Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen 2016-10-12

KOMMUNSTYRELSEN Mandattid: 2015-01-01-2018-12-31 Ledamöter Ordförande Åsa Karlsson (S) Rolf Berg (S) Maria Sundell (S) Jenny Jansson (S) 1:e vice ordförande Karl-Anders Andersson (C) Lars-Göran Sunesson (C) Birgitta Karlsson (C) Hans-Joachim Isenheim (MP) 2:e vice ordf Ann-Sofie Alm (M) Malin Östman (M) Camilla Espenkrona (M) Rolf Jacobsson (KD) Tiina Hemberg (V) Heikki Klaavuniemi (SD) Matheus Enholm (SD) Ersättare Liza Kettil (S) Pia Hässlebräcke (S) Leif Högberg (S) Regina Johansson (S) Else-Marie Grundberg (S) Carina Thorstensson (C) Jan Peterson (C) Helena Hansson (C) Alf Sifversson (M) Ulla Gustafsson (M) Ove Göransson (V) Karin Blomstrand (L) Clarence Holgersson (KD) Tony Hansson (SD) Terje Skaarnes (SD) Inkallelseordning för ersättare För ledamot tillhörande nedanstående partigrupp S C MP M FP KD V SD Ersättare inträder i nedan angiven partigruppsordning S, C, MP, M, FP, KD, V, SD C, S, MP, M, FP, KD, V, SD MP, S, C, M, FP, KD, V, SD M, FP, KD, V, S, C, MP, SD FP, M, KD, V, S, C, MP, SD KD, M, FP, V, S, C, MP, SD V, M, FP, KD, S, C, MP, SD SD, S, C, MP, M, FP, KD, V

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1(2) KOMMUNSTYRELSEN Tid: Onsdagen den 12 oktober 2016 kl 09.30 Plats: Gullmarssalen, Kommunhuset Forum Dag för justering: 17 oktober 2016. Justeringsperson: Ordförande: Sekreterare: Föregående möte: Malin Östman (M) Åsa Karlsson (S) Astrid Edström Sid Ej offentligt sammanträde 09.30-09.50 Owe Andersson, Logistikvisioner. 10.00-10.30 Lotta Löfgren, avdelningschef Ambulans Bohus Väst, redogör för Single Responer. 1. Ansökan om överflyttande av vårdnad enligt 6 kap 8 föräldrabalken Sekretess. Handlingar delas ut på sammanträdet 1 Offentligt sammanträde 2. Sammanträdesplanför kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott 2017. 3. Höjt tak för avgift enligt socialtjänstlagen Dnr KS 2016-297 4. Revidering av boendeutredningen avseende tid och volym. Dnr KS 2016-304 2 3 10 5. Revisionssvar arbetsmiljön Dnr KS 2016-221 6. Revisionssvar långsiktiga mål. Dnr KS 2016-46 7. Revisionssvar fastighetsunderhåll. Dnr KS 2016-220 8. Mål och resursplan 2016-2019 - Budget 2017. Dnr KS 2016-114 9. Delårsbokslut för Munkedals kommun augusti 2016. Dnr KS 2016-192 Observera att text har tillkommit i delårsbokslutet efter arbetsutskottets behandling av ärendet. 19 31 50 51 111

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2(2) KOMMUNSTYRELSEN Sid 10. Delårsbokslut för kommunstyrelsen augusti 2016. Dnr KS 2016-192 162 11. Delegationsbeslut i september. 238 Information 12. Information från kommunchefen. 13. Information från kommunalrådet. 14. Information från sektor samhällsbyggnad. 15. Information från sektor omsorg. 16. Information från sektor barn och utbildning. 17. Information från myndighetsutskottet. 18. Information från Fyrbodals kommunalförbund 19. Information från förtroendevaldas uppdrag.

1 Ansökan hos Tingsrätten om överflyttade av vårdnad såsom särskild förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap 8a FB. Sekretess. Handling delas ut på sammanträdet.

