styrketräning. Resterande tid ägnas åt friidrottstränarskap, träningslära, träningsplanering och metodik. Som kurslitteratur och referensmaterial används boken Grundträning i friidrott 10-14 år, dvd:n Friidrott 10-12 år, pdf-filen Styrka, rörlighet och koordinationsbanor och videomaterialet från Svensk Friidrotts kasttränarutbildning steg 1. Kursupplägget bygger på tre heldagar, som kan genomföras enligt något av nedanstående fyra alternativ: 1. Fördelat på två helger: Dag 1+2 (lördag-söndag) tre-fyra veckors uppehåll Dag 3 (lördag eller söndag) 2. Fördelat på två helger: Dag 1 (lördag eller söndag) tre-fyra veckors uppehåll Dag 2+3 (lördag-söndag) 3. Fördelat på tre helger: Dag 1 uppehåll Dag 2 uppehåll Dag 3 Mellan kursdag 1 och 3 genomför deltagarna, individuellt eller i grupp, en reflekterande hemuppgift på temat Friidrottstränarskap. 4. Som en långhelg fredag-söndag. Med detta upplägg kan hemuppgifterna delas ut antingen före kursen med diskussion och redovisning under kurshelgen, eller i samband med kursen och i så fall sker redovisning skriftligt efter kursen. Handledningsmaterial Denna utbildningshandledning är uppdaterad hösten 2016 och kommer med stor sannolikhet att revideras igen. Den senaste versionen av kursledarmaterialet finns alltid att ladda ned från webbplatsen http://idrottonline.se/svenskafriidrottsforbundet/handledningsmaterial 2
Timplan Kursdag 1 Presentation, kursintroduktion Friidrottstränarskap (inkl. introduktion av hemuppgift) Metodik Lunch Träningslära Introduktion av grenarna sprint och häck Löpkoordination (praktiskt pass) Sprint och häck (praktiskt pass) Kursdag 2 Träningslära och träningsplanering Uthållighetsträning, introduktion av grenen medel-lång Medel- och långdistans (praktiskt pass) Hoppkoordination (praktiskt pass) Lunch Introduktion av grenarna höjd, stav, längd och tresteg Höjd, stav, längd och tresteg (praktiskt pass) Kursdag 3 Styrketräning Friidrottstränarskap: Redovisning av hemuppgift Introduktion av grenarna kula, diskus, slägga och spjut Kastkoordination och skivstångsteknik (praktiskt pass) Lunch Kula, diskus, slägga och spjut (praktiskt pass) 30 min 1 tim 2 tim 30 min 30 min 1 tim 30 min 1 tim 15 min 1 tim 3 tim 1 tim 1 tim 3 tim 3
GENOMGÅNG AV KURSENS TEORETISKA MOMENT I de teoretiska momenten varvas föreläsningar med diskussion och reflektion. Det är bra om den lokal du använder för kursen ger möjlighet att visa PowerPoint-presentationer eftersom detta ingår i kursledarmaterialet. Dessutom bör det finnas tavla och/eller blädderblock i lokalen för att du och kursdeltagarna på ett smidigt sätt ska kunna dokumentera de diskussioner som uppstår. Om det är praktiskt möjligt bör de teoretiska momenten genomföras i den ordning de presenteras i denna handledning. För att kunna genomföra kursens praktiska pass på bästa möjliga sätt ska passen om metodik och träningslära genomföras före det första praktikpasset Kursdag 1 Presentation och kursintroduktion (30 minuter) Inled kursen med att presentera dig som kursledare och att varje deltagare under en kort stund får presentera sig själv med basfakta som namn, förening, ledarerfarenheter, förväntningar på kursen m.m. Introducera sedan kursen Friidrott 10 12 år med hjälp av bifogat PowerPoint-material (Introduktion, PP 1-4). Friidrottstränarskap (1 timme uter) Med avsnittet Friidrottstränarskap finns goda möjligheter att aktivera kursdeltagarna i diskussioner, vilket är ett bra sätt att lägga en grund för kommunikationen i gruppen under hela kursförloppet. Börja med att visa PP 1 och låt sedan kursdeltagarna