Dagordningens punkt 19 Vårt samhälle

Relevanta dokument
DEN BOTNISKA KORRIDOREN

INBJUDAN 21 AUGUSTI 2018 PRESENTERAR I SAMARBETE MED. eventet Belt and Road Initiative (BRI) Sidenvägsinitiativet

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden ((N2015/4305/TIF).

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304)

Yttrande över Förslag till nationell plan för transportsystemet

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Vår arbetsplats. Kongress Att trivas och utvecklas på jobbet!

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Lagen om anställningsskydd

Klart att det spelar roll!

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet samt miljökonsekvensbeskrivning

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning

Exportindustrin och besöksnäringens behov av transporter

Hållbart arbete. så utvecklar vi arbetet

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

BILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE

Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Europeiska socialfonden

Tågtrafik till Norrland

Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg

Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. kollektivavtal. VÅR ARBETSPLATS. Fackliga studier.

Kapacitetsutredningen

Socialfondsprogrammet

Socialdemokraterna Haninge. Haninge Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Trosa kommun har tagit del av remissmaterialet och kommunens synpunkter framgår av detta brev.

Arbetsförmedlingens lokala kontor i Kramfors förslag till utveckling och forskning

Lönepolitisk plattform

Westanders Stora valenkät 2014

Utdrag från kapitel 1

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

4 Mälarstäder

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

Arbetstids- förkortning. Studiehandledning

Vår organisation. Kongress Hur ska vi jobba framöver?

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

En starkare arbetslinje

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

Europeiska socialfonden

Vi har förenat det bästa av två världar

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

Inkomstpolitiskt program

Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

En fullmatad rapport

Statliga jobb. till Gävleborg

miljarder kronor till järnväg och väg

Motion till riksdagen 1987/88: T82. av Hans Dau (m) om trafikpolitiken inför 1990-talet (pro p. 1987/88: 50) Järnvägar

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Regional överenskommelse samverkan Arbetsförmedlingen och Umeåregionens kommuner

Inkomstpolitiskt program

Sammanhållningspolitiken idag och i morgon

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Ekonomiska stöd till företag 2013

Förslag till nationell plan för transportsystemet

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Europeiska och regionala prioriteringar

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Infrastruktur för effektiv och hållbar logistik

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Datum Vår referens Dokumentnr Avtalsenheten Gallringstid

Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1.

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad

Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet. Foto: ABB

Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

SAMMANFATTNING SKOGSINDUSTRIERNAS YTTRANDE

Smart industri. En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Per Stagnell och Sofia Nyman. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet

Transkript:

Industrin och jobben, industripolitik Motionerna C27 C33 med utlåtanden Motion C27 Avdelning 4 Södra Västerbotten, 6 Mellersta Norrland Industrin Det är viktigt för Sverige som nation att tillverkningsindustrin blir kvar i landet. Skulle Sverige bara bli ett tjänste- och servicesamhälle finns risk att vår självständighet går förlorad. att tillverkningsindustrin växer och utvecklas. Utlåtande, motion C27 Förbundsstyrelsen vill understryka att en stark och konkurrenskraftig industri är fundamentet för Sveriges välfärd och ekonomiska utveckling. IF Metall arbetar på en rad olika sätt för att främja såväl industrins utveckling som en bredare insikt inom landet om industrins betydelse och behov. Förbundets insatser har varit en viktig bakgrund till den omläggning av industripolitiken som har skett efter 2014. Förbundsstyrelsen vill fortsätta detta viktiga arbete och att detta kan bedrivas på alla nivåer i förbundet. Inte minst är det viktigt att vi inom IF Metall också lokalt finner sätt att öka takten i detta arbete. Förbundsstyrelsen föreslår mot denna bakgrund kongressen besluta att bifalla motionen. Motion C28 Avdelning 3 Norra Västerbotten, 4 Södra Västerbotten, 5 Höga Kusten Exploatering av malmtillgångar i Sverige I dagsläget kan företag oavsett ekonomiska förutsättningar och placering i världen utvinna malm och andra naturtillgångar i Sverige, utan större motkrav på återställning. Då företagen inte behöver vara registrerade gynnas varken Sverige eller den kommun där verksamheten bedrivs. att regelverket för företag som vill bryta malm i Sverige ses över. Utlåtande, motion C28 Förbundsstyrelsen menar att mineralnäringen i Sverige är en viktig kraft för jobb och nationellt välstånd. Svensk mineralnäring befinner sig både tekniskt och miljö- och klimatmässigt i global framkant. Sverige har mycket att vinna på att stärka mineralnäringens utveckling. IF Metall har varit pådrivande för att regelverken ändras eller tillämpas för såväl smidigare tillståndsprövning som en miljömässigt hållbar malmbrytning. Återställandet efter genomförd utvinning är en del i detta, oavsett gruvföretagens nationalitet. I förverkligandet av regeringens strategi för nyindustrialisering ingår till exempel effektivisering av processerna för miljötillstånd och insatser för att nyttja gruvavfall för återvinning. 298 IF Metalls kongress 2017

