VERKSAMHETSRAPPORT FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

Relevanta dokument
Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

VERKSAMHETSRAPPORT FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

Arbetsplan. Killingens förskola

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

Lidingö församlings förskolor Prästkragen förskola & Förskolan Kvarnen Kyrkans deltidsförskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Solstigensförskola VERKSAMHETSPLAN FÖR SOLSTIGENSFÖRSKOLA VERKSAMHETSÅRET

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsberättelse för Solstigensförskola

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Arbetsplan för Ängen,

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Kvalitetsredovisning

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Lokal arbetsplan 14/15

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Normer & värden.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Benjamins förskoleenhet

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Kvalitetsredovisning

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Kryssets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Kvalitetsredovisning. Förskoleavdelningen

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Arbetsplan för Violen

Verksamhetsplan

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Normer & värden.

Kvalitetsredovisning

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Systematiskt kvalitetsarbete

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Vitsippan Barn- och utbildningsförvaltningen

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Transkript:

VERKSAMHETSRAPPORT FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2017-2018 Årets prioriterade mål Vårt prioriterade mål för detta verksamhetsår har varit: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, religion, sexualitet, intressen och olika slags behov. 1

Kvalitetsutveckling I verksamhetsplanen anges vårt mål och kriterierna som vi själva har ställt upp för detta mål samt hur vi ska arbeta fortlöpande med uppföljning och utvärdering. Avdelningarna har i sina arbetsplaner redogjort för planerade arbetssätt för att nå målet. De har också gjort en särskild planering för målet, utifrån vilket resultat som önskas och på vilket sätt det ska uppnås. Pedagogerna har utökat och utvecklat arbetet med IKT = Informations- och kommunikationsteknik, vilket också ger stöd till den pedagogiska dokumentationen. Vi dokumenterar varje barns läroprocesser och har månads- och veckoplanering för det systematiska kvalitetsarbetet. Alla pedagoger har egna I-pads och kameror och på avdelningarna finns datorer, filmkamera och projektor + duk. För återkoppling till barnen använder pedagogerna sina I-pads, vilka återger bilder i en bra storlek. Dessa kan lätt kopplas ihop med projektorn så att filmer och annat kan visas i större format. Användningen av Ipads har gett pedagogerna större möjligheter att hinna med dokumentationen av lärosituationerna samt även utvecklingssamtalen. Barnen har egna portfolios som följer dem under åren på Grindslanten: där ska barnets eget lärande synas! Flikarna i den speglar läroplanen varje flik motsvarar ett område av läroplanen med sammanhörande mål, tex språk. På så sätt kan man se att barnen har möjlighet att få nya förståelser och utvecklas inom alla de olika områdena i läroplanen, vilket är vår skyldighet att ge dem. För att få ytterligare perspektiv på vårt arbete har föräldrarna svarat på frågor om våra mål. Kvalitetsredovisning resultat MÅLET: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, religion, sexualitet, intressen och olika slags behov. KRITERIER: Vi ger alla barn möjlighet att utveckla sin förståelse för att alla kan tycka och tänka olika. Vi ger alla barn möjlighet att utveckla förståelse och respekt för allas olika behov. Vi stimulerar och stöttar barnen till att samspela och bearbeta/lösa konflikter och missförstånd. 2