i smågrupper diskutera vad det innebär att vara en klok ledare. Gå sedan igenom centrala begrepp från avsnittet En bra friidrottsverksamhet för ungdomar (sidorna 8-12) med hjälp av PP 2-5. Var uppmärksam på gruppens reaktioner och öppna gärna för diskussion under genomgången. Använd sedan PP 6 för att introducera de fyra aspekterna av RF:s idrottsmiljöbegrepp och PP 7 för att förklara att idrottsungdomar kan finna sin motivation på två olika sätt. Förklara också att uppgiftsorientering är att föredra eftersom ungdomar som har en ensidigt resultatorienterad motivation ofta tröttnar på sin idrott i förtid. Låt därefter kursdeltagarna läsa avsnittet Arbeta i tränarteam (sidorna 23-24) och sedan i smågrupper diskutera fördelar och eventuella nackdelar med att jobba i tränarteam. Låt varje grupp redovisa sina argument och sammanställ på tavla eller blädderblock. Avsluta passet med att introducera den hemuppgift kursdeltagarna ska jobba med på hemmaplan och redovisa under kursdag 3. Hemuppgiften finns på ett separat blad i handledningsmaterialet som kan kopieras och delas ut till kursdeltagarna. Metodik (uter) Metodikavsnittet i kursen är kort, men mycket viktigt. Tankarna om långsiktighet, variation och pedagogisk kommunikation bör genomsyra all friidrottsverksamhet med ungdomar, och även det sätt du som kursledare genomför kursens praktikpass på. Börja med att låta kursdeltagarna läsa första halvan av sidan 31 och använd sedan PP 1-8 för att sammanfatta kapitlet Metodik (sidorna 31-36) och inledningen av kapitlet Koordinationsträning (sidorna 72-73). 4
Träningslära (2 timmar) Med avsnittet Träningslära lägger du en grund för kursdeltagarnas förståelse av hur ungdomars fysiska utveckling går till och vilka konsekvenser detta bör få för träningsupplägget med ungdomar före puberteten. Inled genomgången av detta avsnitt med att förklara att bokens text bör uppdateras på några punkter. Denna information finns också på ett separat blad i handledningsmaterialet som bör kopieras och delas ut till kursdeltagarna. Friidrottens allmänna träningslära är ett kompendium som beskriver hur friidrottsträning bör utformas från nybörjare till elit. Friidrottens allmänna träningslära är också varje friidrottstränares ordlista om träning. Observera att kapitlet om träningslära i Grundträning i friidrott har en terminologi som delvis avviker från den som används i 2016 års utgåva av Friidrottens allmänna träningslära, och upplys era kursdeltagare om att följande begrepp bör ändras: I avsnittet om rörlighetsträning (sidan 46), använd begreppen dynamisk rörlighet (istället för aktiv rörlighet) resp. statisk rörlighet (istället för passiv rörlighet). I avsnittet om styrketräning (sidan 48), använd begreppen grundstyrka (istället för maximal styrka: grund) och förberedande maximal styrka (istället för maximal styrka: volym). I sammanfattningen (sidan 53) ska den fysiska grundegenskapen snabbhet få eget utrymme i cirkeldiagrammen. I det mindre diagrammet som visar 10-åringars träning genom att dela fältet Uthållighet i två lika delar, i det större diagrammet som visar 14-åringars träning genom att minska fältet Koordination/teknik med ungefär en tredjedel. (Alla dessa justeringar är gjorda i PowerPoint-materialet.) Förslagsvis genomförs merparten av detta avsnitt i föreläsningsform, med utgångspunkt i kapitlet Träningslära (sidorna 37-53) och med stöd av PP 1-17. Introduktion av grenarna sprint och häck (30 minuter) Sprint Visa PP 1 och gå snabbt igenom de faser ett sprintlopp består av. Berätta sedan om grenens tekniska betoningar