Frågor till Tolkcentralens samverkansmöte 17 oktober 2017 1. Vi upplever att det är fler och fler som nekas tolk till fritid nu på sistone. Vad är orsaken? Hur ser ekonomin för tolkcentralen? Är på grund av prioriteringen eller av att tolkbolagen inte tar sig an uppdragen? Svar: Vi utgår från att frågan inte handlar om att vi har nekat tolk utan handlar om att vi inte kunnat tillhandahålla någon tolk, dvs tolkbrist. Med tolkbrist menas att tolkbolaget/tolkbolagen inte har kunnat leverera någon tolk. Tolkcentralens ekonomi följs regelbundet upp och det finns ingen anledning i dagsläget till att brista uppdrag p g a ekonomin. Antalet beställda och utförda uppdrag under året ligger på en nivå där pengarna kommer att räcka, som vi ser det nu. 2. Det är även en ökning av att man inte får tolk dagtid. Personer med dövblindhet har på senaste tiden nekats tolkar även dagtid. Vad beror detta på? Svar: Under september månad skedde en liten ökning av antalet beställda uppdrag. Av dessa var det 14 beställningar, nio på dagtid och fem kvällstid, på som vi inte kunde hitta tolkar till. Hälften av de 14 beställningarna var bokade med kort varsel, vilket försvårar möjligheten för tolkbolagen att hitta tolkar. 3. Arbetslivstolkning, det är ett stort problem och vi vill att ni ska presentera varifrån ni gör era beslut och definition. Svar: Bakgrund: Genom åren när antalet beställningar ökade och man såg nya beställningskategorier togs diskussionen upp på Tolkcentralernas chefmöte om vad som ska ingå i begreppet vardagstolkning. Tolkcentralernas chefer initierade ett möte med SKL och Socialstyrelsen som ledde till det uppdrag Socialstyrelsen fick att kartlägga och tydliggöra hur bestämmelsen i HSL tillämpas. Socialstyrelsen utkom med rapporten Begreppet vardagstolkning december 2008, som därefter legat till grund för den praxis som utvecklades bland tolkcentralerna. Vilka lagar och förordningar grundar ni era beslut på? Svar: 1. HSL (2017:30 kap 8, 7 ) Landstinget har ett begränsat ansvar, då det finns andra aktörer (t ex kommuner, domstolar, myndigheter, arbetsgivare) som framkommit i de olika utredningarna. Rättsläget är inte klart. I lagen finns ingen reglering om 20 timmar tolkning i arbetslivet. Landstinget har tagit sitt ansvar genom en skyldighet att erbjuda vardagstolkning. Lagen är en skyldighetslag och inte en rättighetslag där man kan överklaga beslut. Däremot kan man vända sig till landstingets patientnämnd om man har klagomål. 2. Regeringens proposition 1992/93:159 (Stöd och service till vissa funktionshindrade), låg som underlag till en utökad vardagstolkning med 15 miljoner kronor/år till landets tolkcentraler. Ökningen skulle ske under en uppbyggnadsperiod på fem år (totalt 75 miljoner). En fördelning av statsanslaget gjordes senast 2010 som bl a grundar sig på antalet invånare och behovet av tolk.
Propositionen är Ingen lagtext, men som man ofta hänvisar till som en vägledning 3. Socialstyrelsens utredning Begreppet vardagstolkning 2008. Syftet med utredningen var att kartlägga tillämningen av vardagstolkning och tydliggöra vad som ingår i den vardagstolkning som landstinget ska erbjuda enligt HSL. Av rapporten framgår att det i HSL inte finns någon reglering om 20 timmars vardagstolkning i arbetslivet. Vilka var det som tagit beslut att göra som ni gör? Svar: 15 år efter propositionen 1992/93, hade mycket hänt med tolkningens framväxt och Tolkcentralerna behövde få vägledning vad som skulle rymmas inom ramen för vardagstolkning. Socialstyrelsens utredning 2008 ligger bl a till grund för den utvecklingen av den praxis som landstingens tolkcentraler tillämpar. Flera tolkutredningar har visat på olika problem, som inte lett till någon tydlighet. Om regeringen beslutar att landstingen ska ta all vardagstolkning i arbetslivet utan att mer pengar tillskjuts, återstår att prioritera bland de olika uppdragen. Det idag lägst prioriterade området är fritid. 4. Upphandlingsavtalet förlängdes utan dialog med oss brukarorganisationer, vilket är oacceptabelt för oss. Då det är vi som är tolkanvändare och har synpunkter på avtalet som ni redan känner till. Vi fick kännedom om detta genom sociala medier, inte direktinformation från er Tolkcentralen. Svar: Avtalen mellan tolkcentralen och tolkbolagen löpte på två år, med möjlighet till en förlängning upp till två år till. En upphandling är mycket arbetskrävande och därmed kostsam och det är därför viktigt att väga för- och nackdelarna noggrant. I samråd med upphandlingsavdelningen utvärderades resultatet av de två åren som ledde till beslutet att förlänga avtalet ytterligare ett år. En stor och viktig kvalitetsfråga för tolkanvändarna är möjligheten att få önska tolk eller tolkbolag, vilket möjliggjordes genom ett tillägg till lagen om offentlig upphandling. Tolkcentralen har löpande under avtalsperioden tagit emot synpunkter som dokumenterats och följt bolagens uppfyllanden av avtalet. Vi vet att allt inte var bra, t ex kunde ett bolag (under en och samma juridiska person) lämna fler anbud. 5. Ni har även kommit överens med ett bolag, att säga upp avtalet. Vi vill veta konsekvenserna för bolaget kring med uppsägningen av avtalet. Bolaget, som låg på sista plats i rangordningen, fick väldigt få förfrågningar och kunde av dessa skäl inte stå kvar hos oss. De ansökte om att få säga upp sitt avtal som Tolkcentralen godkände. Bolagets timmar fördelades procentuellt och erbjöds övriga tolkbolag, som alla, utom ett, bolag accepterade. 6. Vi vill veta hur ni tänkt er med processen kring nästa upphandling då vi kräver större befogenheter jämfört med tidigare upphandlingar då vi endast fick lämna in åsikter och sen inte kunna påverka något fast det är vi som är tolkanvändare.
