Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Transkript

1 PM Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla befolkningen hälso- och sjukvård. Den viktigaste resursen är kompetensen hos personalen, vars utbildning till viss del måste ske inom vården. Den landstingsfinansierade vården är lärandemiljö för utbildningar alltifrån gymnasieskolans omvårdnadsprogram till läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST). Vidare är den kunskapsproduktion som utgörs av forskning något som finns, i större eller mindre utsträckning, integrerat i vårdverksamheten. Landstinget har ett ansvar för utbildning genom överenskommelser och avtal med berörda utbildningsanordnare, såsom universitet och högskolor. När det gäller forskning har landstinget ett ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen. Den pågående utvecklingen innebär att vården, som vid införande av t.ex. valfrihetssystem/vårdval, kommer att ligga på många utförare. Landstinget är dock fortsatt ansvarigt för de uppgifter som ska utföras inom vården. För att säkerställa att dessa uppgifter ges utrymme och tas om hand på ett ändamålsenligt sätt när vårduppgiften inte längre utförs i landstingsregi, fordras att landstinget i förfrågningsunderlag efterfrågar och ställer krav på detta. Det gäller både vid upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och vid användande av lagen om valfrihetssystem (LOV). Hur hantera forskning och utbildning Landstinget kanske redan har en övergripande policy för relationer till och krav på de vårdgivare man har avtal med. Ett exempel på detta är Allmänna bestämmelser för uppdrag som vårdgivare till Landstinget i Östergötland. Där tas utbildning och forskning upp i det inledande avsnittet om avtalsförutsättningar, se vidare bilaga 1. Ett sådant dokument kan då vara bas för förfrågningsunderlag och sedermera för avtal. Om ingen övergripande policy finns får utgångspunkten bli mer pragmatisk. Frågan att ställa sig är: vilka funktioner och åtaganden har landstinget ansvar för, där man måste säkerställa att de utförs även av enheter som landstingen inte själv driver och därmed inte kan styra på samma sätt. Det handlar om att sytematiskt gå igenom vad verksamheten ska erbjuda, i detta fall på vilket sätt vårdenheten blir (eller skulle kunna bli) engagerad i utbildning, respektive vilken roll man har när det gäller forskning. Alla viktiga uppgifter som landstinget har ansvar för måste Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se,

2 tas om hand. Ingen vårdgivare ska kunna säga det är inte mitt bord när det gäller grundläggande aspekter som måste tillgodoses och där alla berörda vårdgivare måste vara tillgängliga för att göra de insatser som efterfrågas. Alla landstingsfinansierade enheter måste kunna tas i anspråk. Kraven måste dock vara rimliga i förhållande till den verksamhet som bedrivs, vilket bl.a. betyder att de bör stå i proportion till den aktuella verksamhetens inriktning och omfattning. (För vårdvalssystem i primärvården, vilket ju alla landsting ska ha infört senast 1 januari 2009, gäller dessutom att alla vårdgivare måste behandlas lika i den mån särskild ersättning lämnas får den alltså inte skilja sig åt mellan verksamheter i landstingsregi respektive verksamheter som drivs privat.) Utkast till checklista för att tillgodose utbildnings- och forskningsaspekter, att anpassas till förutsättningar och ambitioner i respektive landsting. Utbildning Utbildningar där landstinget genom olika avtalsförhållanden ska tillhandahålla praktik, verksamhetsförlagd utbildning, handledd tjänstgöring m.m. På vilket sätt står vårdgivarna till förfogande, hur överenskoms om tillhandahållande av platser (motsv.), hur ersätts medverkan, vilka (stöd)resurser finns inom landstinget, m.m. Gymnasial utbildning - undersköterska - andra Medellånga högskoleutbildningar - sjuksköterska - sjukgymnast - arbetsterapeut - andra Psykologutbildning/PTP Läkarutbildning - universitetens läkarprogram - AT - ST Forskning Att underlätta för forskning och klinisk prövning - journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter ska vara tillgängliga för forskning - patienter ska, efter informerat samtycke, kunna ingå i forskningsprojekt

3 - medverka i kliniska prövningar - samverka om forskning som berör verksamheten, inkl. med forskningsenheter inom landstinget, t.ex. centra för forskning inom primärvård/allmänmedicin För exempel på hur ett förfrågningsunderlag kan formuleras när det gäller utbildning och forskning, se bilaga 2 med förutsättningar för Hälsoval Skåne.

