Reviderade V/D-funktioner på dygns- och timnivå

VTI notat 63 2003 Reviderade V/D-funktioner på dygns- och timnivå Författare FoU-enhet Projektnummer 50414 Projektnamn Uppdragsgivare Urban Björketun och Pontus Matstoms Trafik- och säkerhetsanalys Beräkning av nya V/D-funktioner för landsväg Vägverket

Förord Sambandet mellan flöde och trafikens medelhastighet är en viktig förutsättning vid fördelning av trafik i nätverk. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har i tidigare uppdrag tagit fram sådana samband för tätort och landsbygd för flöden på dygns- eller timnivå. I denna rapport redovisas en revidering av tidigare samband samt funktioner för några nya vägtyper. Projektet har genomförts på uppdrag av Vägverket där Peo Nordlöf har varit vår kontaktperson. VTI:s projektledare har varit Pontus Matstoms som tillsammans med Urban Björketun, VTI, författat rapporten. Arne Carlsson, VTI, har bidragit med underlagsdata och värdefulla synpunkter under projektets genomförande. Linköping december 2003 Pontus Matstoms

Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 5 1 Bakgrund 7 2 Trafiktekniskt underlag 8 2.1 Vägmiljöer och VQ-samband 8 2.2 Variationsindex 8 2.3 Andel trafik för olika fordonskategorier 9 3 V/D-funktioner på dygnsnivå 10 3.1 Beräkningsmetod 10 3.2 Hantering av stora timflöden 12 4 Funktionsanpassning 12 5 Nya V/D-funktioner 14 5.1 På dygnsnivå 14 5.2 Timfunktioner 15 6 Avslutande kommentar 16 7 Referenser 17 Bilagor: Bilaga 1 Indata för olika vägmiljöer Bilaga 2 VQ-samband för olika vägmiljöer Bilaga 3 Månads- och timindex Bilaga 4 Funktionskoefficienter för dygnsfunktioner Bilaga 5 Maxavvikelse för dygnsfunktioner Bilaga 6 Dygnsfunktioner för pb, 411-fil för Emme/2 Bilaga 7 Funktionskoefficienter för timfunktioner Bilaga 8 Maxavvikelse för timfunktioner Bilaga 9 Timfunktioner för pb, 411-fil för Emme/2

Sammanfattning Modellering av persontransporter innebär ofta uppskattning av antalet resor mellan olika punkter i ett nätverk. Med en given OD-matris söks sedan normalt hur motsvarande trafik fördelas och ger upphov till olika länkflöden. En viktig förutsättning vid uppskattning av flöden på länknivå är kunskap om sambandet mellan trafikflöde och restid. Det beskrivs genom V/D-funktioner som visar hur ökande trafik leder till lägre hastigheter och därmed längre restider. Baserat på antaganden om bland annat hastighetens flödesberoende och särskilda jämviktvillkor fördelas trafiken på rutter och länkar. Beroende på tillämpning avses normalt tim- eller dygnsflöden. I båda fallen härleds V/D-funktionen från för vägmiljön karaktäristiska, styckvis linjära, samband mellan timflöde och hastighet (VQ-samband). På timnivå innebär skattning av V/D-funktioner i princip endast anpassning av vald matematisk funktion till underliggande VQ-samband. Vid framtagning av funktioner på dygnsnivå måste däremot medelhastigheten för respektive medeldygnsflöde (ÅDT) först beräknas. Det görs genom att varje dygnsflöde, enligt antaganden om trafikvariationen över dygn och år, fördelas på representativa typtimmar som sedan ligger till grund för ett viktat medelvärde av motsvarande hastigheter enligt VQ-sambandet. På uppdrag av Vägverket tog VTI under andra hälften av 90-talet fram nya V/D-funktioner för landsbygd och tätort på dygns- och timnivå. Föreliggande rapport innebär en revidering av hela uppsättningen funktioner. För det första är VQ-sambanden för vissa vägmiljöer justerade och för det andra har funktioner för några nya vägtyper, främst s.k. mötesfri landsväg, tillkommit. Tidigare framtagna funktioner på dygnsnivå är de funktioner som idag normalt används tillsammans i Emme/2 och Sampers. Motsvarande reviderade funktioner bör därför direkt kunna ersätta tidigare använda funktioner. På timnivå måste funktionerna för landsbygd också anses tillförlitliga. Det fall där de nya funktionerna däremot måste användas med försiktighet är på timnivå i tätort. Vid större trafikmängder i tätort är fördröjningar i korsningar ofta en avsevärd del av den totala fördröjningen. Det gäller fördröjning som genom köer fysiskt sprider sig ut på länkar men som i princip uppstår i samband med korsningar. De funktioner som presenteras avser endast länkfördröjning och täcker därmed endast en del av den totala fördröjningen. För några enstaka tätortslänkar har experiment tidigare gjorts med korsningstillägg, vilket även upprepas här. Beträffande timfunktioner för tätort hänvisas till den förstudie som under slutet av 2003 genomförs av VTI på uppdrag av Vägverket. Syftet är där att ta första steget mot mera långsiktig utveckling av funktioner som på sikt ska kunna ersätta de funktioner som idag används i bland annat Stockholm. 5

1 Bakgrund Ett centralt problem vid analys av persontransporter är uppskattning av ODmatriser och fördelning av motsvarande trafik på länkar i ett nätverk. För denna typ av analyser finns flera avancerade programsystem. I Sverige används bland annat Sampers (Transek, 2001) i kombination med Emme/2 (INRO, 1991). Hur resandet enligt en given OD-matris fördelas och ger upphov till länkflöden uppskattas då genom lösning av ett statiskt jämviktsproblem. Utgångspunkten är antaganden om att trafikanterna har fullständig information om aktuella restider och att varje trafikant försöker minimerar sin egen restid 1 (user equilibrium). Restiden för en viss rutt bestäms i huvudsak av egenskaper för respektive länk och av trafikmängden. Ökande trafikmängd leder normalt till att den verkliga hastigheten sjunker och att från början mindre attraktiva rutter gradvis blir mer och mer intressanta. Enligt jämviktsantagandet tas således successivt nya rutter i anspråk och den totala trafiken fördelas enligt minsta motståndets lag. Se vidare t.ex. (Sheffi, 1985). Restiden på en länk bestäms av länklängden men också av bland annat vägtyp, skyltad hastighet, antal körfält och siktsträcka (landsbygd). Av avgörande betydelse är också på vilket sätt som restiden ökar med trafikflödet. Sambandet anges genom V/D-funktioner 2 för respektive länk. Flödet, som här alltid avser den egna riktningen, kan då antingen uttryckas som genomsnittliga dygnsflöden (ÅDT) eller som timflöden. Vid nätutläggning leder felaktiga antaganden om V/D-sambandets form i bästa fall endast till att den faktiska restiden blir undereller överskattad. Normalt innebär det dock också att fördelningen mellan alternativa rutter blir fel och därmed också beräknade trafikflöden. På uppdrag av Vägverket tog VTI 1995 96 fram nya ÅDT-baserade V/Dfunktioner för landsväg och tätort (Matstoms, Jönsson et al., 1996). Motsvarande samband på timnivå togs fram något år senare (Matstoms, 1998). I båda fallen innefattas funktioner för både landsväg och tätort, även om syftet i första hand var landsväg. Sedan dess har några nya vägtyper tillkommit, främst s.k. 2+1-vägar med omväxlande ett eller två körfält i samma riktning. Grundläggande samband mellan flöde och hastighet har genom nya mätningar och bedömningar också reviderats. Det har av denna anledning blivit aktuellt att revidera tidigare V/Dfunktioner. Sådana nya funktioner med tillhörande implementering för Emme/2 redovisas i denna rapport. Rapporten redovisar funktioner för såväl landsbygd som tätort. Det primära syftet har dock, liksom tidigare, varit att presentera funktioner för landsbygd. I tätort är t.ex. fördröjning vid korsningar av stor betydelse, vilket här inte ingår. De funktioner som presenteras avser genomgående enbart fördröjning på länken. Framtagning av V/D-funktioner innebär i princip två separata steg. Först uppskattning av den sökta medelhastigheten för olika trafikflöden och därefter funktionsanpassning av dessa data. Vid beräkning av V/D-funktioner på timnivå innebär det första steget endast enkel linjär interpolation. Vid beräkning av funktioner på dygnsnivå är däremot det första steget mera omfattande. Med den metodik som 1 Restid ersätts ofta av en generaliserad kostnad, ofta inkluderande förväntad restid, men grundprincipen är ändå densamma. 2 Vid lösning av det statiska jämviktsproblemet ska V/D-funktionen ange restiden som funktion av trafikflödet. I rapporten studeras dock i första hand medelhastigheten som funktioner av flödet, vilket också (något oegentligt) kallas V/D-funktion. Den korrekta V/D-funktionen (restidsfunktionen) räknas enkelt om från länklängden. 7