UTVÄRDERING: Avdelningarna har gjort uppföljningar på vårt arbete månadsvis. Vid tre tillfällen har vi utvärderat arbetet efter kriterierna: i augusti, november och maj. I januari gjordes en revidering av arbetsplanerna. På Utvärderingsdagen i maj gjordes en slututvärdering. Föräldrarna har svarat på en enkät om målet i maj, samt även en brukarundersökning från Stockholms Stad som pågått under våren. Resultat: Förmågor och förståelser barnen utvecklat i riktning mot målen: Grodan: Barnen har förstått att barn och vuxna i andra länder har andra och olika förutsättningar, lever på olika sätt och att det även i Sverige kan vara stor skillnad. De vet att en kan ha olika behov och intressen, att en kan tycka olika. Att kompisen kan ha ett annat behov än en själv, som går före i stunden. De vet också att vi vuxna är olika och kan anpassa sig efter det. Barnen vet att familjer kan se olika ut. De hjälper varandra i större utsträckning än tidigare och förstår också andras känslor bättre. Det har skapat en slags vi-känsla. Barnen ställer frågor om olikheter, tex i andra länder; alltså vet de att det kan vara olika! Barns inflytande: Barnen har kunnat påverka innehållet i arbetet och hur vi har utvecklat arbetet i grupperna. Vi har följt deras intressen och idèer. Vi har backat när vi sett att barnen inte är där vi är; att vi har haft för höga förväntningar på deras förståelse. Avdelningen uppskattar sitt resultat till 4 på en 5-gradig skala. Utvärderingen efter kriterier: enligt självskattningen efter våra kriterier har arbetet utvecklats och förbättras; från 3,66 till 5 (av 6). Humlan: Barnen visar empati och förståelse för andras känslor och behov. Detta ser vi genom att de uppmärksammar när någon visar/uttrycker känslor. De uppmärksammar när någon behöver hjälp och kan visa förståelse för att någon annan än de själva har mer behov att tex sitta i knät hos en vuxen. Det finns en vi-känsla i gruppen. Många av barnen har börjat förstå att kompisen kan tycka/vilja något annat i leken, tex leka med en annan leksak eller själva upplägget på leken. Barnen har börjat använda sig mer av språket vid konflikter mm. Avdelningen uppskattar sitt resultat till 4,5 på en 5-gradig skala. Utvärderingen efter kriterier: enligt självskattningen efter våra kriterier har arbetet utvecklats och förbättrats; från 4,16 till 5,5 (av 6). 3

Barns inflytande: Vi har observerat deras intressen och behov. Vi har varit noga med att lyssna/lyssna klart på barnen och tänkt ett varv till för att verkligen förstå barnet och dess beteende. Föräldrarnas utvärdering: I vår egen enkät om våra mål fick vi 7 av18 svar på Grodan och 7 av 12 svar på Humlan. Av de föräldrar som har svarat har vi fått betyget 4 eller 5. Det ställer sig svårt att utvärdera enkäterna då det är så låg svarsfrekvens. Vet ej -svar kom det på alla frågor, 1-2 st. I stadens brukarundersökning har vi fått svar från alla föräldrar på Humlan samt från 15 av 18 familjer på Grodan. Frågor som berör vårt mål och andelen föräldrar som svarat 4 eller 5=nöjd Mitt barn uppmuntras till att utveckla sina sociala förmågor - 94% Jag upplever att personalen på förskolan bemöter mitt barn på ett respektfullt sätt - 98% Jag upplever att barnen på förskolan ges lika möjligheter att utvecklas oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning - 92% Analys Varför blev resultatet och måluppfyllelsen som det blev? Vilka slutsatser kan man dra? Vad behöver vi förbättra och utveckla i vårt arbete för att ge barnen förutsättningar att utvecklas mot målet? GRODAN: De vuxna har varit intresserade och engagerade. Vi har lärt oss på vägen och fått tänka om för att närma oss målet. Barnen var inte vana vid att ha reflekterande samlingar sedan några år tillbaka vin tror att det gjorde att de inte förstod vad vi förväntade oss av dem i det sammanhanget. Under våren arbetade vi med målen i åldersgrupper det var svårt med de yngsta barnen. Det behöver vi reflektera över, vilket syfte med grupperna vi har. Vi har haft en färdig planering för arbetet och efter det anpassat oss efter barnen deras förståelser, intresse och vilja att gå vidare. Vi har konkretiserat olikheter och olika behov; med hjälp av bilder, filmer, litteratur och samtal. Vi har granskat litteratur och har en syn på barn som inte gör skillnad på pojkar och flickor. 4