4 Bilaga 1 Utdrag ur Allmänna bestämmelser för uppdragstagare med vårdavtal med Landstinget i Östergötland beslutade 4 december 2007 (LiÖ ) ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR UPPDRAG SOM VÅRDGIVARE TILL LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Nedanstående bestämmelser ingår i avtal mellan Uppdragstagaren och Landstinget i Östergötland nedan kallad Landstinget, och äger giltighet i alla delar som är tillämpliga för avtalets omfattning och inriktning. Eventuella avvikelser mot dessa Allmänna Bestämmelser redovisas i avtal för respektive Uppdragstagare. Landstingets riktlinjer, bestämmelser och regler som Allmänna Bestämmelser hänvisar till finns på 1. AVTALSFÖRUTSÄTTNINGAR 1.3 Handledning och utbildning av studenter Uppdragstagaren ska erbjuda studerande på kurser och utbildningar vid medicinsk fakultet, Linköpings universitet (Hälsouniversitetet) samt omvårdnadsprogrammen inom gymnasieskolan praktikplats och handledning. Handledning och utbildning av studenter kan initieras av såväl Landstinget som Uppdragstagaren. Landstinget ser positivt på och förväntar sig att Uppdragstagaren har handledarkompetens och möjlighet att upprätthålla undervisningskompetens. Möjligheterna att få tillgång till ALF- medel för utbildning samt medel för verksamhetsförlagd utbildning för medellånga vårdutbildningar är likvärdiga för Landstingets egna enheter och uppdragstagare med vårdavtal. 1.4 Forskning Forskning är en viktig och naturlig del i det dagliga arbetet inom vård och vårdutveckling. Forskning och utveckling är grundläggande för att upprätthålla god vårdkvalitet och handledarkompetens. Uppdragstagaren ska medverka i genomförandet av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område och i folkhälsovetenskapligt forskningsarbete om Landstinget så begär. Detta regleras i särskild överenskommelse. Möjligheterna att få tillgång till ALF- och centrala LFoU-medel (Landstingets FoU) är likvärdiga för Landstingets egna enheter och uppdragstagare med vårdavtal. Uppdragstagaren har skyldighet att informera beställaren om vilka forskningsprojekt som bedrivs inom Uppdragstagarens verksamhet och vem som är huvudman för forskningsprojekten.

5 Bilaga 2 Utdrag ur Förutsättningar för Ackreditering och Avtal för Vårdenhet i Hälsoval Skåne gällande år Beskrivning av basuppdraget Verksamhetsförlagd utbildning Vårdgivaren ska bidra till Region Skånes långsiktiga strategi för personalförsörjning genom att tillhandahålla verksamhetsförlagd utbildning för de professioner som är verksamma vid vårdenheten. Vårdgivaren ska erbjuda verksamhetsförlagd utbildning och praktikplatser för såväl gymnasiala utbildningar (t ex undersköterskor), medellånga högskoleutbildningar (sjuksköterskor m fl.) samt för läkarutbildningen (grundutbildning, AT-, ST- tjänstgöring). Enligt Ramavtal tecknat mellan Region Skåne och Lunds Universitet, Högskolorna i Malmö och Kristianstad ska verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskor, sjukgymnaster, psykologer, arbetsterapeuter, logopeder, audionomer, och kuratorer bedrivas inom regionens enheter enligt överenskommelser reglerade i ramavtalet. För studerande på läkarutbildningen gäller särskilda regler. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten på anmodan av Uppdragsgivaren tillhandahåller utbildningsplatser med de kvalitetskrav som Ramavtalen föreskriver. Uppdragsgivaren ansvarar för fördelning av utbildningsplatser. Verksamhetschefen ska ansvara för att gällande målbeskrivningar uppfylls. Handledarnas kompetens ska motsvara lärosätenas krav. I den mån dessa krav inte är uppfyllda ska ledighet beviljas för deltagande i utbildning anordnad av lärosätena. Läkarlinjen vid Lunds Universitet Läkarstudenter har verksamhetsförlagd utbildning inom primärvård under flera terminer då utbildningen pågår. Handledarutbildning ges av institutionen. Praktikplatsplacering sker via Institutionen. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten på anmodan av Uppdragsgivaren tillhandahåller utbildningsplatser i enlighet med det s.k. ALF-avtalet. Utbildningar för AT- och ST-läkare Uppdragsgivaren kan uppdra åt Vårdgivaren att fullgöra utbildningstjänstgöringsuppdrag för en eller flera AT- ST läkare enligt nedan. AT-läkarna AT-läkarna är anställda av sjukhusen 18 månader och har en utbildningsplan som är fastställd av Socialstyrelsen. Under tjänstgöringen inom allmänmedicin på vårdenhet ska AT-läkaren ha en specialist i allmänmedicin som handledare och det skall finnas tillgång till en studierektor som samarbetar med sjukhusens övergripande studierektorer. Kravspecifikationer för utbildande enheter för AT finns inom Region Skåne och ska följas. Studierektorn kvalitetssäkrar utbildningsplatser genom besök och personlig

