BESLUTSUTKAST DATUM DIARENUMMER 17 november 2004 04-6943/23, b 04-6944/23, b HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Cecilia Baksa Avdelningen för marknadsfrågor 08-678 55 00 smp@pts.se TeliaSonera AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor 123 86 Farsta Saken Fastställande av särskilda skyldigheter enligt 8 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (EkomL) för företag med ett betydande inflytande på de svenska marknaderna för tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt för hushåll respektive andra kunder än hushåll. Post- och telestyrelsens avgörande Post- och telestyrelsen (PTS) beslutar att TeliaSonera AB (TeliaSonera) skall åläggas följande skyldigheter. 1. TeliaSonera förpliktas med stöd av 4 kap. 8 EkomL att tillgodose varje rimlig begäran från annan operatör om tillträde till en grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA). Skyldigheten att tillhandahålla GTA omfattar a) tillträde till det allmänna telefonnätet b) de tilläggstjänster som inte med rimlig insats kan erbjudas av en annan operatör än TeliaSonera samt c) tillträde till de driftstödssystem, informationssystem eller liknande programsystem som krävs för att garantera en sund konkurrens när det gäller tillhandahållande av telefonabonnemang. 2. TeliaSonera förpliktas med stöd av 4 kap. 8 EkomL att på begäran från en operatör som har förvärvat GTA till denne tillhandahålla faktureringsunderlag POSTADRESS Box 5398, 102 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON 08-678 55 00 FAX 08-678 55 05 E-POST pts@pts.se WEBBADRESS www.pts.se
2 avseende de samtalsslag som inte omfattas av förval och som TeliaSonera tillhandahåller till GTA-operatörens 1 slutkunder. 3. TeliaSonera förpliktas med stöd av 4 kap. 8 EkomL att om en begäran enligt punkterna 1 och 2 inte kan tillmötesgås utan dröjsmål upplysa om skälen för detta. 4. TeliaSonera förpliktas med stöd av 4 kap. 11 EkomL att tillämpa marginalbaserad prissättning (s.k. retail minus) för skyldigheter enligt punkterna 1 och 2. 5. TeliaSonera förpliktas med stöd av 4 kap. 6 EkomL att tillämpa ickediskriminerande villkor för skyldigheter enligt punkterna 1 och 2. 6. TeliaSonera förpliktas med stöd av 4 kap. 7 EkomL att särredovisa kostnader för tillträde enligt punkterna 1 och 2 samt årligen eller i övrigt på begäran till PTS ge in sin redovisning beträffande tillhandahållandet av dessa tjänster, inbegripet uppgifter om intäkter från annan. 7. TeliaSonera förpliktas med stöd av 4 kap. 5 EkomL att i ett referenserbjudande specificera och offentliggöra uppgifter om och villkor för tillträde enligt punkterna 1 och 2. 8. TeliaSonera förpliktas med stöd av 5 kap. 13 att inte debitera slutkunder kostnader i samband med byte av operatör. 9. TeliaSonera förpliktas med stöd av 5 kap. 13 EkomL att för tillträde som tillhandahålls via GTA till annan operatör ombesörja att samtal kan ske genom tagning av förval avseende GTA-operatörens telefonitjänster och tagning av prefix i enlighet med Post- och telestyrelsens vid var tid gällande föreskrifter om förval och prefix. Ersättning för ändring av förval enligt denna skyldighet får grundas endast på driftskostnaderna. 10. TeliaSonera förpliktas med stöd av 5 kap. 13 EkomL att tillhandahålla de samtalsslag som inte omfattas av PTS vid var tid gällande förvalsföreskrifter samt samtalsspärr avseende dessa samtalsslag, i den mån TeliaSonera tillhandahåller detta till sina egna abonnenter, fristående från övriga tjänster i den utsträckning TeliaSonera tillhandahåller tillträde till telefonnät i slutkunds- eller grossistledet. TeliaSonera åläggs med stöd av 5 kap 13 EkomL att tillhandahålla dessa tjänster på icke-diskriminerande villkor. 11. TeliaSonera förpliktas med stöd av 5 kap. 13 EkomL att på begäran av slutkunder och grossistkunder tillhandahålla bredbandsaccess utan krav på att slutkunden köper telefonabonnemang samt tillhandahålla bredbandsaccess baserat på insatsvaran delat tillträde till slutkunder och grossistkunder oberoende av vilken operatör som tillhandahåller telefonabonnemanget. Skyldigheterna specificeras närmare i bilaga 1. 1 Operatör som nyttjar tillträde till GTA.
3 Bakgrund PTS har i särskilda utkast till beslut fastställt de svenska marknaderna för tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt för hushåll respektive andra kunder än hushåll som relevanta marknader. Med hushåll avses kunder som förekommer i TeliaSoneras kundregister med personnummer och med andra kunder än hushåll avses kunder för vilka organisationsnummer används på samma sätt. Marknadsdefinitionen för tillträde till det allmänna telefonnätet via fast anslutning omfattar tillträde i syfte att kunderna skall få tillgång till telefonitjänster, oavsett vilken teknik som används för anslutningen. I de nämnda utkasten till beslut har PTS vidare identifierat TeliaSonera som operatör med betydande inflytande på de svenska marknaderna för tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt för hushåll respektive andra kunder än hushåll. Enligt bestämmelserna i EkomL ankommer det på PTS att ålägga en eller flera konkurrensskapande skyldigheter på en operatör som har betydande inflytande på en viss marknad. I detta beslut meddelar PTS skyldigheter avseende TeliaSonera. Skäl 1. Tillämpliga bestämmelser Enligt 8 kap. 6 EkomL skall den myndighet som regeringen bestämmer fortlöpande analysera de relevanta marknader som har fastställts enligt 5. Därvid skall Europeiska gemenskapernas kommissions riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden beaktas. För varje marknad skall det fastställas om det råder effektiv konkurrens. Om det vid en bedömning enligt första stycket konstateras att det inte råder effektiv konkurrens på en fastställd marknad, skall företag med betydande inflytande på den marknaden identifieras och beslut meddelas om skyldigheter enligt 4 kap. 4 och 5 kap. 13 och 14. Om det vid en bedömning enligt första stycket konstateras att det råder effektiv konkurrens på en fastställd marknad, skall skyldigheter som har beslutats med stöd av 4 kap. 4 och 5 kap. 13 och 14 upphävas. Tidpunkten för upphävande av en skyldighet skall bestämmas med hänsyn till berörda parters intressen. Enligt 4 kap. 4 EkomL skall i enlighet med 8 kap. 6 en operatör, som enligt 8 kap. 7 har ett betydande inflytande på en viss marknad, åläggas en eller flera skyldigheter som anges i 5 12. En sådan förpliktelse skall syfta till att skapa effektiv konkurrens. En sådan operatör får även i andra fall än som anges i detta kapitel åläggas en skyldighet om tillträde, om det finns synnerliga skäl för det och åtgärden godkänns av Europeiska gemenskapernas kommission.
