Arbetsförmedlingen har sagt upp avtalen med etableringslotsarna. Kriminella nätverk använder oseriösa metoder och hotar anställda i myndigheten.

Nr 1 mars 2015 Fackliga nyheter för STs medlemmar Ledaren Resan fortsätter sidan 2 RALS sidan 3 Växthus sidan 4 Växthus i Växjö sidan 5 Eures-rådgivare sidan 6 Euresverksamheten sidan 7 Aktuellt Nordiska samarbetet sidan 8 Ordförandekonferens sidan 9 Arbetsförmedlingen har sagt upp avtalen med etableringslotsarna. Kriminella nätverk använder oseriösa metoder och hotar anställda i myndigheten. Hur ST ser på att avtalen för etableringslotsar har sagts upp? Med tanke på allvaret i vad som sker bland vissa lotsar är det ett klokt beslut. Många hade nog gärna sett att det gjorts tidigare. Helena Perlerot, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen Hur påverkar detta etableringsuppdraget? Just nu kan jag inte svara på det. Där hänvisar jag till arbetsgivaren. Hur påverkar det medlemmarna som arbetar med uppdraget? Vi har fått många positiva signaler men det finns en oro för vad beslutet kommer att innebära. Arbetsbelastningen är väldigt hög hos många med etableringsuppdraget redan idag. Oron består i att man inte hinner med fler arbetsuppgifter. Arbetsgivaren undersöker hur uppgifterna som lotsarna har haft ska utföras och ska återkomma med besked till oss som fack. Sista sidan Korsord sidan 10 Bottennapp sidan 10 Praliner sidan 10! Fackförbundet ST har presenterat Temperaturmätaren 2015 Hur står det till med arbetsmiljön i staten? Undersökningen är en uppföljning av den rapport som ST presenterade 2012. STs skyddsombud inom staten har svarat på frågor om vad de tycker om arbetsmiljön. Undersökningen visar att den psykosociala arbetsmiljön blir allt viktigare för dem som arbetar på statligt uppdrag. Läs hela Temperaturmätaren 2015 på st.org: www.st.org/currentsite/public/files/16244/temperatur_ arbetsmiljo_2015.pdf

STyrkan nr 1 / mars 2015 2 Ledaren Det som kommer att påverka myndigheten under 2015 är de förändringar och den förnyelse som Arbetsförmedlingen påbörjade i samband med verksamhetsdagarna i höstas. Under vintern har alla medarbetare kunnat bidra till att forma den gemensamma värdegrunden. Arbetsförmedlingens förnyelseresa går nu in i en ny fas där chefer på fler nivåer deltar. Värdegrunden ska implementeras. Visionen ska formas. Organisationen ska förändras. Vi fackliga företrädare är med på resan och vill bidra till att vi tillsammans når målet. Målet kan vara svårt att se då vi ofta glömmer bort oss i nuet. Det kommer att vara svårt att se helheter. Vi är i en övergång mellan två filosofier: den gamla och den nya. Det tar tid för alla att anpassas till ett annat sätt att tänka och agera. I förnyelseresan finns många bra delar som tidigare inte fått utrymme. I stället för detaljerade direktiv från centralt håll är tanken att idéer och metoder ska komma underifrån. Samtidigt som det ska finnas en tydlighet från den centrala ledningen om ramarna. Därför har Gd fattat några principbeslut om ledning och styrning samt om myndighetens organisation. Där är en förändring av gränser mellan marknadsområden en del. En annan är förändringar av ledningsstrukturerna med fler chefer som har ett ledarskap nära sina medarbetare. Och färre chefer på andra nivåer. Till detta kommer implementeringen av nya IT-system, metodutveckling och mycket annat. Vi kommer att få ett tufft utvecklingsår och vi måste tillåta oss att ha ett överseende med att allt inte kommer att fungera över en natt. STs avdelningsstyrelse hade nyligen en konferens med sektionernas ordförande där de informerades om läget, som du kan läsa om på annan plats i tidningen. Vi har identifierat delar i förändringarna där medlemmarnas arbetsmiljö och villkor på sikt kan påverkas. ST kommer att bevaka detta i partsgemensamma centrala forum under resan. Centrala och regionala facken ska ha en gemensam dag med arbetsgivaren i slutet på mars för att skapa en samsyn och delaktighet i resan. Några marknadsområden planerar även