2 2016-09-29 Dnr: KS 2016-307 Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Monica Nordqvist Nämndsekreterare Administrativa enheten Sammanträdesdagar för kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsens myndighetsutskott samt kommunfullmäktige år 2017 Sammanfattning Administrativa enheten har i samråd med ekonomienheten upprättat förslag till sammanträdesplan för år 2017. Mötesdagarna är till stor del planerade för att överensstämma med kommunens budgetprocess, för ett effektivt arbetssätt. För kommunstyrelsens arbetsutskott är det inlagt fyra dagar för dialog och diskussion kring budgetarbetet, vilket är en ny del i processen. Förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att anta följande sammanträdesdagar år 2017; 25/1, 22/2, 15/3, 12/4, 10/5, 14/6, 13/9, 11/10, 8/11, 14/12 kl. 09.00 Dialogdagar: 1/3, 7/6, 20/9, 6/12 * Kommunstyrelsen beslutar att anta följande sammanträdesdagar 2017 för kommunstyrelsens arbetsutskott; 12/1, 1/2, 28/2, 28/3, 26/4, 30/5, 30/8, 26/9, 24/10, 28/11 kl. 09.00 Dialogdagar: 24/1, 8-9/3, 3/5 * Kommunstyrelsen beslutar att anta följande sammanträdesdagar år 2017 För myndighetsutskottet; 11/1, 15/2, 13/3, 11/4, 16/5, 13/6, 15/8, 12/9, 10/10, 9/11, 12/12 kl 08.30 * Kommunfullmäktige beslutar att anta följande sammanträdesdagar år 2017; 8/2, 30/3, 27/4, 29/6, 28/9, 26/10, 23/11 kl. 17.00 Dialogdagar: 6/4, 19/10 kl.09.00 Peter Berborn Administrativ chef Administrativa enheten Håkan Sundberg Kommunchef Beslutet expedieras till: Nämndsekreteraren för vidare befordran till berörda. Akten

3 139 Dnr KS 2016-272 Höjt tak för avgift enligt socialtjänstlagen Sammanfattning Socialdepartementet har tagit fram en promemoria Höjt avgiftstak för avgift enligt 8 kap 5 socialtjänstlagen(2001:453). Förslaget går ut på att ändra avgiften för hemtjänst samt vårdavgifter för viss långtidssjukvård från högst en tolftedel av 0,48 procent av prisbasbeloppet till högst en tolftedel av 0.5392 procent av prisbasbeloppet. Det finns dock enligt regeringen inte någon garanti för att den föreslagna möjligheten att ta ut en högre avgift för hemtjänst täcker den föreslagna neddragningen av det generella statsbidraget (anslag1:1) i varje enskild kommun eftersom regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen görs med ett enhetligt belopp per invånare. Enligt finansutskottets betänkande skapas genom den förslagna höjningen ett delbidrag till finansieringen av satsningen på stärkt bemanning inom äldreomsorgen. Förslaget bidrar också till att motverka en genom åren minskande grad av finansiering via avgifter för hemtjänst. Utskottet sa därför ja till regeringens förslag om ändring i socialtjänstlagen. Sveriges Kommuner och Landsting framför att kommunerna behöver höja avgiftstaket för att inte behöva minska verksamheten eller höja skatten eftersom förslaget är kompletterat med en minskning av anslaget till kommunalekonomisk utjämning med 148 miljoner kr per år. Den kommunala processen är inte möjlig att genomföra så att ett höjt avgiftstak kan tillämpas från 1 juli 2016. Höjningen kan ske först 1 januari 2017. Genom förslaget får kommunerna möjlighet att, om de vill, ta ut något högre avgifter. Kommunerna kan dock komma att välja olika lösningar. Regeringen bedömer därför att förslaget inte inskränker den kommunala självstyrelsen. Förslaget ger alltså kommunerna en möjlighet, inte en skyldighet, att ta ut en högre avgift för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Lagen trädde ikraft den 1 juli 2016. Särskilda konsekvensbeskrivningar Ekonomi För Munkedals kommun För Munkedals del ser det ut som att en avgiftshöjning kompenserar det minskade statsbidraget. En höjning av hemtjänstavgiften enligt förslag ger en ökad intäkt för kommen med ca 183.000 kr/år. Statsbidraget för Munkedals kommun minskar med ca 150.000 kr/år. För enskilda personer Höjningen innebär i praktiken för vårdtagarna att maxavgiften per månad höjs från 1772 kr/månad till 1991 kr/månad för de personer som har avgiftsutrymme.