4 2. Metodbeskrivning 2.1. Allmänt om åläggande av skyldigheter Av 8 kap. 6 EkomL följer att om PTS konstaterar att det inte råder effektiv konkurrens på en fastställd marknad, skall myndigheten identifiera företag med betydande inflytande på den marknaden och ålägga dessa företag lämpliga specifika regleringsskyldigheter eller bibehålla eller ändra sådana skyldigheter som redan existerar. Minst en skyldighet skall åläggas för den som har betydande inflytande på en relevant marknad. 2 Enligt 1 kap. 1 EkomL syftar bestämmelserna i lagen till att enskilda och myndigheter skall få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet. Syftet skall uppnås främst genom att konkurrensen och den internationella harmoniseringen på området främjas. Samhällsomfattande tjänster skall dock alltid finnas tillgängliga på för alla likvärdiga villkor i hela landet till överkomliga priser. Vid lagens tillämpning skall särskilt beaktas elektroniska kommunikationers betydelse för yttrandefrihet och informationsfrihet. Av 1 kap. 2 EkomL framgår att åtgärder som vidtas med stöd av lagen inte får vara mer ingripande än som framstår som rimligt och skall vara proportionella med hänsyn till lagens syfte och de övriga intressen som anges i 1. Enligt förarbetena till EkomL (prop. 2002/03:110 s. 185) åligger det myndigheten att utifrån problemets art välja den mest lämpliga skyldigheten för att uppnå syftet med åtgärden. Åtgärden skall syfta till att skapa effektiv konkurrens. PTS har att utgå från det grundlagsfästa egendomsskyddet (RF 2 kap. 18 ) vid prövningen av vilka skyldigheter som skall förpliktas den som har ett betydande inflytande på en marknad. Regeringsrätten har i det s.k. Barsebäcksmålet (RÅ 1999 ref. 76) formulerat en allmängiltig proportionalitetsprincip som lämpligen bör vara vägledande vid betungande offentligrättsliga ingripanden mot enskilda. I nämnda mål uttalade Regeringsrätten att proportionalitetsprincipen innefattar flera olika krav som rättsordningen ställer på balans mellan mål och medel och mellan motstående intressen. Ingrepp från det allmännas sida mot enskild bör analyseras utifrån aspekterna ändamålsenlighet, nödvändighet och proportionalitet i strikt mening. Ett ingrepp skall således vara lämpligt utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, vara en nödvändig förutsättning för att målet med ingripandet skall kunna uppnås och slutligen vara avvägt på så sätt att nyttan för det allmänna står i rimlig proportion till den skada som ingreppet förorsakar den enskilde. I nämnda förarbeten, sid. 185, anges bl.a. följande med avseende på vilka hänsyn PTS har att iaktta vid åläggande av skyldigheter: 2 Se prop. 2002/03:110, s. 176 samt kommissionens riktlinjer p 114.
5 I att åtgärden skall vara den lämpligaste ligger att myndigheten skall välja den minst ingripande åtgärden som efter en proportionalitetsavvägning och behovsprövning utifrån de enskilda och de allmänna intressen som står mot varandra, bedöms kunna leda till det önskade resultatet. För att kunna göra en bedömning av vilken åtgärd som är den mest lämpliga måste myndigheten göra en genomlysande konsekvensanalys och redovisa resultatet av de avvägningar som myndigheten gjort i ett motiverat beslut. För att skyldigheter skall anses vara proportionella måste de enligt kommissionens riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags inflytande på marknaden i enlighet med gemenskapens regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (riktlinjerna) punkt 118 ha ett legitimt syfte, vara nödvändiga, och utgöra det alternativ som är minst betungande för företagen men samtidigt uppnår de överordnade målen. Reglering av företag med betydande inflytande bör, enligt PTS mening, inte hämma incitament till effektiva investeringar i den verksamhet som regleringen omfattar eller till investeringar i alternativ infrastruktur som är önskvärda ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Regleringen bör syfta till en utveckling mot effektiv konkurrens på lång sikt, på den relevanta marknaden i den mån det bedöms realistiskt, eller på andra marknader PTS fastställt inom området för elektronisk kommunikation. 2.2. Disposition Först görs en översiktlig beskrivning av konkurrensproblemen på marknaden med utgångspunkt i den marknadsanalys som myndigheten gjort i besluten om fastställande av relevant marknad och identifiering av operatör med betydande inflytande. Beskrivningen omfattar även en redogörelse av befintliga och tidigare gällande skyldigheter, vilka påverkar konkurrenssituationen. Mot bakgrund av konkurrensproblemen görs därefter en bedömning av vilka ålägganden som krävs för att komma till rätta med konkurrensproblemen och för att uppfylla målen med lagstiftningen. Därefter görs en avvägning av om dessa skyldigheter är lämpliga och proportionerliga. Slutligen följer en samlad bedömning. 3. Översiktlig beskrivning av konkurrensproblemen på marknaderna 3.1. Befintliga och tidigare gällande skyldigheter Den rådande marknadssituationen och konkurrensförhållandena påverkas av den reglering som tillämpas och tidigare tillämpats på de relevanta marknaderna. Befintliga och tidigare gällande skyldigheter måste därför tas i beaktande vid en bedömning av vilka konkurrensproblem som finns på marknaderna.
