Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2012-08-31 Steg 1 och 2 Tänk om och optimera Kapitel 2 Påverka behov av resor och transporter 2 Yta för bild
Dokumenttitel: [Dokumenttitel] Skapat av: [Skapat av] Dokumentdatum: [Dokumentdatum] Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer: [Ärendenummer] Projektnummer: [Projektnummer] Version: 1.0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Uppdragsansvarig: Tryck: Distributör: Trafikverket, Adress, Post nr Ort, telefon: 0771-921 921
Innehåll 2.1 Inledning... 4 2.2 IT som ersättning för persontransporter... 5 2.2.1 Beskrivning... 5 2.2.2 Resfria möten... 5 2.2.3 E-handel... 6 2.2.4 Kostnader... 6 2.2.5 Effekter... 6 2.2.6 Referenser... 7 2.3 IT som ersättning för godstransporter... 8 2.3.1 Beskrivning... 8 2.3.2 Kostnader... 8 2.3.3 Effekter... 8 2.3.4 Referenser... 9 2.4 Logistikanalyser... 10 2.4.1 Beskrivning... 10 2.4.2 Exempel på genomförande av logistikanalyser... 10 2.4.3 Kostnader... 12 2.4.4 Effekter... 13 2.5 Sammanfattande bedömning - påverkan på transportpolitiska mål... 13 2.4.5 Referenser... 14
2.1 Inledning Utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknik går mycket fort och idag har en stor andel av Sveriges befolkning tillgång till såväl datorer i hemmet som telefoner med möjlighet till internet och ett stort utbud av tjänster. Även den tekniska utvecklingen av utrustning för exempelvis möten på distans är stadd i snabb utveckling och tillämpas i allt större utsträckning. Denna utveckling kommer med största sannolikhet att fortsätta utvecklas både vad gäller omfattning och utbredning och ske utan behov av stöd från samhället. 4
2.2 IT som ersättning för persontransporter 2.2.1 Beskrivning Åtgärden innebär att resor ersätts med kommunikation genom olika former av informationsteknik. Fysiska resor och transporter kan ersättas av exempelvis följande: Distansarbete Resfria möten Elektronisk handel (e-handel), dvs handel av varor och tjänster via Internet Distansutbildning Telemedicin, t.ex. konsultationer och diagnostik över nätet, digital röntgen... Utvecklingen av IT-teknik ger möjlighet till nya former för kommunikation och därmed även påverkan på konsumtions- och resmönster. IT kan både ersätta och alstra transporter. En stor del av utvecklingen drivs av företagen som ser olika former av ekonomiska vinster i användandet av IT. Den enskilde kan, med tillgång till dator eller telefon och Internet, få tillgång till varor och tjänster utan resande. Detta kan upplevas som att IT ger tillgång till större marknader samtidigt som insatsen i form av restid för att nå marknaden minskar. Myndigheter kan svara för att stötta utvecklingen genom t.ex. kunskapsspridning. Regeringen beslutar om regelverk och incitamentsstrukturer. För arbetstagaren är incitamenten för resfria möten och distansarbete såväl insparade reskostnader som minskad tidsåtgång, och bättre möjligheter att kombinera arbete och fritid. Det finns också andra incitament, t ex minskad stress, ökad effektivitet, förbättrad arbetsmiljö. För arbetsgivaren finns utomordentliga ekonomiska incitament med att minska personalens resande, såväl personalkostnader (restidsersättning, traktamente, lön) som rena resekostnader (bilkostnad/biljett), samt ökad effektivitet/minskad tidsåtgång och förbättrad arbetsmiljö, vilket i sin tur leder till att arbetsgivaren uppfattas som mer attraktiv. Det är viktigt att notera att tekniken för resfria möten är en sak, att få acceptans för att använda den en helt annan. Utan användare uppstår ingen effekt, även för de mest avancerade systemen. Även det interna arbetet för att införa resfria möten behöver metodbeskrivas. En sådan metod behöver vara konkret och detaljerad. 2.2.2 Resfria möten Tjänsteresor utgör ca 12 % av det totala personresandet i km. 7 Alla tjänsteresor kan inte bytas mot virtuella möten, men olika studier visar på en möjlig substitutionsgrad på mellan 30-80 % (kommer att uppdateras). Till viss del kan tele- och videokonferenser naturligtvis även utgöra ett komplement till ordinarie tjänsteresor Användandet av Resfria möten har ökat kraftigt på senare år, liksom telemöten och distansarbete. Ett flertal mogna och användarvänliga program för Resfria möten, Webbinarier och Web-konferenser finns idag på marknaden, och används flitigt. 5
