Kunskapsluckor och framtid

Relevanta dokument
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Helena Fridberg leg.sjukgymnast, Falu lasarett, Centrum för klinisk forskning i Dalarna. Workshop Kristianstad

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Implementering i verksamheten hur svårt kan det vara?

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj

Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering

VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

Framtidens omvårdnad/vård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

FÖRÄNDRINGSLEDNING IMPLEMENTERING AV VÄLFÄRDSTEKNOLOGI OCH E-HÄLSA KOPPLAT TILL LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTUR

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD

Personcentrerad vård och omsorg

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta

HUR SVÅRT KAN DET VARA? LEDARSKAP OCH ORGANISATIONSKULTURENS BETYDELSE FÖR IMPLEMENTERING AV NY TEKNIK. Malin Hofflander Netport april 2017

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

patienter? brukare? dom vi är till för invånare? människor? äldre? seniorer? personer?

Varför återkommer samma områden och vad gör vi åt det? Ingrid Rydell, analyschef Joakim Sebring, projektledare Anna Lena Boucht, moderator

Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa

HUR SVÅRT KAN DET VARA! VEM STYR OCH VEM ÄR DELAKTIG NÄR NYA IT-LÖSNINGAR SJÖSÄTTS I VÅRDEN?

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Förändring, evidens och lärande

Tobaksavvänjning på recept (ToR) Skriftlig ordination av behandling för tobaksavvänjning

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.

Att Facilitera Implementering av Evidens: erfarenheter utifrån urininkontinens i äldreomsorg i fyra europeiska länder. A C Eldh

Tema 2 Implementering

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Hur kan forskning komma till nytta i praktiken?

God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Återhämtning och Delat beslutsfattande

Personcentrerad vård i teori och praktik. 30 maj 2017

Uppföljning av enkät om upplevd nytta med master/magisterprogrammet

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Sjukvårdens processer och styrning

Delaktighet och patientmedverkan

Patientens Egen Registrering (PER)

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.

Implementering - möte forskning och praktik. Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

Nytta och kvalité med standardiserade vårdplaner. Marie Fogelberg Dahm & Viveca Busck Håkans Landstinget i Uppsala län

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

Smärtskattning är guld värd

Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen.

DETTA TRODDE DU INTE ATT VÅRDDEBATTEN SKULLE HANDLA OM! LIVING POLICY LAB ALMEDALEN 1 JULI 2019

PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR

Så testas aktivitetsförmåga i Kanada Rapport från en studieresa

Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

ÅRSRAPPORT 2017 EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD UTVECKLINGSAVDELNINGEN LANDSTINGET DALARNA

Tillsammans för patientmedverkan

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

ÖVERGRIPANDE HANDLINGSPLAN FÖR EN MER PERSONCENTRERAD VÅRD

Digitala kliv i psykiatrin pilot i Region Jönköping

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Välkommen på workshop om patientkontrakt

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Forum för äldreforskning och utveckling av vård och omsorg

Implementering av FaR från ord till handling

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

Verksamhetsutveckling i organisationer med konkurrerande logiker - exemplet vården. Uppsala Public Management Seminar

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Bäddat för utveckling

Strategi Medborgare- patient- och närståendemedverkan

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet

Transkript:

Kunskapsluckor och framtid Lars Wallin Forskningschef Landstinget Dalarna Professor i omvårdnad Högskolan Dalarna Forskningslinjeansvarig för implementeringsforskning vid GPCC

Behövs fortsatt forskning om effekter av personcentrerad vård Forskning på spridning och implementering Organisationsperspektiv: makro- och mesonivå Hälsoekonomi Och ha ett internationellt perspektiv

Key functions of process evaluation and relations among them Graham F Moore et al. BMJ 2015;350:bmj.h1258 2015 by British Medical Journal Publishing Group

IMPROVE Implementering av personcentrerad vård: Processutvärdering av strategier, ledarskap och hälsoekonomi Implementing person centred care: Process evaluation of strategies, leadership and health economy Högskolan Dalarna: Lars Wallin, Malin Tistad, Henrietta Forsman, Anna Cristina Åberg, Helena Fridberg, Amanda Jacobsen Göteborgs universitet: Lars Wallin, Eric Carlström, Catarina Wallengren Gustafsson, Hanna Gyllensten, Anna Bergström

Övergripande syfte Karaktärisera och utvärdera lokalt drivna förändringsprogram avsedda att stödja implementering av personcentrerad vård Strategier för implementering Policy och ledarskap Hälsoekonomiska aspekter Utfall

Landstinget Dalarna Landstinget Dalarna har beslutat att arbeta för (en mer) personcentrerad vård Stöd för införandet ges av central utvecklingsavdelning Lärandeseminarier och pushning av intresserade enheter Respektive verksamhet utvecklar strategier för att stödja förändringsarbetet Vi följer 5 enheter över tid i förändringsarbetet

Processutvärdering Kontext Beskrivning av kontexten: intervjuer med nyckelpersoner, intervjuer med personal, befintlig dokumentation om beläggning, bemanning etc. Implementering Metodtrohet, dos, räckvidd, anpassning: loggböcker, intervjuer med personal Beskrivning av interventionen Strategi för att stödja implementering: intervjuer med nyckelpersoner Förändringsmekanismer Implementeringsprocessen: S-NoMAD Tilltron till egna förmågan att arbeta personcentrerat: enkät Utfall Förändrat arbetssätt: journalgranskning enligt protokoll Patienters upplevelse av vården: enkät

Loggbok Följer alla enheters val av strategier, metodtrohet till strategierna, dos, räckvidd, anpassning. Förs löpande via webben av de som driver införandet av mer personcentrerad vård. Typ av aktivitet, antal personer som är delaktiga, tidsåtgång, viktiga beslut som fattas, nya rutiner som införs. Datum!