6 Genom den reglering, som fram till den 24 juli 2004 gällt övergångsvis enligt lagen (2003:390) om införande av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, har TeliaSonera, i egenskap av operatör med betydande inflytande på marknaden för den allmänt tillgängliga telefonitjänsten, omfattats av krav på att bolagets taxor för användning av telefonitjänst mellan fasta nätanslutningspunkter inom ett allmänt tillgängligt telefonnät skall grunda sig på kostnaderna. Därutöver har det funnits möjlighet för regeringen att föreskriva att taxorna inte får överstiga en viss nivå. Ett sådant pristak tillämpades fr.o.m. 1991, men upphävdes den 1 januari 2001, i samband med införandet av EU-förordningen om tillträde till accessnätet, LLUB 3. Skälen till att denna marknad har omfattats av prisreglering är att hindra den dominerande aktören från att ta ut överpriser som drabbar slutkunderna. LLUB-förordningen infördes i syfte att främja konkurrensen på tjänster som tillhandahålls via accessnätet, bl.a. vad gäller tillträde till det allmänt tillgängliga telefonnätet via en fast anslutningspunkt. Sedan den 2 januari 2001 är förordningen direkt tillämplig i Sverige och ger operatörer möjlighet att få tillträde till TeliaSoneras accessnät. LLUB-reformen har emellertid inte haft något större genomslag vad gäller konkurrenssituationen för tillträde till det allmänna telefonnätet. 1999 infördes en lagstadgad skyldighet rörande förval och prefixval. Härigenom skapades en möjlighet för slutanvändare att ringa med en annan operatör än den som tillhandahåller telefonabonnemanget, antingen genom ett stående förval eller genom att för enstaka samtal slå ett prefix. I praktiken innebär förvals- och prefixskyldigheten att den operatör som slutanvändaren har abonnemang hos, dvs. i merparten av fallen TeliaSonera, måste ombesörja att de samtal som rings med förval eller prefix styrs om till den valda operatören och debiteras av denne. Den s.k. förvalsreformen har inneburit att ett flertal aktörer kunnat etablera sig på marknaden för telefonitjänster. Dessa operatörer konkurrerar idag med TeliaSonera om att tillhandahålla telefonitjänster. Mot bakgrund av det konkurrenstryck som regleringen givit upphov till har kravet på kostnadsorienterade samtalspriser för TeliaSonera fått minskad betydelse. Skyldigheten att tillhandahålla för- och prefixval regleras direkt i 5 kap. 12 EkomL. Där framgår att det är den operatör som har ett betydande inflytande på marknaden för tillhandahållande av anslutning till och användning av allmänna telefonnät till fast nätanslutningspunkt för sina abonnenter skall möjliggöra föroch prefixval. PTS har i utkast till beslut avseende de svenska marknaderna för tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt för hushåll respektive andra kunder än hushåll konstaterat att TeliaSonera har skyldighet att tillhandahålla förval och prefixval i enlighet med denna bestämmelse. 3 Tillträde till det metallbaserade accessnätet, eng. Local Loop Unbundling, som innebär ett krav för TeliaSonera att tillhandahålla andra operatörer tillträde till det metallbaserade accessnätet mot kostnadsorienterad ersättning. För åläggande av skyldigheter på denna marknad, se beslut i ärende med dnr 04-6948.
7 3.2. Marknaden för tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt för hushåll I PTS utkast till beslut om fastställande av den svenska marknaden för tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt för hushåll har PTS analyserat marknaden och funnit att TeliaSonera har en marknadsandel på denna marknad om cirka 99 procent. Det faktum att det i princip endast är TeliaSonera som tillhandahåller tillträde medför en stor risk för att TeliaSonera kan ta ut överpriser på ett sätt som missgynnar slutanvändarna. TeliaSonera har även en särställning på marknaden för telefonitjänster såtillvida att bolaget i princip är ensamt om att kunna erbjuda slutkunden en samlad faktura och en leverantörsrelation för både tillträde till telefonnätet (abonnemanget) och telefonitjänster. Enligt en Temoundersökning skulle 70 procent av de slutkunder som valt en annan förvalsoperatör än TeliaSonera vara intresserade av att köpa även abonnemanget från förvalsoperatören om denna kunde erbjuda en motsvarande tjänst som TeliaSonera erbjuder. 4 En omständighet som har betydelse för konkurrenssituationen på marknaden för tillträde till det allmänna telefonnätet är de villkor som TeliaSonera idag tillämpar för att erbjuda bredbandsaccess i form av ADSL-anslutning 5. Sådan anslutning sampaketeras eller säljs både i slutkunds- och grossistledet (inklusive delat tillträde via LLUB) med krav på tecknande av telefonabonnemang hos TeliaSonera. Mot bakgrund av att ett stort antal av bredbandsaccesserna levereras av TeliaSonera i slutkunds- och grossistledet innebär ett krav på tecknande av TeliaSoneras telefonabonnemang att TeliaSonera begränsar etableringen av konkurrerande infrastruktur för tillträde till telefonnät. 3.3. Marknaden för tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt för andra kunder än hushåll I PTS utkast till beslut om fastställande av den svenska marknaden för tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast nätanslutningspunkt för andra kunder än hushåll har PTS analyserat marknaden och funnit att TeliaSonera har en marknadsandel om 91 procent på denna marknad. Under de senaste åren har framförallt konkurrensen mellan leverantörer av växelanslutningar till större företag och organisationer ökat. Kunderbjudandena omfattar i många fall en kombination av fast anslutning och erbjudande om telefonitjänster till förmånliga samtalspriser, varför ett företags verksamhet på tillträdesmarknaden kan påverka dess verksamhet på telefonitjänstmarknaden. 4 Enligt Temo undersökning T-24447 5 Asymetrical Digital Subscriber Line - Höghastighetsanslutning mellan telefonstation och slutkund. Anslutningen är asymmetrisk, vilket innebär att kapaciteten för att ta emot information är större än kapaciteten för att sända information från slutkund.
8 Mindre företag använder dock vanligtvis PSTN 6 och ISDN 2B+D 7 i stället för omfattande växelanslutningar, vilket medfört att företrädesvis mindre företagskunder inte kommit i åtnjutande av den ökade konkurrensen. TeliaSoneras pris för PSTN-abonnemang och ISDN 2B+D har varit oförändrat under många år. Det faktum att det huvudsakligen är TeliaSonera som tillhandahåller PSTNabonnemang och ISDN 2B+D medför en stor risk för att operatören även på denna marknad kan ta ut överpriser på ett sätt som missgynnar slutanvändarna. 3.5. Sammanfattning av konkurrensproblemen Konkurrensproblemet på marknaderna för tillträde grundar sig främst i avsaknaden av alternativ accessnätsinfrastruktur som kan nyttjas för att erbjuda tjänster motsvarande PSTN-abonnemang och ISDN 2B+D. Möjligheterna till framväxande konkurrens försvåras av att marknaderna präglas av betydande stordriftsfördelar och att TeliaSonera, genom att uppställa ett krav på tecknande av telefonabonnemang vid försäljning av bredbandsaccess, förhindrar framväxten av konkurrens på tillträdesmarknaderna för telefoni via fast anslutning. PTS bedömer att dessa konkurrensproblem i frånvaro av förhandsreglering kommer att bestå under överskådlig tid. 4. PTS bedömning 4.1. Skyldigheter i förhållande till konkurrensproblemen Mot bakgrund av vad som anförts ovan beträffande gällande och tidigare gällande skyldighetsreglering för TeliaSonera och de konkurrensproblem som finns på marknaden bedömer PTS att en marknad utan förhandsreglering skulle försämra konkurrensen ytterligare och kunna leda till överprissättning och olika typer av kopplingsförbehåll till men för slutanvändarna. PTS redogör nedan för vilka ålägganden myndigheten anser nödvändiga för att komma till rätta med de identifierade konkurrensproblemen och för att möjliggöra att de övergripande målen med lagstiftningen på detta område kan nås. Målen är att enskilda och myndigheter skall få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet. Dessa mål uppnås genom att konkurrensen och den europeiska harmoniseringen främjas. Syftet med regleringen nedan är att uppnå de uppställda målen och åstadkomma en fungerande tjänstekonkurrens som kommer slutkunderna till nytta samt avlägsna konkurrensproblem. På lång sikt kan detta även underlätta framväxten av mer effektiv konkurrerande infrastruktur. 6 Public Switched Telephone Network. 7 Integrated Services Digital Network. Även kallad ISDN Basaccess, motsvarande två kanaler á 64 kbit/s och en signaleringskanal.