Många aktörer har passerat introduktionsstadiet och implementerar nu tekniken på en bredare bas. 2.2.3 E-handel Hushållens inköpsresor av livsmedel står för 6 % av hela transportsektorns energianvändning vilket motsvarar 25 % av övriga godstransporters energianvändning 9. Här kan alltså finnas en stor potential för minskade transporter. Potentialen inom livsmedelsområdet bedöms som större än inom övriga områden för e-handel av varor och tjänster. Ju fler som nyttjar e-handel desto större möjligheter finns det att samordna transporterna till hushållen effektivt. Under senare år har flera genombrott skett t.ex. när det gäller matkassar för hushåll som beställs elektroniskt och sedan antingen levereras direkt till kund. Genom att kassarna har ett genomtänkt innehåll för hela veckan finns ändå goda skäl att anta att antalet inköpsresor härigenom kan minskas, har man hämtat sin kasse så har man vad man behöver för hela veckan. Däremot är det även viktigt att påpeka att under e-handelns uppbyggnad har fysiska transporter och e-handel varit komplementära varor snarare än ömsesidiga substitut. Den ökade globaliseringen och kraftigt ökade transport- och reslängder har bland annat sin grund i den ökade tillgängligheten till ett geografiskt mer spritt utbud av varor och tjänster än tidigare. I en analys av potentialen för minskat biltrafikarbete i Stockholms län till följd av att e-handel för livsmedelsinköp bedömdes denna till 0,3 % på 10 års sikt. 10 2.2.4 Kostnader Kostnaderna varierar stort utifrån exempelvis vald tekniklösning. För företag finns stor besparingspotential då IT-åtgärderna till stor del innebär effektiviseringar av den befintliga verksamheten. 2.2.5 Effekter 2.2.5.1 Trafiksäkerhet Minskningen av antalet trafikolyckor till följd av ett minskat trafikarbete torde leda till att antalet dödade och skadade minskar. 1. Effekten bedöms därför generellt vara positiv för trafiksäkerheten, särskilt om minskningen sker på hårt trafikerade vägavsnitt i storstadsområdena 2.2.5.2 Tillgänglighet Beskrivna delåtgärder ger främst minskat trafikarbete vilket är positivt för fordonskostnader, trafiksäkerheten och miljön. IT-tekniken ger också tillgänglighet till olika funktioner utan att det krävs en fysisk tillgänglighet vilket bl.a. innebär minskade restider. Substituering av resor till IT medför även utvidgade arbetsmarknader och förbättrade möjligheter för människor att kombinera arbete och familj. IT kan även bland grupper som äldre och funktionshindrade öka möjligheterna för dessa att självständigt sköta olika servicebehov. Dessa grupper har dock större behov än andra av personlig service varför effekterna är begränsade. Då arbets- och tjänsteresor ersätts av IT innebär det att många av näringslivets verksamheter kan effektiviseras och att arbetstiden kan ägnas åt annat än resor. Om 1 Det grundläggande sambandet mellan trafikarbete och antal trafikolyckor betraktas som ett axiom i trafiksäkerhetsforskningen. 6
denna substituering blir utbredd får även den kvarvarande trafiken förbättringar i form av minskad trängsel. IT ökar möjligheterna för glesbygdsområden att konkurrera och hävda sig gentemot andra områden, bl.a. beroende på att nackdelen med långa avstånd minskar. Flera högskolor bedriver t ex webb- baserad utbildning på distans. Åtgärder för att överföra persontransporter till kommunikation med IT kan ha en positiv inverkan på delmålet jämställdhet. Möjlighet till distansarbete samt att ersätta tjänsteresor med virtuella möten kan för vissa grupper vara en förutsättning för att t.ex. kunna kombinera arbete med familjesituation 2.2.5.3 Miljö Minskat resande på grund av substituering till IT har positiva effekter på de flesta miljöfaktorerna som t.ex. luftföroreningar och buller. Ett minskat trafikarbete minskar också behovet av nya infrastrukturutbyggnader. Även IT-produkternas miljömässiga belastning (från produktion till avfallshantering) bör beaktas likväl som effekterna av eventuellt förändrade konsumtionsmönster. Utsläpp av luftföroreningar och klimatgaser I arbetet med att ta fram Trafikverkets klimatstrategi har effekterna skattats av olika åtgärder för att minska koldioxidutsläppen se tabellen