Likabehandlingsplan och Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för Naturbruksgymnasiet Sparresäter Denna plan är giltig till 2013-05-31 1
Innehåll Sida Vision 3 Syfte 3 Några utdrag ur lagar och författningar. 3 Huvudmannens och skolans skyldigheter 4 Vad är kränkande behandling? 4 Alla har ansvar 5 Handlingsplan: 5 1 Ansvarsfördelning 5 2 Förebyggande åtgärder 6 3 Åtgärder vid kännedom om att en elev blir/blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling 4 Uppföljning 5 Utvärdering av läsåret 6 Planering av kommande läsår 7 Skolans Likabehandlingsgrupp 7 8 8 8 9 2
Likabehandlingsplan och Årlig plan mot kränkande behandling för Naturbruksgymnasierna i Västra Götalandsregionen. Definition: En likabehandlingsplan mot diskriminering efterfrågas i diskrimineringslagen och en Årlig plan mot kränkande behandling efterfrågas i skollagen. Vi förenar dem i en gemensam plan nedan kallad likabehandlingsplan. Vision: Arbetsmiljön för elever vid naturbruksgymnasierna i VG-regionen skall alltid präglas av att ha en atmosfär som gör att varje individ känner sig trygg, respekterad, uppmärksammad och aldrig diskriminerad oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Syfte: Denna plan skall syfta till att främja alla elevers lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Planen på förvaltningsnivå är att se som ett övergripande dokument som alltid kompletteras av en konkret och främjande lokal Likabehandlingsplan på varje skola. Några utdrag ur lagar och författningar. Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Skollagen 6 kap 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Diskrimineringslag SFS 2008:567 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 3
Huvudmannens och skolans skyldigheter Huvudmannen och skolan skall se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling/diskriminering och för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever i verksamheten. Huvudmannen och personalen är skyldig att utreda och vidta åtgärder när någon i skolan får kännedom om att en elev i verksamheten blir/blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering. Vidare har huvudmannen och skolan ansvar för att alla elever och sökande till utbildningar likabehandlas och inte på något sätt diskrimineras. Skolledningen ansvarar för att anställda och uppdragstagare är informerade om de skyldigheter som anges i lagar och författningar när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Vad är kränkande behandling/diskriminering? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck och kan exempelvis riktas mot kön, sexuell läggning, etnicitet, trosuppfattning, socioekonomisk bakgrund eller funktionshinder. Att avvika från samhällets eller skolans normer, att i något avseende uppfattas som annorlunda, är ofta grund för kränkning. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer, mot en eller flera personer. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningarna kan vara: fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala ( t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Några exempel på benämningar på kränkande behandling: Diskriminering och trakasserier Annan kränkande behandling Mobbning Innebär missgynnande eller kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån grunder som t ex.: 1. Kön 2. Etnisk tillhörighet 3. Funktionshinder 4. Sexuell läggning 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Ålder 7. Könsöverskridande identitet är ett uppträdande som kränker elevs värdighet och som inte faller under någon av ovanstående definitioner är en kränkning som sker vid upprepade tillfällen och där det är en obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt 4
Alla har ansvar En kännetecknande mekanism i mobbing och andra former av kränkningar är strävan att dölja den för vuxna. Forskning på området säger att om en vuxen känner till 60 % så känner eleverna till 90 %. Principen på naturbruksgymnasierna är därför att alla elever är allas angelägenhet. De vuxna har det yttersta ansvaret och alla är medvetna om sin skyldighet att lägga sig i, ingripa eller tillkalla hjälp. All personal på skolan som får kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är enligt skollagen skyldig att anmäla detta till rektor. Rektor är därefter skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och vidta åtgärder. Som elev är man skyldig att kontakta någon vuxen eller kamratstödjande person om man misstänker