9 4.1.1. Tillträde 4.1.1.1. Skyldighetens nödvändighet Enligt 4 kap. 8 EkomL får en operatör som avses i 4 förpliktas att uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av nät och tillhörande installationer i syfte att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster. En sådan skyldighet kan avse att operatören skall 1. ge annan tillträde till specificerade nätdelar och tillhörande installationer, 2. förlänga ett redan beviljat tillträde till tillhörande installationer, 3. erbjuda andra operatörer specificerade tjänster för återförsäljning, 4. bevilja tillträde till tekniska gränssnitt, protokoll och annan nyckelteknik som är nödvändig för samverkan mellan tjänster, 5. erbjuda samlokalisering eller andra möjligheter till gemensamt utnyttjande av tillhörande installationer, 6. erbjuda specificerade tjänster som krävs för att säkerställa samverkan mellan tjänster ända fram till slutanvändarna, 7. erbjuda tillträde till driftstödssystem eller liknande programsystem som krävs för att garantera en sund konkurrens när det gäller tillhandhållande av tjänster, eller 8. bedriva samtrafik eller i övrigt vidta åtgärder så att nät eller tillhörande installationer kan förbindas. I 4 kap. 10 EkomL anges att vid tillämpning av 8 skall särskilt beaktas 1. den tekniska och ekonomiska bärkraften för användning och installation av alternativa nätdelar eller tillhörande installationer, med hänsyn tagen till marknadsutvecklingen samt art och typ av samtrafik och andra former av tillträde, 2. den tillgängliga kapaciteten, 3. de risker som nyinvestering medför för ägaren till nät eller tillhörande installationer, 4. behovet av att värna konkurrensen på lång sikt, 5. berörda immateriella rättigheter, 6. intresset av gränsöverskridande tjänster inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och 7. nätets funktion och tekniska säkerhet. Syftet med att ålägga skyldigheter angående tillträde till telefonnät är att i ett längre perspektiv främja konkurrensen genom att ge fler aktörer möjlighet att etablera sig på denna marknad till gagn för slutanvändarna. PTS har beaktat olika möjliga ingripanden för att öka konkurrensen, såsom Skyldighet att tillhandahålla tillträde till konventionella abonnentledningar (LLUB) Skyldighet att tillhandahålla tillträde till grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA) 8 Skyldigheten att tillhandahålla LLUB har varit reglerad sedan 2001, men har inte medfört någon nämnvärd ökning av konkurrensen för tillträde till telefonnät. PTS 8 Produkten benämns på engelska wholesale line rental, WLR.
10 anser att möjligheten att få tillträde till konventionella abonnentledningar (LLUB) även fortsättningsvis är en viktig förutsättning för framväxten av konkurrens på lång sikt, i takt med att alternativ mer kostnadseffektiv teknik finns tillgänglig. PTS har i annat ärende med dnr 04-6948/23 behandlat marknaden för tillträde till konventionella abonnentledningar - LLUB. Emellertid är en skyldighet att tillhandahålla LLUB i dagsläget inte en tillräcklig åtgärd för att komma till rätta med konkurrensproblemet vad gäller tillträde till det allmänna telefonnätet via fast anslutningspunkt. Eftersom möjligheten att utnyttja stordriftsfördelar är en förutsättning för att alternativa operatörer skall välja att etablera sig på dessa marknader, har den reglerade skyldigheten att ge tillträde i form av konventionella abonnentledningar inte medfört en ökad konkurrens. För att tillskapa förutsättningar för ökad konkurrens på detta område krävs att de alternativa operatörerna erbjuds tillträde på en förädlingsnivå där stordriftsfördelar inte utgör ett hinder för ökad konkurrens. Det är enligt PTS bedömning främst operatörer som idag erbjuder telefonitjänster till slutkunder som kommer att utnyttja möjligheten att köpa GTA av TeliaSonera, om bolaget åläggs en skyldighet att tillhandahålla andra operatörer sådant tillträde. På detta sätt kan även andra operatörer erbjuda slutkunder en komplett tillträdesoch telefonitjänst, dvs. abonnemang och samtalstjänster i en och samma avtalsrelation. Denna typ av kombinationserbjudande efterfrågas i stor utsträckning av slutkunder idag, bl.a. eftersom dessa upplever erhållandet av två räkningar, en för abonnemanget och en för ringda samtal, som ett hinder. 9 Införandet av förvalsreformen har givit upphov till en mångfald av erbjudanden och en ökad konkurrens. Även en grossistprodukt för tillträde i form av GTA skulle kunna leda till ett ökat utbud av tjänster för slutkunder. En sådan grossistprodukt ger operatörer möjlighet att på lika villkor konkurrera med TeliaSonera över hela landet, vilket skapar förutsättningar för bl.a. hushåll och små företag i hela landet att ta del av den ökande konkurrensen. De operatörer som tillhandahåller telefonitjänster bereds härmed en möjlighet att på ett mer likvärdigt sätt konkurrera med TeliaSonera. En skyldighet att tillhandahålla GTA underlättar för konkurrerande operatörer att bygga upp en kundstock för att kunna uppnå de stordriftsfördelar som accessnätsoperatören åtnjuter och därmed få bättre grund för att investera i effektivare alternativ infrastruktur. Det är av vikt att operatörer som på ett mer kostnadseffektivt sätt, via alternativ infrastruktur, kan erbjuda tillträde inte hindras att migrera slutkunder till sådan infrastruktur. Sammanfattningsvis bedömer PTS att införandet av en möjlighet för andra operatörer att med stöd av 4 kap. 8 EkomL få tillträde till en grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA) är nödvändigt för att komma till rätta med konkurrensproblemen på marknaderna för tillträde till allmänt telefonnät via en fast anslutningspunkt. 9 Enligt Temo undersökning T-24447