4 forts 139 En höjning på 219 kr/månad. Ökningen av hemtjänstavgifterna till följd av höjt avgiftstak kan vara större än ökningen av den disponibla inkomsten efter höjt grundavdrag samt höjda eller i vissa fall sänkta pensioner. Detta är fallet för knappt 30 000 individer enligt promemorian. Merparten av pensionärerna får en ökning av den disponibla inkomsten även efter betald hemtjänstavgift. Regeringen bedömer att den enskildes avgifter för hemtjänst i ordinärt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård till följd av ändringen kan komma att öka med som mest 2540 kronor per år. Nedanstående beräkningar är baserade på april månads avgifter, här är endast medtaget de avgifter som ingår i högkostnadsskyddet vilka är hemtjänst, omsorg i särskilt boende, trygghetslarm och hemsjukvårdsavgift, antalet personer är 466. Av 315 personer med vårdavgift i form av hemtjänst eller vård på särskilt boende har 75 personer fullt avgiftsutrymme när maxavgiften är 1 772 kr. Om taket blir 1 991 kr hamnar 12 personer under detta tak men över 1 772 kr. Av de 75 personerna har 8 personer ett avgiftsutrymme från 6000 och därutöver. 40 personer har avgiftsutrymme över 2.000 upp till 6.000. 15 personer har accepterat maxtaxa. 105 av 466 saknar helt avgiftsutrymme och betalar ingen avgift alls. Sammanfattning av ovan text Antal brukare med ngn form av bistånd 466 Antal brukare med vårdavgift i form av hemtjänst/säbo 315 Antal brukare som har medel att betala maxtaxan idag 75 Antal brukare som har medel att betala maxtaxan vid höjning 63 Antal brukare som får ökade månadskostnader med 219kr/mån 63 Antal brukare som får ökade månadskostnader med 1-218kr/mån 12 Folkhälsa Pensionärernas riksorganisation, Sveriges kommunalpensionärers förbund och Sveriges pensionärsförbund avstyrker förslaget med hänvisning till förslagets påverkan på enskildas ekonomi. Inga ytterligare konsekvenser Beredning Sektorchefens för omsorg tjänsteskrivelse 2016-04-25.

5 Forts 139 Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att höja kommunens maxtaxa enligt rekommendationer till högst en tolftedel av 0.5392 procent av prisbasbeloppet. Att höjningen skall träda ikraft från och med den 1 januari 2017. Yrkanden Åsa Karlsson (S), Karl-Anders Andersson (C) Maria Sundell (S) och Ann-Sofie Alm (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Matheus Enholm (SD) yrkar på oförändrad taxa. Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutat enligt Åsa Karlssons (S), Karl-Anders Anderssons (C) Maria Sundells (S) och Ann-Sofie Alms (M) yrkande. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att höja kommunens maxtaxa enligt rekommendationer till högst en tolftedel av 0.5392 procent av prisbasbeloppet. Reservation Matheus Enholm (S) reserverar sig skriftligen mot beslutet.

6

2016-04-25 Dnr: 2016-297 7 Kommunfullmäktige TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Anette Johansson Inez Rössberg Andersson Höjt tak för avgift enligt socialtjänstlagen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att höja kommunens maxtaxa enligt rekommendationer till högst en tolftedel av 0.5392 procent av prisbasbeloppet. Att höjningen skall träda ikraft från och med den 1 januari 2017. Sammanfattning Socialdepartementet har tagit fram en promemoria Höjt avgiftstak för avgift enligt 8 kap 5 socialtjänstlagen(2001:453). Förslaget går ut på att ändra avgiften för hemtjänst samt vårdavgifter för viss långtidssjukvård från högst en tolftedel av 0,48 procent av prisbasbeloppet till högst en tolftedel av 0.5392 procent av prisbasbeloppet. Det finns dock enligt regeringen inte någon garanti för att den föreslagna möjligheten att ta ut en högre avgift för hemtjänst täcker den föreslagna neddragningen av det generella statsbidraget (anslag1:1) i varje enskild kommun eftersom regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen görs med ett enhetligt belopp per invånare. Enligt finansutskottets betänkande skapas genom den förslagna höjningen ett delbidrag till finansieringen av satsningen på stärkt bemanning inom äldreomsorgen. Förslaget bidrar också till att motverka en genom åren minskande grad av finansiering via avgifter för hemtjänst. Utskottet sa därför ja till regeringens förslag om ändring i socialtjänstlagen. Sveriges Kommuner och Landsting framför att kommunerna behöver höja avgiftstaket för att inte behöva minska verksamheten eller höja skatten eftersom förslaget är kompletterat med en minskning av anslaget till kommunalekonomisk utjämning med 148 miljoner kr per år. Den kommunala processen är inte möjlig att genomföra så att ett höjt avgiftstak kan tillämpas från 1 juli 2016. Höjningen kan ske först 1 januari 2017. Genom förslaget får kommunerna möjlighet att, om de vill, ta ut något högre avgifter. Kommunerna kan dock komma att välja olika lösningar. Regeringen bedömer därför att förslaget inte inskränker den kommunala självstyrelsen. Förslaget ger alltså kommunerna en möjlighet, inte en skyldighet, att ta ut en högre avgift för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Lagen trädde ikraft den 1 juli 2016.