kränkande behandling. Det finns inget som heter skvaller i detta sammanhang. Kartläggning av skolan Naturbruksgymnasiet Sparresäter är en liten skola med ca 50 elever. Skolan är naturskönt belägen, ca 3 km från Lerdala samhälle. Läget erbjuder lugn och ro med aktiviteter inriktade mot natur. Skolans storlek medför att de flesta elever och personal känner varandra, vilket är en trygghet. Det finns 58 bäddar på skolans internat. De flesta elever bor således på skolan, vilket bidrar till att sammanhållningen ökar. Fritidsverksamheten på skolan verkar för ett meningsfullt och varierat utbud av aktiviteter. Könsfördelningen utgörs av övervägande pojkar. Genom den trivselenkät som görs på skolan varje år samt övriga omdömen från eleverna, ges en bild av att stämningen på skolan är god. Dock finns det emellanåt elever på skolan som upplever utanförskap och känner sig kränkta på olika vis. Skolans Elevhälsa, kurator och skolsköterska och specialpedagog finns på skolan en dag i veckan. Handlingsplan 1 Ansvarsfördelning Förvaltningschefen har ett övergripande ansvar för att denna plan implementeras och att information lämnas till rektorerna och till personal på naturbrukskansliet. Rektor har ansvar för att handlingsplanerna genomförs på respektive skola och att trygghetsgrupp etableras. Rektor ansvarar också för att lokala planer mot diskriminering och kränkande behandling upprättas och görs kända på skolan. Planerna på skolorna skall vara konkreta, förebyggande och främjande och utvärderas varje år. Rektor ansvarar för att genomförda utredningar med anledning av denna plan dokumenteras. Om personal misstänks för att ha kränkt en elev eller för att ha diskriminerat någon elev skall rektor ansvara för utredningen och samråda med personalchefen. 5
2 Förebyggande åtgärder 2.1 Information 2.1.1 Information till personal All personal skall alltid vara väl informerad om denna likabehandlingsplan och om konsekvenser om den inte följs. Likabehandlingsplanen skall ingå i alla nyanställdas introduktion samt vara en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Även andra uppdragstagare, APU-värdar, entreprenörer eller andra tillfälliga medarbetare, skall vara informerade om denna plan. 2.1.2 Information till elever Information om elevers skyldigheter vad avser denna likabehandlingsplan skall ingå i respektive skolas ordningsregler. Information om denna plan skall lämnas snarast efter skolstart samt därefter när så är påkallat. Planen skall också finnas tillgänglig på skolans hemsida. 2.1.3 Information till föräldrar/vårdnadshavare Information om skolans likabehandlingsplan ges till föräldrar/vårdnadshavare i samband med skolstart. Planen skall ingå in den informationsmapp, som varje elev får vid terminsstarat 2.2 Aktiviteter 2.2.1 Likabehandlingsgrupp Skolan har en Likabehandlingsgrupp, som består av representanter från skolledningen, lärare, elevhälsopersonal samt elevrepresentanter. Skolans personal och elever bör ha lika många representanter. Biträdande rektor sammankallar gruppen någon gång per termin och därefter vid behov. Gruppens uppgift är att: * agera vid minsta misstanke om kränkande behandling mellan elever och mellan elever och personal * föreslå såväl personal som elever utbildning i ovanstående frågor * regelbundet informera elever och personal och föräldrar om begreppet kränkande behandling * regelbundet samla elevernas uppfattning om stämningen på skolan * uppmana mentorerna att även samtala om elevernas sociala situation på skolan utvecklingssamtal * uppmana alla (personal och elever) att vara uppmärksamma och observanta 2.2.2 Kamratstödjare Det finns en kamratstödjargrupp på skolan. I oktober utses i varje klass två kamratstödjare, varav en är ordinarie. Det är i samråd mellan elevråd, mentorer, elevhälsa och fritidsledare som kamratstödjare utses. Namnen på utsedda kamratstödjare redovisas bl. a. på skolans anslagstavla. Gruppen med kamratstödjare träffas ca två gånger per termin och leds av kurator och skolsköterska. Kamratstödjarnas uppgift är att vara observanta på kränkningar bland sina kamrater samt att vid behov vända sig till skolans personal för att få hjälp och stöd. 6
