Vaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet

Relevanta dokument
Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Fakta om mässling. Mässling orsakas av morbillivirus som sprids via luften som droppar.

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Det svenska vaccinationsprogrammet

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Influensa. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

Hur ser sjukdomarna ut?

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare

Influensavaccinationen 2011

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Influensa och vinterkräksjuka

Behandling och förebyggande av influensa

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Till Dig som ska eller har vaccinerats med

Allmänt om bakterier

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet

Länk till rapporten: skyddseffekt-och-biverkningar/

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem?

Barnvaccinationsprogrammet

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD ( )

Vad vinner vi med de nya vaccinerna?

Vägledning för vaccination

Allmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren

Influensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur?

Vaccination mot influensa 2019

Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 :00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Vaccination mot HPV för flickor

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Vaccination mot influensa

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

Det svenska vaccinationsprogrammet

INFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund

att som svar på remiss Vaccination mot hepatit B till Socialdepartementet avge upprättat förslag till yttrande.

De goda exemplen. Värdet av vaccin

Vaccination mot influensa

Inledande bestämmelse

Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Gardasil Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta. Förfylld spruta 1x0,5 ml. Två nålar.

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.

Vaccination mot influensa

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på

HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN

HEPATIT. Personalföreläsning Lars Goyeryd

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Pandemi vad innebär r det?

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Vaccinationsprogram för hela livet

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman

Kan vi skydda oss mot influensa? Annika Linde Statsepidemiolog

Vägledning om smitta och smittskydd till hälso- och sjukvårdspersonal i möten med migranter

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: Kursansvarig: Birgitta Olsen

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Vaccination mot influensa

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Rekommendationer för vaccination mot humant papillomvirus

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Att vaccinera äldre mot pneumokocker

Myter att krossa om influensa och influensavaccination. Fritt efter 4 Influenza Myths Debunked. Medscape. Mar 10, 2017 (Talbot & Talbot).

Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum

Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?

Mats Pergert Tuberkulos

Hepatiter och blodsmitta

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare

Influensasäsongen 2016/2017. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Bakgrund. Konsekvensutredning Dnr /2015 1(10) Allmänt

Myter att krossa om influensa och influensavaccination. Fritt efter 4 Influenza Myths Debunked. Medscape. Mar 10, 2017 (Talbot & Talbot).

Lunginflammation och vaccinering

Influensa i Västernorrlands län säsongen Vecka

Datum Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta

Tillhör du en riskgrupp?

Boostrix polio , version 1

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Vaccination mot HPV - nationellt program för pojkar

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

Influensasäsongen snart här Vaccinationsstart den 9 november

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97

Hepatit B Statistik. Smittskydd, , Eva Lundmark

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Smittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare Luleå

Personalskydd och smitta

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

Transkript:

Vaccination för prevention av infektionssjukdomar Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet

Smittkoppor Epidemier med hög dödlighet Orsakas av ett virus luftburen smitta Den första och enda sjukdom som har utrotats i världen

Skydd mot smittkoppor? Personer som haft kokoppor (t ex mjölkerskor) insjuknade inte i smittkoppor Ympning av vätska från kokoppor i huden använt i försök att minska risken för smittkoppor

Vaccin mot smittkoppor Edward Jenner, England, 1700-talet Systematisk undersökning av ympning av kokoppor: ger skydd mot smittkoppor Det första vaccinet Men fortsatta epidemier

Globalt vaccinationsprogram mot smittkoppor Program för att vaccinera alla personer i världen mot smittkoppor Sista fallet i Somalia 1977 Smittkoppor förklarat som utrotad sjukdom i början av 1980-talet

Vaccinationsprogram - utmaningar Hur kan vaccinets effekt garanteras? Hur stor andel uppnår fullt skydd? Vaccinkvalitet, hållbarhet Hur nå alla som skall vaccineras? Geografiskt otillgängliga områden, konflikter Grupper med motstånd mot vaccination Hur kan risken för biverkningar minimeras? Smittkoppsvaccination ger i vissa fall allvarliga biverkningar

Prevention av sjukdomar Förebyggande insatser (prevention) har bäst effekt för att minska sjuklighet och dödlighet Vaccination bland de mest effektiva metoderna Hur skall program för prevention utformas Som fungerar i olika områden?

Infektionssjukdomar Orsakas av olika typer av mikroorganismer Parasiter Bakterier Virus Sprids med olika smittvägar Möjligheter för prevention Blockera smittvägar Vaccination

Förbättrade socio-ekonomiska förhållanden har en viktig effekt på risken för infektionssjukdomar Näringstillstånd Sanitet Utbildning FRED Declining TB incidence in Sweden

Kolera

Prevention av kolera Sjukdomen orsakas av ett toxin från kolerabakterien svåra diarrér och kräkningar Bakterien sprids genom förorening av dricksvatten med avföring från smittade personer Orsakar framförallt sjukdom hos undernärda personer Förebyggs genom vatten-och avloppshygien Fortsatt förekomst i fattiga områden och konfliktområden