utifrån texten på sidorna 83-84 och med stöd av PP 2-3. Fortsätt med PP 4 som anger vad som är särskilt viktigt att träna före puberteten. Avsluta med en snabb genomgång av stafett där du utgår ifrån PP 5-7. Häck Visa PP 1 och gå snabbt igenom de faser ett häcklopp består av. Berätta sedan om grenens tekniska betoningar med stöd av PP 2. Fortsätt med PP 3 som beskriver häckträningens karaktär och beståndsdelar och PP 4 som ger några praktiska tips om löpövningar för häck. Avsluta med att visa första klippet från häckkapitlet på dvd:n Friidrott 10 12 år. 5
Kursdag 2 Träningslära och träningsplanering (1 timme) Introducera avsnittet om träningsplanering med att visa PP 1 och förklara att utgångspunkten för träningsplaneringen är en tanke om långsiktig utveckling för de aktiva. Fortsätt föreläsa med utgångspunkt i avsnittet Träningsplanering (sidorna 54-59) och med stöd av PP 2-8. Uthållighetsträning, introduktion av grenen medel- och långdistans (15 minuter) Gå igenom PP 1-2, som visar vilken typ av uthållighetsträning som är mest utvecklande för ungdomar före puberteten. Hänvisa till tabellen på sidan 50. Gå sedan snabbt igenom PP 3-6. Introduktion av grenarna höjd, stav, längd och tresteg (uter) Använd detta pass för att ge en introduktion till friidrottens hoppgrenar. Till varje gren finns ett antal PP-bilder som följer ett gemensamt mönster: En beskrivning av grenens beståndsdelar, genomgång av ett antal tekniska betoningar och tips på hur grenen bäst tränas med aktiva före puberteten. Avsluta genomgången av varje gren med att titta på grenens helhetsutförande på dvd:n Friidrott 10 12 år (det första klippet i respektive kapitel). Efter kursdag 2 är det lämpligt att dela ut (eller skicka ut) PowerPointmaterialet om löp- och hoppgrenarna till samtliga kursdeltagare, som stöd för minnet. Kursdag 3 Styrketräning (uter) Med det här passet ger du kursdeltagarna en teoretisk introduktion som förklarar varför och hur styrketräning bör bedrivas med ungdomar före puberteten. Utgångspunkten är texten i kapitlet Styrketräning (sidorna 60-71). Föreläs med stöd av PP 1-4. Medan PP 4 visas i lokalen vägleder du kursdeltagarna genom sidorna 62-66 för att ge dem en förståelse för hur bokens fakta kan användas för att bygga upp genomtänkta och utvecklande styrkepass. Avsluta med att varje deltagare individuellt får planera ett eller flera korta styrkepass för sin grupp. Friidrottstränarskap: Redovisning av hemuppgift (1 timme) Placera kursdeltagarna i grupper om 4-5 personer och se till att så många olika föreningar som möjligt är representerade i varje grupp. I grupperna får varje person redovisa sina svar och reflektioner utifrån den hemuppgift som delades ut under kursdag 1. Som kursledare kan du gå runt i lokalen och lyssna på redovisningarna och uppmuntra till diskussion runt de tankar och reflektioner som tas upp. Avbryt gruppdiskussionerna efter 20-30 minuter och placera fyra numrerade A4-papper på väggen eller på borden i kurslokalen. Visa PP 1 och be varje kursdeltagare gå till den siffra som bäst beskriver deras egen åsikt. Låt sedan några av kursdeltagarna utveckla sina tankar och varför de ställde sig vid den siffra de valde. Introduktion av grenarna kula, diskus, slägga och spjut (uter) Använd detta pass för att ge en introduktion till friidrottens kastgrenar. Till varje gren finns ett antal PP-bilder som följer ett gemensamt mönster: En beskrivning av grenens beståndsdelar, genomgång av ett antal tekniska betoningar och tips på hur grenen bäst tränas med aktiva före puberteten. Avsluta genomgången av varje gren med att titta på ett urval av övningar från Svensk Friidrotts kasttränarutbildning steg 1. (Materialet finns att ladda ned från webbplatsen http://idrottonline.se/svenskafriidrottsforbundet/handledningsmaterial). Efter kursdag 3 är det lämpligt att dela ut (eller skicka ut) PowerPointmaterialet om kastgrenarna till samtliga kursdeltagare, som stöd för minnet 6