8 Särskilda konsekvensbeskrivningar Ekonomi För Munkedals kommun För Munkedals del ser det ut som att en avgiftshöjning kompenserar det minskade statsbidraget. En höjning av hemtjänstavgiften enligt förslag ger en ökad intäkt för kommen med ca 183.000 kr/år. Statsbidraget för Munkedals kommun minskar med ca 150.000 kr/år. För enskilda personer Höjningen innebär i praktiken för vårdtagarna att maxavgiften per månad höjs från 1772 kr/månad till 1991 kr/månad för de personer som har avgiftsutrymme. En höjning på 219 kr/månad. Ökningen av hemtjänstavgifterna till följd av höjt avgiftstak kan vara större än ökningen av den disponibla inkomsten efter höjt grundavdrag samt höjda eller i vissa fall sänkta pensioner. Detta är fallet för knappt 30 000 individer enligt promemorian. Merparten av pensionärerna får en ökning av den disponibla inkomsten även efter betald hemtjänstavgift. Regeringen bedömer att den enskildes avgifter för hemtjänst i ordinärt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård till följd av ändringen kan komma att öka med som mest 2540 kronor per år. Nedanstående beräkningar är baserade på april månads avgifter, här är endast medtaget de avgifter som ingår i högkostnadsskyddet vilka är hemtjänst, omsorg i särskilt boende, trygghetslarm och hemsjukvårdsavgift, antalet personer är 466. Av 315 personer med vårdavgift i form av hemtjänst eller vård på särskilt boende har 75 personer fullt avgiftsutrymme när maxavgiften är 1 772 kr. Om taket blir 1 991 kr hamnar 12 personer under detta tak men över 1 772 kr. Av de 75 personerna har 8 personer ett avgiftsutrymme från 6000 och därutöver. 40 personer har avgiftsutrymme över 2.000 upp till 6.000. 15 personer har accepterat maxtaxa. 105 av 466 saknar helt avgiftsutrymme och betalar ingen avgift alls. Sammanfattning av ovan text Antal brukare med ngn form av bistånd 466 Antal brukare med vårdavgift i form av hemtjänst/säbo 315 Antal brukare som har medel att betala maxtaxan idag 75 Antal brukare som har medel att betala maxtaxan vid höjning 63 Antal brukare som får ökade månadskostnader med 219kr/mån 63 Antal brukare som får ökade månadskostnader med 1-218kr/mån 12 Folkhälsa Pensionärernas riksorganisation, Sveriges kommunalpensionärers förbund och Sveriges pensionärsförbund avstyrker förslaget med hänvisning till förslagets påverkan på enskildas ekonomi.

9 Inga ytterligare konsekvenser Rickard Persson Sektorchef Sektor Omsorg Håkan Sundberg Kommunchef Beslutet expedieras till:

10 140 Dnr KS 2016-304 Revidering av snabbutredning Särskilda boenden i Munkedals kommun Sammanfattning Förvaltningen presenterade 2015-12-16 utredningen om äldreboende i Munkedals kommun. Utredningen är ett resultat av den parlamentariska gruppens arbete och uppdraget att utreda effekterna av två äldreboenden i kommunen jämfört med de nuvarande fem. Utredningen redovisade några olika alternativ där huvudalternativet och förvaltningens förslag (alt 2a) innebar att Sörbygården byggs ut med 2 platser till 30 platser, Allegården byggs ut med 6 platser till 50 platser och ett nytt äldreboende med 113 platser byggs. Ekebacken, Dinglegården och Vässjegården får annan användning alternativt säljs. Detta är en revidering på antal platser då den tidigare utredningen och förslag till beslut leder till att behovet för år 2030 möts upp redan 2020. Revideringen ska också förtydliga den framtida ekonomiska aspekten och dess risker och förutsättningar. Särskilda konsekvensbeskrivningar Ekonomi Ekonomisk bedömning är gjord i tidigare utredning. Dock kan det leda till onödiga kostnader för kommunen om inte en revidering av antal platser görs. Beredning Sektorchefens, för omsorg, tjänsteskrivelse 2016-09-22. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att påbörja strukturförändring av kommunens äldreboende enligt reviderat förslag 2a i utredningen samt att presentera en projekt- och tidsplan vid lämpligt sammanträde. Yrkanden Åsa Karlsson (S), Karl-Anders Andersson (C), Maria Sundell (S) och Ann-Sofie Alm (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag.

11 Forts 140 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att påbörja strukturförändring av kommunens äldreboende enligt reviderat förslag 2a i utredningen samt att presentera en projekt- och tidsplan vid lämpligt sammanträde.

