Torsbergsgymnasiet, Bollnäs

Torsbergsgymnasiet, Bollnäs Sektor: Omvårdnadsprogrammet OP Datum 090925 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde upprättar varje förskola, fritidshem och skola varje år en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen är en viktig del i skolornas kvalitetsarbete i strävan mot ökad måluppfyllelse. Kvalitet inom samtliga skolverksamheter är en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten uppfyller de nationella målen, skolplan, lokal arbetsplan och arbetslagens prioriterade mål. Det gäller även hur väl verksamheten svarar mot nationella krav och riktlinjer. För bedömning av måluppfyllelsen har Bollnäs kommun valt att använda sig av Skolverkets verktyg BRUK som bygger på 6 kriterier: 1. Egenskapen kännetecknar inte alls skolan 2. Inledande diskussioner om hur man ska arbeta för att nå detta har inletts 3. Personalen har enats om hur man ska arbeta för att nå detta 4. Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5. Skolan kännetecknas till stor del av detta 6. Denna egenskap kännetecknar skolan 1. INLEDNING Omvårdnadsprogrammet är integrerat med Komvux Vårds vuxenutbildning inom vård och omsorg. Utbildningen är lokaliserad till Torsbergsgymnasiet och följer till största delen rutiner och policydokument som gäller för Torsbergsgymnasiet. Administrationen för OP sköts av gymnasiet. Karaktärslärare på OP undervisar som regel både vuxna och ungdomar. Utrustning och metodövningsrum används av OP och vuxenstuderande. Gemensam praktikorganisation finns. Samarbetet med verksamheter inom offentlig och privat verksamhet inom vård och omsorg är en bärande idé för utbildningen. Vuxenutbildningens visioner gäller även för arbetet i omvårdnadsprogrammet Studerande/elever ska förberedas för: Kommande yrkesfunktioner Fortsatta studier Alla kulturers integration i samhället Utveckling till medvetna samhällsmedborgare Personalen vid vuxenutbildningen i Bollnäs har enats om vad som ska utmärka verksamheten för studerande /elever och personal: Framtidstro Kvalitet Kompetens Delaktighet Personlig utveckling Lustfyllt lärande 2. UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNING Elevenkäter, lärarnas analyser av måluppfyllelse, officiell statistik, egen statistik samt pedagogiska samtal, programråd, programelevråd, arbetsplatsträffar och ett antal halvdagar med personaldiskussioner är grund för framtagandet av kvalitetsredovisningen

3. VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 ARBETSORGANISATION OCH LEDNING AV VERKSAMHETEN Alla karaktärsämneslärare/vårdlärare är anställda av Lärande och Arbete/vuxenutbldningen och arbetar efter personalpolicy och visioner utifrån detta. En svenska/engelska lärare är också anställd av Lärande och Arbete/vuxenutbildningen medan övriga lärartimmar köps av Torsbergsgymnasiet. OP har en klass per årskurs och under 08/09 fanns 60 elever inskrivna. 3.3 PERSONAL Lärare som undervisar inom karaktärsdelen är vårdlärare. De flesta är sjuksköterskor med varierande specialkompetens samt praktisk pedagogisk utbildning. Sjukgymnast eller annan yrkeskompetens före den pedagogiska utbildningen förekommer också. Alla vårdlärare i organisationen har lång yrkeserfarenhet från sina områden. Varje klass har två klassföerståndare. En APU -(arbetsplatsförlagd utbildning) samordnare organiserar och fastställer kontakterna med praktikplatserna. 138 praktikplatser har funnits för praktikorganisationen där vuxenutbildningen samt Söderhamns vårdutbildning organiseras. Rektor är anställd av Lärande och Arbete och har också Komvux Vård, Komvux,Sfi och Särvux under sitt ansvar. 3.4 PERSONALENS KOMPETENSUTVECKLING All tillsvidare anställda personal har en kompetensutvecklingsplan som reviderades i samband med medarbetarsamtalen på senhösten 08. Lärarna arbetar kontinuerligt med pedagogiska samtal som kompetensutveckling. 3.5 EKONOMI Omvårdnadsprogrammets budget 2008 var 3 726.000. Utfallet var 86.000 Budget för 2009 är 4 092.000 med ett intäktskrav på 500.000 3.6 MATERIELLA RESURSER OP delar fyra klassrum med vuxenutbildningen inom vård. Dessutom finns två grupprum, ett datarum samt två utrustade metodövningsrum. Material och förbrukningsmaterial delas med vuxenutbildningen. Uppdatering och skötsel av metodutrustningen sköts av APUsamordnaren i samarbete med vårdlärarna. Gävles distansutbildning för sjuksköterskor hyr metodrummen för sin praktiska utbildning. Eleverna i OP har sina läroböcker som lån. Torsbergsgymnasiets aula,bibliotek, datasalar,matsal och elevutrymmen är tillgängligt för OP.