11 4.1.1.2. Skyldighetens omfattning Skyldigheten att tillhandahålla GTA omfattar tillträde till allmänt telefonnät. PTS kommer nedan att göra en bedömning av några fall när TeliaSonera skall tillgodose en begäran om tillträde till GTA från en annan operatör. Olika abonnemangsformer En rimlig begäran om tillträde omfattar bl.a. tillträde till PSTN-abonnemang. PTS har övervägt om någon av de nu vanligtvis förekommande abonnemangsformerna för tillträde till allmänt telefonnät inte skall omfattas av en rimlig begäran. Antalet slutkunder som köper ISDN 2B+D har minskat under de senaste åren. PTS analys visar att denna nedgång främst hänför sig till minskad användning av ISDN för Internetaccess. Avseende data och telefoni har det endast skett en marginell minskning av användningen. 10 Mot bakgrund härav och då många mindre företag, företag med mindre kontor samt hushåll efterfrågar abonnemangsformen anser PTS att ISDN 2B+D i dagsläget skall omfattas av skyldigheten att tillhandahålla GTA. PTS har vidare övervägt om det är rimligt att TeliaSonera skall tillhandahålla GTA som omfattar ISDN 30B+D 11 och olika former av anslutningar till företagsväxlar eller inte. Som beskrivs ovan har slutkunder med en stor trafikvolym, vilka oftast utgörs av större företag och organisationer, i flertalet fall alternativa leverantörer att välja mellan. En skyldighet att tillhandahålla GTA för anslutning av större företag som innefattar ISDN 30B+D eller andra typer av flerkanalssystem för anslutning av företagsväxlar skulle kunna inverka negativt på investeringar i alternativ infrastruktur och riskera att minska slutkundernas utbud. PTS anser därför att det i dagsläget inte är rimligt att GTA omfattar ISDN 30B+D och andra typer av flerkanalssystem för anslutning av företagsväxlar. TeliaSonera erbjuder slutkunder ett flertal olika produkter för tillträde till allmänt telefonnät i form av olika tillträdesformer, tilläggstjänster och målgruppsanpassade produktpaketeringar. Skillnader i TeliaSoneras slutkundserbjudanden som enbart är relaterad till förädling i detaljistledet skall inte ge upphov till olika grossistprodukter. Tilläggstjänster Införandet av en GTA-skyldighet innebär att fler slutkunder än idag ges möjlighet att ingå en avtalsrelation avseende telefonabonnemang med en annan operatör än TeliaSonera. Det måste därför säkerställas att kunder som väljer en alternativ 10 Antal huvudledningar för ISDN 2B+D enligt Svensk Telemarknad Datum 2000-12-31 2001-12-31 2002-12-31 2003-12-31 Antal huvudledningar 257 800 270 100 253 400 226 000 Totalt Internet 126 000 133 000 118 000 89 000 Data, telefoni och övrigt 131 800 137 100 135 400 137 000 Total förändring 5% -6% -11% Ändring Internet 6% -11% -25% Ändring data, telefoni och övrigt 4% -1% 1% 11 Även kallad ISDN Primäraccess eller nb+d, motsvarande upp till trettio kanaler á 64 kbit/s och en signaleringskanal.
12 aktör även fortsättningsvis får tillgång till sådana tjänster som endast kan erbjudas av den operatör som förfogar över infrastruktur för tillträde, s.k. tilläggstjänster. Om GTA-operatören inte får tillgång till de tilläggstjänster som TeliaSonera erbjuder slutkunder skulle uppkomsten av en konkurrensutsatt marknad på slutkundernas nivå kunna försvåras eftersom de slutkunder som väljer en alternativ aktör då inte skulle kunna få tillgång till motsvarande tilläggstjänster som TeliaSonera erbjuder. Utgångspunkten är att de slutkunder som väljer en alternativ aktör för sitt telefonabonnemang bör få samma möjlighet att välja tilläggstjänster som de slutkunder som väljer TeliaSonera. PTS anser därför att skyldigheten att tillhandahålla tillträde till GTA även skall omfatta sådana tilläggstjänster som TeliaSonera erbjuder slutkunder och som inte med en rimlig insats kan erbjudas av någon annan operatör. Med en rimlig insats menar PTS att en annan operatör inte inom rimliga ekonomiska ramar kan bygga en parallell infrastruktur som behövs för att kunna erbjuda slutkunder motsvarande tilläggstjänster. Skyldigheten omfattar de tilläggstjänster som ingår i TeliaSoneras slutkundsabonnemang, tilläggstjänster som aktiveras genom beställning och/eller där TeliaSoneras slutkunder utöver abonnemangskostnaden betalar extra för utnyttjandet av en sådan tjänst. En fråga som bör belysas i detta sammanhang är om exempelvis TeliaSoneras röstbrevlådetjänst telesvar är en tilläggstjänst som omfattas av GTA. Även andra operatörer kan tillhandahålla röstbrevlådor. Röstbrevlådor kan därför inte generellt betraktas som en tilläggstjänst som endast kan erbjudas av den som förfogar över infrastruktur för tillträde. TeliaSoneras tjänst telesvar är emellertid integrerad med växelfunktionalitet. Detta innebär att slutkunden, när det finns ett nytt meddelande i röstbrevlådan, får en speciell kopplingston när denne lyfter på telefonluren. PTS bedömer att slutkundernas möjlighet att på detta sätt få reda på att det finns ett nytt meddelande i röstbrevlådan är en viktig funktion för slutkunden och att andra operatörer, som inte förfogar över infrastrukturen, inte med rimlig insats kan erbjuda en motsvarande tjänst som TeliaSoneras telesvar. PTS finner därför att TeliaSoneras tjänst telesvar är en tilläggstjänst som innefattas i skyldigheten att tillhandahålla GTA. Andra exempel på tilläggstjänster som inte med en rimlig insats kan erbjudas av annan operatör än TeliaSonera är samtal väntar, förfrågan/pendling, trepart, återuppringning, vidarekoppling, nummerpresentation, hänvisning, meddelandeöverföring (UUS) direkt val (DDI), gruppnummer (LH och TH), extra nummer (MSN) och spårning (MCID). Tilläggstjänster som omfattas av GTA är inte avgränsade till kommunikationstjänster utan kan även omfatta administrativa tjänster och rutiner som tillhandahålls av TeliaSonera, exempelvis nummerändring och hemligt nummer. Driftsstödssystem och andra programsystem m.m. Mot bakgrund av att det kan förväntas att TeliaSonera och GTA-operatörer kommer att hantera stora kundvolymer är det nödvändigt att GTA-operatörerna bereds tillträde till erforderliga stödsystem. För att en operatör med lönsamhet skall kunna erbjuda tjänster till slutkunder med GTA som insatsvara, med samma effektivitet som TeliaSoneras egen vertikalt integrerade detaljistorganisation, krävs tillgång till driftstödssystem, informationssystem och administrativa system.