här har använts innebär det viktad medelvärdesbildning över 288 typtimmar (motsvarande alla kombinationer av 24 dygnstimmar och 12 månader). Jämfört med tidigare arbeten är skillnaden i första steget att det trafiktekniska underlaget nu delvis är reviderat. I det andra steget prövas en ny funktionsansats och även en ny metod för funktionsanpassning, baserad på ett adaptivt viktningsförfarande. I avsnitt 2 beskrivs det trafiktekniska underlag som används för framtagningen av de nya funktionerna. Avsnitt 3 beskriver den metod som används för framtagning av V/D-funktionen på dygnsnivå (steg 1 ovan) och metoden för funktionsanpassning presenteras i avsnitt 4. De nya funktionerna på tim- och dygnsnivå diskuteras i avsnitt 5 och i avsnitt 6 ges några avslutande kommentarer. Beräkningsunderlag och resulterande funktioner, uttryckta som funktionskoefficienter och som Emme/2-uttryck, redovisas i bilagor. 2 Trafiktekniskt underlag I rapporten presenteras V/D-funktioner för sammanlagt 96 olika vägmiljöer. För varje sådan trafikmiljö finns antaganden gjorda om trafiktyp (se nedan) och andel tung trafik; se bilaga 1. 2.1 Vägmiljöer och VQ-samband Utgångspunkten vid beräkning av V/D-funktioner är grundläggande trafiktekniska samband mellan timflöde och medelhastighet (VQ-samband). De anges för varje länktyp och separat för fordonstyperna personbil, lastbil/buss och lastbil med släp. Vid beräkning av V/D- funktioner har vi för de 96 vägmiljöerna hämtat VQ-samband från bilaga 1 i (Vägverket, 2001) och från (Carlsson, 2003). I underlaget från Vägverket och VTI beskrivs 86 respektive 20 olika vägmiljöer i 10 fall är det samma miljö som beskrivs och då har det reviderade underlaget från VTI använts. Varje VQ-samband anges som en styckvis linjär funktion, definierad av ett antal brytpunkter. Det högsta angivna trafikflödet (Q kap ) utgör en uppskattning av länkkapaciteten. Framtagning av V/D-funktioner kräver dock av beräkningstekniska skäl evaluering även av högre flödesvärden, varför vi i de givna VQ-sambanden lägger till flödespunkt 1.2?Q kap med hastigheten 10 km/h. För högre flöden antas sedan hastigheten ligga kvar på denna konstanta nivå. 2.2 Variationsindex Beräkning av V/D- funktioner på dygnsnivå innebär att hastigheten vid olika tidpunkter, under år och dygn, viktas samman med hä nsyn till motsvarande trafikflöden. Trafikflödets variation över tiden är därför en viktig förutsättning. Två ytterligheter är att trafiken å ena sidan är koncentrerad till en viss timma varje dag och å andra sidan att den är jämnt fördelad över dygn och år. I det första fallet uppstår trängsel och de som reser på vägen upplever alltid låga hastigheter. I det andra fallet är trafiken perfekt fördelad och trängsel kan undvikas även för relativt höga dygnsflöden. Trafikvariationen beskrivs med månads- respektive timindex, se bilaga 3. I de utförda beräkningarna har samma indexvärden använts som i (Matstoms, Jönsson et al., 1996) och (Matstoms 1998). Indexserierna är olika för olika fordonskategorier och trafiktyper. För lastbil skiljs på landsbygd och stad och för 8

personbil finns sex trafiktyper: turisttrafik, genomfart, närtrafik, storstad, citygata och alltrafik. Vid bestämning av variationsindex för de 96 olika vägmiljöerna har kopplingarna gjorts enligt tabell 1. Tabell 1 Val av trafiktyp för olika länkar och fordonsslag. Trafiktyp Beskrivning Pb Tung trafik (lb/buss/lbs) Landsbygd Alltrafik Landsbygd Tätort genomfart/infart (GIF ) Närtrafik Stad Tätort tangent Närtrafik Stad Tätort City Citygata Stad 2.3 Andel trafik för olika fordonskategorier För varje vägmiljö kräver beräkningarna ett antagande om det totala flödets uppdelning på olika fordonskategorier personbil, lastbil utan släp och lastbil med släp. Underlag för skattning av dessa andelar har hämtats från (Vägverket, 2001); se tabell 2. Tabell 2 Genomsnittliga fordonsandelar för olika vägtyper. Fordonsandelar Vägtyp Personbil Lastbil utan släp+buss Lastbil med släp Europaväg 0,86 0,06 0,08 Riksväg+Primärläns väg 0,92 0,04 0,04 Sekundär och tertiär 0,95 0,025 0,025 länsväg Tätort 0,93 0,04 0,03 Tabell 3 Klassificering av vägar och gator. Källa: (Carlsson, 2000). Kategori Längd km Trafikarbete % Statliga vägar 98 000 66 europavägar 4 900 23 övr riksvägar 9 800 18 primära länsvägar 11 600 11 övr länsvägar 71 900 14 Kommunala vägar och gator 38 500 30 Enskilda vägar 284 000 4 bidragsberättigade 74 000 3 ej bidragsberättigade 210 000 1 Totalt 420 500 100 Med uppgifterna i tabell 2 och 3 har andel lastbilstrafik (alfa) av totaltrafiken och andel av lastbilstrafiken som uträttas av lastbilar med släp (beta) beräknats för olika vägar, se tabell 4. 9

Tabell 4 Beräknade fordonsandelar för olika vägmiljöer. Vägar a ß Kommentar Landsbygd 110 km/h 0,114 0,540 Vägtyp Ev+Rv Landsbygd 90 km/h 0,107 0,532 Vägtyp Ev, Rv+Plv Landsbygd 70 km/h 0,070 0,500 Vägtyp Rv+Plv, SoT Tätort exkl. GIF 0,070 0,429 Tätort Tätort GIF 0,087 0,495 Statliga vägar samt kommunala vägar/gator 3 V/D-funktioner på dygnsnivå Beräkning av V/D- funktioner på dygnsnivå innebär, som tidigare nämnts, medelvärdesbildning över olika tidpunkter med olika höga timflöden. För varje ÅDTvärde görs därmed en nedbrytning på ett antal typtimmar över vilka sedan medelvärdesbildning sker. De värden som på detta sätt beräknas ligger sedan till grund för funktionsanpassning. Fallet med V/D-funktioner på timnivå blir i detta avseende enklare eftersom man då direkt gör funktionsanpassing på underliggande timflödessamband. I detta avsnitt beskrivs det första steget vid beräkning av funktioner på dygnsnivå. 3.1 Beräkningsmetod V/D-funktionen v(q) anger, med hänsyn taget till trafikflödets års- och dygnsvariation, trafikens medelhastighet (km/h) som en funktion av årsmedeldygnsflödet (ÅDT-värdet) Q. För ett givet Q (fordon/dygn), beräknas medelhastigheten som den genomsnittliga hastigheten 3 under årets 12 månader och dygnets 24 timmar. I beräkningarna särskiljer vi tidigare nämnda fordonstyper: personbil (pb), lastbil (lb) och lastbil med släp (lbs). Om α betecknar andelen lastbilar (lb och lbs) av samtliga fordon och β andelen lastbilar med släp (lbs) av samtliga lastbilar (lb+lbs), så fördelas det genomsnittliga dygnsflödet Q på genomsnittliga dygnsflöden (ÅDT-värden) för respektive fordonskategori enligt: Q pb = (1-α)Q Q lb = α(1-β)q (1) Q lbs = (αβ)q Indexserierna i bilaga 3 anger för en given månad eller timme, aktuellt flöde som andelar (procent) av medeldygnsflödet (ÅDT). Om m(i) och t(j) betecknar dessa index för månad i respektive timme j, så ges timflödet q f (i,j) (fordon/h) för en sådan månadstimme av: m( i) t( j) q f ( i, j) = Qf. 240000 f=pb,lb,lbs 3 Med genomsnittlig hastighet avses här space mean speed. Detta beräknas som den hastighet som motsvarar aritmetiska medelvärdet av tidsåtgången. Matematiskt är detta lika med det harmoniska medelvärdet av hastigheterna, vilket normalt inte överensstämmer med motsvarande aritmetiska medelvärde. 10