6 kontakt med AT-läkarna. ST-läkarna ST-tjänstgöringen i allmänmedicin följer den målbeskrivning som beslutats av Socialstyrelsen. ST-tjänstgöringen är målstyrd och individuella utbildningsplaner upprättas med varje ST-läkare. ST-läkaren är under hela utbildningstiden anställd på vårdenheten och från Uppdragsgivaren utgår ersättning motsvarande 75 procent av lönekostnaden. D.v.s. även under den s.k. randutbildningen har vårdenheten kostnadsansvar för resterande 25 procent. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns en utbildad handledare som är specialistkompetent i allmänmedicin. Studierektorer samordnar, ger stöd till handledare och verksamhetschefer samt kvalitetssäkrar hela utbildningstjänstgöringen Kravspecifikation för utbildande vårdenheter för ST finns inom Region Skåne och ska följas. Uppdragsgivaren kan uppdra åt vårdenheten att fullgöra kortare utbildningstjänstgöringsuppdrag även för ST läkare i andra specialiteter inom ramen för deras randutbildning. Uppdragsgivaren har samordningsansvar för studierektorsverksamheten för AT- och STläkare. Utbildningstjänstgöring för Psykologer Efter psykologexamen krävs ett års handledd utbildning i form av PTP-tjänst för att erhålla legitimation som psykolog. Hanteras efter riktlinjer från Region Skåne centralt Forskning och utveckling Primärvårdens uppdrag är kompetensmässigt brett och utvecklas ständigt. Det finns en tydlig koppling mellan FoU och utbildning. Genom breda kontaktytor och genom ambitionen att erbjuda kontinuitet i patientkontakt och uppföljning erbjuder primärvården unika forskningsmöjligheter. I primärvården krävs en kraftfull och engagerad FoUverksamhet, som ska bedrivas överallt, involvera alla personalkategorier och främja samverkan. De vårdgivare som bedriver av Region Skåne finansierad hälso- och sjukvård förbinder sig att bedriva en verksamhet som underlättar för forskning och kliniska prövningar. Det innebär att tillhandahålla patientuppgifter och material i enlighet med för forskning och kliniska prövningar gällande regelverk och förordningar. Vidare att följa nationella riktlinjer avseende biobanks- och vävnadsdirektiv. Vårdgivaren ansvarar för att vårdenheten aktivt samverkar med Centrum för allmänmedicinsk primärvårdsforskning (CPF) forskning som driver forskning och kvalitetsutveckling i primärvården. Anställda på vårdenheten ska medverka i sådant övergripande processinriktat kvalitetsarbete som bedrivs inom Region Skåne, som exempelvis medverkan i den Nationella tillika Regionala Primärvårdsdatabas som är under uppbyggnad på CPF. Centrum för Primärvårdsforskning behöver ett antal akademiska noder så kallade Allmänmedicinska kunskapscentrum (AKC) för att bygga broar mellan den akademiska världen och vården. Vårdenheter kommer att erbjudas ett särskilt uppdrag som AKC.