GENOMGÅNG AV KURSENS PRAKTISKA MOMENT Kursens praktiska delar kräver en hel del förberedelser från kursledarens sida. Det är viktigt att du i god tid försäkrar dig om att allt material som behövs finns på plats och kan användas under praktikpassen. Du bör också tänka på att organisera praktikpassen på ett sätt som gör att många kan genomföra övningarna samtidigt. Koordinationsträning I utbildningen genomförs tre olika pass med rubriken koordinationsträning: Löpkoordination (kursdag 1) Hoppkoordination (kursdag 2) Kastkoordination och skivstångsteknik (kursdag 3) Det är viktigt att kursdeltagarna är så aktiva som möjligt under koordinationspassen, och prövar olika övningar för att själva få en större förståelse för hur koordinationsträningen fungerar. Löpkoordination (30 minuter, genomförs under kursdag 1) Inled passet med en mycket kort genomgång av de grundläggande principerna för löpkoordinationsträning före puberteten: Avspänning Kroppshållning Variation (hastighet, rytm, rörelseriktning, armarnas position, olika redskap m.m.) Genomför sedan ett ca 20 minuter långt pass i högt tempo där kursdeltagarna får pröva många olika löpkoordinationsövningar. Använd exempelpasset på sidan 86 i boken som inspiration och komplettera med löpövningar som du själv väljer. Hoppkoordination (1 timme, genomförs under kursdag 2) Inled passet med en uppvärmning som innehåller en hel del lågintensiva hopp. Under uppvärmningen passar det bra att berätta om fyra tekniska betoningar som bör prägla all hoppträning: Upprätt överkropp Blicken riktad framåt Aktiv fotisättning rakt under höften Sträckt höftled Gå därefter igenom de fem hoppkoordinativa grundövningarna: Mångsteg Enbenshopp Hoppsa Galopphopp Jämfotahopp Under denna genomgång låter du kursdeltagarna pröva olika varianter av grundövningarna. Utgå ifrån de hoppkoordinationsövningar som visas på dvd:n Friidrott 10 12 år och komplettera med övningar som du själv väljer. Kom ihåg att variation är ett nyckelbegrepp och välj därför övningar med varierande kraftinsats, fart och rörelseriktning. 7
Kastkoordination och skivstångsteknik (1 timme, genomförs under kursdag 3) Börja med att värma upp med lugn jogg, följt av en stunds aktiv rörlighetsträning. Under uppvärmningen går du igenom följande tekniska betoningar som är viktiga i kastträningen: All kraft ska ut i redskapet Alla kast startar från benen, sedan hjälper kroppsdelarna till att skapa fart i redskapet i följande ordning: Höft, skuldra, arm och till sist handleden, som ger en sista skjuts. Markkontakt med båda fötterna i utkastet Upprätt kroppshållning i utkastet Efter uppvärmningen får kursdeltagarna under 10-15 minuter pröva de sex grundläggande kastkoordinationsövningar som beskrivs på sidorna 77-78 i boken. Här används lätta medicinbollar för att fokusera på att utkastet ska ske i hög fart. Merparten av passet ägnas sedan åt instruktioner i lyftteknik för några grundläggande skivstångsövningar. Teknikinlärningen kan genomföras med lätta skivstänger, spjut, kvastskaft eller liknande och det är viktigt att du ser till att många av kursdeltagarna kan pröva samtidigt. Börja med att gå igenom de fyra bilderna på sidan 70 i boken som är mycket viktiga att vara uppmärksam på för att träningen ska kunna genomföras på ett säkert sätt, innan du börjar instruera i de fyra övningarna: 1. Komplexövningen, utifrån den instruktion som finns på sidorna 68-69 i boken. 