Det totala timflödet, räknat över alla tre fordonstyper, fås sedan genom att summera de olika fordonstypernas respektive bidrag, q (i,j) = q (i,j) + q (i,j) + q (i, j). tot pb lb lbs För ett fixt värde på totalflödet q tot (i,j), beräknas den förväntade medelhastigheten för de olika fordonsslagen från en given hastighetsfunktion på timnivå. Den beskrivs för varje vägtyp av 4 5 timflödesvärden med tillhörande uppmätta medelhastigheter för de olika fordonsslagen (se bilaga 2). Det näst högsta angivna flödesvärdet svarar mot vägens kapacitetsmaximum (det högsta värdet står för 1.2?Q kap ). Detta värde tolkas som det största flöde som vägen på sikt klarar av att upprätthålla. Medelhastigheten för timflöden mellan de givna mätpunkterna bestäms genom linjär interpolation. På detta sätt beräknas för totalflödet q tot (i,j) motsvarande hastigheter v pb (i,j), v lb (i,j) och v lbs (i,j), som svarar mot personbil, lastbil respektive lastbil med släp. Hastighetskurvans värde för ett visst ÅDT-värde beräknas som det harmoniska medelvärdet av medelhastigheten räknat under årets månader och dygnets timmar. Det harmoniska medelvärdet x av n observationer x 1,..., x n beräknas allmänt enligt: 1 x 1 1 + + x1 xn = n x = n 1 1 + + x x 1 n. Medelhastigheten, och därmed hastighetskurvans värde, för ett givet ÅDT-värde Q ges därför för de olika fordonstyperna f enligt: v f ( Q) = 12 12 i= 1 24 q 24 j= 1 q f ( i, j) ( i, j) v = 1 ( i, j) f i= 1 j= 1 f i= 1 j= 1 12 12 Qf 24, q ( i, j) v f f ( i, j) f=pb,lb,lbs där Q f ges enligt (1). Täljaren i det första och andra uttrycket svarar mot antalet observationer (fordon) n. Nämnaren uttrycker summan av inverterade hastigheter över alla observationer. Uttrycket för v f (Q) följer alltså direkt av definitionen för harmoniskt medelvärde. Hastighetsvärden för den fjärde fordonskategorin, lastbil totalt, erhålles genom sammanvägning av värden för lastbil med respektive utan släp. Beräkningarna görs enligt följande formel, som innebär summering av tiderna som åtgår för lastbil med respektive utan släp att tillryggalägga en sträcka. V lbtot Vlbs V = β V + 1 lb lb ( β ) Vlbs 11

3.2 Hantering av stora timflöden Sambandet mellan timflöde och medelhastighet beskrivs av ett antal uppmätta och genom simulering beräknade värden {q k, v k} m k=1, mellan vilka linjär interpolation görs. Den medelhastighet som svarar mot timflödet q, q p < q < q p+1, beräknas sålunda enligt: q qp v( q) = vp + ( vp+ 1 vp). q q p+ 1 p För flöden större än 1.2?Q kap sätts hastigheten till 10 km/h för alla fordonskategorier. 4 Funktionsanpassning Med givna värden på tim- eller dygnsflöde och motsvarande beräknade medelhastigheter, söks en lämplig approximerande matematisk funktion. En bra sådan funktion skall: Ge god överensstämmelse med underliggande beräknade värden. Det gäller såväl i fråga om största fel som genomsnittligt fel. Ha realistisk form. Den bör t.ex. vara monotont avtagande. Inte vara alltför omfattande. Tillämpningar innebär ofta att funktionerna evalueras ett stort antal gånger. Omfattande och komplexa funktioner leder därmed till långa beräkningstider. Ett exempel på underliggande beräknade data, till vilka en approximerande funktion söks, ges i figur 1. Figur 1 Beräknade hastigheter för personbil vid olika ÅDT (vägmiljö nr 1). 12

I samband med tidigare arbete med V/D-funktioner (Matstoms, Jönsson et al., 1996) jämfördes ett flertal ansatser för funktionsanpassning. En funktion som då visade sig lämplig var en på formen: v( Q) = min( v(0), c c1 + c2 e + c 1+ c e c3 Q 0 3 Q 4 Koefficienterna i funktionen bestäms genom minsta kvadrat-anpassning över ett visst intervall och med viss upplösning i ÅDT-värden. Eftersom den anpassade funktionen ska ha ett asymptotiskt beteende, att medelhastigheten asymptotiskt går mot en konstant nivå (se figur 1) och särskilt att den inte fortsätter att avta och blir negativ, är det viktigt att skattning baseras på ett relativt långt intervall. Å andra sidan är det klart, att de beräknade funktionerna främst kommer att användas för flöden under kapacitetsmaximum. Det är viktigast att funktionen har god överensstämmelse med underliggande värden för flöden i intervallet under kapacitetsmaximum. Ett sätt att styra var noggrannheten blir som störst är genom viktning. Vid minsta-kvadrat uppskattning söker man en uppsättning koefficienter som minimerar den totala kvadratiska avvikelsen, räknat över samtliga punkter. Genom att lägga till en viktning som kan vara olika för olika punkter, straffas avvikelser mer eller mindre hårt i olika punkter. Konstant viktning innebär naturligtvis ingen skillnad men genom att sätta den högt på kritiska intervall eller punkter kan fel flyttas till andra, mindre kritiska platser. Viktvariabeln ges initialt värdet 5 för det lägsta ÅDT-värdet, värdet 1,0 för ÅDT mellan 1 och Q kap /0,11 (Q kap uppskattas motsvara 11 procent av ÅDT) samt för de 30 procent av punkterna som har högst ÅDT-värde. Resten av punkterna ges vikten 0, dvs. 5, om ÅDT = 0 1, om1 < ÅDT Qkap / 0.11 Vikt = 0, omqkap / 0.11 < ÅDT < 0,7* ÅDT 1, om ÅDT 0,7* ÅDTmax Funktionsanpassningen görs iterativt där maximala avvikelsen mellan funktionsvärde och beräknad hastighetskurva bestäms för ÅDT mindre än Q kap /0,11. I varje steg ökas vikten med 0,5 för den punkt där avvikelsen är som störst. Iterationen avbryts när maximala avvikelsen understiger 1 (km/h) eller ökar från föregående iteration. Vid skattning av funktionskoefficienterna kan man lätt visa att felet kan minskas genom skalning av flödesvärdena. Det innebär att istället för att i funktionsanpassningen gå in med ursprungliga flödesvärden, divideras dessa med lämpligt tal. Genom skalningen är problemet matematiskt oförändrat men det numeriska problemet blir lättare och lösningen bättre. Numeriska experiment visar att det inte på förhand går att bestämma optimal skalfaktor. Istället prövas några olika alternativ (500, 1 000, 2 000, 3 000, 4 000, 5 000 och 10 000), varefter de koefficienter väljs som leder till minst fel. ) max 13

Med de framtagna koefficienterna c 0 -c 4 samt uppgift om friflödeshastighet för timfunktioner även flöde vid sammanbrott, dvs. den flödesnivå som får hastigheten att sjunka drastiskt återges funktionsutrycken på en form anpassad för Emme/2. Där finns en begränsning i antal operatorer, men också möjlighet att med put och get återanvända delar av ett funktionsuttryck vilket framgår av den principiella formen för dygnsfunktioner: a fd1 = 60 * length / (v 0.min. (c 0 + (c 1 + c 2 *put(exp(c 3 *Q))) / (1+ c 4 *get(1)))) Här betecknar v0 free flow-hastigheten (hastighet vid flöde 0 i bilaga 2) och Q aktuellt flöde. 5 Nya V/D-funktioner 5.1 På dygnsnivå Skattningen av nya V/D-funktioner på dygnsnivå visar att den valda funktionen är lämplig och i flertalet fall ger mycket god anpassning till beräknade hastighetskurvor. Funktionen skattas, som tidigare nämnts, över ett relativt långt intervall. Det viktiga är dock att kurvorna har korrekt asymptotiskt beteende samt att anpassningsfelet är litet i det begränsade intervallet 0 <ÅDT <Q kap /0,11. Beräknade funktionskoefficienter (c 0 -c 4 ) redovisas i bilaga 4 och i bilaga 5 redovisas maximal avvikelse för samtliga 96 vägmiljöer. Hastighetskurvan i figur 2 visar funktionens normala form, med en inledande platå följt av snabbt minskande hastigheter och slutligen utplaning. I figuren markeras det intressanta intervallet, som också finns förstorat i figurens nedre del. Figur 2 Anpassade funktioner för olika fordonskategorier (röd=personbil, blå=lastbil, grön=lastbil med släp, svart=lastbilar (alla)). Den övre grafen visar hela ÅDT-intervallet, den undre endast den inramade delen som går upp till Q kap / 0,11. 14