13 Avsaknad av tillträde till stödsystem eller liknande programsystem kan medföra att GTA-operatörer inte kan tillhandahålla motsvarande servicenivå till sina kunder som TeliaSonera kan genom sin vertikalt integrerade slutkundsorganisation. En sådan omständighet skulle kunna hindra uppkomsten av en hållbar konkurrensutsatt marknad på slutanvändarnas nivå. TeliaSoneras skyldighet att tillhandahålla GTA omfattar således tillträde till nödvändiga driftstödssystem och programsystem till villkor som bör framgå av ett referenserbjudande. Övrigt I detta sammanhang är det även viktigt att TeliaSoneras leveranskapacitet klarläggs. En alltför begränsad leveranskapacitet kan snedvrida konkurrensen och skulle kunna få negativ inverkan på marknaden för telefonitjänster. Mot bakgrund av att en stor efterfrågan kan förväntas vid införandet av GTA skall TeliaSonera i förhållande till efterfrågan tillhandahålla en rimlig leveranskapacitet vilken bör framgå av ett referenserbjudande. Vidare måste det säkerställas att tillhandahållandet av GTA-tillträde även gäller vid nyteckning av abonnemangsanslutning (nyetablering av tillträde), övertagande av befintligt tillträde från annan tjänsteleverantör, flyttning, uppsägning och nummerportering 12. Detta behandlas närmare under rubriken Insyn. I dag förekommer det att förvalsoperatörer väljer att anlita underleverantörer för exempelvis nätdrift och fakturering. Om en GTA-operatör väljer att anlita underleverantörer för sin verksamhet och åtaganden i samband med GTA skall TeliaSoneras erbjudande och tillhandahållande inte förhindra detta. I samband med förvalsreformen år 1999 skedde ett stort antal förvalsbeställningar utifrån kundbeställningar för vilken överenskommelse mellan förvalsoperatör och slutkund inte kunde styrkas. Detta nödvändiggjorde ett omfattande tillsynsarbete hos PTS. Även idag förekommer klagomål från slutkunder som anser att de har blivit anslutna till en förvalsoperatör utan att en giltig överenskommelse har träffats mellan parterna. PTS bedömer mot bakgrund av det nu sagda att det finns risk för att även vissa beställningar av GTA-produkten kommer att sakna giltiga avtal mellan en operatör och en slutkund. För att minimera risken för att slutkunder får ett telefonabonnemang hos en annan telefonioperatör mot sin vilja bör det därför fastställas i vilken omfattning TeliaSonera skall tillhandahålla GTAtillträde. Utgångspunkten skall vara att TeliaSonera levererar de beställningar av telefonabonnemang som kommer in till bolaget. En nödvändig förutsättning för detta är dock att det finns en giltig överenskommelse mellan kunden och slutkunden. Därför uppkommer TeliaSoneras skyldighet att leverera en begärd produkt när en beställning enligt ovan innehåller tillräckligt många uppgifter för att det kan göras antagligt att ett avtal om tillhandahållande av telefonabonnemang har träffats mellan kunden och slutkunden (abonnenten). 12 Nummerportering uppstår när nummer flyttas mellan olika nät. En slutkunds byte av operatör, som via GTA erbjuder telefonabonnemang, ger inte upphov till nummerportering så länge kundens nummer kvarstår i TeliaSoneras nät.
14 Skulle det visa sig att PTS får in anmälningar som indikerar att slutkunder fått ett abonnemang hos en operatör utan en giltig överenskommelse, alternativt inte får abonnemang hos en annan operatör på grund av utebliven leverans från TeliaSonera, kan PTS i egenskap av tillsynsmyndighet komma att inleda tillsyn i frågan. 4.1.1.3. Faktureringsunderlag för samtalsslag som inte omfattas av förval Bestämmelserna om för- och prefixval omfattar idag exempelvis inte betalsamtal eller nummerupplysningstjänster, vilket innebär att förvals- och prefixvalsoperatörerna inte automatiskt har möjlighet att tillhandahålla dessa tjänster i konkurrens med TeliaSonera. TeliaSonera åläggs en skyldighet att tillhandahålla sådana samtalsslag fristående från andra produkter eller tjänster av skäl som framgår i avsnitt 4.2.2. För att inte kunderna, trots införande av GTA, skall behöva få en separat räkning avseende samtalsslag som inte omfattas av förval, behöver således säkerställas att GTA-operatören kan få faktureringsunderlag beträffande sådana samtalsslag. Möjligheten för GTA-operatörer att kunna erbjuda sina abonnenter en faktura är avgörande för en fungerande konkurrens eftersom många kunder, som det redogjorts för ovan, upplever erhållandet av två räkningar som ett hinder för byte av operatör. PTS finner därför att TeliaSonera skall åläggas skyldighet att på begäran från en operatör som har förvärvat GTA till denne tillhandahålla faktureringsunderlag avseende de samtalsslag som inte omfattas av förval och som TeliaSonera tillhandahåller till GTA-operatörens slutkunder. De samtalsslag som med nuvarande omfattning enligt PTS föreskrifter om förval och prefixval omfattas av skyldigheten att tillhandahålla faktureringsunderlag är avseende nationell teletrafik, betalsamtal, massanropstjänst och samtal till nummerupplysning samt avseende internationell teletrafik betalsamtal och samtal med delad kostnad. 4.1.1.4. Underrättelse För det fall TeliaSonera inte tillgodoser en begäran om GTA eller faktureringsunderlag för samtalsslag som inte omfattas av förval måste det säkerställas att motparten utan dröjsmål underrättas om skälen härför och därigenom har möjlighet att vidta åtgärder som syftar till att få till stånd sådant tillträde. Sådan information möjliggör även en kontroll av att TeliaSonera uppfyller sina skyldigheter. För det fall TeliaSonera inte avser att tillgodose en begäran om GTA eller faktureringsunderlag skall bolaget därför upplysa om skälen härför. Skyldigheten för TeliaSonera att tillhandahålla GTA samt faktureringsunderlag enligt ovan innefattar en skyldighet att förhandla med den som önskar få tillgång till sådant tillträde och att på begäran av motpart lämna ut information som i det enskilda fallet är nödvändig för att överenskommelse skall kunna träffas härom.
