Handledning för 4 dagar (Används när kursdeltagarna går Grund utbildning för tränare som en integrerad del av Friidrott år.)

Transkript

1 Utbildningshandledning för Friidrott år Handledning för 4 dagar (Används när kursdeltagarna går Grund utbildning för tränare som en integrerad del av Friidrott år.) Kursen Friidrott år handlar om friidrottsträning för ungdomar före puberteten och omfattar totalt fyra kursdagar + förberedelsearbete och hemuppgifter. Kursdag 2 utgörs av kursen Grundutbildning för tränare, som är en gemensam introduktionskurs för tränare i alla idrotter. Målgrupp Målgruppen är tränare för friidrottare före puberteten eller för nybörjargrupper med äldre aktiva. Förkunskaper/erfarenheter Eftersom kursen Friidrott år är en grundkurs krävs inga särskilda förkunskaper. Vilja, engagemang och intresse för tränaruppgiften är de viktigaste förutsättningarna. Utbildningsmål De tränare som har genomgått kursen Friidrott år ska ha fått följande idrottsspecifika kunskaper: Ha en grundläggande förståelse för helhetsutförandet i alla friidrottens grenar. Veta vilka faktorer som är särskilt träningsbara under tiden före puberteten. Ha en grundläggande förståelse för planering av ett träningsår och en träningsvecka. Dessutom ska utbildningen: Stärka kursdeltagarnas vilja att vara tränare. Ses som en möjlighet till nätverksbyggande/utökat kontaktnät med andra ungdomstränare. Ge kursdeltagarna möjlighet att ta till sig ett reflekterande förhållningssätt till ledarskapet och ledaruppgiften. Ge kursdeltagarna insikten att kursdagarna bara är ett av många tillfällen att söka kunskap om träning och tränarskap. Utbildningsmålen får konsekvenser för hur vi planerar utbildningens innehåll, metoder och hemuppgifter, samt utvärderar utbildningen. Litteratur I utbildningen används böckerna Grundträning i friidrott år (tredje upplagan, 2018, med instruktionsvideo på webbplatsen Idrottens träning och Idrottens ledarskap. Som referenslitteratur används också delar av Friidrottens allmänna träningslära (2017).

2 Till kurslitteraturen hör också utbildningswebben Grundutbildning för tränare: För att få tillgång till utbildningswebben krävs inloggning hos SISU Idrottsböcker. Handledningsmaterial Denna utbildningshandledning är skriven hösten 2018 och kommer sannolikt att revideras. Den senaste versionen av kursledarmaterialet finns alltid att ladda ned från webbplatsen Din roll som kursledare Som kursledare ingår du i ett utbildarteam som genomför kursen Friidrott år. Din uppdragsgivare är ett av friidrottens utvecklingscentra (UC) där det finns en utbildningssamordnare som är ansvarig för sitt UC:s kursverksamhet: Kursen Friidrott år kan genomföras som en kurs där UC:ets tillhörande distrikts samtliga föreningar bjuds in eller lokalt i en eller ett par föreningar om utbildningssamordnaren anser att det är mer praktiskt. Som kursledare bör ditt ansvar gentemot det UC som vill ha din hjälp vara tydligt där du skall veta bland annat följande saker: Vilka förväntningar finns och på vilket sätt sker kommunikation med dig och ditt UC? Vilket ansvar har du under utbildningens olika faser, vilket ansvar har UC? Vilken eller vilka utbildningar är det tänkt att du skall vara utbildare för? På vilket sätt följs utbildningen upp och vad är din roll i detta arbete? Vilka möjligheter har du att vara delaktig och kunna påverka de utbildningar du är utbildare på? Om det är oklart var gränserna går för ditt utbildaruppdrag, fråga utbildningssamordnaren! Utbildningssamordnaren kommer att ha dessa förväntningar på dig: Du är intresserad av friidrott och villig att dela med dig av din entusiasm. Du ser det som positivt att de ungdomar som friidrottar erbjuds en åldersanpassad verksamhet där en bred utveckling av koordinationen står i centrum före puberteten. Själva kursledaruppgiften är ett mycket stimulerande uppdrag som utvecklar dig som person och kommer att ge dig massor av nya kunskaper om den praktiska verksamhet som pågår i föreningarna i din närhet. Som kursledare kommer du att få möjlighet att gå fortbildning som utbildare genom Svensk Friidrott.