nedan. Effekter av åtgärder för att minska koldioxidutsläppen jmf med om inga åtgärder vidtas: Åtgärd 2010 2020 2050 milj. ton CO2 milj. ton CO2 milj. ton CO2 Virtuella resor ersätter fysiska 0,17 0,56 0,88 E-handel 0,01 0,05 0,13 Utsläpp av luftföroreningar (kväveoxider, svaveldioxider, kolväten och partiklar) minskar också givet minskade resor och transporter. Hälsoeffekter av luftföroreningar Totalt sett bedöms åtgärden bidra positivt till möjligheterna att nå hälsomålen. Färre personresor ger minskat trafikarbete med personbil, färre kallstarter och minskat däck- och vägslitage. Ett mera utjämnat resande över tiden (distansarbete, flexiblare arbetstider osv) kan ge minskad belastning i högtrafik, vilket lokalt kan minska maxnivåerna för vissa hälsofarliga ämnen. Åtgärden berör både tätort och landsbygd. Minskade störningar från trafik i form av förorening av luft, mark och vatten samt i form av buller, vibrationer och ljus innebär att skadorna på natur- och kulturvärden minskar. Minskat behov av nya vägtrafikanläggningar ger färre nya intrång i natur- och kulturmiljöer och färre nya barriärer. 2.2.6 Referenser 8 WSP, 2007, Effekter av Mobility Management åtgärder. 9 Steen P, m fl, 1997, Färder i framtiden, KFB-rapport 1997:7, Stockholm 10 WSP, 200, Effekter av Mobility Management åtgärder. 7
2.3 IT som ersättning för godstransporter 2.3.1 Beskrivning Åtgärden innebär att godstransporter ersätts eller effektiviseras genom kommunikation med hjälp av olika former av informationsteknik (IT). Att helt ersätta själva transporten av godset, t.ex. brev, musik, tidningar och böcker, med kommunikation med IT är de åtgärder som främst behandlas här. Beställning av varor via Internet med samlad distribution diskuteras under åtgärden ITkommunikation som ersättning för persontransporter. De sätt som IT direkt kan ersätta godstransporter är t ex: e-post istället för brev musikdistribution över Internet distribution av böcker via Internet, distribution av blanketter via Internet distribution av fakturor via Internet, Åtgärderna kan alltså till stor del sägas handla om avmaterialisering. Genomförandet av denna åtgärd pågår för fullt redan idag. Man kan förmodligen tänka sig allt fler tillämpningar framöver. Det är främst företag och enskilda som ser till att så sker. Utan större ansträngningar från samhällets sida kommer ändå e-post samt distribution av böcker och musik via nätet att öka. För att effekterna av åtgärderna ska uppstå krävs att ett stort antal enskilda transportörer ersätter biltransporter, eller effektiviserar dem, med kommunikation med IT. Trafikverket kan bidra med kunskapsspridning som påskyndar utvecklingen. 2.3.2 Kostnader En stor del av kostnaderna och vinsterna - för att minska godstransporter med hjälp av ökad kommunikation genom IT faller på företag och enskilda. Det finns stora pengar att spara genom ökad distribution av varor och tjänster via Internet, och därför kommer denna åtgärd till stor del att kunna ske utan särskilda insatser från samhällets sida. Hur stora dessa effektivitetsvinster bli kan inte beräknas på något tillförlitligt sätt i dag. Myndigheter kan påskynda processen genom kunskapsspridning och genom att anslå medel till forskning för att prova fram nya effektiva lösningar som särskilt inriktar sig på att minska transportbehovet. 2.3.3 Effekter De samhällsekonomiska konsekvenserna av åtgärden Ersätta godstransporter med IT är svåra att uppskatta då kunskapen om såväl kostnader som miljöeffekter är dålig. Åtgärden har bedömts ha positiv effekt i förhållande till flera av de transportpolitiska målen. Eftersom företag och enskilda står för kostnaderna och dessa bedöms täckas av de besparingar som görs, bedöms även den samhällsekonomiska effekten totalt som positiv 8