I samtliga fall är kurvorna monotont avtagande. I vissa fall, särskilt då hastighetskurvan sjunker redan vid låga ÅDT-värden, blir dock anpassningen mindre bra. Figur 3 visar ett sådant exempel, där hastighetskurvan för personbil avviker relativt mycket från den underliggande hastighetskurvan. Figur 3 Vägmiljö med största avvikelsen mellan beräknade punkter och anpassad funktion för personbilshastigheter. Bilaga 6 ger de beräknade dygnsfunktionerna för personbil uttryckta på Emme/2- form. 5.2 Timfunktioner För skattning av V/D-funktioner på timnivå har anpassning gjorts både till det tidigare använda exponentialuttrycket och till polynom av grad 4. Polynomen valdes inledningsvis för de vägmiljöer där de gav bättre anpassning till underliggande hastighetssamband (VQ-sambanden). Det villkor som användes var att största avvikelsen vid polynomanpassning skulle vara mindre än 75 % av motsvarande avvikelse för exponentialuttrycket. Polynomen ger i flera fall markerat bättre anpassning. Å andra sidan är de ofta inte monotont avtagande på det intressanta intervallet, vilket är en allvarlig nackdel. Ett exempel på restidsuppskattning på länk, då hastighetsfunktionen beskrivs av polynom, ges i figuren nedan. Problemet med icke-monotonitet gör att vi genomgående har valt exponentialuttrycket även för timfunktionerna. 15

Figur 4 Restid i minuter per kilometer på en länk där hastighetsfunktionen beskrivs av polynom. Korsningstillägg För funktionerna fd40 fd50, motsvarande vägar i tätort, görs på samma sätt som i tidigare framtagna timfunktioner (Matstoms, 1998) ett s.k. korsningstillägg som ger fördröjning i korsning. Detta exemplifieras nedan. +put(0.95*put(913.12000000*lanes).min. volau)/(1-get(4)/get(3))/ 358607.12724782+0.18750000 +(volau/get(3)-0.95.max. 0)*12053.18400000/get(3) 6 Avslutande kommentar I rapporten redovisas hastighet/flödes-funktioner på dygns- och timnivå för knappt hundra vägmiljöer, avseende såväl landsbygd som tätort. Tidigare framtagna dygnsfunktioner är etablerade och är de som sedan flera år huvudsakligen används för analyser i Emme/2 på dygnsnivå. De dygnsfunktioner som nu redovisas innebär endast mindre revideringar och tillägg till dessa. Dygnsfunktionerna bör därmed kunna anses vara tillförlitliga. De nya timfunktionerna baseras direkt på underliggande VQ-samband för landsbygd och tätort. Vid tillämpningar i tätort, särskilt vid högre flöden, består den totala fördröjningen mellan punkter i nätverket till stor del av fördröjning i samband med korsningar. Detta fel fångas inte alls upp av framtagna länkfunktioner. I ett försök att även täcka korsningsfördröjningen har försök gjorts med särskilda korsningstillägg (se ovan). Erfarenheten är dock att de resulterande funktionerna inte tillräckligt väl beskriver restidsökningen under ökande flöde. I Stockholm används istället de s.k. TU71-funktionerna. Ett separat projekt, syftande till nya hastighetsfunktioner för tätort, har på uppdrag av Vägverket nyligen påbörjats av VTI. 16

7 Referenser Carlsson, A: Klassificering av vägtrafikanläggningar. Linköping. 2000. Carlsson, A: Reviderade V-Q-samband. Linköping. 2003. INRO: Emme/2 User's manual. 1991. Matstoms, P: Nya timbaserade V/D-funktioner med korsningstillägg. Statens väg- och transportforksningsinstitut. Linköping. 1998. Matstoms, P., Jönsson, H., et al.: Beräkning av volume/delay-funktioner för nätverksanalys. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 1996. Sheffi, Y: Urban transportation networks: Equilibrium analysis with mathematical programming methods. Prentice-Hall. 1985. Transek: SAMPERS Systembeskrivning. Transek AB. 2001. Vägverket: Effektsamband 2000 Nybyggnad och Förbättring. Borlänge. 2001. 17

Bilaga 1 Sid 1 (2) Indata för olika vägmiljöer Trafiktyp i tabellen nedan har följande innebörd. Lastbil: 1-Landsbygd, 2-Stad Personbil: 1-Turisttrafik, 2-Genomfart, 3-Närtrafik, 4-Storstad, 5-Citygata, 6-Alltrafik a är andel lastbilstrafik av totaltrafiken och ß är andel av lastbilstrafiken som uträttas av lastbilar med släp Funk - tion Beskrivning Riktningar pb Trafiktyp a? Lb/lbs 1 110 km/h MV 6 kf Land/Tät 1 6 1 0,114 0,540 2 90 km/h MV 6 kf Land/Tät 1 6 1 0,107 0,532 3 110 km/h MV 4 kf Land/Tät 26,5 m 1 6 1 0,114 0,540 4 90 km/h MV 4 kf Land/Tät 26,5 m 1 6 1 0,107 0,532 5 110 km/h 4F 4 kf Land 4F_alt4 1 6 1 0,114 0,540 6 90 km/h 4F 4 kf Land 4F_alt4 1 6 1 0,107 0,532 7 110 km/h MML 1 6 1 0,114 0,540 8 90 km/h MML 1 6 1 0,107 0,532 9 90 km/h MLV 1 6 1 0,107 0,532 10 110 km/h ML 2 kf Land 2 6 1 0,114 0,540 11 90 km/h ML 2 kf Land 2 6 1 0,107 0,532 12 90 km/h Vanlig 2 kf Land >11,5 sikt 1 2 6 1 0,107 0,532 13 90 km/h Vanlig 2 kf Land >11,5 sikt 2 2 6 1 0,107 0,532 14 110 km/h Vanlig 2 kf Land 10,1 11,5 m sikt 1 2 6 1 0,114 0,540 15 90 km/h Vanlig 2 kf Land 10,1 11,5 m sikt 1 2 6 1 0,107 0,532 16 90 km/h Vanlig 2 kf Land 10,1 11,5 m sikt 3 2 6 1 0,107 0,532 18 90 km/h Vanlig 2 kf Land 8 10 m sikt 1 2 6 1 0,107 0,532 19 90 km/h Vanlig 2 kf Land 8 10 m sikt 3 2 6 1 0,107 0,532 20 110 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7 10 m sikt 1 2 6 1 0,114 0,540 21 90 km/h Vanlig 2 kf Land 6,7 7,9 m sikt 1 2 6 1 0,107 0,532 22 90 km/h Vanlig 2 kf Land 6,7 7,9 m sikt 3 2 6 1 0,107 0,532 24 90 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7 6,6 m sikt 1 2 6 1 0,107 0,532 25 90 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7 6,6 m sikt 3 2 6 1 0,107 0,532 26 90 km/h Vanlig 2 kf Land < 5 7 m sikt 1 2 6 1 0,107 0,532 27 90 km/h Vanlig 2 kf Land < 5 7 m sikt 3 2 6 1 0,107 0,532 28 70 km/h Vanlig 2 kf Land 10,1 11,5 m sikt 1 2 6 1 0,070 0,500 29 70 km/h Vanlig 2 kf Land 10,1 11,5 m sikt 3 2 6 1 0,070 0,500 30 70 km/h Vanlig 2 kf Land 8 10 m sikt 2 2 6 1 0,070 0,500 31 70 km/h Vanlig 2 kf Land 8 10 m sikt 4 2 6 1 0,070 0,500 32 70 km/h Vanlig 2 kf Land 6,7 7,9 m sikt 2 2 6 1 0,070 0,500 33 70 km/h Vanlig 2 kf Land 6,7 7,9 m sikt 4 2 6 1 0,070 0,500 34 70 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7 6,6 m sikt 2 2 6 1 0,070 0,500 35 70 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7 6,6 m sikt 4 2 6 1 0,070 0,500 36 70 km/h Vanlig 2 kf Land < 5 7 m sikt 2 2 6 1 0,070 0,500 37 70 km/h Vanlig 2 kf Land < 5 7 m sikt 4 2 6 1 0,070 0,500 38 70 km/h MV 6 kf Land/Tät 1 3 2 0,087 0,495 39 70 km/h MV 4 kf Land/Tät 1 3 2 0,087 0,495 40 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Ytter GIF 1 3 2 0,087 0,495 41 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Ytter tan 1 3 2 0,070 0,429 42 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan GIF 1 3 2 0,087 0,495 43 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan tan 1 3 2 0,070 0,429 44 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Ytter GIF 1 3 2 0,087 0,495 45 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Ytter tan 1 3 2 0,070 0,429 46 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan GIF 1 3 2 0,087 0,495