Vi tycker att era synpunkter är viktiga och kommer fortsätta att ha en dialog med representanter från målgrupperna. En upphandling är omgärdad av olika regler och principer* som är viktiga att känna till. En stor fråga handlar också om vilka kvalitetsmått vi ska efterfråga. Dessa ska vara objektiva och ska kunna gå att mäta. Det finns många och bra idéer och tankar från er och ett förslag är att tolkcentralen ordnar en workshop med temat upphandling där vi kan ta upp olika frågor inför nästa upphandling. När nästa upphandling kommer att äga rum är ännu inte tidsatt. Tolkcentralen återkommer om ett datum för en workshop inför nästa upphandling. 7. Idag kan man kontakta tolkcentralen via bildtelefon, men det är inte lika vanligt att alla har bildtelefon utan istället tex SKYPE. Så Tolkcentralen bör också ha SKYPE, precis som tex Dövteamet och bildtelefoni.net som anpassar dövas användning av teknik eller hjälpmedel. TC bör också utveckla detta, då det gynnar fler. Vi vill gärna kunna erbjuda tolkanvändare att nå Tolkcentralen via Skype. P g a patientsäkerheten är vi ej tillåtna att använda Skype. Dövteamet som ingår i samma koncern använder inte heller Skype, men har vid några tillfällen använt en teknik, Imo, för att boka tid eller bestämma var man vill träffas när det är ett utebesök. 8. När kommer möjligheten att använda SMS för att beställa tolk istället för att göra det på nätet eller mail? Beställning genom att använda sms för att beställa tolk har vi inte kunnat erbjuda, såvida det inte inkommer som ett mail till Tc. Vi startade ett projekt med er, och hade en workshop där ni var med, i syfte att kunna använda en mobil enhet för bokning av tolk. Det projektet var vi tvungna att avbryta eftersom Hsf påbörjade ett integrationsprojekt som inte kunde köras parallellt. Mer info kan beställaren lämna. På samverkansmötet i maj framkom uppgifter om att man kunde boka tolk via sms i Dalarna. Vi tog kontakt med Dalarna som informerade om att man kan boka tolk via sms, som kommer som ett mejl till Tolkcentralen, vilket är en förutsättning för att kunna hantera dessa. För de som har mail i sin mobil går det bra (även i Stockholm). Dalarna meddelade att det ibland har varit problem med att sms inte kommit fram som skapar en osäkerhet. 9. Vid akuta sjukhussäranden, ska vården ordna tolkar, men enligt tolkanvändare från Skåne så kan de smsa till 112 och uppge att de själva är på väg till akuten för att uppsöka vård och vill ha tolk till akuten och det fungerar. Fungerar det på samma sätt här i Stockholm? Svar: I Stockholm kan tolkanvändaren själv, via förmedling, boka tolk vid akuta behov genom att ringa till Tc växelnummer + *(stjärna), som kopplar samtalet vidare till 1177 Vårdguiden. MR ringt SOS, SOS Alarm, anslutning till 112 larmtjänst. Vi har tagit en kontakt med SOS alarm som skulle undersöka saken och därefter återkoppla till oss. 10. Hur tittar Tolkcentralen på tillgänglighet för en tolkanvändare som är folkbokförd i annat län, låt oss säga Skåne län som vägrar att bistå tolkanvändaren för att ett ärende är på engelska. För att det är dyrt när Tolkcentralen i Stockholm kräver mycket betalt än vad ärende på svenska ger. Svar: Vi uppfattar frågan så här: En tolkanvändare från Skåne behöver tolk i Stockholm och uppdraget ska tolkas på engelska. När det gäller Skåne så framgår det av deras hemsida att de endast utför
tolkning till/från svenska-svenskt teckenspråk och det blir då ingen skillnad om tolkuppdraget utförs inom Skåneregionen eller i annat landsting. Dvs säger Skåne nej till att vi utför ett uppdrag om det gäller engelska. Tolkcentralen i Stockholm har i avtalen med bolagen, ett språktillägg för tolkning till annat språk än svenska/svenskt teckenspråk. Generellt ska det landsting där tolkanvändaren är folkbokförd godkänna att vi utför uppdraget, och kostnaden för uppdraget faktureras därefter tolkanvändarens hemlandsting. 