en LIKABEHANDLINGSPLAN 4-6 samt fritidshem för äldre elever gäller från feb 2018 Ansvarig: Ann Marie Jannesson Elias rektor 1
Alla barn ska känna sig glada, trygga och välkomna i vår skola, utifrån sina egna förutsättningar och behov. Syfte Syftet med likabehandlingsplanen är att främja trygghet och studiero samt elevers lika rättigheter utifrån diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Skollagen Enligt 6 kap Skollagen ska skolan årligen upprätta en plan mot kränkande behandling. Planen är ett viktigt stöd i arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. I planen ska både det förebyggande och åtgärdande arbetet dokumenteras. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (6 kap. 8 skollagen ) Diskrimineringslag (2008:567) 3 kap. 1 Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2016:828). Utbildningsanordnare ska undersöka om det finns risker för diskriminering inklusive trakasserier och sexuella trakasserier eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts åtgärda genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter följa upp och utvärdera arbetet Arbetet ska genomföras och dokumenteras löpande. Vi arbetar med detta som en del i vårt systematiska kvalitetsarbete. 2
Prioriterat utvecklingsområde i skolans målbild för läsåret 2017-18: Värdegrundsarbete vi arbetar för att; alla elever ska känna trygghet och studiero våra elever ska ha ett respektfullt bemötande av alla i skolan och på fritiden, även på nätet DO, diskrimineringsombudsmannens information fungerar som vägledning för skolorna http://www.do.se/framja-och-atgarda/forskolan-och-skolans-ansvar/ Förklaring av begrepp Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde omfattar alla diskrimineringsgrunderna riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del i det vardagliga arbetet Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer Åtgärdande arbete kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, samt innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Arbetet med att främja trygghet och studiero samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Delaktighet Eleverna är delaktiga i arbetet både för skola och fritidshem genom bl.a. enkäter, diskussionsfrågor i grupp, klassråd och möte på fritidshemmet. Med hjälp av en trivselkarta där elever och pedagoger gör en rundvandring på olika delar av skolans område är eleverna delaktiga i att visa trygga eller otrygga platser. Alla underlag blir pusselbitar i vårt större 3
kartläggningsarbetet. Under höstterminen revideras och implementeras arbetet med planen mot kränkande behandling och skolans ordningsregler. Tillsammans med eleverna tas speciella trivselregler för undervisningen fram. Vårdnadshavarna är delaktiga genom informationskanaler som blogg på Unikum samt under föräldramöte och utvecklingssamtal. Vårdnadshavare och skol- och fritidshemspersonal har regelbunden dialog via mail och telefonsamtal. Pedagoger inom skola och fritidshem arbetar tillsammans med att utforma den årliga planen mot kränkande behandling. På fritidshem för äldre elever finns framför allt elever från åk 4 och 5 vilket innebär att kopplingen mellan dessa årskurser och fritidshemmet är störst. Arbetslagen arbetar kontinuerligt tillsammans för att uppnå ett gemensamt förhållningssätt. Tillsammans planerar man också utifrån läroplanens mål för det främjande och förebyggande arbetet och för rutiner kring skollagens 6 kap 10. Arbete med planen sker under arbetslagstid, både för fritidshemmet och årskursarbetslagen. Planens utformning De insatser som planeras i form av främjande, förebyggande och åtgärdande arbete syftar till är alla diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling. I de fall det skiljer sig åt för någon specifik del så benämns detta. Uppföljning och utvärdering från föregående års plan Planen mot diskriminering och kränkande behandling innehåller en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Utvärderingen är utgångspunkten för den nya planen. Arbetslagen har kontinuerligt följt