2.3.3.1 Tillgänglighet Åtgärden har endast begränsad påverkan på delmålet om tillgänglighet. Ökad användning av IT kan göra det lättare att tillfredsställa olika praktiska behov som att skicka och ta emot post, betala räkningar, köpa litteratur eller CD-skivor osv. Åtgärden kommer varken positivt eller negativt påverka möjligheterna till fysiska förflyttningar. Att ersätta godstransporter med IT ger nya möjligheter att nå kunder utan att behöva vidta fysiska transporter (en ökad tillgänglighet till fler leverantörer kan dock ge längre transportavstånd för sådana produkter som ej kan distribueras elektroniskt). IT ökar möjligheterna för glesbygdsområden att konkurrera och hävda sig gentemot andra områden, bl.a. beroende på att nackdelen med långa avstånd minskar. 2.3.3.2 Trafiksäkerhet Ett minskat trafikarbete, särskilt med tung trafik, ger generellt sett en högre trafiksäkerhet. Detta gäller särskilt länkar där belastningen är nära kapacitetsgränsen, t.ex. i och omkring storstadsregionerna. Minskningen av antalet trafikolyckor till följd av ett minskat trafikarbete torde leda till att antalet dödade och skadade minskar. 2.3.3.3 Miljö Minskade transporter genom användning av IT har positiva effekter på de flesta miljöfaktorerna som t.ex. luftföroreningar och buller. Ett minskat trafikarbete innebär också att behovet av nya infrastrukturutbyggnader minskar. Det finns idag inte tillräckligt med kunskap om effekterna. Teoretiskt sett finns dock en stor potential. Natur- och kulturvärden. Minskade störningar från trafik i form av förorening av luft, mark och vatten samt i form av buller, vibrationer och ljus ger mindre skador på naturoch kulturvärden. Minskat behov av nya vägtrafikanläggningar ger färre nya intrång i natur- och kulturmiljöer och färre nya barriärer. Att minska trafiken med tunga fordon är, generellt sett, särskilt viktigt för bevarande och skydd av natur- och kulturvärden. 2.3.4 Referenser Åtgärdsanalys av miljöåtgärder inom vägtransportsektorn. Trivector AB. Vägverkets publikation 1999:133 Åtgärder för att uppnå ett miljöanpassat transportsystem 9
2.4 Logistikanalyser 2.4.1 Beskrivning Logistik betyder läran om flödet och omfattar flödet av råvaror, flödet inom en tillverkningsprocess, flödet mellan olika anläggningar och ut till kund. Den delen som är synlig är oftast själva transporten och omfattar förflyttning av gods. Förändringar i omvärlden påverkar ofta företagets logistik och transporter men det är inte alltid som denna påverkan resulterar i förändringar i företagets logistik. Det krävs ofta analyser för att hitta effektiviseringar och dessa bör göras vid större förändringar. Det kan också vara befogat att se över logistiken med jämna mellanrum för att fånga upp de många små förändringar som var för sig kanske inte har så stor betydelse men som tillsammans kan innebära betydande suboptimeringar. Exempel på sådana förändringar kan vara; prispress på marknaden, ökade priser på inköp, strukturförändringar, hög takt i produktförändringen, förändring av marknaden, höga logistikkostnader eller förändringar i leverantörsledet. Det finns således en mängd anledningar till att se över sin logistik. 2.4.2 Exempel på genomförande av logistikanalyser Logistema och Miljölots har genomfört två uppdrag åt dåvarande Vägverket där 2 företag analyserades i respektive uppdrag. Det första uppdraget genomfördes 2006-2009 hos Atlet och Spendrups. Det andra uppdraget genomfördes 2009-2010 hos Electrolux Laundry och ITT Water & Wastewater. Huvudfokus för uppdraget har varit att hitta besparingsmöjligheter, såväl ekonomiskt som miljömässigt, framförallt inom godstransportflödet som går från företagens svenska fabriker. Analysen har i båda uppdragen resulterat i framtagning av nya arbetssätt och förslag på åtgärdsplaner i respektive företag. För att uppnå bästa möjliga effekt av förbättringsåtgärderna och för att få en så smidig implementering som möjligt lades stort arbete på att gemensamt göra en bedömning av utkomsten av varje enskild åtgärd. Här samlades tvärfunktionella arbetsgrupper för att få den nödvändiga helhetssynen i varje delmoment och tillsammans gjordes även en uppskattning av besparingspotentialen i den aktuella åtgärden, vilken validerades i såväl kronor och ören som mängden minskat kolidioxidutsläpp. För att ge ett så stort värde för företaget som helhet var den grundläggande principen i logistikanalysen att se till hela företaget i alla delar. Att säkerställa bilden av den totala logistikkostnaden var en av delarna som genomfördes, liksom att hitta en anpassning mellan belöningssystem och målbilder. Åtgärdsförslagen som kom på bordet var exempelvis: Samordning av hemtagning av artiklar i geografiska områden. Flytta vissa containerflöden från väg till tåg. Nya principer och styrning av leveranser av såväl produkter som reservdelar till kunder (minska andelen flygfrakter, till förmån för sjö- och vägtransporter). Ökad saldosäkerhet för ökad leveransprecision och bättre anpassning av emballage för ökad fyllnadsgrad i transporterna. För dessa åtgärder uppskattades besparingspotentialen på respektive delmoment till mellan 20-50 procent minskade koldioxidutsläpp och 10-40 procent minskade transportkostnader. 10