4 UPPFÖLJNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN I FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING Sammanställning av beslutade åtgärder utifrån kvalitetsredovisning 2007-2008 Förbättringsområden i 2007-2008 års Vad har hänt? kvalitetsredovisning Förbättrad stämning mellan elever inom Olika modeller för att komma till rätta med klasser och övriga skolan vissa problemområden har använts Insatser för att förbättra närvaron Snabb uppföljning och olika åtgärder har Behov av kompetensutveckling i data för några personer Återkommande koppling till kursplaner och betygskriterier under pågående kurs Individuella hälsoprofiler för gruppen som arbetar med alternativ Idrott och hälsa Möjlighet att delta i traditionell undervisning i idrott och hälsa som komplement till alternativt upplägg använts Ej genomfört på ett organiserat sätt. Kompetensutvecklingsplanerna är reviderade under hösten 08 Lärarna arbetar medvetet med detta i sina kurser Hälsoprofilerna har tagit mycket tid men är gjorda och följs kontinuerligt upp av lärarna. Behovet av att delta i idrott utanför alternativet har inte uppstått 5. ARBETET I VERKSAMHETEN 5:1 NORMER OCH VÄRDEN Process: Ingen mobbning, trakasserier eller annan kränkande särbehandling skall förekomma i omvårdnadsprogrammet. I flera av programmets kurser diskuteras värdegrundsfrågor och eleverna får många möjligheter att reflektera och ta ställning i olika frågor. När problem uppstått mellan elever eller mellan elever och lärare har problemet diskuterats med berörda för att hitta lösningar Analys av måluppfyllelsen: Under året har ett antal diskussioner pågått för att förbättra stämningen i någon klass medan andra klasser har haft fungerande samarbete. Vi har delvis lyckats hitta lösningar medan annat varit svårare att komma tillätta med. Vi ska fortsätta att lyfta upp problem till ytan och söka lösningar. Förbättrad närvaro är ett område som vi måste arbeta vidare med. 5:2 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Process: Eleverna har elevråd, elevskyddsombud, klassråd, spontana träffar med lärarna och rektor, programråd och programelevråd samt utvecklingssamtal där deras åsikter och behov diskuteras.

Analys av måluppfyllelsen: De flesta elever tar ansvar för sina studier men det är ändå många elever som kräver mycket stöd från lärarna. Det har varit många elevvårdskonferenser och upprättade individuella åtgärdsplaner under året Vi ska utveckla större tydlighet vad gäller inflytande och ansvar. 5:3 KUNSKAPER Process: Stor vikt läggs vid kopplingen till yrkesverksamheter inom vård och omsorg genom bland annat praktiken (APU). Eleven ska få förståelse för arbete i arbetslag och bemötande kopplat till rena yrkeskunskaper. Ämnesintegration är ett område som utvecklas kontinuerligt. Målet är att eleverna ska känna att utbildningens olika delar leder mot samma mål. Analys av måluppfyllelsen: För elever som har dålig närvaro uppstår ett hinder för att de ska kunna ta till sig kunskaper i diskussioner och andra sammanhang. Många elever har god närvaro, är mycket målmedvetna och elevernas ökande mognad märks tydligt efter varje period av praktik. Fortsätta att upprätta tydliga åtgärdsplaner och följa upp dessa kontinuerligt 5:4 UTBILDNINGSVAL ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV Process: Eleverna får under sin utbildning goda möjligheter att sätta sig in i vad yrkeslivet innebär. Större delen av eleverna får sommarjobb inom området och när eleverna fyllt 18 år kan flertalet få vikariat under sommaren. Under sin praktikperiod har de möjlighet att skapa kontakter i verksamheterna. Analys av måluppfyllelsen: Många elever har en klart utstakad planering för fortsatta studier på högskola medan andra vet att dom vill arbeta inom vård och omsorg. Den som tänkt studera vidare vet att det är möjligt att delvis finansiera sina studier genom att arbeta extra