Bilaga 1 Sid 2 (2) 47 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan tan 1 3 2 0,070 0,429 48 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan City 1 5 2 0,070 0,429 49 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Centrum tan 1 3 2 0,070 0,429 50 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Centrum City 1 5 2 0,070 0,429 60 70 km/h Vanlig 2 kf Tätort Ytter GIF 2 3 2 0,087 0,495 61 70 km/h Vanlig 2 kf Tätort Ytter tan 2 3 2 0,070 0,429 62 70 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan GIF 2 3 2 0,087 0,495 63 70 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan tan 2 3 2 0,070 0,429 64 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Ytter GIF 2 3 2 0,087 0,495 65 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Ytter tan 2 3 2 0,070 0,429 66 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan GIF 2 3 2 0,087 0,495 67 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan tan 2 3 2 0,070 0,429 68 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan City 2 5 2 0,087 0,495 69 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Centrum tan 2 3 2 0,070 0,429 70 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Centrum City 2 5 2 0,070 0,429 71 110 km/h MLV 1 6 1 0,114 0,540 72 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort 4F_VDB 1 3 2 0,087 0,495 73 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Centrum GIF 1 3 2 0,087 0,495 74 50 km/h Flerfälts 6 kf Tätort 6F_VDB 1 3 2 0,087 0,495 75 50 km/h Flerfälts 6 kf Tätort Ytter GIF 1 3 2 0,087 0,495 76 50 km/h MV 4 kf Land/Tät 1 3 2 0,087 0,495 77 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Centrum GIF 2 3 2 0,087 0,495 78 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort 4F_VDB 1 3 2 0,087 0,495 79 70 km/h Flerfälts 6 kf Tätort 6F_VDB 1 3 2 0,087 0,495 80 70 km/h Flerfälts 6 kf Tätort Ytter GIF 1 3 2 0,087 0,495 81 70 km/h Vanlig 2 kf Land < 5 7 m sikt 1 2 6 1 0,070 0,500 82 70 km/h Vanlig 2 kf Land < 5 7 m sikt 3 2 6 1 0,070 0,500 83 70 km/h Vanlig 2 kf Land 10,1 11,5 m sikt 2 2 6 1 0,070 0,500 84 70 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7 6,6 m sikt 1 2 6 1 0,070 0,500 85 70 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7 6,6 m sikt 3 2 6 1 0,070 0,500 86 70 km/h Vanlig 2 kf Land 6,7 7,9 m sikt 1 2 6 1 0,070 0,500 87 70 km/h Vanlig 2 kf Land 6,7 7,9 m sikt 3 2 6 1 0,070 0,500 88 70 km/h Vanlig 2 kf Land 8 10 m sikt 1 2 6 1 0,070 0,500 89 70 km/h Vanlig 2 kf Land 8 10 m sikt 3 2 6 1 0,070 0,500 90 90 km/h Vanlig 2 kf Land < 5 7 m sikt 2 2 6 1 0,107 0,532 91 90 km/h Vanlig 2 kf Land < 5 7 m sikt 4 2 6 1 0,107 0,532 92 90 km/h Vanlig 2 kf Land 10,1 11,5 m sikt 2 2 6 1 0,107 0,532 93 90 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7 6,6 m sikt 2 2 6 1 0,107 0,532 94 90 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7 6,6 m sikt 4 2 6 1 0,107 0,532 95 90 km/h Vanlig 2 kf Land 6,7 7,9 m sikt 2 2 6 1 0,107 0,532 96 90 km/h Vanlig 2 kf Land 6,7 7,9 m sikt 4 2 6 1 0,107 0,532 97 90 km/h Vanlig 2 kf Land 8 10 m sikt 2 2 6 1 0,107 0,532 98 90 km/h Vanlig 2 kf Land 8 10 m sikt 4 2 6 1 0,107 0,532 99 110 km/h Flerfälts 4 kf Tät 4F_VDB 1 3 2 0,087 0,495 100 110 km/h MV 4 kf Land/Tät 21,5 m 1 6 1 0,114 0,540 101 110 km/h Vanlig 2 kf Land >11,5 sikt 1 2 6 1 0,114 0,540 102 90 km/h Flerfälts 4 kf Tät 4F_VDB 1 3 2 0,087 0,495 103 90 km/h MV 4 kf Land/Tät 21,5 m 1 6 1 0,107 0,532 104 110 km/h ML 2+1 målat 1 6 1 0,114 0,540 105 110 km/h MML 2+2 1 6 1 0,114 0,540 106 90 km/h ML 2+1 målat 1 6 1 0,107 0,532 107 90 km/h MML 2+2 1 6 1 0,107 0,532

Bilaga 2 Sid 1 (14) VQ-samband för olika vägmiljöer Timflöde (f/h) och medelhastighet (km(h). Väg 1: 110 km/h MV 6 kf Land/Tät Flöde Pb 0 2 700 4 550 5 800 6 960 Hast Pb 111 111 103 69,5 10 Flöde Lb 0 2 900 4 600 5 800 6 960 Hast Lb 94 94 87 69,5 10 Flöde Lbs 0 3 100 4 720 5 800 6 960 Hast Lbs 85,5 85,5 79,5 69,5 10 Väg 2: 90 km/h MV 6 kf Land/Tät Flöde Pb 0 2 800 4 700 6 000 7 200 Hast Pb 98 98 92 63 10 Flöde Lb 0 3 000 4 760 6 000 7 200 Hast Lb 88,5 88,5 82,5 63 10 Flöde Lbs 0 3 200 4 760 6 000 7 200 Hast Lbs 85 85 79,5 63 10 Väg 3: 110 km/h MV 4 kf Land/Tät 26,5 m Flöde Pb 0 1 780 3 390 4 400 5 280 Hast Pb 111 111 103 69,5 10 Flöde Lb 0 1 910 3 430 4 400 5 280 Hast Lb 94 94 87 69,5 10 Flöde Lbs 0 2 070 3 520 4 400 5 280 Hast Lbs 85,5 85,5 79,5 69,5 10 Väg 4: 90 km/h MV 4 kf Land/Tät 26,5 m Flöde Pb 0 1 890 3 460 4 500 5 400 Hast Pb 98 98 92 63 10 Flöde Lb 0 2 040 3 510 4 500 5 400 Hast Lb 88,5 88,5 82,5 63 10 Flöde Lbs 0 2 170 3 510 4 500 5 400 Hast Lbs 85 85 79,5 63 10 Väg 5: 110 km/h Flerfälts 4 kf Land 4F_VDB Flöde Pb 0 1 700 3 230 4 200 5 040 Hast Pb 109 109 101 68 10 Flöde Lb 0 1 830 3 280 4 200 5 040 Hast Lb 93,5 93,5 86 68 10 Flöde Lbs 0 1 980 3 360 4 200 5 040 Hast Lbs 85,5 85,5 79 68 10 Väg 6: 90 km/h 4F 4 kf Land 4F_alt4 Flöde Pb 0 1 810 3 310 4 300 5 160 Hast Pb 97 97 91 62 10 Flöde Lb 0 1 960 3 350 4 300 5 160 Hast Lb 88,5 88,5 82 62 10 Flöde Lbs 0 2 080 3 350 4 300 5 160 Hast Lbs 85 85 79 62 10 Väg 7: 110 km/h MML Flöde Pb 0 500 1 000 1 450 1 500 1 800 Hast Pb 109 109 100 93 80 10 Flöde Lb 0 500 1 000 1 450 1 500 1 800