Förbundsstyrelsen föreslår mot denna bakgrund kongressen besluta att bifalla motionen. Motion C29 Avdelning 4 Södra Västerbotten Produktivitetsutvecklingens pris Utnyttjandegraden av den arbetande människan upplevs ha ökat ofantligt år från år ända sedan Adam var länsman. I dag lever vi i ett samhälle där produktionen i samhället hela tiden ökar. Ett samhälle där den ekonomiska politiken bygger på att ständigt öka tillväxten. Varje år ska vi sälja fler prylar för att ekonomin ska gå runt, annars blir det neddragningar och åtstramningar. Våra medlemmar pressas när hjulen (eller banden) snurrar fortare och fortare. Det blir ett samhällsproblem när även sjuktalen ökar. Vi påstår att färre gör fler arbetares jobb i dag! Vi behöver fokusera på det faktum att nötningen på arbetskraften ökar och alldeles för lite görs åt underhållsbehovet! Vi föreslår kongressen besluta ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda industrins produktivitetsutveckling i genomsnitt sedan 1995, med syfte att belysa hur utnyttjandegraden av våra medlemmar ökat. Utlåtande, motion C29 IF Metall arbetar för ett utvecklande och hälsosamt industriarbete. Ensidiga och farliga arbetsuppgifter ska förändras och teknikutvecklingen användas, så att arbetet utförs på ett smartare sätt. Ökad effektivitet och ständiga förbättringar är samtidigt en nyckel till ökad välfärd och höjda reallöner de som arbetar i företagen ska ha sin rimliga andel av det ökade värde som de är med och skapar. Svensk industri har en lång historia av hög produktivitetsutveckling och IF Metall har genom åren också varit ledande i att en del av det ökade utrymmet tas ut i form av arbetstidsförkortning och andra viktiga förbättringar. Produktivitetsutvecklingen väger tungt i den ekonomiska utvecklingen i stort och det finns starka skäl för IF Metall att noggrant följa dess utveckling. Ett gemensamt utredningsarbete av Facken inom industrin, tillsammans med våra motparter, har nyligen presenterats och som bland annat analyserar produktivitetens betydelse vid företags lokalisering av verksamhet. Ett annat exempel är Facken inom industrins gemensamma ekonomiska bedömningar som regelbundet uppdaterar data kring bland annat just industrins produktivitetsutveckling. Förbundsstyrelsen föreslår mot denna bakgrund kongressen besluta att anse motionen beaktad. Motion C30 Avdelning 3 Norra Västerbotten, 4 Södra Västerbotten, 5 Höga Kusten Företagsflytt och motiverad nedläggning Vi ser att företag läggs ned och flyttar utomlands. Det gäller även vinstrika enheter. Utifrån ser det helt orimligt ut när enheter läggs ned och tillverkningen flyttas till sämre enheter i andra länder. En anledning är att det inte kostar något att göra sig av med fabrik och personal i Sverige. För att det ska bli mer likvärdigt mellan olika länder vill vi att företagen måste fondera pengar som ägaren inte får tillbaka vid nedläggning och flytt av ett vinstdrivande IF Metalls kongress 2017 299