Utveckling av instrument Personal: Skattning av egen förmåga att arbeta personcentrerat Patient: Upplevelse av personcentrering i vården

Self-efficacy beliefs in one s capability to organize and execute the courses of action required to manage prospective situations Bandura 1997

Mål: Start: Enkätutveckling 15 frågor Fånga tilltron att arbeta personcentrerat enligt GPCC s koncept Generisk, ej knutet till kontext eller profession Intervjuer med nyckelpersoner på GPCC och på kliniker som arbetar personcentrerat. Prototyp: förslag med 32 frågor, svarsskala, inledande och förklarande texter

Därefter Modifierad Delphimetod och innehållsvaliditet 9 experter (forskare och kliniker med stor kunskap av pcv) deltog i 2 Delphirundor Bedömning med CVI och fria kommentarer Resultat: ett innehållsvaliderat självskattningsformulär med ca 20 frågor Pågår: testning av formulärets psykometriska egenskaper 400 personer på olika enheter i landet får svara på formuläret Kan förhoppningsvis användas i projektet i februari 2018.

Exempel på frågor

Upplevelse av personcentrering i vården Mål 15 frågor Fånga patienters upplevelse av personcentrerad vård utifrån GPCC s koncept Generiskt, ej knutet till kontext eller specifik patientkategori Tittat på Picker patient Delaktighet Edvardsson Nationell patientenkät

Enkätutveckling 22 frågor valdes från nationell patientenkät med innehåll som bedömdes ha ett mer personcentrerat innehåll. 8 experter (forskare, kliniker och patienter med stor erfarenhet av pcv) deltog i 2 Delphi rundor Bedömning med CVI och fria kommentarer Resultat: En innehållsvaliderad enkät som avser att mäta upplevelse av personcentrering i vården. Har börjat användas i studien. Revideras ev efter psykometriska tester.

Exempel på frågor

Planering av personcentrerad vård i Landstinget Dalarna Implementering av personcentrerad vård vid fem enheter i Landstinget Dalarna Implementeringen genomförs i enighet med den strategi som varje enhet valt utan inblandning från forskarna. baslinje 6 månader 12/18 månader Strategi för implementeringen: intervju med nyckelpersoner Erfarenheter av implementeringen: fokusgrupper med personal på enheterna. Erfarenheter av implementeringen: fokusgrupper med personal på enheterna. Implementeringsprocessen: enkät NoMAD (personal) Effekt av implementering: enkät upplevd personcentrering (patienter) Effekt av implementering: dokumentation av personcentrerad vård (journaler) Metodtrohet, dosering, räckvidd av implementerings strategierna: Logg böcker förs av nyckelpersoner på varje enhet Personalens tilltro till sin förmåga att arbeta personcentrerat: enkät (personal) Implementeringsprocessen: enkät NoMAD (personal) Personalens tilltro till sin förmåga att arbeta personcentrerat: enkät (personal) Implementeringsprocessen: enkät NoMAD (personal) Effekt av implementering: enkät upplevd personcentrering (patienter) Effekt av implementering: dokumentation av personcentrerad vård (journaler) processen utfallet

Hälsoekonomisk utvärdering Mål Kartlägga resursförbrukning för att införa personcentrerad vård på enhetsnivå och regional/landstingsnivå Undersöka om/hur landstingets budget påverkas av att införa personcentrerad vård

Policykongruens Policykongruens mellan beslutsfattare och verksamhet Meso- och makronivåns betydelse för implementering av personcentrerad vård hur beslut på olika ledningsnivåer påverkar implementeringsarbetet hur implementeringsarbetet i kliniken påverkar policybeslut på olika ledningsnivåer genomförs med intervjuer av ledningspersoner på olika nivåer

Person-centred care in Europe mapping PCC in European capital cities Övergripande europeiskt perspektiv kring förutsättningarna implementera personcentrerad vård i olika delar av Europa. Frågeställning: Hur uppfattar beslutsfattare (micro-meso-makro) personcentrerad vård (PCV), dess förutsättningar och vilka aktiviteter som förekommer för att implementera PCV Genomförs med intervjuer i 12 länder

Utveckling av observationsprotokoll Doktorandprojekt Nina Ekman Mål Utveckla ett observationsbaserat instrument där graden av personcentrerad vård kan bedömas i mötet mellan hälsosjukvårdspersonal och patient Litteraturöversikt- vad finns idag och vad fattas Intervjuer- observerbara indikatorer Instrument utveckling-delphi metod Validering av instrumentet

Kanske kommande projekt Följa implementeringsprocessen i andra regioner/landsting Implementering av personcentrerad vård i kommunernas vård och omsorg interventionsstudie Implementering av personcentrerad vård inom prehospital vård Implementering av personcentrerad vård inom palliativ vård Upprätthållande av personcentrerad vård.