Sida 1(5) Årsredovisning 2016 Södra Älvsborgs Sjukhus 12. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Förbättringsprogram sluten vård Tre delprogram har prioriterats i januari: tydliggörande av arbetsuppgifter per yrkeskategori, rondrutiner och optimering av det akuta patientflödet. Rondrutiner Rondrutingruppen har tagit fram mål och mätetal för arbetet. Tiden för gemensam rond på avdelningar ska mätas eftersom syftet för delprogrammet är att frigöra mera tid för patientnära arbete. En generell beskrivning för en effektiv rond har tagits fram där även patientupplevd kvalitet ska mätas. En folder om rondrutiner och arbetssätt har tagits fram och distribuerats till verksamheterna för implementering. En för invärtesmedicinska specialiteter samt en för opererande specialiteter. Dokumentet förvaltas av medicinsk beredningsgrupp-chefsläkarna. Tydliggörande av arbetsuppgifter per yrkeskategori Under första kvartalet har det gjorts kartläggning gällande undersköterskornas nuvarande arbetsuppgifter samt sjuksköterskornas arbetsuppgifter kopplade till legitimation.
Sida 2(5) Under det andra kvartalet har en mall med lämpliga omvårdnadsuppgifter för en undersköterska tagits fram. Mallen har använts på Bemanningsservice för att kartlägga kunskapen hos undersköterskorna. Ett dokument med lämpliga omvårdnadsuppgifter för en undersköterska har tagits fram och distribuerats till verksamheterna. Dokumentet förvaltas av HR. Optimering av det akuta patientflödet Flödesledaruppdrag för facilitering av akutflödet från dörr till dörr har testats. Testet har lett till att en kort, daglig avstämning mellan avdelningskoordinatorer och akutens vårdplatssamordnare har införts. Detta har bidragit till att sjukhusinterna patientflyttar har tidigarelagts och effektiviserats samt att vi skriver ut patienter tidigare på dagen. Det nya arbetssättet inom kirurgi och ortopedi på akuten, läkarledd teambedömning, var svårt att upprätthålla och utveckla vidare under det första kvartalet 2016 men arbetet har sedermera fortskridit. Spotcheck-funktion i receptionen har införts för att säkerställa att vårdsökande hamnar på rätt vårdnivå. Ett närvarande, tydligt och uthålligt ledarskap i de olika teamen har säkrats under året. Chef och ledarskapet har förstärkts under våren, läkare har fått flödesledaransvar inom kirurgi. Översyn har gjorts för att dela upp VPSO-funktionen mellan klinikerna för att skapa ett dragande system vid inläggningar. Risk- och konsekvensanalys pågår. Förbättringsprogram öppen vård Förbättringsprogrammets syfte var att öka tillgängligheten (rätt patient ska få tid till rätt mottagning i rätt tid) inom öppen vård på sjukhuset. Arbetet för nybesök har fr.a. fokuserat på tre förbättringsområden såsom bokningsrutiner, vård på rätt nivå samt produktion- och kapacitetsplanering. Programmet har fokuserat på vad som behöver säkerställas för att nå och behålla en god tillgänglighet och hur. Arbetet med att nå resultat ligger på respektive verksamhet. De tre delprogrammen har tillsammans gjort en checklista som innehåller de identifierade framgångsfaktorerna för att nå en god tillgänglighet. Effektiva bokningsrutiner Syftet med arbetet har varit att samtliga verksamheter ska minska av- och ombokningar och uteblivna besök för att därigenom öka tillgängligheteten och hålla vårdgarantin. I arbetet har också ingått att öka patientens delaktighet genom att ändra på kallelseförfarandet och bjuda in patienten att ringa själv och boka tid. Alla mottagningar har fått i uppdrag att ta fram regelverk för schemaplanering, planering av mottagningstider utifrån dagligt behov och kontinuitet samt identifiera lämpliga patientgrupper för patientdriven bokning. Inom vuxenoch barnpsykiatrin har arbetat även innefattat att samtliga patienter ska vara bokade i vårt patientadministrativa system för att kunna erhålla SMS-påminnelse. Ett annat mål inom vuxenpsykiatrin har varit att kunna ge slutenvårdspatienter behandlingstid vid utskrivning. Förutom effektiva bokningsrutiner har även arbete pågått med införande av obligatoriskt basutbud i Vårdguidens e-tjänster.