företag; att det på något sätt kostar lika mycket att avveckla en enhet i Sverige som i flertalet andra länder. Det skulle med all säkerhet få några ägare att behålla företaget i landet. Om det krävs en ny lag så skriv den! Det ska vara lika svårt/dyrt i alla länder. att det ska kosta att lägga ned och flytta vinstdrivande företag till annat land. Motion C31 Avdelning 14 Värmland Företags ansvar när verksamheten flyttas I dag kan företag på olika sätt ta del av olika stödformer som gör det enkelt att flytta företag inom Europa utan några kostnader till det samhälle man verkat i. Uppsägningar sker av personal som vilken annan vara som helst som man säljer, utan att man behöver ta något ansvar. Kommuner har kanske under många år ställt upp för företaget genom kommunala serviceapparater, vägar, VA m.m. Sedan beslutar företaget att verksamheten ska flyttas utan att bry sig om den ort man varit en del av. att det arbetas fram förslag på hur företag ska kunna vara delaktiga och ta ansvar för samhällen och de anställda som man lämnar efter sig vid en flytt. Utlåtande, motionerna C30 och C31 Utveckling och omställning är något som alltid åtföljer industrin. Det är grunden till en nödvändig strukturomvandling som också omfattar företagens anställda. IF Metall anser att företagen har ett stort ansvar vid nedläggningar eller flytt av verksamheter. Ansvaret börjar redan i det att företaget driver på sin egen produkt- och affärsutveckling så att det hela tiden upprätthåller sin konkurrenskraft och skapar trygga jobb för de anställda. Under anställningstiden är det nödvändigt att anställda successivt får del av kompetensutveckling och vidgade erfarenheter. Detta för att både klara den interna teknik- och organisationsutvecklingen och för att ha grundläggande förutsättningar att kunna ta en annan anställning utanför företaget. I varsel- och uppsägningssituationer ökar detta företagets ansvar samtidigt som också samhället, genom Arbetsförmedlingen med flera myndigheter, kan behöva kopplas in. Samhällets resurser är i dessa lägen viktiga komplement till företagens ansvar. IF Metall driver exempelvis på i samtal och förhandlingar med motparterna för att företagen ska göra avsättningar till kompetensutveckling och omställning. Vi menar att detta är ett bättre sätt att ta vara på människors förmågor och möjligheter att snabbt etablera sig i ett nytt arbete. När företag erbjuds offentliga stöd eller EU-medel för att flytta verksamheter mellan EU-länder är det direkt stötande och innebär endast att arbetslöshet flyttas runt mellan länder. Så skapas inga nya jobb och företagen skor sig på de europeiska skattebetalarnas bekostnad. Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att det ska vara lika dyrt att lägga ned verksamheter i olika länder. Med dagens internationella företag är det dock inte alltid enkelt att avgöra från vilken del av verksamheten vinsterna genereras. Ett förbud att lägga ned lönsam verksamhet riskerar därför att bli ett slag i luften. Det finns flera fackliga verktyg vi kan använda för att tidigt uppmärksamma risker för utflyttning och påverka/förebygga sådana beslut, exempelvis genom aktivt arbete i bolagens styrelser och genom att använda löntagarkonsulter för att analysera sådana risker. Vi behöver driva på ytterligare 300 IF Metalls kongress 2017

i investerings- och andra utvecklingsfrågor i företagen för att på det sättet öka värdet av att behålla verksamheten i Sverige. Förbundsstyrelsen föreslår mot denna bakgrund kongressen besluta att anse motionerna beaktade. Motion C32 Avdelning 28 Västra Skaraborg Nedläggning av företag I dag är det väldigt lätt att lägga ned företag i Sverige, även lönsamma sådana. Med tanke på den förskjutning av fördelningen av vinsterna mot att ledning/ägare får en betydligt större andel, är det inte rimligt att lönsamma företag enkelt kan läggas ned utan att företagen avkrävs något som helst ansvar för de anställda. Det vore rimligt att företag som läggs ned trots vinst också får vara med och betala den omställning som blir nödvändig för de anställda. att företag som går med vinst och läggs ned ska ta ett ekonomiskt ansvar för de anställda. Utlåtande, motion C32 Förbundsstyrelsen menar att företag alltid har ett ansvar för anställda som sägs upp vid nedläggning eller flytt av verksamhet. Möjligheterna att också ekonomiskt bidra till en god omställning kan visserligen vara större för ett företag som går med vinst, men det ska inte innebära någon principiell skillnad. I grunden bör vi ha ett system som är oberoende av respektive företags lönsamhet, bland annat för att motverka risken för att detta manipuleras via intern bokföring. Förverkligandet av en fungerande omställning handlar om både arbetsgivarnas och samhällets ansvar. Utvecklingen av omställningen för våra medlemmar är viktigt för IF Metalls arbete, på alla nivåer. Förbundet driver ett flertal frågor för att utveckla validering och lärande i arbete. Vi är engagerade i arbetsmarknadspolitikens utveckling. Vi är aktiva pådrivare för att stärka industriell forskning och utveckling som på sikt skapar förutsättningar för att företag ska behålla och utveckla verksamhet i Sverige. Frågan om att utveckla bättre omställningsmöjligheter och villkor behandlas även i diskussioner med våra motparter på arbetsgivarsidan. Förbundsstyrelsen föreslår mot denna bakgrund kongressen besluta att anse motionen beaktad. Motion C33 Avdelning 2 Norrbotten Låt inte populistiska politiker stoppa en strategiskt viktig satsning Norrbotniabanan är en planerad järnväg mellan Umeå och Luleå med förlängning norrut till Haparanda. Sträckan kan ses som en nordlig förlängning av den befintliga Botniabanan. Norrbotniabanan utgör en central del av det svenska transportsystemet. Med korta anslutningar till redan befintliga transportkorridorer skapar Norrbotniabanan internationell och nationell närhet samt bred regional tillväxt inom näringsliv och industri, samhällsbyggnad och miljö samt kultur och kunskap. Med andra ord en bana med tre tillväxtskapande spår. IF Metalls kongress 2017 301