2.4.2.1 Pågående studie över Effekten av logistikanalyser Just nu pågår ett FoI projekt för att höja kunskapen om effekter för miljöpåverkan och trafiksäkerhet av logistikanalyser i företag. Nedan följer en kort beskrivning av projektet och hittills framtagna resultat. Inledning I företagens strävan att effektivisera sin verksamhet är det allt vanligare att de genomför logistikanalyser2 inom ramen för sitt förbättringsarbete. Syftet med analyserna är att uppnå en effektivare logistik dvs. ökad lönsamhet och förbättrad servicegrad. Denna studie syftar till att utreda om företagens logistikanalyser nu sker oftare i syfte att uppnå ökad resurseffektivitet och reducerad miljöpåverkan eller om detta endast är en bieffekt av målet om ökad lönsamhet och förbättrad servicegrad. Tidigare studier visar att det finns reella och stora potentialer kring minskad miljöpåverkan vid effektiviserad transportlogistik, men frågan är vad som verkligen blir genomfört och vilka de varaktiga effekterna blir av dessa logistikanalyser. Syfte Denna studie syftar till att fördjupa och framförallt bredda kunskaperna kring hur logistikanalysernas identifierade förbättringspotentialer ska kunna uppnås och vidmakthållas i verkligheten och vilka incitament som fordras för att detta ska ske mer automatiskt av marknadens aktörer inom samtliga betydande branscher i Sverige. Projektmål Att utreda logistikanalysernas användning i företag verksamma i Sverige. Målet är att identifierade goda exempel på hur företag genom logistikanalyser skapar lönsamhet samtidigt som miljöpåverkan från transporter minskar. Studien ska även studera eventuella skillnader mellan de branscher företagen är verksamma inom. Metod Studien inkluderar en inledande kvantitativ studie samt en kompletterande kvalitativ studie. Den inledande kvantitativa studien bestod av en enkät som sändes ut via e-mail till logistikansvarig, samt i vissa fall miljöansvarig, på många av de mest logistikintensiva företagen verksamma i Sverige. Totalt sändes 131 enkäter ut. Svarsfrekvensen var 15,2 %. Som ett komplement till den kvantitativa studien genomfördes kvalitativa telefonintervjuer med 10 respondenter. Urvalet till dessa intervjuer skedde genom att de som önskade deltaga i en sådan intervju fick delge sina kontaktuppgifter i en avslutande fråga av enkäten. Utöver dessa kompletterades med respondenter ur de branscher som de frivilliga respondenterna inte representerade. Preliminär sammanfattning av genomförd enkät och genomförda djupintervjuer De genomförda djupintervjuerna visar på ett flertal olika exempel på hur logistikanalyser används, och framförallt hur ett flödesperspektiv har lett till positiva effekter för såväl lönsamhet som för minskad miljöpåverkan. Genomgående för de goda exemplen är att de omfattar en samverkan mellan flera parter i syfte att åstadkomma en totalt sett mer resurseffektiv lösning. Många av de intervjuade företagen genomför även analyser över sina leverantörer där de bedömer leverantörernas miljöprestanda, säkerhetsprestanda och till viss del etik och moral. De klassar sina leverantörer och använder denna klassning för att påverka 2 I denna studie avses främst transportlogistik 11