partsgemensamma aktiviteter. Det är bra att alla samarbetar arbetsgivare, fackliga organisationer, skyddsombuden och alla medarbetare för att utvecklingen ska bli bra för verksamheten och myndigheten. På kort och lång sikt är förändringen vital för myndighetens framtid. Och att myndigheten ska ha en ljus framtid är något som borde ligga i allas intresse. Förnyelseresan har många begrepp som kan ses som otydliga. De kommer säkert att tolkas olika av myndighetens 13 000 anställda. Vi som individer lär lägga in olika värderingar och betydelser i begreppen. Ännu ett skäl till dialog och samsyn. Arbetsgivaren har, sedan i höstas, lagt ut mycket information på Vis. Läs den informationen! På så sätt kan vi alla bidra till att resan blir bra. STyrkan utges av avdelningsstyrelsen för ST inom Arbetsförmedlingen och är öppen för alla medlemmar i ST inom Arbetsförmedlingen. STyrkan får citeras med angivande av källa. STyrkan tar gärna emot material från skribenter runt om i landet. Redaktionen:, Chefredaktör och ansvarig utgivare. 010-486 1717 bjorn.brandt@arbetsformedlingen.se Christofer Björk, 010-486 14 49 christofer.bjork@arbetsformedligen.se Lars-Erik Backström, 010-486 1001 lars-erik.backstrom@arbetsformedlingen.se Postadress: STyrkans redaktion ST inom Arbetsförmedlingen Box 5308, 102 47 Stockholm E-post: st-centralt@arbetsformedlingen.se

STyrkan nr 1 / mars 2015 3 Lönerevision 3 Planeringen inför nästa lönerevision är i full gång. Mikael Sandberg, förhandlingsansvarig i STs avdelningsstyrelse, berättar mer När sker nästa lönerevision? Revisionsdatum är den 1 oktober 2015. Det är sista revisionen i denna avtalsperiod. Vad innehåller revisionen? Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) ska förhandla med arbetsgivaren om ny lön för STs medlemmar. I nuvarande löneavtal finns det inskrivet att om OFR och arbetsgivaren inte kommer överens om någonting annat så ska STs medlemmar i genomsnitt få ut minst 2,5 % i löneökning. Är tidplanen för revisionen klar? Tidplanen är i princip klar och den kommer att publiceras i VIS. Den innehåller bland annat tidpunkter för information och utbildning för STs medlemmar under våren, när lönesamtalen ska genomföras och när löneförhandlingarna eller lönesättande samtal ska genomföras. Målet är att de nya lönerna ska betalas ut på novemberlönen. Vad innehåller informationerna och utbildningarna? De kommer att innehålla beskrivningar av hur avtalet är konstruerat, skillnaderna mellan lönesättande samtal och bordsförhandlingar, en del tips och råd för hur man genomför lönesättande samtal med mera. Mikael Sandberg, förhandlingsansvarig Du kan läsa mer om avtalet på Vis under Min anställning / Löner/Löneavtal Information om löner finns även på www.st.org En läsarundersäkning gjordes bland STyrkans läsare under våren 2009. Nu är det dags igen! Under vecka 11-12 kommer STs medlemmar att kunna besvara frågor i en enkät utsänd om medlemstidningen. Enkäten kommer att skickas till den e-postadress som finns angiven i STs medlemsregister. Ta vara på möjligheten att tycka till om tidningen! Information från Avdelningsstyrelsen finns på våra avdelningssidor på st.org. En del material måste du vara inloggad som medlem eller förtroendevald för att kunna ta del av. http://www.st.org/arbetsformedlingen

STyrkan nr 1 / mars 2015 4 Växthus Så kallade Växthus har växt fram (!) på flera ställen i myndigheten. STyrkan ställer frågan till projektledaren, Caroline Enevold: Vad är Växthus? - Ett Växthus är en utvecklingsmiljö där man tillsammans med kunder och medarbetare samutvecklar någonting, berättar Caroline. Ett Växthus består vanligtvis, förutom en mindre grupp från HK (utvecklingsledare, metodare och stödpersoner kring metodiken), av tre Af-kontor. Caroline Enevold, projektledare för Västhuset Foto: Vis Det man gör i Växthusen är att man genom samtal med kunderna utgår från kundens egna berättelser om behov, drivkrafter, beteenden, m.m. för att sedan ta fram förslag på för-bättringar. Förbättringsförslagen tas tillbaka