3 Kursen Friidrott år med Grundutbildning för tränare Översikt Kursmoment Hemuppgifter (cirkatid) Dag 1 Dag 2 Hemuppgifter (cirkatid) Dag 3 Dag 4 Presentation, introduktion 0.30 Friidrottstränarskap 3.00 Metodik Träningsplanering Styrketräning 1.15 Koordinationsträning 2.00 * 2.15 ** Mångkamp 0.30 Löpgrenarna 2.45 Hoppgrenarna 3.00 Kastgrenarna 3.00 Jag och idrottsrörelsen 1.30 Jag och ledarskapet Jag och träningen Jag och utövaren 1.30 Valbar modul (hemuppgift) 1.30 Redovisning av hemuppgifter 2.15 * Inklusive löpkoordination och hoppkoordination ** Kastkoordination och koordinationsbanor Förberedelser inför dag 1 Innan kursdeltagarna påbörjar utbildningen bör de ha bekantat sig med boken Grundträning i friidrott år och webbplatsen samt läst igenom kapitlen Friidrottstränarskap och Metodik, sidorna De ska också ha tagit del av och bearbetat innehållet i utbildningswebben Grundutbildning för tränare med hjälp av det reflektionsblad och det inlämingsblad som finns på sidan Stöd och mallar. Inlämingsbladet ska skickas in före kursstart, alternativt lämnas in till kursledaren under dag 2. Dag 1 Kursmoment Presentation, inledning, friidrottstränarskap Tid / praktik 1.15 Sidor i boken 7 11, 13 16, Utbildningswebben Beskrivning av genomförandet Presentation av kursledare och deltagare. Diskutera egna och andras förväntningar: Vad vill du få ut av att vara tränare? Vad vill du att barnen ska få ut av träningen?

4 Koordination 0.30 Löpkoordination Hoppkoordination Lunch Metodik Träningsplanering Är det viktigt att känna till barnens/föräldrarnas förväntningar? Vad vill barnen få ut av att träna friidrott? Vad förväntar sig barnens föräldrar av träningen? Visa filmen Må bra och utvecklas som tränare (finns under avsnittet Jag och ledarskapet i utbildningswebben Grundutbildning för tränare.) Presentera utbildningens mål. Diskussion utifrån frågorna om ungdomar med funktionsnedsättning på sidan 15. Introducera hemuppgift om att arbeta i tränarteam (s ) Gå igenom grunderna för koordinationsträning med utgångspunkt i texten på sidorna 43 44, samt sidan 57 i Friidrottens allmänna träningslära som visas på PP och/eller delas ut på lösblad Instruktör visar och deltagare prövar de övningar som visas på sidan Instruktör visar och deltagare prövar de övningar som visas på sidorna Håll en genomgång utifrån följande punkter: När man tränar barn före puberteten är det viktigt att fokusera på grenarnas helhetsutförande. Att öva enskilda delmoment fungerar bättre med äldre ungdomar som är mottagliga för mer komplexa instruktioner. Att upprepa en övning många gånger är effektivt för inlärningen av rörelsemönster. Därför är det viktigt att dela upp stora träningsgrupper i mindre enheter där väntetiden mellan hopp/lopp/kast kan kortas ned. Försök variera svårighetsgraden i övningar så att alla aktiva kan få utmaningar på lagom nivå. Ett mångkampstänkande bör prägla ungdomsfriidrotten. Alla aktiva bör få möjlighet att testa alla friidrottens grenar och att träna lite mer av de grenar de är särskilt intresserade av Gå igenom 1. Sidan 27 i Friidrottens allmänna träningslära (på PP och/eller lösblad som delas ut) med särskilt fokus på kolumnen Grundstadiet. 2. Cirkeldiagrammet (före puberteten) på sidan 24 och förklara.