2. Frivändning, utifrån den instruktion som finns på sidorna 16-17 i pdf-filen Styrka, rörlighet och koordinationsbanor. (Filen hittar du på dvd:n Friidrott 10 12 år.) 3. Utfall, bild 8 på sidan 64 i boken. 4. Benböj (två varianter), bild 2 och 3 på sidan 63 i boken. Friidrottens grenar En stor del av kurstiden ägnas åt utbildning i friidrottens grenar. Förutom den korta introduktion till respektive gren som beskrivs under rubriken Genomgång av kursens teoretiska moment ovan finns utrymme för cirka uter praktisk utbildning i var och en av de 11 grenarna. Passen behöver vara väl förberedda. Inte minst gäller det att i förväg se till att allt material som behövs finns lätt tillgängligt i utbildningslokalen, i tillräckligt antal. Syftet med praktikpassen i friidrottens grenar är att kursdeltagarna ska få en grundläggande förståelse för respektive gren, med utgångspunkt i de stycken i boken som heter Grenens helhetsutförande och Tekniska betoningar. Introducera de övningar som tas upp i boken och på dvd:n Friidrott 10 12 år och komplettera gärna med övningar som du själv väljer. När det gäller kastgrenarna finns dessutom ett kompletterande videomaterial från kasttränarutbildningens steg 1. Var noga med att förklara syftet med alla övningar. Träningen i friidrottens grenar före puberteten handlar mer om att hålla igång de aktiva än att instruera i tekniska detaljer. Högt tempo och varierat träningsupplägg bör prägla föreningarnas träningsverksamhet och därför också hur du lägger upp kursens praktikpass. Kom ihåg! Unga aktiva som rör sig mycket under träningstiden kommer att bli duktiga på att idrotta. Unga aktiva som matas med långa instruktioner av sin tränare kommer att bli duktiga på att lyssna. 8
Här nedanför presenteras två alternativ till genomförande av praktikpassen i friidrottens grenar. Använd gärna båda metoderna för att skapa variation i kursupplägget: Alternativ 1 Dela in kursdeltagarna två och två. I varje par får deltagarna varsin roll: Den ena blir aktiv med uppgiften att pröva övningarna, den andra tränare med uppgiften att observera och kommentera. Inför varje ny övning du som kursledare introducerar ger du: 1. En kort instruktion till de aktiva om hur övningen ska genomföras 2. En kort instruktion till tränarna, där du berättar vad de ska fokusera på när de observerar. Efter varje övning ger tränaren en kort och koncis feedback till sin aktiva. Låt deltagarna byta roller med varandra och gå vidare till nästa övning. o.s.v. Som en variant av Alternativ 1 kan du istället dela in kursdeltagarna fyra och fyra, där två är aktiva, en tränare och en observatör. Observatörens uppgift är att titta på hur kommunikationen mellan tränare och aktiva fungerar och ge återkoppling på det efter genomförda träningsmoment. Alternativ 2 Du som kursledare introducerar ett antal övningar som kursdeltagarna får pröva. Var noga med att tillämpa två av de metoder som beskrivs i metodikkapitlet (sidorna 32-33): Visa och imitera och skapa rörelsemiljöer och känna. Den tredje metoden prata och analysera kan användas som komplement, men passar bättre att använda när de aktiva har blivit äldre. I genomgången av hopp- och kastgrenar bör du också organisera passet så att många samtidigt kan genomföra övningarna. Se sidorna 34-35 för exempel. Fokusera på hög aktivitetsgrad och variation i passen! 9