Den Röda Tråden en modell för träning och tävling i Tjalve friidrott

Transkript

1 Den Röda Tråden en modell för träning och tävling i Tjalve friidrott Röda Tråden - att utvecklas inom Tjalve Norrköping friidrott. Röda Tråden en tränings- och tävlingsmodell inom Tjalve friidrott. Tanken är att den ska utgöra ett stöd för klubbens tränare och vara en plattform som vi kan basera interna utbildningar och diskussioner i tränargruppen på. Se den som ett komplement till den träningslära som SFIF använder i sina utbildningar. Röda Tråden bygger på stegvis utveckling och hur våra tränings- och åldersgrupper kan länka in i varandra och stödja våra aktivas utveckling i olika åldrar. Vår träningsverksamhet är indelad i de huvudsakliga grupperna barn/ungdom 7-9, 10-12, år, äldre ungdom år, junior-senior 17+, samt veteran/bredd/löpargrupper.

2 Åldersgrupperna ska inte ses som hårt låsta där man inte kan röra sig in och ut ur dem, utan som en ram att utgå ifrån när vi organiserar träningen och grupperna. Framförallt i ungdomsåren måste vi se till var och ens mognad och vilja att träna och tävla. Träning som fungerar för en välväxt 12-åring kanske inte alls gör det för andra i samma ålder. Vi vill med de olika åldersindelningarna betona att det finns vissa fysiska och pedagogiska grunder som är viktigt att vi håller oss till, och vi lyfter gärna fram att barnen ska skynda långsamt och vi ska heller inte stressa fram krav på prestation. Vårt viktigaste värdeord är GLÄDJE.

3 Hur ska våra barn och ungdomar träna och tävla? Ungdomsgrupperna 7-14 år 7 8 år Tränarteam bildas av föräldrar till barn i verksamheten och äldre aktiva, minst 14 år. Föräldrar är gruppledare, hanterar ordningsfrågor och skapar trygghet med sin närvaro. Inga förkunskaper inom friidrott krävs för de föräldrar som blir ledare. Ett allmänt träningsintresse, entusiasm, och viljan att lära sig mer är en viktig grund. Förmåga att skapa ʺ vi känsla"ʺ och glädje är viktiga egenskaper hos dem som ska leda. Äldre aktiva med egen träningserfarenhet tar mer ansvar för det friidrottsliga innehållet. Behovet är 2 föräldrar och 2 äldre aktiva som delar på ansvaret för en grupp om högst 25 barn. Kanske behöver inte alla vara fyra vara med på alla pass. Viktigt att fler föräldrar fungerar som stöd för gruppen och sitt eget barn. Utbildning Alla ledarna uppmanas att gå friidrottens grundutbildning för åldern 7 10 år, gärna tillsammans innan man startar gruppen, eller precis när man har gjort det. Träning Betoningen är på lekbetonad allmän fysisk träning, med friidrottslik träning som bas. Lekarna baseras på löp- hopp- och kastmoment ur friidrotten. Stor variation med fartfylld träning i högt tempo. Barnen får och ska bli trötta och svettiga under passet. De ska känna att de har tagit i och tränat ordentligt. Koordination, rytm, balans och reaktion är viktiga träningsmoment. Styrka och rörlighet tränas med fördel genom hinderbanor och kullerbyttor m.m. Stafetter och lekar, med moment där man ska reagera snabbt, tränar löpförmågan och stimulerar snabbhet. Uthållighet tränas genom upprepade korta löpningar/löpmoment med kort vila, tex stafetter, idioten och andra löplekar. Hur ofta tränar barnen? En träning/vecka, 60 min rekommenderas. Ren friidrottsträning där man får träna i friidrottshallen och prova att hoppa höjd, längd, stöta kula, springa på banorna osv kan man göra tillsammans med övriga i samma åldersgrupp regelbundet. Sådan träning kommer oftare när man blir lite äldre och också vill träna för att kunna tävla.