Elevhälsan träffar också kamratstödjarna för varje klass separat efter det att trivselenkäten gjorts. Varje läsår skall kamratstödjarna erbjudas någon form av utbildning. Det finns önskemål om att genomföra en sådan tillsammans med kamratstödjarna på Uddetorp Kamratstödjargruppen skall tillsammans med Elevhälsan se över Likabehandlingsplanen varje läsår och föreslå eventuella förändringar. Planen skall sedan godkännas av Skolkonferensen, som består av lika många elever som personal. 2.2.3 Utvecklingssamtal I samband med utvecklingssamtal med såväl elever som personal skall det sociala klimatet på skolan alltid diskuteras. 2.2.4 Livskraft Kursen Livskraft, som löper genom de tre årskurserna, är en viktig del i skolans förebyggande arbete genom att ta upp frågor om samlevnad, relationer, konflikthantering m.m. I framförallt årskurs 1 arbetas med teman som stärker elevernas samhörighet. 2.2.5 Trivselenkät Årligen görs en trivselenkät i samtliga årskurser för att få en uppfattning om elevernas trivsel. Elevhälsan har ansvar för enkäten och följer upp den tillsammans med personal och kamratstödjare. 2.2.6 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Likabehandlingsplanen skall ingå i skolans systematiska arbetsmiljöarbete och följas upp samt revideras årligen. 3 Åtgärder vid kännedom om att en elev blir/blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling 3.1 Utredning och åtgärder Om det kommer till skolans kännedom att en elev i verksamheten blir/blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling, skall rektor omedelbart kontaktas. Rektor ansvarar för att det inträffade utreds och att åtgärder vidtas för att förhindra en upprepning. Nedanstående rutin kan vara till vägledning. I de fall eleverna är omyndiga, kontaktas föräldrarna. Rektor har alltid det yttersta ansvaret för åtgärderna men kan utse annan person att leda samtalen, oftast någon från Elevhälsan. Steg 1 Steg 2 Skolan identifierar snarast vad som har inträffat och samtal med den som utsatts för trakasserier eller kränkande behandling genomförs. Vid samtalet kommer man överens om hur man lämpligen går vidare exempelvis kontakt med föräldrar, kurator, mentor, fritidspersonal, lärare osv samt att fortsätta till steg 2 alternativt steg 3. Skolan kallar den/de som anklagats för att utföra trakasserier eller kränkande behandling till samtal antingen enskilt eller i grupp. Vid samtalet skall den/de anklagade lämna sin version av det inträffade och överenskommelse skall träffas angående den/de anklagandes fortsatta förhållningssätt i skolan. Vidare skall skolan informera den/de anklagade om aktuella lagar och föreskrifter samt rättsliga 7
konsekvenser. Steg 3 Steg 4 Steg 5 Skolan kallar den/de anklagade, drabbad elev, elevernas föräldrar/vårdnadshavare samt lämplig personal till samtal. Vid samtal skall såväl eleven som den anklagade få lämna var sin redogörelse för vad som inträffat. Samtalen skall utmynna i överenskommelse om parternas fortsatta förhållningssätt till varandra. Beroende på ärendets karaktär kan exempelvis förändringar i klass och grupptillhörighet i skolan bli aktuell. Inom ca 2 veckor sker uppföljning genom samtal med den drabbade eleven. Om trakasserier eller kränkande behandling inte upphört, skall den anklagade åter kallas till samtal tillsammans med förälder/vårdnadshavare och skriftlig varning övervägs. Om den anklagades förhållningssätt inte omgående förbättras skall rektor samråda med förvaltningschefen angående fortsatta åtgärder. 4 Uppföljning Denna likabehandlingsplan skall årligen följas upp i skolans systematiska arbetsmiljöarbete och resultatet skall redovisas i skolans skriftliga kvalitetsredovisning årligen. 5 Utvärdering av läsåret 2011/2012 Trivselenkäten genomfördes i slutet av höstterminen. Elevhälsan följde därefter upp enkäterna med kamratstödjarna i respektive klass. Elevhälsan har träffat kamratstödjarna en gång per termin. Under vårterminen har samtliga elever och personal deltagit i en föreläsning av Mia Börjesson i livsstilsfrågor och förhållningssätt. 6 Planering av läsåret 2012/2013 Upplägget planeras på liknande sätt som förra läsåret. Förslag finns på att genomföra någon form av Aktivitetsdag för samtliga elever, där årskurserna skulle kunna lära känna varandra bättre. Ytterligare ett förslag är att bjuda in RFSL för att motverka sexuella kränkningar. 8
7 Skolans Likabehandlingsgrupp Sammankallande: Rektor Lise-Lotte Sörensen- Ringi Personal: Gunnel Svensson, skolsköterska Lena Hjalmarsson, kurator Glenn Jonasson, fritidsledare Monica Andersson, lärare Thomas Dahlin, instruktör Birgitta Pettersson, skolmåltidspersonal Eleven läsår 2011/2012 NP1: Jesper Gård, Emil Wahnberg NP2: Hampus Gardeborg, Oskar Thunborg NP3: Gustav Carlsson, Oskar Ericson 9