11. När en tolkanvändare vill beställa tolk till uppdrag utanför länet, vilka regler gäller det? Man kan inte använda sig av bolagen som ingår i tolkavtalet? Även om det inte utgår reseersättning? Det handlar om önskemål om särskilda tolkar. Vår upphandling riktar sig till tolkning som utförs inom SLL. Valfriheten av tolk är begränsad till SLL. Vi kan anlita andra leverantörer för uppdrag åt våra tolkanvändare utanför SLL och vänder oss då i första hand till andra tolkcentraler, som har en god kunskap om sina tolkar och god lokalkännedom, dvs de kan resvägar, restider etc. Finns det väldigt specifika skäl till att just en särskild tolk, som finns bland våra upphandlade tolkbolag, behövs för att utföra tolkuppdrag i ett annat landsting, finns möjligheten till en speciell överenskommelse i det fallet. Tolkarna ska i första hand finnas tillgängliga för uppdrag inom länet och den valfrihet som finns när det gäller tolkar är begränsad till SLL i första hand. 12. När ni gör information på sociala medier, ha även det på teckenspråk. Det borde inte ta så lång tid för er då ni har teckenspråkskunnig personal hos er. Det tycker vi är en viktig sak. Frågan kommer att tas upp internt på Tolkcentralen. 13. Vill lyfta upp att TC kan göra en informationskväll till de anhöriga och främst föräldrar till barn med hörselnedsättning där de får information om hur de kan beställa tolkar och till vad. Se bifogat fil. Svar: Tolkcentralen kan inte bjuda in föräldrar till barn med hörselnedsättning eftersom vi inte har tillgång till något register över dessa personer. Vi informerar dock gärna om vår verksamhet om vi blir inbjudna. (till anhöriga och främst föräldrar till barn med??? hörselnedsättning. Inom vilka forum samlas dessa? TUFF-utbildningar?, DHB? Kan Tc bjudas in?) 14. Tillfällen där TC har stängt, tex maj/juni 2017 och nu förra veckan. Vad är reglerna kring detta? Då Tolkcentralen stänger, informerar vi alltid i god tid om att det dels är stängt dels finns Beredskapstolk till akuta sjukvårdsuppdrag. För övriga beställningar, som inkommer via mail och som ska utföras inom närliggande tid finns en bevakning så att uppdragen kan samordnas.
15. Vi vill också lyfta upp frågan om anmälan till Kammarkollegiet, och diskutera konsekvenserna kring detta. Tolkcentralens hantering i detta ärende är att utfärda en varning, som bolaget blivit informerat om. Beslutet om varning ligger i linje med Kammarkollegiets beslut som delade ut en varning till tolken. I Kammarkollegiets beslut står att inspelningsmaterialet aldrig delades vidare och hade blivit kasserade. En varning medför att bolaget får fortsätta att åta sig uppdrag, men att Tolkcentralen vaksamt följer så att bolaget följer de krav som finns i avtalet. Kammarkollegiet är en tillsynsmyndighet för auktoriserade teckenspråkstolkar. För tolkar, som inte är auktoriserade och som finns i de i privata tolkbolagen saknas tillsynsmyndighet. För tolkar som är anställda inom landstingen tas etikfrågor upp lokalt. Eftersom det saknas en tillsynsmyndighet för tolkar som inte kan auktoriseras (dövblindtolkar, vuxendöv-/skrivtolkar) eller inte är auktoriserade har en fråga om ett tolketiskt råd behövs inrättas. Frågan togs upp i oktober på samarbetsforumet för tolkcentralernas chefer, TALFÖR, som beslutade att diskutera detta på den Etikdag som anordnas i januari 2018. SDF framförde önskemål om att intresseorganisationerna ska få vara med på etikdagen. (kommentar: önskemålet från samverkansgruppen har framförts). Tolkcentralen bifogar skrivelsen om hanteringen av ärendet. Information kommer också att komma ut på Tolkcentralens hemsida. *Grundläggande principer för offentlig upphandling: (Wikipedia) 1. Icke-diskriminering, anbudsgivare från andra orter ska behandlas på samma sätt som företag från den egna kommunen 2. Likabehandling, t ex att alla får tillgång till samma information samtidig 3. Proportionalitet, krav och villkor i rimlig proportion till det som ska upphandlas. 4. Öppenhet, annonseras offentligt, förfrågningsunderlaget ska vara klara och tydligt formulerade och innehålla samtliga krav som ställs 5. Konkurrens, får inte utformas i syfte att begränsa konkurrensen så att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas //Tolkcentralen 171102 Rigmor Hedenström, verksamhetschef