Bilaga 2 Sid 2 (14) Hast Lb 94 93 90 88 80 10 Flöde Lbs 0 500 1 000 1 450 1 500 1 800 Hast Lbs 85,5 85 84 83,5 80 10 Väg 8: 90 km/h MML Flöde Pb 0 500 1 000 1 500 1 550 1 860 Hast Pb 100 97 94 88 80 10 Flöde Lb 0 500 1 000 1 500 1 550 1 860 Hast Lb 88 87 85 83,5 80 10 Flöde Lbs 0 500 1 000 1 500 1 550 1 860 Hast Lbs 85 84,5 83,5 83 80 10 Väg 9: 90 km/h MLV Flöde Pb 0 500 1 000 1 500 1 550 1 860 Hast Pb 95 93,5 91 86 79 10 Flöde Lb 0 500 1 000 1 500 1 550 1 860 Hast Lb 86 85 83,5 82 79 10 Flöde Lbs 0 500 1 000 1 500 1 550 1 860 Hast Lbs 82,5 82 81,5 81 79 10 Väg 10: 110 km/h ML 2 kf Land Flöde Pb 0 600 1 800 2 900 3 300 3 960 Hast Pb 109 109 102 90 67 10 Flöde Lb 0 600 1 800 2 900 3 300 3 960 Hast Lb 93,5 93,5 88 81 67 10 Flöde Lbs 0 600 1 800 2 900 3 300 3 960 Hast Lbs 85,5 85,5 81,5 75 67 10 Väg 11: 90 km/h ML 2 kf Land Flöde Pb 0 600 1 800 2 900 3 400 4 080 Hast Pb 97 97 92 82 65 10 Flöde Lb 0 600 1 800 2 900 3 400 4 080 Hast Lb 88 88 83 77 65 10 Flöde Lbs 0 600 1 800 2 900 3 400 4 080 Hast Lbs 85 85 81 75 65 10 Väg 12: 90 km/h Vanlig 2 kf Land >11,5 sikt 1 Flöde Pb 0 600 1 800 2 800 3 200 3 840 Hast Pb 92 92 88 79 65 10 Flöde Lb 0 600 1 800 2 800 3 200 3 840 Hast Lb 85 85 81 75 65 10 Flöde Lbs 0 600 1 800 2 800 3 200 3 840 Hast Lbs 81 81 78 73 65 10 Väg 13: 90 km/h Vanlig 2 kf Land >11,5 sikt 2 Flöde Pb 0 450 1 800 2 500 3 000 3 600 Hast Pb 90,5 90,5 87,1 81,9 64.8 10 Flöde Lb 0 450 1 800 2 500 3 000 3 600 Hast Lb 82,6 82,6 79,2 74,3 64,8 10 Flöde Lbs 0 450 1 800 2 500 3 000 3 600 Hast Lbs 76,3 76,3 73,6 69 64,8 10 Väg 14: 110 km/h Vanlig 2 kf Land 10,1 11,5 m sikt 1 Flöde Pb 0 400 1 800 2 600 2 900 3 480 Hast Pb 101 101 86 77 65 10 Flöde Lb 0 400 1 800 2 600 2 900 3 480

Bilaga 2 Sid 3 (14) Hast Lb 90 90 82 74 65 10 Flöde Lbs 0 400 1 800 2 600 2 900 3 480 Hast Lbs 81 81 74 69 65 10 Väg 15: 90 km/h Vanlig 2 kf Land 10.1 11.5 m sikt 1 Flöde Pb 0 400 1 800 2 600 2 900 3 480 Hast Pb 92 92 81 74 64 10 Flöde Lb 0 400 1 800 2 600 2 900 3 480 Hast Lb 85 85 78 72 64 10 Flöde Lbs 0 400 1 800 2 600 2 900 3 480 Hast Lbs 81 81 74 69 64 10 Väg 16: 90 km/h Vanlig 2 kf Land 10.1 11.5 m sikt 3 Flöde Pb 0 200 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Pb 89,1 89,1 74,7 67,7 63 10 Flöde Lb 0 200 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lb 81,4 81,4 72,4 66 63 10 Flöde Lbs 0 200 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lbs 75,2 75,2 67,5 65 63 10 Väg 18: 90 km/h Vanlig 2 kf Land 8 10 m sikt 1 Flöde Pb 0 200 1 000 2 100 2 600 3 120 Hast Pb 92 92 82 74 60 10 Flöde Lb 0 200 1 000 2 100 2 600 3 120 Hast Lb 84 84 79 72 60 10 Flöde Lbs 0 200 1 000 2 100 2 600 3 120 Hast Lbs 80 80 75 69 60 10 Väg 19: 90 km/h Vanlig 2 kf Land 8 10 m sikt 3 Flöde Pb 0 75 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Pb 89,1 89,1 75,3 69 60 10 Flöde Lb 0 75 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Lb 81,4 81,4 74,9 69 60 10 Flöde Lbs 0 75 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Lbs 75,2 75,2 70 66 60 10 Väg 20: 110 km/h Vanlig 2 kf Land 5,7 10 m sikt 1 Flöde Pb 0 200 1 000 2 100 2 600 3 120 Hast Pb 98 98 85 75 60 10 Flöde Lb 0 200 1 000 2 100 2 600 3 120 Hast Lb 89 89 81 73 60 10 Flöde Lbs 0 200 1 000 2 100 2 600 3 120 Hast Lbs 80 80 75 69 60 10 Väg 21: 90 km/h Vanlig 2 kf Land 6.7 7.9 m sikt 1 Flöde Pb 0 200 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Pb 89 89 79 71 58 10 Flöde Lb 0 200 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lb 82,5 82,5 77 70 58 10 Flöde Lbs 0 200 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lbs 76,5 76,5 72 67,5 58 10 Väg 22: 90 km/h Vanlig 2 kf Land 6.7 7.9 m sikt 3 Flöde Pb 0 75 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Pb 85,6 85,6 71,8 65 58 10 Flöde Lb 0 75 1 000 2 000 2 500 3 000

Bilaga 2 Sid 4 (14) Hast Lb 79,5 79,5 71,8 65 58 10 Flöde Lbs 0 75 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lbs 74,4 74,4 69 64 58 10 Väg 24: 90 km/h Vanlig 2 kf Land 5.7 6.6 m sikt 1 Flöde Pb 0 150 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Pb 84,5 84,5 67 60 55 10 Flöde Lb 0 150 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lb 79,5 79,5 67 60 55 10 Flöde Lbs 0 150 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lbs 75 75 67 60 55 10 Väg 25: 90 km/h Vanlig 2 kf Land 5.7 6.6 m sikt 3 Flöde Pb 0 50 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Pb 81,8 81,8 60 57 55 10 Flöde Lb 0 50 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lb 77 77 60 57 55 10 Flöde Lbs 0 50 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lbs 72,8 72,8 60 57 55 10 Väg 26: 90 km/h Vanlig 2 kf Land < 5 7 m sikt 1 Flöde Pb 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Pb 80 80 62,5 51 10 Flöde Lb 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Lb 74 74 61,5 51 10 Flöde Lbs 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Lbs 70 70 61 51 10 Väg 27: 90 km/h Vanlig 2 kf Land < 5 7 m sikt 3 Flöde Pb 0 50 1 000 1 800 2 160 Hast Pb 78 78 56 51 10 Flöde Lb 0 50 1 000 1 800 2 160 Hast Lb 72 72 55 51 10 Flöde Lbs 0 50 1 000 1 800 2 160 Hast Lbs 68 68 55 51 10 Väg 28: 70 km/h Vanlig 2 kf Land 10.1 11.5 m sikt 1 Flöde Pb 0 400 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Pb 83,5 83,5 76 71,3 63 10 Flöde Lb 0 400 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lb 77,5 77,5 73,1 69,2 63 10 Flöde Lbs 0 400 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lbs 73 73 69,1 66,1 63 10 Väg 29: 70 km/h Vanlig 2 kf Land 10.1 11.5 m sikt 3 Flöde Pb 0 200 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Pb 81 81 71,2 66,3 63 10 Flöde Lb 0 200 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lb 75,2 75,2 69,1 65 63 10 Flöde Lbs 0 200 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lbs 70 70 65,6 64,2 63 10 Väg 30: 70 km/h Vanlig 2 kf Land 8 10 m sikt 2 Flöde Pb 0 150 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Pb 82 82 72 66 60 10 Flöde Lb 0 150 1 000 2 000 2 600 3 120

Bilaga 2 Sid 5 (14) Hast Lb 76 76 71,5 66 60 10 Flöde Lbs 0 150 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Lbs 71,5 71,5 67,5 64 60 10 Väg 31: 70 km/h Vanlig 2 kf Land 8 10 m sikt 4 Flöde Pb 0 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Pb 79,6 69 64,5 60 10 Flöde Lb 0 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Lb 74 68,7 64,5 60 10 Flöde Lbs 0 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Lbs 68 65 63,5 60 10 Väg 32: 70 km/h Vanlig 2 kf Land 6.7 7.9 m sikt 2 Flöde Pb 0 150 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Pb 79,5 79,5 70 64 58 10 Flöde Lb 0 150 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lb 74,6 74,6 69,8 64 58 10 Flöde Lbs 0 150 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lbs 70 70 66,3 62,5 58 10 Väg 33: 70 km/h Vanlig 2 kf Land 6.7 7.9 m sikt 4 Flöde Pb 0 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Pb 77,4 66 62,5 58 10 Flöde Lb 0 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lb 72,8 66 62,5 58 10 Flöde Lbs 0 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lbs 66,7 63,5 61,4 58 10 Väg 34: 70 km/h Vanlig 2 kf Land 5.7 6.6 m sikt 2 Flöde Pb 0 100 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Pb 77 77 60,5 57,4 55 10 Flöde Lb 0 100 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lb 73,7 73,7 60,5 57,4 55 10 Flöde Lbs 0 100 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lbs 69,3 69,3 60,5 57,4 55 10 Väg 35: 70 km/h Vanlig 2 kf Land 5.7 6.6 m sikt 4 Flöde Pb 0 1 000 2 200 2 640 Hast Pb 75,3 56,5 55 10 Flöde Lb 0 1 000 2 200 2 640 Hast Lb 71.8 56,5 55 10 Flöde Lbs 0 1 000 2 200 2 640 Hast Lbs 66 56,5 55 10 Väg 36: 70 km/h Vanlig 2 kf Land < 5 7 m sikt 2 Flöde Pb 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Pb 74,5 74,5 57 51 10 Flöde Lb 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Lb 71,5 71,5 56,5 51 10 Flöde Lbs 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Lbs 68,5 68,5 56,5 51 10 Väg 37: 70 km/h Vanlig 2 kf Land < 5 7 m sikt 4 Flöde Pb 0 1 000 1 800 2 160 Hast Pb 73 53 51 10 Flöde Lb 0 1 000 1 800 2 160