upp och utvärderat föregående plans åtgärder i relation till kartläggningens resultat och planerat för främjande och förebyggande åtgärder utifrån detta. Genomförande Åk 4 Åk 4 har gått en vandring runt på skolan med eleverna, både inne och ute. Både lärare och elever har bestämt när det är dags att stanna. Eleverna har då fått svara på hur de upplever att vara på denna plats. Allt har skrivits ner i en plus- och minuslista och på så sätt har man fått en samlad bild av vilka områden som känns trygga respektive otrygga. Åk 5 Åk 5 har arbetat med begreppen höjningar och sänkningar, och genomfört en enkät i klasserna utifrån dessa begrepp. 4
Vi har också att utgått ifrån frågorna från LUNKEN och diskuterat olika begrepp närmare för att tydliggöra betydelsen av dessa. Åk 6 Åk 6 har utgått ifrån resultatet från LUNKEN. Eleverna har svarat på en del av frågorna från vårens LUNK igen för att se om resultatet förändrats. Det nya -och gamla- resultatet diskuteras i klasserna för att få syn på problemområden och formulera åtgärder. Resultat Åk 4 Trygghetsvandring: Caféet upplevs av flertalet som en stökig plats. De tycker att det är mycket folk. Det är personer som trängs i kön, drar upp växter och slår i soptunnorna. De tycker det känns tryggare när det finns en vuxen där, t ex i samband med rastvakt. Slöjdkorridoren är det några som nämner som stökig. T.ex. är det äldre elever som upplevs sitta i vägen. Matsalen upplever många som högljudd och stökig. Det var däremot också en del som upplevde den som trygg, för att där rör sig vuxna. Omklädningsrummen nämnde många, främst killar, som äckligt. Det står t.ex.fula ord på väggarna. Däremot uppfattas det inte som en otrygg plats. En sak som några nämner är att det känns otryggt när det finns andra klasser där samtidigt, som flyttar runt på kläderna, eller när det kommer in vuxna kvinnor till pojkarna. Fotbollsplanen nämndes som en otrygg plats av en del, och som tryggt av en del. Det är ett ställe som det blir bråk på och där det saknas vuxna. Biblioteket upplevde flertalet är en mycket trevlig plats. Åk 5 Eleverna i två av klasserna upplever överlag att det är ett bra klimat i klassen med få sänkningar, att man får säga och tycka vad man vill och att alla får vara med. Eleverna i den tredje klassen upplever att det är ett tillåtande klimat, men att det förekommer en del sänkningar. Dessa sänkningar kan härledas till specifika individer. I alla klasserna konstaterade eleverna att de inte är så bra på att höja varandra, detta är något som kan förbättras. 5
Åk 6 När vi går igenom resultaten är det bara två klasser som genomfört enkäten. Utifrån resultaten i nya LUNKEN har respekten (lärare-elev, elev-lärare) blivit sämre, framför allt i en av klasserna.trivseln är den samma som i våras. Arbetsron på lektioner upplevs ha blivit bättre i en klass men sämre i en annan. Känslan av att bli diskriminerad ligger på ungefär samma nivå som tidigare. Upplevelsen av stress har ökat något. Analys Åk 4: Överlag upplever vi att eleverna är trygga. De pratar mer om vad som känns äckligt eller stökigt än vad som känns otryggt och att det förekommer kränkningar. Åk 5: I A-klassen och B-klassen har vi jobbat aktivt med begreppen höjningar och sänkningar under en längre tid, och eleverna är väl förtrogna med begreppen. Detta kan också förklara resultaten av enkäten. Resultatet av enkäten visar också att det är skillnad på hur/när sänkningar sker. T.ex. sker fler sänkningar i korridorer under raster och ute vid lekar mm. Det förekommer också fler sänkningar vid vissa lektioner. Åk 6: Respekt: Ett fåtal elever har hamnat i en nedåtgående spiral vad gäller respekt gentemot vuxna och barn vilket påverkar resultatet. Arbetsro: Arbetsron är bättre i en av klasserna, vilket kan bero på en stabilare klassrumssituation. Arbetsron är enligt resultaten något sämre i en annan. Vi anser det vara förvånande eftersom samma elever i andra sammanhang uttryckt att arbetsron är bättre. Vi vet inte vilka lektioner det gäller. Stress: Osäkerhet och oro kring första betygen till jul är grund för mångas stress. 4-6 tillsammans: Vi ser ett behov av att tydliggöra ärendehanteringen kring kränkande behandling. Det upplevs otydlighet om vad som är incidenter och kränkningar och hur dokumentationen sker. Arbetsgången tydliggörs för dokumentationen av kränkande behandling. 6