Betydelsen av infektionssjukdomar på 2000-talet Resistens mot antibiotika Ökande förekomst av tuberkulos HIV Nya infektioner Infektioner som orsaker till kroniska sjukdomar Ledande orsaker till sjukdom och död globalt Låginkomstländer Svaga grupper i samhället Barn, äldre Personer med kroniska sjukdomar Socialt utsatta

Global rörlighet människor, djur och varor möjlighet för spridning av infektioner med olika slags smittvägar

Infektionsepidemiologi Infektionssjukdomar uppvisar olika mönster i olika miljöer Endemiska infektioner förekommer regelbundet i ett område Epidemier ny infektion med ökande spridning i ett område

Utbrott av infektionssjukdomar Utbrott infektion som sprids snabbt i ett område särskilt om hög dödlighet, ovanlig sjukdom eller nytt smittämne Beredskap och handlingsplan för utbrott Regionalt, nationellt, globalt

Vaccination Tillförsel av komponenter från ett smittämne Stimulerar reaktioner i immunförsvaret Om den vaccinerade personen kommer i kontakt med smittämnet uppstår inte sjukdom/infektion

Typer av vacciner Avdödade Innehåller komponenter av smittämnet som kan inducera immunitet Kan ej orsaka sjukdom hos den vaccinerade Levande försvagade Innehåller levande mikroorganism som kan inducera immunitet Kraftigt försvagad eller apatogen variant av smittämnet Kan i sällsynta fall orsaka sjukdom hos den vaccinerade Personer med kraftigt nedsatt immunförsvar

Effekt av vacciner Identifiera delar av smittämnet (antigen) som inducerar immunitet (långvarig) Utforma vaccinet för att stimulera immunförsvaret optimalt adjuvans Administrera vaccinet effektivt Bäst effekt om immunitet induceras på den plats där smittämnet tas upp Slemhinnor i luftvägar, magtarmkanalen, genitalia

Infektionssjukdomar som kan förebyggas med vaccination Flertal barnsjukdomar Mässling, röda hund, påssjuka Polio Stelkramp Difteri Hepatit A + B Vissa tumörsjukdomar orsakade av infektioner Infektionssjukdomar för vilka vaccination kan minska risken för allvarlig sjukdom influensa

Problem med vaccination Vaccin saknas för flera viktiga smittämnen HIV, malaria, hepatit C Vissa vacciner har otillräcklig skyddseffekt För flera vacciner krävs upprepade doser för att uppnå skyddseffekt Vaccination måste utföras innan personen kommer i kontakt med smittämnet Full täckning i befolkningen måste uppnås Garantera vaccinkvalitet (tillverkning, förvaring) Biverkningar

Biverkningar av vaccination Allvarliga biverkningar är sällsynta Levande vacciner kan ge upphov till sjukdom med det försvagade smittämnet Främst hos personer med nedsatt immunförsvar som därför inte bör få levande vaccin! Milda övergående biverkningar är relativt vanliga Ömhet och svullnad vid injektionsstället, feber

Ospecifika effekter av vaccination Vaccination hos små barn inducerar reaktioner i immunförsvaret Har kopplats till minskad risk för diverse sjukdomar och dödlighet i låginkomstländer (förutom de som vaccinet riktas emot) Hypotes om att denna påverkan på immunförsvaret kan trigga uppkomst av olika immunologiskt medierade sjukdomar

Risk för biverkningar vs. risk att insjukna För sällsynta sjukdomar kan risken att insjukna bedömas som lägre än risken att drabbas av biverkningar av vaccinet Skyddseffekt för den enskilde individen vs. effekt i en befolkning

Dengue Myggburet virus Spritt i tropiska/subtropiska områden Kan ge allvarlig sjukdom, särskilt hos barn vid upprepad kontakt med viruset Reaktion medierad av immunförsvaret vid upprepad kontakt med denguevirus

Vaccination mot dengue? Mål: att ge skydd mot allvarlig form av dengue hos barn som lever i områden där dengue förekommer endemiskt Farhåga: att den immunologiska reaktion som vaccinet utlöser kan öka risken för allvarlig sjukdom hos barn som senare smittas med dengue

Skyddseffekt av denguevaccin Studie av nytt vaccin hos barn (2-16 år) i Asien och Sydamerika 70% minskad risk för allvarlig sjukdom hos barn som hade antikroppar mot dengue innan vaccinationen Men viss ökad risk för allvarlig sjukdom hos barn som saknade antikroppar mot dengue innan vaccinationen Kan den ökade risken hos dessa individer accepteras för att skydda de övriga i befolkningen?