4 Vid dessa pass kan greninstruktörer ur klubben tillfrågas att vara med, och visa grenen med rätt teknik för både föräldrar och barn. Träningen bedrivs under skolterminerna med uppehåll vid lov. På sommarlovet uppmanar vi till att barnen är med på föreningens sommarkul-veckor. liknande lov-skolor kan även genomföras av Tjalve på höst- och sportlov. Vi uppmuntrar till annan idrott och rörelse vid sidan av friidrotten. Tävling Enkla tävlingsmoment kan ibland ingå som en del i träningen; stafetter, lagtävlingar, samla poäng, utmana sig själv osv. 1-2 inomhustävlingar och 1-2 utomhustävlingar per år inom ramarna för de tävlingar som finns lokalt i Norrköping (våra egna/faik:s tävlingar) rekommenderas. Uppmuntra till att testa alla grenar under de olika tävlingarna! Finns det mångkamper så ska det prioriteras, så att man tävlar i ALLA grengrupper; kast, hopp, sprint och löpning. Önskvärt är att minst en tränare från gruppen är på plats under tävlingarna. Gör ett schema i gruppen/er egen kalender där det framgår vem/vilka som är ledare på plats. Egna resultattävlingar/ prova-på-tävlingar i klubben arrangeras, och barnen ska uppmuntras att vara med på t.ex Terräng-KM. Under vinterhalvåret strävar vi efter att uppmuntra alla att genomföra en mångkamp med resultat i 6-8 grenar under 3-4 olika klubbtävlingstillfällen. På ett otvunget sätt, där föräldrar också lär sig att vara funktionärer.

5 9-10 år Tränarteam bildas av föräldrar till barn i verksamheten och äldre aktiva, minst 14. Föräldrar är gruppledare, hanterar ordningsfrågor och skapar trygghet med sin närvaro. Inga förkunskaper inom friidrott krävs för de föräldrar som blir ledare, men vi vill att man går tränarutbildning för åldern 7-9 år, innan, eller i samband med att gruppen startas. Äldre aktiva med egen träningserfarenhet tar mer ansvar för det friidrottsliga innehållet, och ska ha gått tränarutbildning för 7-9 år, och rekommenderas att gå även år. Det är lämpligt att vara minst 2 föräldrar och 2 äldre aktiva som delar på ansvaret för en grupp om högst 20 barn, och kanske behöver inte alla vara med på alla pass. Som mest är det 8-10 aktiva/tränare att ha ansvar för i passet. Träning Betoningen är på allmän fysisk träning, tidvis lekbetonad med friidrottslik träning som bas. Barnen ska regelbundet och återkommande få testa alla friidrottens grenar, men med fokus på de grenar som normalt ingår i tävlingar för den här åldersgruppen (häck/hinder, slägga, diskus, spjut, stav tävlar man normalt sett inte i - men vi vill att man får testa även dessa grenar). Teknikinstruktörer (etablerade tränare eller aktiva) kan tillfrågas om att leda och visa pass där man får testa dessa svårare grenar, och även andra grenmoment. Ett bra stöd om man känner sig osäker som ledare. Här är det stor variation och fartfylld träning i högt tempo. Barnen får och ska bli trötta och svettiga under passet. Man ska känna att man har tagit i och tränat ordentligt. Koordination, rytm, balans och reaktion är viktiga träningsmoment. Styrka och rörlighet tränas med fördel genom hinderbanor och kullerbyttor m.m. Stafetter och lekar, med moment där man ska reagera snabbt, tränar löpförmågan och stimulerar snabbhet. Uthållighet tränas genom upprepade korta löpningar/löpmoment med kort vila, tex stafetter, idioten och andra löplekar. Under främst höst- och vårsäsong kan man träna distanslöpning och fartlek/löplekar utomhus, i terrängspår i Vrinnevi eller på andra platser. Vid sådana pass kan föräldrar vara med och löpa med barnen. Hur ofta tränar barnen? En träning/vecka, varje träningspass 60 min rekommenderas. Ren friidrottsträning där man får träna i friidrottshallen och prova att hoppa höjd, längd, stöta kula, springa på banorna osv bör man göra tillsammans med övriga i samma åldersgrupp, eller i sin egen grupp 1x varannan vecka, eller 2 veckor av 3, oftare precis inför