Åtgärder Åk 4: Det hade varit önskvärt med vuxennärvaro på fotbollsplanerna. Här behöver vi se över hur vuxna som ansvarar för rasttillsynen fördelas. Det är bra att fortsätta med rasttillsyn i caféet, eftersom eleverna upplevt det som positivt. Åk 5: För att förbättra arbetsmiljön ännu mer i klasserna har vi börjat jobba med EQ-övningar, t.ex. lekar och samarbetsövningar under mentorstiden. Vi pratar öppet i klassen kring hur eleverna kan höja varandra. Vi har också startat upp samtalsgrupper i C-klassen tillsammans med specialpedagog. Överlag pratar vi mer om höjningar och sänkningar nu jämfört med tidigare. Åk 6: Vi behöver arbeta med gruppen som skapar otryggheten samt fortsätta prata med klasserna om hur man bemöter varandra. När det gäller brist på respekt från lärare till elev anser vi att detta är något som skolledningen behöver informeras om och gå vidare med. För att ta reda på varför resultaten i den ena klassen har försämrats avseende arbetsron behöver det göras ytterligare undersökningar om vilka lektioner det gäller. Utifrån det som framkommer då får vi sätta in lämpliga åtgärder. Eht finns med i uppföljning och planering av fortsatt arbete. Vi fortsätter att prata om och tydliggöra betygskrav samt lugna och avdramatisera. Vi visar exempel på kvalitet i olika uppgifter i olika ämnen för att konkretisera vad som krävs i de olika kunskapskraven. 4-6 tillsammans: Under vårterminen kommer vi att intensifiera arbetet mot nätkränkningar, vi kommer också att titta närmare på vårt förebyggande och främjande arbete just för att motverka kränkningar på nätet. Utbildningspaket för vårdnadshavare, pedagoger och elever med Friends i början på vårterminen blir ett avstamp i detta arbete. Mentorerna arbetar därefter vidare med respektive grupper. Vi resonerar också kring en inventering i åk 4 och 6 på hur eleverna upplever relationerna på nätet som ett komplement till LUNKEN som genomförs för åk 5. För att bryta de negativa aktiviteterna som sker med mobiltelefoner (olovlig filmning, fotografering, kränkande aktiviteter på sociala medier) kommer vi att uppmana eleverna att lämna in mobiltelefonerna 7
till mentorerna på morgonen. Telefonerna kommer att användas i undervisningen då ansvarig pedagog anser detta vara lämpligt. Då eleverna uttrycker att de flesta kränkningarna förekommer under raster kommer vi att arbeta för en ombyggnation av skolgården så den ska erbjuda fler aktiviteter för eleverna under skoltid. Förändringen kommer förhoppningsvis att genomföras under sommarlovet. Tydliggörande av arbetsgången när kränkande behandling uppmärksammas 1. Den som fått kännedom om att en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäler skyndsamt detta till rektor (skollagen 6 kap.10 ). Anmälan om kränkande behandling lämnas till rektor på avsedd blankett. Anmälan diarieförs och huvudman informeras. Den upplevda kränkningen kan uppmärksammas av elev, personalen eller vårdnadshavare. Detta gäller även om en elev har blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier. 2. Berörda vårdnadshavare informeras av mentor. 3. Berörda pedagoger utreder omständigheterna kring kränkningen i samråd med rektor. Utredningen dokumenteras och omfattar både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller de som kan ha utfört kränkningarna. När alla inblandade fått möjlighet att yttra sig och gett sin bild av vad som har hänt bedömer skolan vilka åtgärder som ska vidtas. 4. Åtgärder planeras av berörd personal i samråd med rektor. Vid behov involveras elevhälsoteamet i åtgärderna. Vårdnadshavare informeras. 5. Uppföljning sker. Om det visar sig att kränkningarna inte har upphört vidtas andra eller kompletterande åtgärder för att få stopp på kränkningarna. 8