till kunderna för att stämma av om vi är på rätt väg och för att få ny input kring lösningarna. Arbetet är iterativt och sker i loopar : vi börjar med den stora bilden och konkretiserar lösningarna mer och mer för varje loop. Växthusarbetet påbörjades våren 2014 med följande förbättringsspår: Utveckling av inskrivningsprocessen för arbetssökande och erbjuda möjlighet att boka tid (Växjö, Mjölby och Skärholmen) Behovsbedömning och rekommendation i samband med rekrytering (Falun, Uppsala, Ljungby och Kristianstad) Under senhösten påbörjades ytterligare ett Växthus: Nyutveckling av handlingsplanen (Växjö, Mjölby, Skara, Åkersberga och Kundtjänst) Vad är bakgrunden till projektet? Bakgrunden till projektet är vårt låga förtroende, både internt och externt. Genom att arbeta kunddrivet och involvera både kunder och de medarbetare som möter kund har vi möjlighet att påverka både det interna och det externa förtroendet. Vi utgår alltså ifrån att de som är direkt berörda av våra tjänster och metoder - kunderna och medarbetarna på kontoren - är de som borde ha störst påverkan på det som utvecklas och driva utvecklingen! I de Växthus vi har jobbat med har vi fokuserat på det första mötet för arbetssökande och arbetsgivare. Vi tror att genom att förbättra det första mötet kan vi lösa upp en del knutar senare i processen. Kort, hur fungerar det konkret? När det gäller arbetssökande har inskrivningen delats upp i två steg, där den sökande vid själva inskrivningstillfället (via självinskrivningen eller besök på kontoret) erbjuds möjlighet att boka och välja! tid. Till stor del har vi jobbat så här tidigare i myndigheten. Men då har det varit upp till varje kontor att bestämma upplägget och utgångspunkten har sällan varit kundens behov. Nu har vi kundsäkrat arbetssättet och fått tillgång till ett bokningssystem som är kopplat till självinskrivningen så att kunden kan boka tid direkt. I arbetsgivararbetet har vi tagit fram ett enkelt verktyg för att kunna göra en behovsbedömning när en arbetsgivare vill rekrytera. Vi saknar idag samsyn i myndigheten kring när vi ska rekommendera våra olika rekryteringsvägar. I Växthuset har vi tillsammans med medarbetarna på kontoren identifierat de viktigaste faktorerna för att kunna göra en behovsbedömning, samt hur dessa leder till en rekommendation av olika rekryteringsvägar. Kontoren har använt det framtagna verktyget och haft samtal med arbetsgivarna om hur det förändrade arbetssättet har påverkat arbetsgivarens uppfattning om kontakten med Af samt hur utfallet blev i rekryteringen. Hur hanteras de arbetsgivare och arbetssökande som inte klarar av detta via Internet? Denna fråga berör egentligen bara arbetssökande. De som inte har använt självinskrivningen har erbjudits boka tid vid besöket på kontoret. En kalender i Outlook har då använts för att boka tiden. fortsättning nästa sida

STyrkan nr 1 / mars2015 5 Växthus Projektledaren, Caroline Enevold, berättar vidare om Växthus-projektet Vilka erfarenheter har ni gjort? Responsen från både arbetssökande och medarbetare har varit mycket positiv. Arbetssökande upplever att de får större påverkansmöjlighet, genom att de får möjlighet att styra när de ska träffa oss, och känner att de hinner landa innan planeringssamtalet. Tidsbokningsapplikationen fungerar bra och uppskattas av kunderna. För medarbetarnas del upplever de en ökad kvalitet i arbetet. Arbetsmiljön i DS har på vissa håll förbättras avsevärt. Både kunder och medarbetare har möjlighet att förbereda sig inför planeringssamtalet. Växthus i Växjö Ett fortsatt utvecklingsområde är administrationsdelen i tidsbokningsapplikationen när man lägger in förmedlarnas tider. Det verktyg vi har tagit fram för behovsbedömning (rekryteringssnurran) upplevs av förmedlarna som en bra grund att stå på och ger en struktur i samtalet med arbetsgivarna. Även om förmedlare med stor erfarenhet av AG-arbete kanske inte behöver titta så mycket i snurran finns den där att luta sig emot. Den är ett bra stöd för nya eller ovana