5 Kula/diskus Slägga Spjut , , , Grunderna i årsplanering på sidan 25 och det ifyllda exemplet på sidan 26. Introducera hemuppgiften om årsplanering. Det viktigaste med praktikpassen i denna kurs är att de nya tränarna får en helhetsförståelse för hur grenen fungerar. Kursledaren går igenom beskrivningen av grenens helhetsutförande, sidorna Gå också igenom stycket Kulträning i ungdomsåren (sidan 127). Låt sedan kursdeltagarna testa övningarna Stöt ned i marken, Stående stöt glid och Nybörjarövning stegansats (sidorna ). Fortsätt med en genomgång av helhetsutförandet i diskus, sidorna och stycket Säkerhet vid diskuskastning. Låt sedan kursdeltagarna testa övningarna Rytmisk försväng, Diskusdans och Stående utkast (sidorna ) Börja med att gå igenom beskrivningen av grenens helhetsutförande, sidorna Gå också igenom styckena Släggträning i ungdomsåren och Säkerhet vid släggkastning (sidorna ). Låt sedan kursdeltagarna testa övningarna Försvängar med slägga, Fotarbete utan redskap och Rotation utkast med medicinboll (sidorna ). 143, Det viktigaste med praktikpassen i denna kurs är att de nya tränarna får en helhetsförståelse för hur grenen fungerar. Kursledaren går igenom beskrivningen av grenens helhetsutförande, sidan 143. Gå också igenom styckena Spjutträning i ungdomsåren (sidan 146) och Säkerhet vid spjutkastning (sidan 147). Låt sedan kursdeltagarna testa övningarna Spjutlöpning utan nedtag och Spjutlöpning med nedtag (sidan 148). Stående kast. (Stycket tekniska betoningar sparas till kursen Dag 2 Grundutbildning för tränare Vid planering av dag 2, läs noggrant igenom Handledarmaterial Grundutbildning för tränare och titta igenom valda delar av utbildningswebben Grundutbildning för tränare. Observera särskilt att det under flera av passen finns olika alternativ för genomförande, där vissa av alternativen utgörs av filmer, andra av lösblad som finns på sidan Stöd och mallar och ytterligare andra hänvisar till de planscher du fått hemskickade. Prioritera och välj de diskussionsämnen som känns mest angelägna under varje pass. Känn alltså ingen press att hinna prata om allt, utan låt hellre de diskussioner du väljer ta den tid som behövs.

6 Kursmoment Tid / praktik Beskrivning av genomförandet Inledning Kursinledning genomförs under dag 1. Att må bra, ha roligt och utvecklas som tränare Jag och idrottsrörelsen Idé- och värderingsstyrt ledarskap Skapa tillit och trygghet Motivation, delaktighet och lärande Lunch Det holistiska perspektivet med dess fyra dimensioner STEP-modellen i praktiken Detta moment bakas in i passet Presentation, inledning, friidrottstränarskap under dag 1. Använd sökfunktionen i utbildningswebben för att hitta filmerna. Prioritera diskussionerna om Strategi 2025 och Trygga idrottsmiljöer. Välj alternativ 2 i inledningen eftersom deltagarna ska ha sett filmen som en del av sina förberedelser för kursen. Använd sökfunktionen i utbildningswebben för att hitta filmen Normmedveten idrott. Välj alternativ 2 i inledningen eftersom deltagarna ska ha sett filmen som en del av sina förberedelser för kursen. Välj alternativ 2 i inledningen eftersom deltagarna ska ha sett filmen som en del av sina förberedelser för kursen. Använd sökfunktionen i utbildningswebben för att hitta filmerna Det holistiska perspektivet och STEP-modellen Träningsplanering Detta moment bakas in i passet Träningsplanering och metodik under dag 3. Om olyckan är framme Avslutning Repetera samtliga hemuppgifter inför dag 3 4: Arbeta i tränarteam Träningsplanering Valbar modul Hemuppgifter Kursmoment Sidor i boken Hemuppgift Arbeta i tränarteam Hur kan ni nyttja tränarteamet och varje tränares styrkor för att organisera planering, rollfördelning och genomförande av träningspass? Lös uppgiften tillsammans i ledarteamet. Skriv ned ett gemensamt svar och se till att alla i ledarteamet har en utskrift av