Bilaga 2 Sid 6 (14) Hast Lb 70 52,5 51 10 Flöde Lbs 0 1 000 1 800 2 160 Hast Lbs 65 52,5 51 10 Väg 38: 70 km/h MV 6 kf Land/Tät Flöde Pb 0 2 700 4 500 5 600 6 720 Hast Pb 79 79 74 53 10 Flöde Lb 0 2 900 4 530 5 600 6 720 Hast Lb 76 76 70,5 53 10 Flöde Lbs 0 3 080 4 560 5 600 6 720 Hast Lbs 74 74 69 53 10 Väg 39: 70 km/h MV 4 kf Land/Tät Flöde Pb 0 1 690 3 080 4 000 4 800 Hast Pb 79 79 74 53 10 Flöde Lb 0 1 830 3 100 4 000 4 800 Hast Lb 76 76 70,5 53 10 Flöde Lbs 0 1 940 3 120 4 000 4 800 Hast Lbs 74 74 69 53 10 Väg 40: 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Ytter GIF Flöde Pb 0 1 700 2 500 2 900 3 200 3 840 Hast Pb 68 68 62 55 48 10 Flöde Lb 0 1 700 2 500 2 900 3 200 3 840 Hast Lb 67 67 61,5 55 48 10 Flöde Lbs 0 1 700 2 500 2 900 3 200 3 840 Hast Lbs 66 66 61 55 48 10 Väg 41: 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Ytter tan Flöde Pb 0 1 500 2 200 2 800 3 000 3 600 Hast Pb 67 67 62 55 46 10 Flöde Lb 0 1 500 2 200 2 800 3 000 3 600 Hast Lb 66 66 61,5 55 46 10 Flöde Lbs 0 1 500 2 200 2 800 3 000 3 600 Hast Lbs 65 65 61 55 46 10 Väg 42: 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan GIF Flöde Pb 0 1 500 2 100 2 800 3 000 3 600 Hast Pb 65 65 62 55 46 10 Flöde Lb 0 1 500 2 100 2 800 3 000 3 600 Hast Lb 64 64 61,5 55 46 10 Flöde Lbs 0 1 500 2 100 2 800 3 000 3 600 Hast Lbs 63 63 61 55 46 10 Väg 43: 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan tan Flöde Pb 0 1 300 2 000 2 400 2 700 3 240 Hast Pb 64 64 60 52 43 10 Flöde Lb 0 1 300 2 000 2 400 2 700 3 240 Hast Lb 63 63 59,5 52 43 10 Flöde Lbs 0 1 300 2 000 2 400 2 700 3 240 Hast Lbs 62 62 59 52 43 10 Väg 44: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Ytter GIF Flöde Pb 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600 Hast Pb 57 57 56 51 45 10 Flöde Lb 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600

Bilaga 2 Sid 7 (14) Hast Lb 56 56 55,5 51 45 10 Flöde Lbs 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600 Hast Lbs 55 55 55 51 45 10 Väg 45: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Ytter tan Flöde Pb 0 1 600 2 100 2 500 2 800 3 360 Hast Pb 56 56 54 49 43 10 Flöde Lb 0 1 600 2 100 2 500 2 800 3 360 Hast Lb 55 55 53,5 49 43 10 Flöde Lbs 0 1 600 2 100 2 500 2 800 3 360 Hast Lbs 54 54 53 49 43 10 Väg 46: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan GIF Flöde Pb 0 1 600 2 200 2 500 2 800 3 360 Hast Pb 54 54 52 49 43 10 Flöde Lb 0 1 600 2 200 2 500 2 800 3 360 Hast Lb 53 53 51,5 49 43 10 Flöde Lbs 0 1 600 2 200 2 500 2 800 3 360 Hast Lbs 52 52 51 49 43 10 Väg 47: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan tan Flöde Pb 0 1 100 1 700 2 200 2 500 3 000 Hast Pb 53 53 51 46 39 10 Flöde Lb 0 1 100 1 700 2 200 2 500 3 000 Hast Lb 52 52 50,5 46 39 10 Flöde Lbs 0 1 100 1 700 2 200 2 500 3 000 Hast Lbs 51 51 50 46 39 10 Väg 48: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Mellan City Flöde Pb 0 1 000 1 800 2 100 2 520 Hast Pb 51 51 46 35 10 Flöde Lb 0 1 000 1 800 2 100 2 520 Hast Lb 50 50 45,5 35 10 Flöde Lbs 0 1 000 1 800 2 100 2 520 Hast Lbs 49 49 45 35 10 Väg 49: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Centrum tan Flöde Pb 0 900 1 700 2 400 2 880 Hast Pb 51 51 49 37 10 Flöde Lb 0 900 1 700 2 400 2 880 Hast Lb 51 51 49 37 10 Flöde Lbs 0 900 1 700 2 400 2 880 Hast Lbs 51 51 49 37 10 Väg 50: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Centrum City Flöde Pb 0 800 1 400 2 000 2 400 Hast Pb 50 50 47 35 10 Flöde Lb 0 800 1 400 2 000 2 400 Hast Lb 50 50 47 35 10 Flöde Lbs 0 800 1 400 2 000 2 400 Hast Lbs 50 50 47 35 10 Väg 60: 70 km/h Vanlig 2 kf Tätort Ytter GIF Flöde Pb 0 800 1 600 2 000 2 300 2 760 Hast Pb 65 65 61 57 45 10 Flöde Lb 0 800 1 600 2 000 2 300 2 760

Bilaga 2 Sid 8 (14) Hast Lb 65 65 61 57 45 10 Flöde Lbs 0 800 1 600 2 000 2 300 2 760 Hast Lbs 65 65 61 57 45 10 Väg 61: 70 km/h Vanlig 2 kf Tätort Ytter tan Flöde Pb 0 800 1 600 2 000 2 200 2 640 Hast Pb 65 65 61 51 42 10 Flöde Lb 0 800 1 600 2 000 2 200 2 640 Hast Lb 65 65 61 51 42 10 Flöde Lbs 0 800 1 600 2 000 2 200 2 640 Hast Lbs 65 65 61 51 42 10 Väg 62: 70 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan GIF Flöde Pb 0 1 000 1 400 1 700 2 000 2 400 Hast Pb 60 60 55 49 42 10 Flöde Lb 0 1 000 1 400 1 700 2 000 2 400 Hast Lb 60 60 55 49 42 10 Flöde Lbs 0 1 000 1 400 1 700 2 000 2 400 Hast Lbs 60 60 55 49 42 10 Väg 63: 70 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan tan Flöde Pb 0 700 1 200 1 500 1 800 2 160 Hast Pb 58 58 51 46 40 10 Flöde Lb 0 700 1 200 1 500 1 800 2 160 Hast Lb 58 58 51 46 40 10 Flöde Lbs 0 700 1 200 1 500 1 800 2 160 Hast Lbs 58 58 51 46 40 10 Väg 64: 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Ytter GIF Flöde Pb 0 1 000 1 700 2 000 2 400 Hast Pb 55 55 51 45 10 Flöde Lb 0 1 000 1 700 2 000 2 400 Hast Lb 55 55 51 45 10 Flöde Lbs 0 1 000 1 700 2 000 2 400 Hast Lbs 55 55 51 45 10 Väg 65: 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Ytter tan Flöde Pb 0 900 1 400 1 700 2 040 Hast Pb 54 54 47 39 10 Flöde Lb 0 900 1 400 1 700 2 040 Hast Lb 54 54 47 39 10 Flöde Lbs 0 900 1 400 1 700 2 040 Hast Lbs 54 54 47 39 10 Väg 66: 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan GIF Flöde Pb 0 1 000 1 200 1 500 1 800 Hast Pb 52 52 47 40 10 Flöde Lb 0 1 000 1 200 1 500 1 800 Hast Lb 52 52 47 40 10 Flöde Lbs 0 1 000 1 200 1 500 1 800 Hast Lbs 52 52 47 40 10 Väg 67: 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan tan Flöde Pb 0 700 1 000 1 400 1 680 Hast Pb 51 51 47 37 10 Flöde Lb 0 700 1 000 1 400 1 680