medarbetare. Första kontakten med arbetsgivarna har förbättrats, men för att få till en större förändring måste vi säkra leveransen av våra rekryteringsvägar. Hur har Växthus fungerat? Elisabeth Trajkova, vice ordförande i klubben på AF Växjö berättar Hur har Växthuset fungerat i Växjö? Som vi i facket har uppfattat det så har det fungerat väl. Hur har medlemmarna uppfattat projektet? Projektet har uppfattats positivt då det bla. Har skapat en bättre arbetsmiljö i direktservice. Vilka positiva eller negativa effekter har medlemmarna sett? Bättre arbetsmiljö i direktservice. Bättre struktur i arbetssätt med till exempel införande av frontoffice och backoffice. Bättre bemötande mot sökande med till exempel kortare vänttider. Negativa effekter är mer av teknisk karaktär, till exempel att bokningsbara tider för samtal inte har varit tillräckliga. Även tekniska problem med ombokningar. En del sökande som ringt till kundtjänst har blivit hänvisade till Växjö då de inte haft kännedom om projektet Växthuset. Hur har arbetssökande som inte har tillgång till dator eller har bristande språkkunskaper klarat av bokningar? De sökande får komma in till förmedlingskontoret för att få hjälp med att boka en tid, antingen De kontor som har deltagit i Växthusen ställer sig mycket positiva till konceptet och dess metodik. Delaktigheten och engagemanget ökar när man bjuds in att samutveckla, och man får genom metodiken också ett verktyg att använda i sitt ständiga förbättringsarbete lokalt. Kommer Växthus att införas i hela landet? Det som tagits fram i Växthusen kommer att implementeras under året, men tidpunkter är ännu inte helt fastlagda. Klart är dock att de verktyg som tagits fram kring AG-arbetet tas in i utbildningen Arbetsgivarrelationer. När det gäller Växthuskonceptet håller en stödfunktion på att byggas upp för att kunna driva och stötta nya Växthus framöver. Vi kommer också att jobba med att sprida kunskap om insikterna från kundresorna samt om kunddriven utveckling. Elisabeth Trajkova, vice ordförande i klubben på AF Växjö att vi informerar hur det går till eller att vi faktiskt bokar en mötestid.

STyrkan nr 1 / mars 2015 6 Eures-rådgivare Joseph Karambotis arbetar som Eures-rådgivare i Skellefteå, har haft uppdraget i cirka 3 år. Det område som Joseph servar är förutom Skellefteå även grannkommunerna Norsjö, Arvidsjaur och Arjeplog. Ett nätt litet område strax under 30 000 kvadratkilometer. Vad gör då Joseph om dagarna? Han servar arbetssökande med lediga platser och arbetsgivare med arbetssökande. Precis som alla andra arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen. Ungefär lika mycket tid på arbetssökande som på arbetsgivare. Joseph Karambotis har ett viktigt uppdrag som Eures-rådgivare. Lars-Erik Backström har träffat honom för att få veta mer Joseph Karambotis, Eures-rådgivare i Skellefteå Joseph är också landansvarig för Grekland, har en del kontakter med arbetsgivare där som söker arbetskraft. Annars är den stora arbetsgivaren Norge som framför allt lockar många ungdomar. Även England lockar många. Joseph fungerar också som stöd för arbetsgivare från andra länder som har större eller samlade rekryteringar samt deltagande i större mässor som exempelvis säsongsanställningar. En viktig del av arbetet är att marknadsföra tjänsten i Sverige men även utomlands då det även förekommer en del resor i uppdraget. En fördel med uppdraget är att det inte är tvingande varken för arbetssökande eller för arbetsgivare. Joseph arbetar med de som verkligen vill använda tjänsten. Det innefattar matchning och platsförslag. Nyligen kom ett par från Grekland där han är läkare och hon är skogsmästare. Båda ser ut att lyckas med att få arbete i Skellefteåtrakten. Det är alltid roligt med lyckade rekryteringar, det är stimulerande säger Joseph. Inom Euresorganisationen efterlyser Joseph mer kommunikation och information både om den Euresreform som nu ska etableras men även om uppdraget från Arbetsmarknadsdepartementet, myndigheten och regionen. Kontakter med andra Euresrådgivare är stimulerande och behöver utvecklas. Mer information om Euresrådgivarnas arbetet finns att hitta på Eures egna hemsida https:// ec.europa.eu/eures samt på www. facebook/euressweden Text och foto: Lars-Erik Backström Gilla avdelningen på Facebook: www.facebook.com/stinomarbetsformedlingen