6 tävlingssäsong, dvs i dec-jan och som extra teknikpass även under perioderna aprilmaj. Vid dessa pass kan greninstruktörer ur klubben tillfrågas att vara med, och visa grenen med rätt teknik för både föräldrar och barn. Träningen bedrivs under skolterminerna med uppehåll vid lov. På sommarlovet uppmanar vi till att vara med på föreningens sommarkul-veckor, och Tjalve kan även ha liknande lov-skolor på höst- och sportlov. Vi uppmuntrar till annan idrott och rörelse vid sidan av friidrotten. Tävling Tävlingsmoment ingår ofta som en naturlig del i träningen; stafetter, lagtävlingar, samla poäng osv. Inomhustävlingar och utomhustävlingar inom ramarna för programmet i Östergötlands tävlingsprogram rekommenderas. Alla bör uppmuntras att tävla, och de som vill tävla regelbundet och ganska ofta ska få göra det. Uppmuntra till att testa alla grenar under de olika tävlingarna. Finns det mångkamper så ska det prioriteras, så att barnen tävlar i ALLA grengrupper - hopp, kast, sprint och löpning. Önskvärt att minst en tränare från gruppen är på plats under tävlingarna. Gör ett schema i gruppen/er egen kalender där det framgår vem/vilka som är ledare på plats. Egna resultattävlingar / prova-på-tävlingar i klubben kan arrangeras, och barnen ska uppmuntras att vara med på t.ex. Terräng-KM. Under vinterhalvåret strävar vi efter att uppmuntra alla att genomföra en mångkamp med resultat i 6-8 grenar under 3-4 olika klubbtävlingstillfällen. På ett otvunget sätt, där föräldrar också lär sig att vara funktionärer.

7 11-12 år Tränare Huvudtränare för gruppen bör ha friidrottsbakgrund, eller gått relevant tränarutbildning och Föräldrar med träningsintresse agerar hjälptränare. Tränarna uppmuntras att gå friidrottens ungdomstränarutbildning för åldern år. Träningen bedrivs i tränarteam där flera tränare gemensamt tar ansvar för träningen. Viktigt att tränarna har förmåga och tid att se och hjälpa alla barn i gruppen. Träning Fysisk träning för att utveckla alla de fysiska faktorerna är fortfarande grunden i träningen. Ökad mängd teknikträning i alla grengrupper jämfört med tidigare. Alla grenar som ingår i tävlingsprogrammet för åringar ska tränas regelbundet, och man ska få testa även grenar som normalt kommer i tävlingsprogrammet senare, som stavslägga-spjut-diskus-häck-och hinderlöpning. Är man som tränare osäker på teknikmomenten så bör man anlita erfarna tränare eller äldre aktiva vid introduktionspass för att visa grenen eller speciellt svåra moment. Man prioriterar helhetsutförandet av grenen, inte för mycket detaljer i teknikmomenten. Fartfylld träning i högt tempo, och fortfarande mycket inslag av lek, stafetter, lagmoment och samarbetsövningar. Snabbhet och koordination är utöver den regelbundna fysiska träningen de absolut viktigaste träningsfaktorerna, men man kan i den här åldern börja med mer tydliga inslag av uthållighetsträning, fortfarande i lekfulla former. Cirkelträning, hinderbanor, löplekar, stafetter, men även inslag av fartlek kan komma med som nya moment i träningen. Uthållighetsträningen dominerar under höst- och vårträning. Hur ofta tränar barnen? 2 träningar/vecka erbjuds för alla i gruppen, varje träningspass på 90 min rekommenderas. Något extrapass varje eller varannan vecka med inriktning på olika grengrupper; hopp, kast, sprint eller löpning, kan erbjudas de som vill testa på och som ni bedömer som redo för det. Dessa extrapass kan ske i en åldersblandad grupp. Träningen bedrivs huvudsakligen under skolterminerna, men uppmuntra till att delta i lovskolor som föreningen ordnar på höst-, sport- och sommarlov. Träningsläger under en dag på hemmaplan eller 2 dagar med en övernattning i närområdet rekommenderas. Det stärker sammanhållning i gruppen, och ger en chans att lära känna varandra ännu bättre. Samarbete med tränare och ledare i de