leverantörerna att bli bättre och att ge kunden möjlighet att välja vilken klass av transportörer de önskar använda. Gemensamt för de genomförda intervjuerna är respondenternas bild av kundernas miljömedvetenhet. Nästan alla respondenter menade att miljömedvetenheten och miljökraven hos kunderna ständigt ökar. Till viss del vittnar respondenterna om att finanskrisen hade negativ inverkan på miljöintresset. I vissa företag var följden dock tvärtom, finanskrisen ökade vissa kunders strävan att minska bränslekostnader, vilket ledde till minskad miljöpåverkan. Generellt visar den genomförda enkäten att betydelsen av miljöfrågorna har ökat markant vid val av transportföretag. Idag svarar 94 % att miljöfrågorna är viktiga vid val av transportföretag medan motsvarande siffra 1994 var 26 % och 1998 angav 51 % att miljöfrågorna var viktiga. Trots detta så bekräftade telefonintervjuerna den kvantitativa studiens resultat som visade att miljö var det minst betydelsefulla logistikkravet av de sju logistikkrav som respondenterna fick värdera. Leveransprecision var det mest betydelsefulla logistikkravet. Respondenternas svar var inte entydiga avseende de drivkrafter som fordras för att miljö- och trafiksäkerhetsarbetet ska prioriteras högre av företagen och för att detta ska inkluderas automatiskt vid framtida logistikanalyser. Många respondenter förespråkade skatt på drivmedel, några andra var mer inriktade på en ökad allmän debatt och ökad information. Rapportering Rapport kommer att färdigställas skriftligen senast 30 juni. Utförare Conlogic AB - Andreas Peterson - Magnus Swahn 2.4.3 Kostnader I logistikkostanden ingår kostnaderna för transporter, kostnaderna för lagring och hantering och kapitalkostnader. Dessa tre delar omfattar i korthet: Transportkostnader: kostnader för förflyttning av gods mellan anläggningar kostnader för förpackning av gods kostnader för transportskador på gods Lager och hantering: personalkostnader för hantering och administration, truckkörning, plock och pack lastning, arbetsledning m. m kostnader för utrustning och anläggning kapitalkostnader för utrustning och anläggning Kapitalkostnader: kapitalkostnader för gods i lager kapitalkostnader för gods i transport 12
Transportkostnadens andel av en varas pris varierar mellan olika varugrupper men utgör ofta runt 4 procent medan den totala logistikkostnaden ofta uppgår till runt 10 procent. Kostnaden för att genomföra en logistikanalys varierar beroende på verksamhetens omfattning och hur djupt man väljer att gå i analysen. Analyserna i Vägverkets andra uppdrag uppgick till ca 250 tkr för respektive företag. Ett av företagen genomförde ganska omgående en åtgärd som medförde en ekonomisk besparing på 1,5 mnkr. 2.4.4 Effekter Flera erfarna logistikkonsulter menar att bara genom att titta på hur ett företags transporter ser ut och göra enkla åtgärder kan man spara 5 procent i minskade kostnader. Om företag sedan genomför en logistikutredning och gör de förbättringar som föreslås ger det ofta ekonomiska besparingar på 30 procent men också minskad miljöpåverkan genom minskat trafikarbete. 2.4.4.1 Tillgänglighet Om åtgärderna som genomförs medför minskat trafikarbete påverkas tillgängligheten positivt. 2.4.4.2 Trafiksäkerhet Om åtgärderna som genomförs medför minskat trafikarbete påverkas tillgängligheten positivt. 2.4.4.3 Miljö För de hittills fyra genomförda logistikanalyserna visar att för de åtgärder som föreslogs uppskattades besparingspotentialen på respektive delmoment till mellan 20-50 procent minskade koldioxidutsläpp. Se ovan för en beskrivning av delmomenten. 2.5 Sammanfattande bedömning - påverkan på transportpolitiska mål FUNKTIONSMÅL Tillgänglighet Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafik miljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Påverkan kan inte bedömas Påverkas positivt Påverkas troligen positivt i viss mån Berörs inte Berörs inte Påverkan kan inte bedömas Påverkan kan inte bedömas 13
HÄNSYNSMÅL Säkerhet, miljö och hälsa Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020. Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020. Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransport området och luftfartsområdet minskar fortlöpande. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa Påverkas troligen positivt i viss mån Berörs inte Berörs inte Påverkas positivt Påverkan kan inte bedömas 2.4.5 Referenser Publikation 2009:57, Vägverket, Logistikarbete på Atlet och Spendrups analys genomförande och utvärdering. Publikation 2010:041, Trafikverket, Logistikanalyser på företagen Electrolux Laundry och ITT Water & Wastewater. Utkast från projekt Logistikanalyser, Conlogic AB, 2012-05-07. 14
Trafikverket, XXX XX Ort. Besöksadress: Gata XX. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se