STyrkan nr 1 / mars 2015 7 Eures-verksamheten Vad är då Eures-verksamheten? Lars-Erik Backström beskriver mer Eures-rådgivare finns i varje EUland samt EES länderna (Island, Liechtenstein och Norge) samt Schweiz. I Sverige finns cirka 60 Eures-rådgivare. Total finns cirka 900 inom EU och EES. Det är upp till varje land att forma organisationen för verksamheten utifrån sina förutsättningar. I Sverige har Arbetsförmedlingen uppdraget att driva och samordna verksamheten. Samordningen sköts av Enheten Nationell Samordning Eures som tillhör organisatoriskt Internationella staben på huvudkontoret. Enheten är utsett till nationellt samordningskontor för Eures-verksamheten i Sverige. Enhetens uppdrag är att ansvara för planering, uppföljning av resultatrapportering till EUkommissionen. Arbetsuppgifterna är strategisk, planering, uppföljning och återrapporteringar till Arbetsmarknadsdepartementet, den egna myndigheten samt redovisning av aktivitetsplanering och resultatrapporteringar till EUkommissionens samordningskontor för Eures. Enheten består av 8 medarbetare inklusive chef som också har rollen som nationell koordinator för Eures. Det finns en koordinator i varje land som har regelbundna kontakter med varandra och med EUkommissionens samordningskontor. I varje marknadsområde finns en Eures Line Managers som ska ha en överblick i marknadsområdet om hur behoven ser ut av Eurestjänster. Speciellt fokus är också på arbetsgivare med svårigheter att hitta rättarbetskraft inom landet. Även att ha dialog med Euresrådgivarna i sitt område och med de chefer som har Eures-rådgivare på sin arbetsplats. Det finns 11 stycken Eures Line Managers. Styrningen av den operativa Eures-verksamheten sker genom linjen. Eures-rådgivarna finns på förmedlingarna och arbetsleds av Af- eller sektionschef. Madeleine Deland, som arbetar på Enheten för Nationell Samordning, berättar att det är en viktig arbetsuppgift som Eures-rådgivarna har. Att matcha arbetssökande med lediga jobb och därigenom öka rörligheten av arbetskraft inom EU/ ESS är ett av de verktyg som finns i EU s sysselsättningsstrategi och som ska bidra till att fler kommer i arbete, att arbetsgivarna får arbetskraft och att främja den fria rörligheten. Ett klassiskt arbetsförmedlingsuppdrag med andra ord. Avdelningens blogg, med några av ledamöternas personliga reflektioner följer du på: http://stinomaf.wordpress.com/ Madeleine berättar vidare att 500 rekryterades till Sverige med stöd av Eures-rådgivare under 2014. Och att 3 700 arbetssökande i Sverige rekryterades till arbetsgivare i andra EU/EES länder med stöld av Euresrådgivare under 2014. En bra siffra som vi ska vara stolta över. Avslutningsvis berättar Madeleine att nu pågår ett arbete med projektet Ditt första Eures jobb. En riktad satsning som EU-kommissionen gör för att minska ungdomsarbetslösheten. Målgruppen är ungdomar 18-35 år. Sverige har fått pengar för projektet som pågår till 2017. Lars-Erik Backström Arbetsförmedlingens interna instruktion för arbetsförmedling på den gemensamma arbetsmarknaden i Europa: På alla arbetsförmedlingar ska det tydligt anges att man kan söka arbete och rekrytera medarbetare på den gemensamma arbetsmarknaden i Europa. Arbetsgivare och arbetssökande ska erbjudas möjlighet att använda sig av Arbetsförmedlingens Eures-tjänster via olika servicevägar. Eures är en integrerad del av Arbetsförmedlingens tjänsteutbud. Det direkta personalansvaret för Eures ligger i linjen. Ansvaret för nationella och internationella uppdrag åligger Eures-manager. Eures - Europeisk arbetsförmedling heter sidan i Vis som ligger under fliken Arbetsförmedling där information om tjänsten samt regelverk finns beskrivna.