8 äldre grupperna uppmuntrar vi till. På det sättet kan träningsläger och träningar lättare samordnas även på sommartid och under loven. Det blir viktigare att hålla liv i friidrotten under vår huvudsäsong- sommaren- också, och behålla intresset för friidrotten hela året, även om barnen med fördel kan och ska ägna sig åt andra idrotter även i dessa åldrar. Uppmuntra till annan idrott vid sidan av friidrotten. Tävling Tävlingsmoment ingår ofta som en naturlig del i träningen; stafetter, lagtävlingar, samla poäng osv. Inomhustävlingar och utomhustävlingar inom ramarna för programmet i Östergötlands tävlingsprogram rekommenderas. Alla bör uppmuntras att tävla, och de som vill tävla regelbundet och ganska ofta ska få göra det. Gruppen kan gärna göra någon gemensam tävlingsresa utanför distriktet, både vinter- och sommarsäsong, kanske i samband med att träningsläger/helgläger ordnas. Uppmuntra till att testa alla grenar under de olika tävlingarna. Finns det mångkamper så ska det prioriteras, så att man tävlar i ALLA grengrupper. Önskvärt att minst en tränare från gruppen är på plats under tävlingarna. Gör ett schema i gruppen/er egen kalender där det framgår vem/vilka som är ledare på plats.egna resultattävlingar / prova-på-tävlingar i klubben kan fortfarande arrangeras, och barnen ska uppmuntras att vara med på t.ex. Terräng-KM. Under vinterhalvåret strävar vi efter att uppmuntra alla att genomföra en mångkamp med resultat i 6-8 grenar under 3-4 olika klubbtävlingstillfällen. På ett otvunget sätt, där föräldrar också lär sig att vara funktionärer.

9 13-14 år Tränare Huvudtränare för gruppen bör ha friidrottsbakgrund, eller ha gått relevant tränarutbildning. Tränarna ska ha gått friidrottens ungdomstränarutbildning för åldern år, och uppmuntras att gå utbildning år som senast när man startar träning med sin grupp. Det här kan ofta vara huvudtränare eller föräldratränare som har följt med sin grupp från årsåldern. Träningen bedrivs i tränarteam där flera tränare gemensamt tar ansvar för träningen. Viktigt att tränarna har förmåga och tid att se och hjälpa alla i gruppen. Grentränare i föreningen finns regelbundet med som ett stöd för grupptränarna, och är ibland med och leder teknikpass, men det är grupptränarna som ansvarar för samordningen av träningen och hur träningsveckorna ser ut. Internutbildning och samtal om träning mellan föreningens tränare är viktiga inslag som höjer kunskapsnivån om träning i hela föreningen. Träning Fysisk träning för att utveckla alla de fysiska faktorerna är fortfarande grunden i träningen. Ökad mängd teknikträning i alla grengrupper jämfört med tidigare. Alla grenar som ingår i tävlingsprogrammet för åringar ska tränas regelbundet, eller i alla fall erbjudas att tränas. Träningen börjar organiseras så att ungdomarna tränar den allmänna fysiska träningen, löpträning och snabbhetsträning tillsammans, men sedan kan den mer greninriktade träningen ske på separata träningspass enligt rullande schema, och i tydligt samarbete med grentränare i föreningen. Nu blir teknikinstruktionerna allt viktigare, och även detaljer i teknikmomenten är intressanta att träna på. Är man som tränare osäker på teknikmomenten så bör man anlita erfarna tränare eller äldre aktiva vid introduktionspass för att visa grenen eller speciellt svåra moment. Snabbhet och koordination är utöver den regelbundna allmänna fysiska träningen fortfarande de absolut viktigaste träningsfaktorerna. Styrketräning med redskap som kastbollar och lätt yttre belastning kan införas. Teknikträning för lyft med skivstång finns med under delar av året, framförallt under höst-/försäsongsträning. Försiktighet med tunga belastningar, då många ungdomar växer mycket under den här perioden.

