Entreprenörskap i Gymnasieskolan



Relevanta dokument
Entreprenörskap i skolan

Antagen av kommunfullmäktige

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Gymnasieskolan och småföretagen

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

NÄMNDS- OCH VERKSAMHETSPLAN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Carin Welinder. Gymnasielärare

NÄMNDSPLAN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Lärare och skolledare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Lära för livet. Skolplan Förskola, Förskoleklass, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola, Särskola och Vuxenutbildning

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

2014-xx-xx NÄMNDSPLAN FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA KOST

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

Entreprenörskap i styrdokumenten

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande

Ansökan om verksamhetsbidrag för entreprenörskap i skolan/statsbidrag till organisationer 2014

Budget och verksamhetsplan

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2006

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Projektbilaga till ansökan om utvecklingsmedel för entreprenörskap

Lärare om företagsamhet

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

Dnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola

Ängelholms skolplan

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Ekoentreprenör för hållbar utveckling, 180 hp

Teknik gör det osynliga synligt

Begreppet entreprenörskap

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Vad menar vi med entreprenörskap i skolan?

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

DÅ PASSAR BARN OCH FRITIDSPROGRAMET DIG!

Entreprenörskap i ett verksamhetsperspektiv

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Kunskapsresultat 2015

Vägen till entreprenörskap!

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

1 (9) Datum: Diarienr: YH2012/1344

Välkomna till. En konferens i 3 delar. Från modeller till mainstream. Del 1 VAD behöver göras? Del 2 Pedagogisk marknad

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Diskussionskort EL, SSA och Hälsa

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Programstruktur Ekonomiprogrammet Ekonomi

Inspirationskonferens Entreprenörskap och jämställdhet i förskolan

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr :721. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

Vi gör bra saker, men man kan alltid göra bättre. Ta ett steg längre.

Entreprenörskap i fokus: För elever Socialt, kulturellt och

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

UF-företagande på Fordon och Transportprogrammet

Munkfors kommun Skolplan

Sammanfattning av Open Space - diskussioner

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Humanistiska programmet (HU)

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

Katarina Ellborg

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Missiv. Regeringen Utbildningsdepartementet Stockholm Dnr 2014:119. På Skolverkets vägnar. Staffan Lundh Avdelningschef

Nya regler för diplom

IT-användning och IT-kompetens i skolan

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE. inom Samhällsvetenskapsprogrammet

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

Skolverkets bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2005

Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället

Lomma kommun Barn och utbildningsnämnden 2016 NÄMNDSPLAN

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Transkript:

Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet

Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007 Entreprenörskap inom befintligt system GY2000 Övning Diskussionsfrågor

När är människan som mest kreativ? Fundera 1 minut

När är människan som mest Exempel: kreativ? När vi ställs inför ett problem vi inte kan lösa enkelt men vet att vi måste lösa När det är något vi väldigt gärna vill ha eller göra När vi ska inreda hemmet När vi är förälskade När vi tappat dörrnyckeln När vi är barn När vi söker arbete?

Vad kan hämma vår kreativitet? Fundera 1 minut

Vad kan hämma vår kreativitet? Exempel: Rädsla För snäva ramar Fel arbetsklimat Uppdraget alltför otydligt Inget eller för lågt ställda mål För högt ställda mål Alltför tydligt att uppdragsgivaren redan vet resultatet Ser inte meningen med uppdraget

Hur skapas en entreprenöriell process? Problemområdet/frågeställningen är svårlöst Problemställningen tydlig Målet är klart Ramarna är givna men vida Noggrann planering Det är tillåtet att misslyckas på vägen Bra bollplank Engagerande handledare Vidsynt gruppklimat Att få vara med om att lyckas Att resultatet synliggörs

Entreprenörskap-Definitioner Entreprenörskap är en dynamiska process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter (eller problem) och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang

Entreprenörskap-Definitioner Två spår: Utveckla entreprenöriella förmågor såsom företagsamhet, handlingskraftighet, självständighet, kreativitet och förmågan att ta initiativ-ett pedagogiskt förhållningssätt Att starta och driva företag Samt ett tredje: att bygga nätverk (kan också ses som ett resultat av processen)

Entreprenörskap i skolan Lärare, skolledare och lärarstudenter om entreprenörskap (enligt en studie gjort av Nutek hösten 2005 baserad på 702 intervjuer av lärare, skolledare och lärarstudenter) : Begreppet entreprenörskap betyder för de flesta något som har med företagande och egenföretagande att göra Associationer till byggbranschen vanlig (speciellt bland lärarstudenter) Bland gymnasielärare och skolledare förekommer associationer till nytänkande och kreativitet

Entreprenörskap i skolan Hälften av gymnasielärarna och skolledarna uppger att entreprenörskap används som benämning på pedagogisk aktivitet i skolan men av grundskollärarna betydligt färre 90% tycker att det är viktigt att eleverna utvecklar förmågan att ta egna initiativ, själva formulerar problem samt går från idé till praktisk handling 65% anser att eleverna utvecklar dessa förmågor mer på fritiden än i skolan