Sida 3(5) Vård på rätt nivå Delprogrammet har fokuserat på remisshantering och utvecklat en checklista över välfungerande rutiner. Denna grundar sig på en inventering av olika mottagningars rutiner för hantering av remisser. Inventeringen visade tydliga tendenser på framgångsfaktorer och mindre spridda arbetssätt, som borde komma fler mottagningars kännedom. Checklistan beskriver hela förloppet kring hanteringen av remissen såsom registrering, bedömning, den vidare hanteringen av ärendet samt en återkoppling till såväl remittent som till den egna remissbedömaren. Genom god remisshantering kommer rätt patienter till mottagningarna i rätt tid och det blir lättare att planera det fortsatta arbetet. Produktion och kapacitetsplanering Delprogrammets huvudsakliga uppgift var att skapa ett SÄSgemensamt arbetssätt för produktions- och kapacitetsplanering. Arbetet har använt sig av lyckade exempel och försökt beskriva arbetsformer och grundläggande strategier i de verksamheter, som har en fungerande kort och långsiktig planering. Under arbetets gång har beståndsdelarna beskrivits och sambanden som råder mellan delarna. Exempel på detta har varit att belysa beroendet av den samverkan som måste finnas mellan scheman, planer, styrning och uppföljning. Arbetet har mynnat ut i en checklista som beskriver de olika delarna som måste vara på plats för att åstadkomma en fungerande produktions- och kapacitetsplanering. Checklista kommer att användas både som ett stöd men också som en kravbild på vad som behövs för att nå en fungerande produktions- och kapacitetsplanering i verksamheten. Campus SÄS En av SÄS tre huvudprocesser är att utbilda framtida utövare av hälso- och sjukvårdsyrken tillsammans med ett antal lärosäten och den 9 november 2016 invigdes Campus SÄS officiellt i gemensamma lokaler. Campus utvecklar och stärker den pedagogiska kompetensen och skapar förutsättningar för nätverk för studenter, AT-läkare och andra medarbetare på utbildningstjänster och personal som arbetar med utbildning: alla verksamhetsförlagda utbildningar samlas under samma tak, med samlad kompetens gentemot våra lärosäten. effektivt utnyttjande av lokaler, material och kompetenser, med arbetsplatser för examens- och projektarbeten etc. nav för interprofessionellt lärande och en gemensam träffpunkt för SÄS studenter. VFU och APL SÄS 2016 Kategori Antal Antal studentveckor studentperioder Sjuksköterska grundutbildning 670 3114 Sjuksköterska specialistutbildning + barnmorska 160 698
Sida 4(5) Fysioterapeut 14 57 Arbetsterapeut 16 48 Röntgensjuksköterska 21 84 Biomedicinsk analytiker. 34 68 laboratoriemedicin + klinisk fysiologi Dietist 18 41 Försvarsmakten 4 5 Omvårdnadsprogrammet(undersköterska, 126 555 mentalskötare) YH specialist usk 1 8 Tandsköterska 1 4 Summa 1065 4682 Definitioner: VFU= verksamhetsförlagd utbildning. Praktik i Högskolans utbildningar. APL= arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskolans praktik. LIA= lärande i arbetslivet. Yrkeshögskolans praktik. Dessutom finns VIL som betyder verksamhetsintegrerat lärande. Det innebär en uppluckring mellan teori och praktik och kan också innehålla t ex gemensamma simuleringsövningar (dvs ingen riktig patient närvarande). Läkarutbildning Som ett led i regionaliseringen av läkarutbildningen har SÄS under 2016 ökat antalet läkarstudenter (VIL, verksamhetsintegrerat lärande) från 390 studentveckor 2015 till 558 under 2016. En fortsatt successiv ökning är planerad under 2017 till 798 studentveckor och 2018 till 1022 studentveckor. Antalet AT-platser har under 2016 utökats (4). Vi dras fortfarande med problem kring framförallt handledning och bemötande av våra AT-läkare vilket kan avläsas i SYLFs ATrankning. Detta trots framtagen handlingsplan som i mångt genomförs. En klar förbättring har uppnåtts inom psykiatrin. SÄS har totalt ca 150 ST-läkare anställda. Av dessa har 26 stycken genomfört ST-LOK under 2016. En ny studierektor har anställts, som under senare delen av året startade arbetet med det nya ST-utbildningsprogrammet. Arbetet har fördröjts av att studierektorstjänsten varit vakant samt på grund en medarbetares längre periods sjukskrivning. I Boråsregionen har under 2016 Vård- och omsorgscollege blivit certifierat utifrån kvalitetskriterier som bygger på samverkan mellan olika intressenter/aktörer såsom utbildningsanordnare, arbetsgivare, arbetsförmedling samt Sjuhärads kommunalförbund.
Sida 5(5) Effekten för SÄS är ett ökat antal studerande som ska beredas APL. Sammantaget för utbildningsuppdragen på SÄS, har svårigheterna att lösa VFU-platser och handledning ökat på grund av minskat antal slutenvårdsplatser och bemanningssituationen som råder. Utmaningarna framåt för att möta ökade utbildningsvolymer ser vi kommer att fortsätta och kräver nya arbetssätt. Ett projekt har startat under 2016 för att utveckla metoder och arbetssätt för VFU, främst riktat till sjuksköterskeutbildningens VFU, i samverkan mellan VGR, Högskolan i Borås och SÄS.