15 4.1.1.5 Samlad bedömning av tillträdesskyldigheten GTA och skyldigheten att tillhandahålla faktureringsunderlag Införandet av GTA skapar möjligheter för konkurrerande operatörer att bygga upp en kundstock för att på sikt kunna migrera slutkunder till alternativ infrastruktur. Även om målet på kort sikt är att åstadkomma en fungerande tjänstekonkurrens avser ett införande av en förhandsreglering avseende GTA således även att leda till en utveckling av konkurrensen på lång sikt. Som framgår nedan skall GTA-tillträdet prisregleras på ett sådant sätt att TeliaSonera får avkastning på investerat kapital och ges utrymme för nyinvesteringar. Utvecklingen på tillträdesmarknaderna för hushåll och andra kunder än hushåll under de senaste åren har varit att antalet slutkunder minskat något, samtidigt som penetrationen av tillträde till telefonnätet fortsatt är mycket hög. Mot bakgrund därav bedömer PTS att TeliaSonera kan tillhandahålla erforderlig kapacitet för GTA. PTS bedömer att införandet av en skyldighet att tillhandahålla GTA kan genomföras i TeliaSoneras nät utan att nätets funktion eller tekniska säkerhet äventyras. PTS bedömer inte att GTA innebär något ingrepp i TeliaSoneras immateriella rättigheter. Ett flertal länder har infört eller offentliggjort att de avser att införa en grossistprodukt för telefonabonnemang. Införande av GTA ligger således i linje med intresset av tillgång till gränsöverskridande tjänster inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och innebär en harmoniserad tillämpning av det gemensamma regelverket. Sammanfattningsvis anser PTS således att TeliaSonera, i egenskap av operatör med betydande inflytande på slutkundsmarknaderna för tillträde till det allmänna telefonnätet för hushåll respektive andra kunder än hushåll, med stöd av 4 kap. 8 EkomL skall åläggas skyldighet att tillgodose varje rimlig begäran från en annan operatör om att få tillträde till grossistprodukten GTA och skyldigheten att tillhandahålla faktureringsunderlag på de villkor som anges i avsnitt 4.1.1.2 och 4.1.1.3. Skyldigheten är ändamålsenlig och nödvändig och främjar konkurrensen på de aktuella marknaderna. Skyldigheten är inte mer ingripande än vad som får anses påkallat mot bakgrund av det allmänna intresset av effektiv konkurrens på dessa marknader. PTS bedömer därigenom att de grundläggande målen med lagstiftningen kommer att uppnås, nämligen att enskilda och myndigheter skall få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet. 4.1.2. Prisreglering Enligt 4 kap. 11 EkomL får en operatör som avses i 4 förpliktas att iaktta kostnadstäckning eller tillämpa kostnadsorienterad eller annan prissättning för specificerade typer av samtrafik och andra former av tillträde. Detta får ske om en marknadsanalys enligt 8 kap. 5 visar att en brist på effektiv konkurrens innebär att operatören kan ta ut överpriser eller använda prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna. En förpliktelse enligt första stycket kan även avse skyldighet för operatören att tillämpa en viss kostnadsredovisningsmetod. En sådan förpliktelse skall förenas med skyldighet att göra en beskrivning av metoden tillgänglig för allmänheten.
16 Kostnadernas huvudkategorier och reglerna för kostnadsfördelningen skall framgå av beskrivningen. Den som har förpliktats att kostnadsorientera sin prissättning skall visa att priserna är rättvisa och skäliga med hänsyn till kostnaderna och får åläggas skyldighet att justera sina priser. I 4 kap. 12 EkomL anges att vid tillämpning av 11 skall hänsyn tas till den investering som gjorts av operatören. En sådan skyldighet som anges i 11 skall utformas så att operatören får en rimlig avkastning på kapitalinvesteringen. De eftersträvade konkurrensskapande effekterna av skyldigheten att tillhandahålla grossistprodukten GTA kan omintetgöras om det är möjligt för den som skall tillhandahålla tjänsterna att ta ut överpriser. Utan prisreglering på tillträde som skall tillhandahållas av en vertikalt integrerad operatör som TeliaSonera finns det även risk för att klämeffekter uppstår, det vill säga att priset på grossisttjänsterna och slutkundstjänsterna sätts så att det inte finns utrymme för andra operatörer att konkurrera med TeliaSonera på slutkundsmarknaden. Angivna förhållanden missgynnar naturligtvis andra operatörer på marknaden och även i sista hand slutkunderna. Även när det gäller tilläggstjänster som enligt föregående avsnitt omfattas av GTA och som endast kan erbjudas av en operatör som förfogar över infrastruktur för den aktuella tillträdesformen finner PTS att det föreligger en risk för överprissättning av dessa tjänster eftersom de inte med en rimlig insats kan tillhandahållas av en annan operatör än TeliaSonera. TeliaSoneras starka ställning på den aktuella marknaden innebär att bolaget kan tillämpa överprissättning eller prispress, vilket i enlighet med vad som ovan anförts missgynnar andra operatörer på marknaden och slutkunderna. TeliaSoneras starka ställning och kontroll över nödvändig infrastruktur kräver därför en prisreglering av grossistprodukten GTA för att möjliggöra att de grundläggande målen med lagstiftningen kan nås, nämligen att enskilda och myndigheter skall få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet (jfr 1 kap. 1 första stycket EkomL). När PTS har att ta ställning till vilken form av prisreglering som skall åläggas beträffande en viss tillträdesform måste myndigheten överväga vilka effekter prisregleringen kan ha på både kort och lång sikt. Effekter av en viss prisreglering bör bedömas utifrån effekter på konkurrensen och slutanvändarnas intressen. Prisregleringen måste också ta hänsyn till att den reglerade operatören ges möjligheter till kostnadstäckning samt att tillräckliga incitament finns för operatörer att investera i ny eller befintlig infrastruktur. PTS har vid prövningen av tillämplig form av prisreglering bedömt dels marginalbaserad prissättning (s.k. retail minus -prissättning), dels kostnadsorienterad prissättning. Marginalbaserad prissättning En marginalbaserad prissättning innebär att grossistpriset motsvarar slutkundspriset minus en procentuell marginal. Marginalen utgår från kostnader i detaljistledet hos TeliaSonera eller från kostnader hos den tillträdande operatören. Kostnader i detaljistledet utgör de kostnader som TeliaSonera kan undvika
