= Gäller fr.o.m. vt10 LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng Special Needs Education in Pre School, School and Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007 05 21 och därefter reviderad 2008 06 27 och 2009 12 01. Kursplanen gäller fr.o.m. vårterminen 2010. Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik. Medverkande institution: Institutionen för socialt arbete, Institutionen för globala studier, avdelningen för socialantropologi Utbildningsområde: Undervisning 100 %. 2. Inplacering Kursen är första kursen i inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna i Lärarprogrammet. Övriga kurser om vardera 15 högskolepoäng (hp) är: LSU160 Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser, LSU210 Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, samt LSU260 Didaktisk fördjupning i ett specialpedagogiskt perspektiv Tillsammans med LSU160 Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser kan kursen också läsas som en specialisering om 30 högskolepoäng. Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för verksamhet som lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskolans tidigare år, grundskolans senare år och gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell Sidan N av R =
examen. 3. Förkunskapskrav Inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna ges för närvarande endast som andrainriktning i Lärarprogrammet. För tillträde till kursen krävs att studenten genomfört minst en inriktning inom Lärarprogrammet om 60 hp (40 p) samt är godkänd på minst 45 hp (30p). 4. Innehåll I kursen studeras värdegrunds, jämställdhets och likvärdighetsfrågor, liksom etniska frågor i relation till barn/elever i behov av särskilt stöd. Dessa frågor bildar en röd tråd i de områden som beskrivs nedan och vars innehåll vävs in i varandra. Som stöd för studenternas egen progression inom vetenskapligt arbete belyses intervjuer och textanalys som metoder för datainsamling. Specialpedagogikens historiska utveckling Inom detta område studeras barns, ungdomars och vuxnas olika erfarenheter och förutsättningar för lärandet i ett historiskt perspektiv samt de synsätt som funnits under olika tidsepoker med avseende på specialpedagogikens funktioner inom förskola och skola. Dessutom behandlas specialpedagogikens relation till allmänpedagogiken. Avvikelse, normalitet och differentiering Inom området belyses problematiken avvikelse normalitet och vilka pedagogiska och didaktiska konsekvenser det medför. Var gränsen sätts för vad som betraktas som normalt respektive avvikande kan i hög grad uppfattas som socialt konstruerat. Här belyses hur denna sociala konstruktion inom skolan har haft och har stor betydelse för i vilken utsträckning elever differentieras på olika utbildningsvägar, medan den i förskolan haft mindre betydelse för gruppernas sammansättning. Inom området problematiseras även intelligensbegreppet samt diagnoser och diagnostisering. Makt, demokrati och likvärdighet Skolans idémässiga grund behandlas i detta område ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv. Skolans ideal och demokratiska strävansmål diskuteras mot bakgrund av viktiga samhälls och maktförändringar i skolans omvärld, aktuella ideologiska strömningar, de kommunala skolsystemens variation, skolors organisatoriska utformning och skolkultur. Viktiga ideal som en skola för alla diskuteras i detta sammanhang utifrån frågor om allas rätt till delaktighet i förskola och skola, uppdraget att tillvarata individernas olikheter och idén om en likvärdig skola. Sidan O av R =