Bilaga 2 Sid 9 (14) Hast Lb 51 51 47 37 10 Flöde Lbs 0 700 1 000 1 400 1 680 Hast Lbs 51 51 47 37 10 Väg 68: 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Mellan City Flöde Pb 0 700 1 000 1 300 1 560 Hast Pb 48 48 43 35 10 Flöde Lb 0 700 1 000 1 300 1 560 Hast Lb 48 48 43 35 10 Flöde Lbs 0 700 1 000 1 300 1 560 Hast Lbs 48 48 43 35 10 Väg 69: 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Centrum tan Flöde Pb 0 700 1 000 1 300 1 560 Hast Pb 46 46 43 35 10 Flöde Lb 0 700 1 000 1 300 1 560 Hast Lb 46 46 43 35 10 Flöde Lbs 0 700 1 000 1 300 1 560 Hast Lbs 46 46 43 35 10 Väg 70: 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Centrum City Flöde Pb 0 600 900 1 200 1 440 Hast Pb 45 45 42 35 10 Flöde Lb 0 600 900 1 200 1 440 Hast Lb 45 45 42 35 10 Flöde Lbs 0 600 900 1 200 1 440 Hast Lbs 45 45 42 35 10 Väg 71: 110 km/h MLV Flöde Pb 0 500 1 000 1 450 1 500 1 800 Hast Pb 104 104 98 92 79 10 Flöde Lb 0 500 1 000 1 450 1 500 1 800 Hast Lb 91 90 88 86 79 10 Flöde Lbs 0 500 1 000 1 450 1 500 1 800 Hast Lbs 83 82,5 82 81,5 79 10 Väg 72: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort 4F_VDB Flöde Pb 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600 Hast Pb 57 57 56 51 45 10 Flöde Lb 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600 Hast Lb 56 56 55,5 51 45 10 Flöde Lbs 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600 Hast Lbs 55 55 55 51 45 10 Väg 73: 50 km/h Flerfälts 4 kf Tätort Centrum GIF Flöde Pb 0 1 600 2 100 2 400 2 700 3 240 Hast Pb 54 54 52 49 42 10 Flöde Lb 0 1 600 2 100 2 400 2 700 3 240 Hast Lb 53 53 51,5 49 42 10 Flöde Lbs 0 1 600 2 100 2 400 2 700 3 240 Hast Lbs 52 52 51 49 42 10 Väg 74: 50 km/h Flerfälts 6 kf Tätort 6F_VDB Flöde Pb 0 2 800 3 700 4 500 5 400 Hast Pb 57 57 53 46 10 Flöde Lb 0 2 800 3 700 4 500 5 400

Bilaga 2 Sid 10 (14) Hast Lb 56 56 52,5 46 10 Flöde Lbs 0 2 800 3 700 4 500 5 400 Hast Lbs 55 55 52 46 10 Väg 75: 50 km/h Flerfälts 6 kf Tätort Ytter GIF Flöde Pb 0 2 800 3 700 4 500 5 400 Hast Pb 57 57 53 46 10 Flöde Lb 0 2 800 3 700 4 500 5 400 Hast Lb 56 56 52,5 46 10 Flöde Lbs 0 2 800 3 700 4 500 5 400 Hast Lbs 55 55 52 46 10 Väg 76: 50 km/h MV 4 kf Land/Tät Flöde Pb 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600 Hast Pb 57 57 56 51 45 10 Flöde Lb 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600 Hast Lb 56 56 55,5 51 45 10 Flöde Lbs 0 1 800 2 200 2 700 3 000 3 600 Hast Lbs 55 55 55 51 45 10 Väg 77: 50 km/h Vanlig 2 kf Tätort Centrum GIF Flöde Pb 0 1 000 1 200 1 500 1 800 Hast Pb 52 52 47 40 10 Flöde Lb 0 1 000 1 200 1 500 1 800 Hast Lb 52 52 47 40 10 Flöde Lbs 0 1 000 1 200 1 500 1 800 Hast Lbs 52 52 47 40 10 Väg 78: 70 km/h Flerfälts 4 kf Tätort 4F_VDB Flöde Pb 0 1 700 2 500 2 900 3 200 3 840 Hast Pb 68 68 62 55 48 10 Flöde Lb 0 1 700 2 500 2 900 3 200 3 840 Hast Lb 67 67 61,5 55 48 10 Flöde Lbs 0 1 700 2 500 2 900 3 200 3 840 Hast Lbs 66 66 61 55 48 10 Väg 79: 70 km/h Flerfälts 6 kf Tätort 6F_VDB Flöde Pb 0 2 700 3 800 4 700 5 640 Hast Pb 70 70 64 50 10 Flöde Lb 0 2 700 3 800 4 700 5 640 Hast Lb 68 68 63 50 10 Flöde Lbs 0 2 700 3 800 4 700 5 640 Hast Lbs 67 67 62 50 10 Väg 80: 70 km/h Flerfälts 6 kf Tätort Ytter GIF Flöde Pb 0 2 700 3 800 4 700 5 640 Hast Pb 70 70 64 50 10 Flöde Lb 0 2 700 3 800 4 700 5 640 Hast Lb 68 68 63 50 10 Flöde Lbs 0 2 700 3 800 4 700 5 640 Hast Lbs 67 67 62 50 10 Väg 81: 70 km/h Vanlig 2 kf Land < 5 7 m sikt 1 Flöde Pb 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Pb 76 76 61 51 10 Flöde Lb 0 150 1 000 1 800 2 160

Bilaga 2 Sid 11 (14) Hast Lb 72,5 72,5 60,5 51 10 Flöde Lbs 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Lbs 69 69 60,5 51 10 Väg 82: 70 km/h Vanlig 2 kf Land < 5 7 m sikt 3 Flöde Pb 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Pb 74 74 55,5 51 10 Flöde Lb 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Lb 71 71 55 51 10 Flöde Lbs 0 150 1 000 1 800 2 160 Hast Lbs 67,5 67,5 55 51 10 Väg 83: 70 km/h Vanlig 2 kf Land 10.1 11.5 m sikt 2 Flöde Pb 0 300 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Pb 82 82 72,8 67,9 63 10 Flöde Lb 0 300 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lb 76 76 70,4 66.3 63 10 Flöde Lbs 0 300 1 800 2 500 2 800 3 360 Hast Lbs 71,5 71,5 67 64,7 63 10 Väg 84: 70 km/h Vanlig 2 kf Land 5.7 6.6 m sikt 1 Flöde Pb 0 150 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Pb 78,5 78,5 64,5 59 55 10 Flöde Lb 0 150 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lb 75 75 64,5 59 55 10 Flöde Lbs 0 150 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lbs 70 70 64 59 55 10 Väg 85: 70 km/h Vanlig 2 kf Land 5.7 6.6 m sikt 3 Flöde Pb 0 50 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Pb 76,3 76,3 59 56,6 55 10 Flöde Lb 0 50 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lb 73 73 59 56,6 55 10 Flöde Lbs 0 50 1 000 1 800 2 200 2 640 Hast Lbs 68,2 68,2 59 56,6 55 10 Väg 86: 70 km/h Vanlig 2 kf Land 6.7 7.9 m sikt 1 Flöde Pb 0 200 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Pb 81 81 73,6 67,5 58 10 Flöde Lb 0 200 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lb 76 76 72 67 58 10 Flöde Lbs 0 200 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lbs 71 71 68 64,8 58 10 Väg 87: 70 km/h Vanlig 2 kf Land 6.7 7.9 m sikt 3 Flöde Pb 0 75 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Pb 78,6 78,6 68,3 63,2 58 10 Flöde Lb 0 75 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lb 74 74 68,2 63,2 58 10 Flöde Lbs 0 75 1 000 2 000 2 500 3 000 Hast Lbs 68,8 68,8 65,3 62 58 10 Väg 88: 70 km/h Vanlig 2 kf Land 8 10 m sikt 1 Flöde Pb 0 200 1 000 2 000 2 600 3 120 Hast Pb 83,5 83,5 76 70 60 10 Flöde Lb 0 200 1 000 2 000 2 600 3 120