10 Av den anledningen behöver man prioritera koordination, balans och stabilitetsträning för fötter, knän, bål och överkropp. Tränare bör vara medvetna om att teknikutförandet av grenen ändras tydligt när ungdomarna växer, blir starkare och snabbare. Aerob uthållighetsträning ligger kanske mest tydligt med under höst och vårträning, men den rena uthållighetsträningen kan bli ett större inslag för många aktiva. Anaerob träning ( mjölksyre-pass ) kan testas på, men är inte något som ska prioriteras. Bra uthållighetsträning ges fortfarande i samband med cirkelträning, löplekar/stafetter och fartlek av olika slag. Var noga med att träna löpning på andra underlag än bana, om löpmängden ökas, eller träna kondition och uthållighet på andra sätt än ren löpträning. benhinne-problem och knäsmärtor är inte ovanligt, och det är viktigt att förebygga det så långt det går. Hur ofta tränar ungdomarna? Minst 2, och under försäsong ännu fler, gruppgemensamma pass erbjuds i veckan, och utöver det organiserar man de andra passen med inriktning åt ett visst håll, eller med teknikträning. De som vill och kan ska kunna få träna upp mot 4-5 pass i veckan. Träning erbjuds hela året, men under sommarlov kan samordning ske med andra grupper och tränare. Uppmuntra gärna till att man deltar vid föreningens SportsCamp-vecka under sommaren. Träningsläger, eller helgläger/tävlingsresor 1-2 gånger per år rekommenderas. Det stärker sammanhållningen i gruppen, och ger en chans att lära känna varandra ännu bättre. Samarbete med tränare och ledare i de äldre grupperna uppmuntrar vi till, och man kan på det sättet lättare samordna träningsläger och träningar även på sommartid och under loven. Det blir viktigare att hålla liv i friidrotten under vår huvudsäsong- sommaren- också, och behålla intresset för friidrotten hela året, även om ungdomarna med fördel kan och ska ägna sig åt andra idrotter även i dessa åldrar. Tävling Inomhustävlingar och utomhustävlingar inom ramarna för programmet i Östergötlands tävlingsprogram rekommenderas och är grunden i tävlingsschemat. Alla bör uppmuntras att tävla, och de som vill tävla regelbundet och ganska ofta ska få göra det. Gruppen kan gärna göra någon gemensam tävlingsresa utanför distriktet, både vinter- och sommarsäsong, kanske i samband med att träningsläger/helgläger ordnas. Uppmuntra fortfarande till att testa olika grenar under de olika tävlingarna. Finns det mångkamper så uppmuntra till det, så att ungdomarna fortfarande tävlar i ALLA grengrupper.

11 Kravet är att minst en tränare från gruppen, eller någon ansvarig tekniktränare, är på plats under tävlingarna. Gör ett schema i gruppen/er egen kalender där det framgår vem/vilka som är ledare på plats. Egna resultattävlingar / prova-påtävlingar i klubben kan fortfarande arrangeras, och ungdomarna ska uppmuntras att vara med på t.ex. Terräng-KM. De som tränar för att kunna tävla i Götalandsmästerskap ska uppmuntras till det.

12 Hur ska vi träna och tävla med äldre ungdomar och juniorer? år Tränare Huvudtränare för gruppen bör ha friidrottsbakgrund, eller ha gått relevant tränarutbildning. Tränarna ska ha gått friidrottens ungdomstränarutbildningar och bör ha gått årsutbildning eller motsvarande. Träningen bedrivs i tränarteam där flera tränare gemensamt tar ansvar för träningen. Internutbildning och samtal om träning mellan alla tränare för åldersgruppen är viktiga inslag som höjer kunskapsnivån om träning i hela föreningen. Tränare uppmuntras att gå på kurser, seminarier och föredrag för att lära sig mer om träning, personlig utveckling och ledarskap. En samordnande tränare för åldersgruppen finns som resurs, anställd av föreningen. Han/hon har som ansvar att föra samtal med alla tränare, delta i planeringsmöten, fördela träningstider, och föreslå lösningar på hur träningen kan organiseras. Han/hon ska kunna leda och planera en del gruppgemensamma träningar, tävlingar och utbildningar, men också vara behjälplig med lägerplaneringar för gruppen och vara ett bollplank för tränarna i gruppen. Alla tränare ingår i föreningens tränarkommitté för 15 år och uppåt, och deltar på gemensamma planerings- och informationsmöten som leds av anställd tränaransvarig. Träning och tävling Under höstens (sep-okt) och vårens (mars-april) försäsongsträning håller åldersgruppen ihop på i stort sett alla träningar, då många inslag av styrketräning, snabbhetsträning och uthållighetsträning i dessa perioder kan bedrivas på liknande sätt oavsett grenval. Under den specifika försäsongsträningen och träningen under tävlingsperioder sker träningen mer inriktat i olika grengrupper, och tränar då kanske mer tillsammans med grentränare/grengruppstränare, eller i mindre grupper fördelat på olika tränare under samma träningsdagar.