Internationella förhållanden Inom detta område belyses hur svensk förskola och skola förhåller sig till motsvarande verksamheter i andra länder. Internationella konventioner och överenskommelser studeras med fokus på barn/elever i behov av särskilt stöd, liksom det arbete som bedrivs av internationella organ som WHO, OECD och UNESCO. Funktionsnedsättning/ hinder i ett hälsoperspektiv enligt 1 ICFF F och ICF 2 CYF F skall särskilt studeras. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU 1,5 hp) I kursen ingår VFU av undersökande karaktär i en omfattning av fem dagar, där studenten skall inhämta underlag som kan problematiseras för att uppnå kursens mål. Utgångspunkten i den undersökande VFU:n skall vara barn/elever eller vuxna i behov av särskilt stöd relaterat till en kognitiv och/eller social problematik. VFU:n innehåller studier av beslutsprocesser på olika nivåer i en kommun. På så sätt motiveras de akademiska studierna i ämnesområdet och anknyts till studenternas blivande yrke. Genomförande De innehållsliga områden som beskrivs under punkt 4 belyses samtliga genom föreläsningar och bearbetas på litteraturseminarier och genom de uppgifter som görs i kursen. Ett av litteraturseminarierna genomförs på lärplattform. Vid kursintroduktionen ägnas särskild uppmärksamhet åt etableringen av basgruppers samverkan, vilken följs upp i kursen, liksom i efterföljande kurs (LSU160). Uppföljningen sker i form av lärarledd reflektion över gruppens arbetsprocess. 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna 1. beskriva, problematisera och reflektera över de historiska förutsättningarna bakom en skola för alla. 2. redogöra för och kritiskt granska hur styrningen av förskolan och skolan påverkas genom olika politiska och ideologiska ställningstaganden med avseende på barn, elever eller vuxna i behov av särskilt stöd. 3. genom att studera det egna VFU områdets organisation kunna beskriva och ===================================================== 1 ICF (International Classification of Functioning) är WHO:s senaste version av klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. O =====f`cj`v=e=áåíéêå~íáçå~ä=`ä~ëëáñáå~íáçå=çñ=cìååíáçåáåö=ó=`üáäç=~åç=vçìíüf= ê=éå=îáç~êéìíîéåâäáåö=~î=f`c= Ñ ê=~íí=í Åâ~=Ä~êåÉíë=ìíîÉÅâäáåÖ=Ñê å=mjnu= ê=ë~ãí=ä~êåéíë=çãöáîåáåök= Sidan P av R =
problematisera hur makt fördelas och utövas på olika nivåer inom en pedagogisk verksamhet. I detta sammanhang skall ett jämställdhetsperspektiv särskilt beaktas. 4. kritiskt granska relationen avvikelse normalitet i olika pedagogiska verksamheter. 5. med hjälp av digitala verktyg kunna diskutera och reflektera över hur olikheter i barn/elevers/vuxnas lärande leder till skilda pedagogiska och didaktiska konsekvenser. 6. tolka nationella styrdokument samt internationella konventioner och överenskommelser som Sverige ratificerat, inom området barn/elever i behov av särskilt stöd. Dessa kunskaper och färdigheter benämns fortsättningsvis som mål 1 6. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Mål 1 examineras genom muntlig tentamen i respektive basgrupp. Underlaget för denna tentamen utgörs av en individuell intervjuuppgift samt litteraturstudier, där ett komparativt perspektiv intas. Mål 2 3 examineras i huvudsak genom muntlig tentamen i tvärgrupp. Till grund för denna tentamen ligger individuella fältstudier i det egna VFU området samt jämförande litteraturstudier. Mål 4 6 examineras i huvudsak genom en individuell skriftlig hemtentamen, där studentens kunskaper och förmåga att problematisera och integrera olika kunskaper och insikter i kursmålen prövas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro. I kursen ingår litteraturseminarier och schemalagt basgruppsarbete som obligatoriska moment. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007 11 28, dnr G217 4913/07). Sidan Q av R =
8. Betyg Vid bedömning används en tregradig betygsskala; Underkänd (U), Godkänd (G), och Väl godkänd (VG). 9. Kursvärdering Kursvärdering skall avse såväl undervisning som egna insatser i förhållande till kursens lärandemål och innehåll. Kursvärdering skall ske individuellt eller i grupp efter avslutad kurs samt sammanställas och dokumenteras. Dokumentationen ligger som grund för planering av påföljande kurstillfälle och skall presenteras vid kursintroduktionen. Dessutom sker mittkursutvärdering. 10. Övrigt Kursplanen kompletteras med en kommentardel för inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna. Sidan R av R =