STyrkan nr 1 / mars 2015 8 Aktuellt 30 års fackligt samarbete Inom Arbetsförmedlingarna i Sverige, Danmark, Norge och Finland har sedan 30 år funnits ett fackligt samarbete för att utbyta erfarenheter och för att informera varandra om fackliga frågor och verksamhetsfrågor inom Arbetsförmedlingen. Den 20 21 november firades 30-års jubileum av det nordiska samarbetet inom Nordiska Arbetsmarknadsgruppen, NAG, i Köpenhamn. För avdelningsstyrelsen deltog ordföranden Helena Perlerot samt andre vice ordförande Lars-Erik Backström. Danske Sven Andersen inledde konferensen med att ge en återblick på de 30 åren av fackligt samarbete genom bilder och berättelser. Denna bild från 1988 i Finland. En av de gemensamma initiativ som gjorts genom åren var, 1993 på konferensen i Åbo, ett uttalande på grund av den höga arbetslösheten i alla länder. Uttalandet krävde mer resurser till arbetsförmedlingarna och att satsa på offentliga arbeten med lön istället för passiva insatser som a-kassa. Uttalande kunde användas även 2015. Bakgrunden för samarbetet mellan de nordiska facken inom arbetsförmedlingarna var att regeringarna i de nordiska länderna genom Nordiska ministerrådet tecknat avtal om att stärka samarbetet i kampen mot stigande arbetslöshet i de nordiska länderna. Det i sin tur krävde en utbyggnad av det nordiska och internationella samarbetet om samordning av politik och åtgärder som stödjer kampen mot arbetslöshet. Denna överenskommelse trädde i kraft 1983. Som en konsekvens av detta enades ordförandena i respektive land att genomföra årliga konferenser som skulle rotera mellan länderna samt att besöka varandras ombudsmöten. Den första konferensen arrangerades på initiativ av dåvarande ordförande i APL Viggo Møller i Aalborg 1984. Den senaste konferensen arrangerades i Sverige, på Barkaby Gård. Lars-Erik Backström rapporterar från firandet av ett 30 år långt nordiskt fackligt samarbete Ländernas respektive ordförande: Hanne Nordhaug Norge, Helena Perlerot Sverige, Eija Tuutti Finland och Ilse Asmussen Danmark. Genomgående tema på alla konferenser har varit det arbetsmarknadspolitiska läget i varje land. Dessutom har det funnits ett tema som har haft anknytning till arbetsmarknaden och personalpolitiken. På konferensen i Köpenhamn diskuterades, förutom de 30 årens fackliga samarbete, också läget 2014 i respektive land om arbetslösheten, politiska läget och trender inom arbetsmarknadspolitiken. Deltagarna hann även med att planera innehåll på nästa nordiska konferens som genomförs i Norge den 2-4 juni 2015 samt ett besök på ett Jobcenter i Köpenhamn. Andra delar som ingick i jubileumskonferensen var att fördjupa våra kunskaper om den världsberömda nordiska modellen samt den danska Flexicurity modellen. Lars-Erik Backström

STyrkan nr 1 / mars 2015 9 Aktuellt Ordförandekonferens Avdelningsstyrelsen samlade STs sektionsordförande till två strategidagar. Ämnet för dagarna var att Avdelningsstyrelsen gick igenom de olika begreppen kring förnyelseresan: Nuläge Målbild Ledningsfilosofi Kund- och kanalstrategin Sektionsordförande satt sedan i grupper, regionvis, och arbetade med olika frågeställningar kring förnyelseresan och förändringsarbetet. Vid redovisningen var alla eniga om att det finns många frågetecken. Framför allt vad de olika begreppen står för. Det finns också stora luckor i helhetsbilden både från arbetsgivare och fackliga. Känslan var att arbetsgivaren centralt inte vet hur det fungerar i kärnverksamheten i praktiken. Thomas Hagman, chef på ledningsstaben, deltog på mötet under del av dag två. Han har jobbat på AF i cirka ett år. När han började var kritiken mot AF hård, men den har lagt sig och blivit mer nyanserad. Thomas Hagman, chef på ledningsstaben Delar av