Entreprenörskap i skolan Vanligaste hindret anses vara begränsning i ekonomi och resurser (tid) samt kursplaner Många anser att det inte finns något hinder Lika många instämmer i lärarna har ansvaret för elevernas lärande som i eleverna ska själva ta ansvar för sitt lärande (6% av lärarna tycker inte att de har något ansvar alls för elevens lärande!) 70% av gymnasielärare och skolledare anser det viktigt att förbereda eleverna för företagande Lärarstudenter och grundskollärare mer tveksamma

Entreprenörskap i skolan Kompetensutveckling för lärare om företagsamhet ovanlig Önskemål om mer kompetensutveckling med pedagogisk inriktning Det finns ett starkt samband mellan inställningen till företagande och den kunskap man fått om företagande i skolan Starkt samband mellan viljan att bli företagare och att ha någon förebild i sin närhet som är företagare

Entreprenörskap inom GY 2007 Som ett av perspektiven för alla program och därmed ett uppdrag för alla ämnen Etiskt perspektiv Historiskt perspektiv Internationellt perspektiv Naturvetenskapligt perspektiv Genusperspektiv Miljöperspektiv Entreprenörskapsperspektiv

Entreprenörskap inom GY 2007 Utvecklandet av ett nytt ämne: Företagande (Två kurser entreprenörskap 1 och 2) Utveckla kunskapskvaliteterna färdighet, förtrogenhet, kunnande och klokskap Arbeta med och utveckla tillämpad kunskap Betona och konkretisera Entreprenörskapsperspektivet Uppfylla behovet av en plattform för entreprenöriellt tänkande

Entreprenörskap inom GY 2007 Två huvudspår: Att utveckla ett förhållningssätt som genomsyras av kreativitet och viljan att genomföra olika projekt (det bredare spåret) Uppmuntra till att starta och driva företag (det smalare spåret)

Entreprenörskap inom GY 2007 Utveckla sin förmåga att tänka kreativt och att genomföra olika projekt från planering till utvärdering Att utveckla arbetssätt som uppmuntrar kreativitet och ger eleverna möjligheter att se lösningar på problem och till att skapa nya verksamheter Att skapa lärande miljöer

Entreprenörskap inom GY 2007 Att utveckla samarbetsförmåga och ledarskap Att visa på att en egen verksamhet kan vara ett alternativ till en kommande anställning Att uppmuntra ett ämnesövergripande arbetssätt Att utveckla elevens förmåga att ta ansvar

Entreprenörskap inom GY 2007 Att utveckla skriftlig och muntlig kommunikation Att utveckla förståelse för grupprocesser Skapa möjligheter till internationella projekt

Från kursplanen i Företagande En av grunderna för bedömning: Bedömningen i ämnet Företagande omfattar elevens förmåga att tänka och agera på ett kreativt och initiativrikt sätt samt att enskilt eller i grupp identifiera problem och möjligheter samt att föreslå relevanta lösningar och aktiviteter.

Entreprenörskap inom Gy2000 Inom följande kurser: Småftg A och B Fek A och B Marknadsföring Redovisning Finansiering och kalkylering Projekt och företagande Projektarbete Ämnesövergripande med ex. Svenska, Engelska, övriga språk, Matematik M fl

Övning Fundera och ge förslag på hur ni skulle vilja lägga upp ett projekt som främjar entreprenörskap inom ramen för GY2000 Ange vilka ämnen och kurser som ska ingå Fundera över vilka elevgrupper som ska vara med och mottagaranpassa temat till vald grupp Undvik att fastna i hinder utan försök att fokusera på lösningar d v s tänk entreprenöriellt

Övning Välj ett av följande teman: Ett biståndsprojekt En teaterföreställning Ett företagande projekt Ett internationellt projekt Ett musikcafé En skoltidning Droger Globala miljöfrågor Demokratifrågor Livsstilar Kriminologi

Frågor om arbetet i gruppen Hur var arbetsklimatet? Om det var kreativt vad var den avgörande faktorn? Hur kom idéerna fram? Var någon i gruppen informell ledare? Hur blev den personen det? Fick allas idéer komma fram? Planerade/strukturerade gruppen när ni tog er an uppgiften?

Diskussionsfrågor Måste en lärare i entreprenörskap själv vara en entreprenör? Får man misslyckas i tillräcklig omfattning inom svensk skola? (Inom UF?) Vad i processen är det som gör att eleven känner sig lyckad? Att vara entreprenöriell kan vara att våga gå utanför ramarna, hur kan vi uppmuntra eleverna till det inom skolans ramar?

Diskussionsfrågor Vad är det som gör att elever ofta upplever ett verkligt problem som mer engagerande än t e x ett svårlöst matematikproblem? Hur ska bedömningen och betygsättning ske i entreprenörskap? Är det alltid bra att vara kreativ? Varför klarade sig punkgenerationen så bra i vuxen ålder? Vad händer med elever när de bedöms? Handledarrollen, hur utvecklar man den?

Det svenska skolsystemet Skolbarnsomsorg Fritidshem Familjedaghem (6-9) Öppen fritidsverksamhet Förskoleverksamhet Förskola Familjedaghem (1-5) Öppen förskola Förskoleklass Sameskola 6-årig Grundskola 9-årig Specialskola 10-årig Gymnasieskola 3-årig Universitet Högskola Arbetsliv Kvalificerad yrkesutbildning Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola Svenska för invandrare Kommunal vuxenutbildning Särvux Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Påbyggnadsutbildning