Ett välkommet besked i regeringens budgetproposition för 2017 Regeringen med Stefan Löfven i spetsen anser att Norrbotniabanan är en strategiskt viktig satsning. Järnvägsinvesteringar som denna bidrar till regeringens mål om såväl högre sysselsättning, ny industrialisering som minskad klimat- och miljöpåverkan. Regeringen avser därför att genomföra byggstart av Norrbotniabanan 2018 med etappen Umeå Dåva. Men tyvärr är inte alla lika glada i satsningen. Det finns några politiker, bland annat trafiklandstingsrådet i Stockholm Kristoffer Tamsons (M), som är emot satsningen i norr. Tamsons menar att regeringens tumme upp för Norrbotniabanan är en krigsförklaring mot Stockholm och att satsningar på Norrbotniabanan tar resurser för samhällsekonomiskt viktigare projekt. Det är inte seriöst, det är provocerande och en krigsförklaring mot Stockholmsregionen, säger Tamsons till Svenska Dagbladet. Tyvärr börjar vi bli relativt vana vid den här typen av populistiska utspel som inte har förankring i den svenska realekonomin. Att ställa investeringar i norra Sverige mot exempelvis Stockholm är bara en populism som inte har någon verklighetsförankring och som inte tar hänsyn till hur komplexa infrastrukturprojekt är. Mer än hälften av Norrbotniabanans nyttor kommer från effektivare godstransporter för befintliga företag. Norra Sverige har många och tunga industrier som står för en stor del av landets nettoexportvärde, både direkt och indirekt via vidareförädling i mellersta och södra Sverige. Några av fördelarna med Norrbotniabanan: Sänkta transportkostnader med 30 procent. Dagens maximala tågvikter är 1 000 1 100 ton. På Norrbotniabanan kan de ökas till 1 600 ton. Halverade restider gör att arbetsmarknaderna vidgas och vi klarar kompetensförsörjningen. Ökad kapacitet på järnvägen bidrar också till mer klimatvänligt transportsystem. Robust järnvägssystem i norr med möjlighet till omledning till annat elektrifierat spår vid trafikstörningar. Minskade avstånd med 7 11 mil i många viktiga godsrelationer. Sammankoppling av Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. Norrbotniabanan blir en länk mellan Europa och Barentsregionens rika tillgångar: malmer, mineraler, skog, olja och gas. Nästa steg i förverkligandet av Norrbotniabanan blir infrastrukturpropositionen som presenteras någon gång i oktober eller november 2016. Där sätts ramarna för infrastrukturinvesteringar mellan 2018 och 2029, men först i den nationella transportplanen som presenteras under 2018 vet vi med säkerhet utfallet för Norrbotniabanan. Och då gäller det att inte populistiska politiker stoppar en strategiskt viktig satsning. Vi föreslår kongressen besluta ge förbundsstyrelsen i uppdrag att driva på investeringen och byggandet av Norrbotniabanan. Utlåtande, motion C33 Sverige byggde under senare delen av 1800-talet ut järnvägarna på ett sätt som kom att grundlägga den fortsatta industriella utvecklingen. Det järnvägsnät som då lades ut har förändrats i många avseenden, men med bibehållen grundstruktur. Tyvärr motsvarar den inte i alla stycken den ekonomiska och industriella utvecklingen. Ett exempel är den norrländska kusten som länge har dragits med en ålderdomlig järnvägssträckning, vilken har missgynnat spårbundna transporter som ofta också är mer miljövänliga. IF Metall vill se ökade investeringar i både det svenska järnvägsnätet och i besvärliga flaskhalsar längs våra vägar. Detta fordrar stora investeringar och noggranna överväganden om vilka prioriteringar som ska göras. Förbundet tar normalt inte ställning till 302 IF Metalls kongress 2017

vilken väg- eller järnvägssträckning som är viktigare än andra, men Norrbotniabanan är en redan beslutad investering och förbundsstyrelsens uppfattning är att investeringen bör fullföljas. Förbundsstyrelsen föreslår mot denna bakgrund kongressen besluta att bifalla motionen. IF Metalls kongress 2017 303