Göta älv - Norsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens placering och det geografiska område som föreslås pekas ut som riksintresse. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade. Norsälven är en gren av Göta älv vars källflöden finns norr om Torsby och öster om Kongsvinger i Norge. Älven flyter i nord-sydlig riktning för att sedan mynna ut vid Vålberg och Grums i norra Vänern. Mitt i huvudflödet längs i detta vattendrag finns Frykensjöarna. I anslutning till huvudfåran finns några mindre vattendrag där flera reglerade magasin och kraftverk finns belägna. Röjdån och Rottna älv är två sidovattendrag med stor betydelse på effektreglering och produktion. Där finns älvens största produktionsenheter med egna årsreglerade och korttidsreglerade magasin. Några med hög effekt och mycket stor flexibilitet (bl.a. Kymmens pumpkraftverk). Vattendragets längd [km] 155** Avrinningsområdets yta [km2] 4 165 (enl. vattenweb) Installerad effekt (totalt i älven) [MW] 124 Årsmedelproduktion [GWh] 245 Medelvattenföring (vid mynningen) [m3/s] 58 Total kapacitet årsmagasin [Mm3] 415 (enl. vattenweb) Regleringsgrad (vid mynningen) [%] * 24,1 (enl. vattenweb) * Den andel av medelårstillrinningen som kan lagras i älvens magasin, enl. SMHI vattenweb ** Uppskattad med "Google Maps"
Från källan till utloppet är Norsälven ca. 155 km lång, men älven delar sig i flera grenar vilket vid en summering ger något längre älvsträckning. Medelvattenföringen vid utloppet i Vänern, vid Vålberg (Grums) är ca. 58 m3/sekund. Norsälven ligger i Göta älvs huvudavrinningsområde (50000 km2) där ca 6300 km2 omfattas av riksintresseklassningen. I älven finns ett drygt tiotal kraftverk, varav 5 av dessa är klassade som klass 1 kraftverk i Energi myndighetens rapport ER2016:11. Den normala årsmedelproduktionen för hela Norsälven är ca. 245 GWh. Samtliga kraftverk matar ut i elområde SE3. Årsregleringen ger en förändrad flödesprofil i hela älven. Bilden visar uppmätt medelvattenföring jämfört med rekonstruerad naturlig vattenföring i Grums, vid älvens mynning i Vänern. Reglerbidraget från vattenförekomsten Norsälvens ackumulerade reglerförmåga enligt Energimyndighetens (rapport ER2016:11) uppgår till: 1 dygn: 1,15* 28 dygn: 1,01* 1 år: 0,58* *Summan av kraftverkens högsta %-värde i mätserien Förutsättningar för flexibel elproduktion De mest flexibla och också effektmässigt största kraftverken finns i Norsälvens två större biflöden, Röjdån och Rottna älv. Båda vattendragen har stora reglerbara årsmagasin som även används till korttidsreglering. Det kraftverket med störst reglernytta är Kymmens kraftverk, som också kan pumpa tillbaka vatten till magasinet när lasten och elbehovet är lågt. Kraftverket, vars generator vid pumpning fungerar som motor pumpar då tillbaka vatten med ca.55m3/s och med en effekt på ca.50mw.
Reglermagasinen För att uppnå en flexibel produktion krävs att stora reglermagasin kan regleras fritt, utan större begränsning av kortsiktiga nivåförändringar eller avsänkning och återfyllnad. Viktigt är också att vid högflöden kunna "bromsa" och spara vatten i övre älvgrenars magasin, för att minimera spill när vattnet samlas längre ner i avrinningsområdet. Säsongslagring av vatten sker i sidovattendragen (Röjdån och Rottna älv), i flertalet sjöar uppströms Torsby samt i Frykensjöarna. Eftersom Röjdåfors och Kymmens kraftverk har hög effekt och flexibilitet får också sjöarna kopplade till dessa enheter stor betydelse för älvens säsong och korttidslagring av vatten. Gällande vattendomar I många av älvens kraftverk är "Nolltappning" tillåten. Vid dessa kraftverk kan det i vissa fall finnas krav på ett lågt minimiflöden för att undvika total torrläggning av tidigare oreglerat vatten (ofta mindre än 1,0m3/s). Utbyggd effekt I området ovan och runt Frykensjöarna finns viss möjlighet till ökad utbyggnad och effektivisering. Effektiviseringsåtgärder i samband med ombyggnad och revisioner, samt justering/anpassning av vattendomar kan vara ett första steg att ta om man snabbt vill utveckla området mer flexibelt. Hur påverkas riksintresset av förändrade förutsättningar All reglering och vattenkraftproduktion bygger på att vatten samlas i magasin för att sedan, över tid variera flödet ur magasin och älv-sträckor motsvarande effektbehovet. All förändring av möjligheten att ta till vara på vatten för elproduktion kommer att påverka flexibilitet och produktionsvolym (mer eller mindre). En eventuell förändrad förutsättning i en del av vattendraget kommer att påverka förutsättningar för vattenkraftproduktion och flexibilitet i hela systemet. Ökade minimitappningar eller ändrade villkor rörande omfattningen i års- och korttidsregleringstillstånd eller andra verksamheters anspråk på vatten kan komma att medföra stora negativa effekter på elproduktion och reglernytta i kraftstationerna belägna vid och längs vattendraget. Alla förändrade villkor i form av tillgänglighet till vatten, ökade minimitappningar eller begränsningar av möjligheter till reglering i ett vattendrag påverkar vattenkraftproduktionen i vattendraget på ett negativt sätt, med risk att påverka hela vattensystemet. Allt hänger ihop.
Bilagor 1. Korttidsreglering Korttidsreglering i Kymmens pumpkraftverk 2015. Generering +50MW, pumpning -55MW Korttidsreglering i Röjdåfors 2015
Bilaga 2. Schematisk bild