Fortsatt planering för att få utbildningen certifierad som Vård och omsorgscollege 5:5 HÄLSA OCH LIVSSTIL Process: Utbildningen inom OP bygger på att förstå sin egen och andras hälsa. I alla kurser inklusive den praktiska delen är hälsoperspektivet invävt. Analys av måluppfyllelsen: Eleverna blir ganska snart under utbildningen klara över hälsans betydelse. Fortsatt arbete på samma sätt som tidigare 5:6 JÄMSTÄLLDHET Process: Området diskuteras återkommande i personalgruppen. Vissa kurser innehåller områden där dessa frågor diskuteras med eleverna Analys av måluppfyllelsen: Endast ett fåtal pojkar ingår i varje klass vilket gör att det är svårt att avgöra hur långt vi kommit på området. Fortsätta att medvetandegöra varandra inom personalgruppen. 5:7 ELEVER MED FUNKTIONSHINDER OCH ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Process: Elever med läs- och skrivsvårigheter kan göra upp med sin lärare om redovisningssätt. Inläst litteratur finns för karaktärskurserna. S.k. vårdstuga finns för extra stöd. Torsbergsgymnasiets speciallärare kan ge visst stöd inom engelska, svenska och matematik för elever med studiesvårigheter. Omvårdnadsprogrammet har inga elever med andra funktionshinder för närvarande. x

Analys av måluppfyllelsen: Vi har hittat en ganska väl fungerande modell för stöd men det finns fortfarande ettt antal elever som inte använder sig av möjligheterna till stöd och hjälp. Fortsätta med stödet 6 BEDÖMNING OCH BETYG Process: Återkommande koppling mellan undervisning, kursplanemål och betygskriterier gör lärare och elever i varje kurs Analys av måluppfyllelsen: Kopplingen till kursplanemål och betygskriterier är och har varit ett utvecklingsområde. En stor medvetenhet om betydelsen av det finns. Fortsatt arbete på samma sätt 7 LIKABEHANDLINGSPLANEN Torsbergsgymnasiets likabehandlingsplan gäller för OP. Varje händelse diskuteras med berörda och en plan för åtgärder upprättas. 8 ÖVRIGT 8:1 INSATSER FÖR ELEVER MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA Vårdstuga som är stöd inom karaktärskurserna är hjälp för elever med annat modersmål än svenska. 8:2 SKOLA OCH HEM Elevernas vårdnadshavare kan genom programmet Dexter hålla sig uppdaterade om elevens närvaro. Kontakter tas i samband med utvecklingssamtal och vid behov från skola eller hemmet. 8:3 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Överlämnandet från grundskolan kan ha betydelse för att elever får rätt start på gymnasiet. Speciallärare är länken mellan skolformerna. Högskolorna kommer till gymnasiet med sin information och eleverna har möjlighet att åka till Gävle för information under årskurs 3. Studie- och yrkesvägledare håller information vid olika tillfällen under gymnasietiden. Eleverna kan boka individuella möten med vägledarna. 8:4 Lokal arbetsplan Omvårdnadsprogrammet gör en verksamhetsbeskrivning för året som gått samt en utvecklingsplan för det kommande årets arbete.

9 UTBILDNINGENS RESULTAT År 3 Betygsresultat Elever som avslutade sin utbildning våren 09 hade under sin tid på gymnasiet fått 446 betyg. 10% MVG, 32 % VG, 49 % G, 8.94 % IG samt 0.06% saknat betygsunderlag. 72 % av eleverna fick slutbetyg vara ett antal begärt senare uttag för att komplettera hösten 09. Mätetal Eleverna - 100 % av alla elever i grundskolan, gymnasiet och särskolan ska trivas och vara nöjda med bemötandet de får i skolan Analys: Eleverna på omvårdnadsprogrammet får på olika sätt uttrycka hur dom trivs i skolan. Klassråd, spontana klassamtal, utvecklingssamtal, spontana träffar med lärare och rektor samt enkäter används. Åtgärder 09/10 Om någon elev uttrycker eller visar att hon/han inte trivs planers åtgärder till förbättring Mätetal Andelen elever med fullständiga slutbetyg i gymnasieskolan ska överstiga 2008 års resultat. Av 2008 års avgångselever fick 40 % slutbetyg Av 2009 års avgångselever fick 72 % slutbetyg Analys Andelen elever med slutbetyg är betydligt högre för 2009 års avgångselever än för de elever som gick ut 2008. För att göra en rättvis bedömning av orsakerna till detta måste man se tillbaka på meritvärden vid starten och också se till stödinsatser under gymnasietiden. Ett stort antal åtgärdsprogram har upprättats under läsåret 08/09 och många stödåtgärder har getts till eleverna. En svårighet är att komma tillrätta med elevers frånvaro och de elever som inte använder sig av det stöd som erbjuds. Åtgärd 09/10 Fortsätta att tidigt följa upp dålig närvaro. Uppmuntra elever att ta tillvara de stödåtgärder som erbjuds.