7 Träningsplanering Valbar modul sidor ur allmänna träningsläran Utbildningswebben Grundutbildning för tränare svaret eftersom ni kommer att få redovisa det muntligt i mindre grupper under kursdag 4. Gör en årsplanering för en träningsgrupp i prepubertal fas. Använd gärna mallen på sidan 149. Lös uppgiften tillsammans i ledarteamet. Se till att alla i ledarteamet har en utskrift av er årsplan eftersom ni kommer att få redovisa den muntligt i mindre grupper under kursdag 4. Se filmen Valbar modul och ladda ned pdf-filen Inlämningsunderlag för hemuppgift. Välj den modul som intresserar dig mest, svara på frågorna och ta med dig inlämningsunderlaget till kursdag 4, då du kommer att få redovisa den i en mindre grupp. Lös uppgiften individuellt. Dag 3 Kursmoment Tid / praktik Träningsplanering 1.30 Sprint Stafett 0.30 Sidor i boken Beskrivning av genomförandet Prata om syfte och mål med träningsplanering, utifrån texten på sidan 23. Uppmuntra gärna till träning av andra idrotter. Ju bredare fysisk och motorisk grund ungdomar får före puberteten, desto bättre förberedda är de för den idrott de så småningom väljer som sin. Var medveten om att många väljer bort friidrott under ungdomstiden , Gå igenom beskrivningen av prioriterade träningsformer för uthållighet, styrka, snabbhet, rörlighet och koordination som de presenteras i Friidrottens allmänna träningslära. (Rutmönstren från s. 41, 49, 52, 54 och 58 visas på PP och/eller delas ut på lösblad.) Fokusera på texterna om den prepubertala fasen. Det viktigaste med praktikpassen i denna kurs är att de nya tränarna får en helhetsförståelse för hur grenen fungerar. Kursledaren går igenom beskrivningen av grenens helhetsutförande, sidorna Gå också igenom stycket Sprintträning i ungdomsåren och Metodiktips för åldrarna år (sidorna 71 72). Låt sedan kursdeltagarna testa övningarna på sidan Inled passet med att gå igenom beskrivningen av grenen, sidorna Därefter får kursdeltagarna öva underhandsväxling, överhandsväxling och pushväxling först stående, därefter under långsam förflyttning framåt (gående och joggande).