13 För de aktiva som väljer spåret att inte träna för att tävla så ska vi under hela året erbjuda minst två allmänna pass /vecka i grupp. För de aktiva som väljer spåret träna för att tävla så planerar de ansvariga tränarna mängden träning och antal pass/vecka baserat på ålder, tidigare träningsbakgrund, ambitionen hos de aktiva och vilka grenar de vill rikta in sig mot. Alla aktiva som tävlar regelbundet gör ett tävlingsprogram för både inom- och utomhussäsong ihop med sina ansvariga tränare. Ansvarig grupptränare ansvarar för USM-planering och lagtävlingar i samråd med tränarkommittén. Träningsläger planeras av ansvariga tränare för gruppen, men i dialog med anställd tränare/resurs och övriga tränare.

14 17 år till och med senior Tränare En samordnande tränare för åldersgruppen finns som resurs, anställd av föreningen. Han/hon har som ansvar att föra samtal med alla tränare, leda planeringsmöten, fördela träningstider, och föreslå lösningar på hur grupperna kan organiseras. Han/hon har själv tränaransvar för ett flertal aktiva, och ska kunna leda och planera gruppgemensamma träningar, tävlingar och utbildningar, men också vara behjälplig med lägerplaneringar. Träningen bedrivs i tränarteam där flera tränare gemensamt tar ansvar för våra aktiva i föreningen, men varje aktiv ska ha en personligt ansvarig tränare. Tränarna ska ha gått friidrottens ungdomstränarutbildningar och bör ha gått årsutbildning eller motsvarande. Den personligt ansvariga tränaren ska hålla kontakten med sina aktiva och i dialog med de andra tränarna för åldersgruppen och de aktiva själva planera hur träningen ska vara upplagd. Internutbildning och samtal om träning mellan alla tränare för åldersgruppen är viktiga inslag som höjer kunskapsnivån om träning i hela föreningen. Tränare uppmuntras att gå på kurser, seminarier och föredrag för att lära sig mer om träning, personlig utveckling och ledarskap. Alla tränare ingår i föreningens tränarkommitté för 15 år och uppåt, och deltar på gemensamma planerings- och informationsmöten som leds av anställd tränaransvarig. Träning och tävling Träningen organiseras nu mer kring individerna och vilka olika grengrupper och grenar de väljer att rikta in sig mot. Under höstens ( sep-okt) och vårens (mars-april) försäsongsträning håller åldersgruppen ihop på de flesta träningar, då många inslag av styrketräning, snabbhetsträning och uthållighetsträning i dessa perioder kan bedrivas på liknande sätt oavsett grenval. Under den specifika försäsongsträningen och träningen under tävlingsperioder sker träningen mer inriktat i olika grengrupper.

15 För de aktiva som väljer spåret att inte träna för att tävla så ska vi under hela året erbjuda minst två allmänna pass /vecka i grupp. För de aktiva som väljer spåret träna för att tävla så planerar de ansvariga tränarna mängden träning och antal pass/vecka baserat på ålder, tidigare träningsbakgrund, ambitionen hos de aktiva och grenens specifika krav. Alla aktiva som tävlar regelbundet gör ett tävlingsprogram för både inom- och utomhussäsong ihop med sin ansvarige tränare. Träningsläger planeras av ansvariga tränare för respektive gren- och grengrupp, i dialog med anställd tränare/resurs och övriga tränare. Anställd tränare är ansvarig för JSM/SM planeringar och lagtävlingar, i samråd med tränarkommittén.