Utveckling av arbetsprocesser: För att fånga barnens intressen och få dem att förstå och våga uttrycka sig på samlingen tex kan vi vända på det: att vi tar med oss det barnen säger i andra situationer till samlingen. Vi vill vara bättre på att väva in målet i vardagen; att ha det med oss hela tiden och att bättre förmedla till föräldrar vad som är arbetet med målen. HUMLAN: Vi kan återigen konstatera hur viktigt det är att vara nära barnen, att vi är det viktigaste arbetsverktyget. Att vi strävar efter att vara så fördomsfria som möjligt för att vara goda förebilder, att vi visar respekt för barnen och varandra, är goda lyssnare och är inkännande. Vilka böcker vi har läst för barnen har stor betydelse och vi har också haft stor nytta av boken Beteendeproblem i förskolan. Detta tillsammans med vårt arbete med Babblarna har gett bra resultat. Utveckling av arbetsprocesser: Vi vill fortsätta utveckla arbetet med Babblarna. Vi vill skaffa mer böcker som handlar om mångfald och känslor. Vi fortsätter att arbeta med oss själva för att vara goda förebilder. Vi vill använda oss mer av drama, tex dockteater och dramatisera situationer. Använda bilder på projektorn eller videosnuttar. FÖRÄLDRARNA: Även om svarsfrekvens på vår egen enkät varit låg har vi fått mycket återkoppling från föräldrar muntligen under året. De har sett att barnen tagit med sig funderingar och kunskap hem om vårt arbete och målet. Stadens enkät besvarades av desto fler och visar på att vi till stor del har kunnat förmedla hur vi arbetar och hur barnen har tagit till sig det. Vi har fått bra synpunkter från föräldrar om hur vi kan ytterligare tydliggöra hur vi arbetar kring målen, tex genom veckobreven: att där explicit uttrycka vad som är målarbetet och vad som är syftet med det vi gör. Utvecklingssamtalen kan vara bättre kopplade till målet och arbetet mot det. HUR GÅR VI VIDARE? Då vi på båda avdelningarna upplever att det finns så mycket mer att arbeta med inom det område vårt mål berör kom vi fram till att fortsätta med arbetet med olikheter, öppenhet för andra och förståelse för andras situation. 5

Det vill vi göra genom att rikta fokus mot två av målen i Läroplan för Förskolan som gäller normer och värden: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga till öppenhet, respekt solidaritet och och ansvar och förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Avdelningarna ska välja ut de läromålsobjekt som de har störst behov av att utveckla det ska anges i arbetsplanerna för avdelningarna. Vid upprättande av verksamhetsplanen för 2018-2019 ska också våra egna kriterier anges: Vi ger alla barn möjlighet att utveckla sin förståelse för att alla kan tycka och tänka olika. Vi ger alla barn möjlighet att utveckla förståelse och respekt för allas olika behov. Vi ger alla barn möjlighet att utveckla sitt ansvarstagande och förmåga till empati gentemot andra. Vi kommer att starta upp året med att ta reda på vilken utgångspunkt vi har; vilka förkunskaper och förståelser barnen har om målet och var vi är i vårt arbete kring målen. Vi ska också utveckla vårt sätt att skriva veckobrev så att det blir tydligare vad som är arbete mot vårt prioriterade mål och vilket syfte vi har med allt vi gör; hur det gagnar barnens utveckling. Vi ska på Grodan omarbeta vårt underlag för barnintervjuer så att vi kan få ännu bättre svar från barnen om just arbetet mot målen. Hägersten 20180612 Charlotta Ehlin, Lena Malmgren, Maria Berntsson, Gina Alfredsson, Henrietta Forsman, Marianne Forsman, Alexandra Nielsen, Emina Garibovich samt Maria Geijer. 6