8 Häck Medel-/ långdistans Lunch Träningsplanering Höjd Längd/tresteg , , , Utbildningswebben , , I häckpasset går kursledaren igenom beskrivningen av grenens helhetsutförande, sidorna Gå också igenom styckena Häckträning i ungdomsåren, Metodisk stegordning och Säkerhet vid häckträning (sidorna 84 86). Låt sedan kursdeltagarna testa dessa häckövningar från sidorna 87 90: Häcksittande, Häcksittande växling, Häcksittande rullning, Benpendel sidan mot stående person, Benpendel bröst mot stående person, Främre benet mot person, Knälyftstuds, 1:a benet, 2:a benet, Löp låga häckar 3 stegs rytm och Löp låga häckar 4 stegs rytm. Kursledaren börjar med att gå igenom beskrivningen av grenens helhetsutförande, sidan 91. Gå också igenom styckena Medeldistansträning i ungdomsåren och Säkerhet vid löpträning (sidorna 92 och 98). Låt sedan kursdeltagarna testa de olika varianterna av Fartlek som beskrivs på sidan 97. Gå igenom principerna för veckoplanering och planering av enstaka träningspass utifrån texten och tabellerna på sidan 28. Titta också på mallarna längst bak i boken. Visa filmen Träningsplaneringens HUR (finns under avsnittet Jag och träningen Idrottsliga dimensionen i utbildningswebben Grundutbildning för tränare.) Det viktigaste med praktikpassen i denna kurs är att de nya tränarna får en helhetsförståelse för hur grenen fungerar. Kursledaren går igenom beskrivningen av grenens helhetsutförande, sidorna Gå också igenom styckena Höjdträning i ungdomsåren, Säkerhet vid höjdträning och Metodtips för åldrarna år (sidorna ). Låt sedan kursdeltagarna testa övningarna Kullerbytta med vertikalt upphopp, Höjdbäddsövningar, Saxhopp och Flophopp (sidorna 104 och 106). Börja med att gå igenom beskrivningen av helhetsutförandet i längdhopp, sidorna och tresteg, sidorna Gå också igenom styckena Längdträning i ungdomsåren (sidan 117) och Trestegsträning i ungdomsåren (sidan 121). Poängtera särskilt vikten av att de aktiva lär sig fotisättningar och balans innan de ökar farten i hoppen. Låt kursdeltagarna testa övningarna Löphopp, Längdhopp och Tresteg i zoner.

9 Stav Under detta pass bör ni vara i en hall där det finns tillgång till rep och ringar. Inled passet med att gå igenom beskrivningen av grenens helhetsutförande, sidorna Gå också igenom styckena Stavträning i ungdomsåren och Teknisk progression (sidan 110). Låt sedan kursdeltagarna testa övningarna Pendling i lina, Pendling till och från pallplint, Uppendling i lina med kort ansats, Uppendling i ringar från hängande, Hopp rak stav från plint, Hopp med rak stav på golvet, Staven faller och armarna sträcks, Hopp med rak stav i sandgrop, Stavlängdhopp i sandgrop, Hopp med rak stav landa i mjukbädd och Hopp med rak stav (sidorna ). Dag 4 Kursmoment Friidrottstränarskap och mångkamp Tid / praktik 1.15 Styrketräning Styrketräning och kastkoordination 1.30 Koordinationsbanor Lunch Koordinationsbanor Sidor i boken , , Beskrivning av genomförandet Utgå ifrån rutan på sidan 13 och låt kursdeltagarna formulera en tävlingspolicy för träningsgruppen. Låt också kursdeltagarna planera en bra nybörjartävling i friidrott, gärna i form av en mångkamp (se sidorna 64 och 66). Uppmuntra gärna klubbarna som deltar i kursen att bjuda in varandra till de tävlingar som planeras under detta pass. Gå igenom kapitlet översiktligt, med fokus på de texter/tabeller som handlar om tiden före puberteten. Uppmärksamma att olika individer har kommit olika långt i sin fysiska utveckling, och att det kan innebära att olika individer i träningsgruppen tränar styrka på olika sätt. Låt kursdeltagarna pröva ett urval av de styrkeövningar (grundstyrka och snabbstyrka) som beskrivs på sidorna 34 37, samt de kastkoordinationsövningar som visas på sidorna Inled med att kort förklara syftet med koordinationsbanor som träningsform utifrån texten på sidan 52. Dela sedan in kursdeltagarna i grupper och låt dem planera koordinationsbanor med inspiration av sidorna Planeringen kan fortsätta över lunchen Deltagarna redovisar sina koordinationsbanor. Varje grupp instruerar övriga kursdeltagare i sin bana.

10 Redovisningar av hemuppgifter 2.15 Dela in kursdeltagarna i grupper om högst 6 personer som redovisar sina hemuppgifter för varandra. Fördela tiden så att varje grupp pratar ungefär 45 minuter om att arbeta i tränarteam, ungefär 45 minuter om årsplanering och ungefär 45 minuter om de valbara modulerna från Grundutbildning för tränare de valt att arbeta med.