17 (avoidable costs) när bolaget erbjuder tjänsten på grossistmarknaden i stället för på slutkundsmarknaden. Därefter kan marginalen justeras för eventuella kostnader i produktionsledet som tillkommer eller avgår för funktioner som är nödvändiga respektive inte behövs vid tillhandahållande av grossisttjänsten. När marginalen beräknas med utgångspunkt i TeliaSoneras egna kostnader kommer endast tillträdande operatörer som har förutsättningar att vara minst lika effektiva som TeliaSonera att ha incitament att köpa grossistprodukten GTA. En sådan reglering ger således effektivitetsincitament hos en tillträdande operatör. Under vissa omständigheter kan det dock vara ändamålsenligt att sätta marginalen med utgångspunkt från kostnader hos den tillträdande operatören för att undvika klämeffekter eller uteblivet inträde. Ett argument för att basera marginalen på kostnader hos den tillträdande operatören är att ett ineffektivt inträde på kort sikt kan uppvägas av fördelar på längre sikt. Ett argument som däremot talar emot att basera marginalen på kostnader hos den tillträdande operatören är att det med en sådan reglering finns risk för att den operatör som tillhandahåller tillträdet inte får täckning för sina relevanta kostnader. Enligt förarbetena till bestämmelsen i 4 kap. 11 EkomL får en prisreglering med stöd av bestämmelsen inte innebära att ersättningen bestäms lägre än med utgångspunkt från kostnaderna (jfr prop. 2002/03:110 s. 195). Mot bakgrund av detta bör utgångspunkten vid en beräkning av marginalen i en marginalbaserad prissättning vara TeliaSoneras kostnader. Fördelar med en marginalbaserad prissättning är att den stimulerar konkurrensen på slutkundsmarknaden eftersom risken för klämeffekter i detaljistledet minskar och den ger tillträdande operatörer förutsägbarhet genom att de i förväg får kännedom om marginalens storlek. Vidare är det, när marginalen väl har beräknats, relativt okomplicerat att fastställa grossistpriserna. När marginalen väl är fastställd skapar således prissättningsmetoden transparens för tillträdande operatörer. Nackdelen med en marginalbaserad prissättning är att den inte är en lämplig metod för att komma till rätta med marknadsmakt på en grossistmarknad. En marginalbaserad prissättning begränsar inte risken för att en operatör med betydande inflytande tar ut ett överpris för en begränsad resurs på slutkundsmarknaden, vilket i sin tur leder till högre grossistpriser. Som tidigare konstaterats finns det få konkurrerande leverantörer till TeliaSonera av telefonabonnemang som motsvarar de produkter som omfattas av GTA varför TeliaSonera inte direkt kan väntas möta en ökad konkurrens som resultat av höjda slutkundspriser. Mot bakgrund av att LLUB i mycket liten utsträckning nyttjats för att erbjuda telefonabonnemang får tillgången till LLUB endast anses ha en begränsad inverkan på TeliaSoneras möjligheter att höja slutkundspriserna. PTS bedömer att en reglering av slutkundspriserna i tillägg till en marginalbaserad prisreglering av GTA är nödvändig för att förhindra att TeliaSonera tar ut överpriser som missgynnar slutanvändarna. En marginalbaserad prissättning för GTA förutsätter att det finns ett slutkundspris att utgå från när grossistpriset fastställs. Vid bedömningen av om en marginalbaserad prissättning är lämplig på grossistprodukten GTA är det därför nödvändigt att fastställa om det finns något slutkundspris att ta utgångspunkt i när grossistpriset bestäms. Det kan här konstateras att det finns en tydlig och i stor utsträckning enhetlig prissättning av TeliaSoneras slutkundsprodukter för PSTN-
18 abonnemang och ISDN 2B+D. Även för de tilläggstjänster som debiteras extra avgifter, utöver priset för abonnemanget, finns en tydlig prissättning. Kostnadsorienterad prissättning Avsikten med en kostnadsorienterad prissättning är att neutralisera en operatörs möjligheter att ta ut för höga priser eller utöva prispress, eller på annat sätt motverka att effektiv konkurrens uppkommer på den aktuella marknaden. En prisreglering i form av kostnadsorientering innebär att grossistpriset fastställs på basis av TeliaSoneras kostnader, t ex utifrån en FDC-modell (Fully Distributed Cost) baserad på den historiska kostnaden eller nukostnaden, eller utifrån s.k. långsiktig särkostnad (LRIC) baserad på nukostnaden/återanskaffningsvärdet. LRIC-metoden leder till att den operatör som ålagts att tillämpa kostnadsorienterad prissättning för en viss tjänst får täckning för relevanta kostnader, förutsatt att verksamheten bedrivs effektivt. Att modellen utgår från nukostnaden/återanskaffningsvärdet motiveras av att en operatör i en konkurrensutsatt omvärld inte prissätter sina tjänster på grundval av historiska kostnader, utan anpassar sina priser efter den prisnivå som konkurrerande operatörer med modern och effektiv utrustning tillämpar. PTS har beträffande LLUB-marknaden bedömt att ett kostnadsorienterat pris enligt LRIC-metoden är den form av prisreglering som bäst tar hänsyn till de kortsiktiga och långsiktiga överväganden som skall göras utifrån effekter på konkurrensen och slutanvändarnas intressen. På den i detta beslut aktuella marknaden har PTS utvärderat om en skyldighet att tillhandahålla LLUB är tillräcklig i förhållande till de aktuella konkurrensproblemen men funnit att det finns ett behov av att införa en skyldighet att tillhandahålla GTA. En skyldighet för TeliaSonera att tillhandahålla GTA till ett för högt eller för lågt pris kan emellertid påverka incitamenten för investering i LLUB eller annan infrastruktur och hämma såväl den kortsiktiga som den långsiktiga konkurrensen. PTS har tidigare uttalat att den hybridmodell som är framtagen inte i första hand är utformad för att beräkna kostnader för telefonabonnemang, utan istället är avsedd för att användas på andra marknader, som samtrafik- och LLUBmarknaderna. En generell nackdel med kostnadsorienterad prisreglering är att den inte begränsar risken för klämeffekter. LRIC-modellen för LLUB förutsätter konventionella abonnentledningar medan tillträde till allmänt telefonnät inte med säkerhet produceras effektivast i enlighet med den i modellen specificerade nätstrukturen och nätkomponenterna. En kostnadsorienterad prissättning enligt nuvarande LRIC-modell skulle med andra ord riskera att klämeffekter uppstår mellan TeliaSoneras slutkundspris och grossistpriset för GTA. PTS har påtalat att en tillämpning av kostnadsorienterad prissättning enligt LRICmetoden för GTA har den fördelen att priset är neutralt i förhållande till investeringar i alternativ infrastruktur. Detta är i teoretisk mening möjligt även när det gäller förhållandet till den prisreglering som PTS har föreslagit på LLUBmarknaden. I praktiken torde emellertid möjligheterna till en högre marginal vid nyttjande av LLUB i förhållande till GTA inte uppvägas av de risker som finns förenade med investeringar i LLUB och samlokalisering. Problemet i detta avseende ligger snarare i tillämpningen av samma modell än i LRIC-metoden som sådan, vilket i sin tur främst har att göra med den tillträdande operatörens