åhörarna vid konferensen Sektionernas ordförande samlades den 23-24 februari i Stockholm. På dagordningen stod förnyelseresan AF efterfrågas numera som den expertmyndighet vi är. Det har varit mycket fokus på resultaten, men om man tittar på resultaten är de ganska bra. Men AF har haft en motsägelsefull styrning. Vi ska leverera snabbt men samtidigt måste vi ha en god förvaltning med tydliga rutiner som ger en rättssäkerhet. Detaljstyrningen har ytterligare försämrat styrningen. AF har en överstyrning och lägger sig i för många frågor och överadministrerar. Men det kan också finnas en understyrning genom att vi inte ger stöd eller tillräcklig utbildning. Otydligheten och detaljstyrningen har medfört att vi har varit mer rädda för att göra fel än att göra rätt, vilket varit fel ingång. Förändringarna i myndigheten måste ske stegvis. Allt kan inte göras direkt eller under 2015 utan får ske med vissa åtgärder varje år. Det krävs tålamod från alla i myndigheten men även ett tålamod från regeringen. Men i slutändan måste vi få ett högre förtroende hos allmänheten. Thomas beskriver hur AF förändrats under de senaste åren. Nu görs mer risk- och konsekvensanalyser innan beslut än tidigare. ST menar att det nya ledarskapet inte har slagit igenom. Thomas ser att ledarskapet måste tidssättas när alla ska vara med i det nya. Alla chefer måste få rätt förutsättningar att gå in i ett nytt ledarskap. Chefer på MOnivå och arbetsförmedlingschefer har nu i stort fått en genomgång. Sektionscheferna kommer att börja kliva på tåget i mars. Troligen kommer alla medarbetare att var inne i det nya i slutet av året. Thomas menar att det är viktigt att man konstruktivt ifrågasätter det som kommer uppifrån. Signaler om att detta funkar inte för att och det är bättre att lägga upp så här måste ledningen få kännedom om. Den tidigare kulturen som härskat, med rädsla för att påtala brister, måste ändras. Efter Thomas besök var sektionsordförande överens om att, den något otydliga, bilden av förnyelseresan klarnat något. Mot slutet togs många frågor upp för diskussion: Chefsförsörjning, besluts- och arbetsordning, MO-översyn, samverkansavtal, lönekriterier, kontorsstrukturen, aktivitetsbaserade arbetsplatser, förändringar i chefsrollen, fackligt arbete och återväxt av fackligt förtroendevalda, lönerevisionen, STs organisation med mera.

STyrkan nr 1 / mars 2015 10 Sista sidan Bottennappet Pralinen Bottenannappet går till de kriminella nätverk som utnyttjar de allmänna välfärdssystemen. Tidigare var det Försäkringskassan som råkade ut för detta i samband med oseriösa assistansföretag. Nu är det Arbetsförmedlingen som luras av kriminella etableringslotsar. Bedrövligt!! Praliner ges däremot till myndigheterna som genom kraftfullt agerande visar att detta inte är acceptabelt! På marginalen Arbetsgivaren får en hel påse praliner. Detta för det efterlängtade beslutet om att, under våren, genomföra flera förenklingar i arbetsuppgifterna. Flera är av administrativ karaktär och kan den tiden minskas är det positivt. Ett jättebra beslut som ST länge påtalat behovet av i kontakterna med arbetsgivaren centralt! Nu väntar ST spänt på flera förenklingar som troligen kräver förändringar i förordningarna eller i IT-stödet och kommer att ta lite längre tid att genomföra. Citatet: Utredningen om hur härvarande arbetsförmedling skall fungera i framtiden har lagts ned. Arbetsförmedlingen skall, som tidigare, förmedla arbete till de personer som för tillfället saknar anställning, och för att inse detta krävs det ingen särskild utredning, heter det i ett pressmeddelande från hr statsrådet Joel Erikson (s) Grönköpings Veckoblad Korsord Konstuktör: Lösningen hittar du på våra sidor på st.org efter att du har loggat in!