Vilka skall vaccineras? Allmän vaccination till hela befolkningen Sjukdomar med generell spridning i samhället Särskilt allvarliga sjukdomar Sjukdomar med mål att utrotas globalt Riktad vaccination till särskilt utsatta grupper Sjukdomar som främst sprids i vissa grupper Sjukdomar som endast ger risk för allvarligt förlopp i vissa grupper

Vaccination av särskilda grupper Ökad risk att smittas av vissa smittämnen eller allvarligare konsekvenser av smitta Sexuella riskgrupper Hälso-sjukvårdspersonal Äldre och personer med kroniska sjukdomar Partner eller barn till smittade personer Hur identiferar man personer i riskgrupper? kanske inte förrän exposition för smittämnet redan inträffat

Barnvaccinationsprogram Inkluderar vacciner som skall nå alla individer Extended program of immunization (EPI) Vaccination innan exposition för smittämnena har uppkommit Immunförsvaret hos små barn är omoget och små barn har sämre svar på vaccination än äldre (krävs fler doser)

Vilka vacciner skall ingå i barnvaccinationsprogram? Vanliga infektioner med risk för allvarlig sjukdom eller komplikationer Mässling, påssjuka, kikhosta, röda hund Infektioner med allvarligt förlopp Stelkramp, difteri, Infektioner som kan utrotas Polio Avvägning mellan Skyddseffekt Risk för smitta och för komplikationer av infektionen Risk för biverkningar Antal vacciner acceptans i befolkningen Kostnader Kan variera beroende på förekomst av smittämnen i olika områden

Tuberkulos och barnvaccinationsprogram Tuberkulos Ledande dödsorsak bland infektionssjukdomar Vanlig i låginkomstländer Risk för allvarlig sjukdom hos små barn Vaccin mot tuberkulos (BCG) Bristfällig skyddseffekt Ger dock skydd mot allvarliga former av tuberkulos hos små barn Ingår i flertal barnvaccinationsprogram i låginkomstländer I höginkomstländer endast till barn med särskilda riskfaktorer för smitta

Vad kan uppnås med barnvaccinationsprogram? Kraftig nedgång i insjuknande hos barn i de sjukdomar som de olika vaccinerna riktas emot Även minskad förekomst bland andra grupper i befolkningen Barn fungerar ofta som smittkälla Vaccination av barn minskar risk för allvarlig sjukdom hos äldre

Mässling Virusinfektion oftast under barndomen Viktig orsak till global barnadödlighet Kan förebyggas genom barnvaccination Om vaccinationstäckningen är hög i en befolkning är risken för smittspridning låg Gruppimmunitet (herd immunity) majoritet i en befolkning är immun och ej mottaglig för smitta

Mässling och immunitet Mässlingsvaccin rapporterades ha samband med autism och flera andra sjukdomar på 1980-talet Detta har senare helt tillbakavisats Trots detta finns tveksamhet om mässlingsvaccination Ökande andel barn saknar immunitet mot mässling minskad herd immunity förutsättning för mässlingsutbrott

Polio Polio neuromuskulär sjukdom, vanlig orsak till handikapp Virus som överförs med dricksvatten Kan effektivt förebyggas med vaccination Utrotningsmål WHO För att uppnå detta mål krävs att alla nås av effektiv vaccination

Fortsatt förekomst av polio Pakistan, Afghanistan, Nigeria Utbrott av polio Syrien, Demokratiska republiken Kongo, Somalia Väpnade konflikter, religiösa motsättningar hot mot vaccinationsprogram Polio på 2000-talet

Influensa Regelbundna epidemier Olika virustyper kan förekomma Stora utbrott med hög dödlighet (pandemier) Spanska sjukan 1918 Ökad dödlighet under perioder med influensa Äldre Personer med kroniska sjukdomar

Influensa Nya varianter av influensavirus kan överföras till människa från fåglar (ibland med grisar som mellanvärd) Fågelinfluensa kan ha hög dödlighet Men för att skapa en epidemi bland människor krävs också att viruset överförs effektivt

Vaccination mot influensa Minskad risk att insjukna Mindre allvarlig sjukdom minskad mortalitet Minskad smittsamhet Skydd mot de varianter av influensavirus som cirkulerar under den aktuella säsongen Vilka skall vaccineras mot influensa? Äldre och personer med hjärt-lungsjukdomar Minskad mortalitet Barn, vårdpersonal Minskad smittsamhet Minskad mortalitet hos äldre Alla i samhället? Vid hotande allvarligt utbrott

Utbrott av ny influensavariant 2009 H1N1 svininfluensa Flera dödsfall Ny pandemi? Vilken vaccinationsstrategi?

Vaccination mot H1N1 God skyddseffekt av vaccination Högre dödlighet än under tidigare epidemier Vissa länder valde att rekommendera allmän vaccination Sällsynt allvarlig biverkning narkolepsi - kunde senare länkas till komponent i vaccinet

Ebola Virus som sprids genom kontaktsmitta Hög dödlighet i epidemier Västafrika 2014 Nytt vaccin använt på försök vid utbrott av ebola i Kongo-Kinshasa 2018

Vaccination mot cancer? Vid flera cancerformer är infektioner involverade (ffa virus) Livmoderhalscancer Humant papillomvirus (HPV) Vaccination kan minska risken för utveckling av specifika cancerformer Levercellscancer Hepatit B-virus (HBV) Hepatit C-virus

Vaccination mot HPV Vaccination mot HPV hos unga kvinnor ger minskad risk för HPV och senare livmoderhalscancer HPV är även involverat i vissa andra cancerformer (t ex analcancer, peniscancer) Målgrupper för vaccination Flickor/yngre kvinnor innan sexualdebut? Äldre kvinnor? Män?

m.voto.se/vaccinationht18