12 2016-09-22 Dnr: Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Rickard Persson Sektorschef Omsorg Revidering av snabbutredning Särskilda boenden i Munkedals kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att påbörja strukturförändring av kommunens äldreboende enligt reviderat förslag 2a i utredningen samt att presentera en projekt- och tidsplan vid lämpligt sammanträde. Sammanfattning Förvaltningen presenterade 2015-12-16 utredningen om äldreboende i Munkedals kommun. Utredningen är ett resultat av den parlamentariska gruppens arbete och uppdraget att utreda effekterna av två äldreboenden i kommunen jämfört med de nuvarande fem. Utredningen redovisade några olika alternativ där huvudalternativet och förvaltningens förslag (alt 2a) innebar att Sörbygården byggs ut med 2 platser till 30 platser, Allegården byggs ut med 6 platser till 50 platser och ett nytt äldreboende med 113 platser byggs. Ekebacken, Dinglegården och Vässjegården får annan användning alternativt säljs. Detta är en revidering på antal platser då den tidigare utredningen och förslag till beslut leder till att behovet för år 2030 möts upp redan 2020. Revideringen ska också förtydliga den framtida ekonomiska aspekten och dess risker och förutsättningar. Särskilda konsekvensbeskrivningar Ekonomi Ekonomisk bedömning är gjord i tidigare utredning. Dock kan det leda till onödiga kostnader för kommunen om inte en revidering av antal platser görs. Inga ytterligare konsekvenser Vilka konsekvenser får beslutet Välj ett objekt. Vilka konsekvenser får beslutet

2016-11-22 13 Reviderat förslag Särskilda Boenden i Munkedals kommun

14 Sammanfattning Kostnaderna för kommunens särskilda boenden är förhållandevis höga i jämförelse med andra kommuner. För att ta reda på orsakerna till de höga kostnaderna har kommunen valt att delta i KPB kostnad per brukare, för att göra en djupare analys av kostnaderna. Resultatet visar ett tydligt samband mellan antalet platser för boendena och enhetskostnaden. Det vill säga att det ger ekonomiska fördelar att ha färre boenden med flera platser. Förvaltningen fick i uppdrag att snabbutreda effekten av att endast ha två äldreboenden i kommunen dels genom ett nybygge och dels genom att bygga om och till på Allégården och Ekebacken samt ha kvar Sörbygården i Hedekas. Möjligheten att bygga Äldrecenter vid Lilla Foss genom att bygga om- och till Allégården och Ekebacken är redan utredd och kommer därför inte belysas närmare i denna snabbutredning. Enligt Länsstyrelsens bedömning är en detaljplaneändring inte genomförbar med avseende på befintliga fornlämningar (storhögar). Att behålla samtliga fem äldreboende med ett i varje kommundel kommer vara kostnadsdrivande framöver. Det kommer vara nödvändigt med stora och omfattande renoveringar och tillbyggnader på flera av enheterna för att anpassa boendemiljö och för att utöka de antal platser vi kommer behöva framöver. Om man däremot minskar från fem till tre äldreboenden i kommunen med en mer samlokalisering av verksamheter, en anpassad boendemiljö och en betydligt bättre arbetsmiljö kommer det innebära en kostnadsdämpning på de framtida ökade kostnader äldreomsorgen står inför. Den utredning som presenterades för KS/KS våren 2014 visade på vikten av att satsa mer på flexibla boendeformer och en boendemiljö som lätt kan anpassas till nya och förändrade behov. Att satsa på hög kvalitet i boendets utformning kan göra att de äldre kan klara av vissa dagliga aktiviteter på egen hand och att de kan leva en aning mer självständigt och oberoende. Hög kvalitet kan dessutom underlätta vård och omsorgsarbetet, ge minskad total arbetstid och minska antalet arbetsskador, och därmed bättre totalekonomi. Sektorn gör bedömningen att kommunen kan kostnadsdämpa verksamhetskostnader (exklusive fastighetskostnader) med ca 5 miljoner kronor/år genom att ha tre vård- och omsorgsboende istället för fem i kommunen (utifrån nedan beskrivet lägenhetsbestånd). Kostnadsdämpningen ligger i minskad nattbemanning, effektivare personalplanering, kökskostnader, samt övriga driftskostnader.

15 Varför revidering? Sektorn vill tydliggöra att även om behovet i snabbutredningen belyser 2030 års behov är det inte rimligt att bygga och möta upp det behovet redan nu. Risken att stå med tomma lägenheter är överhängande och kostnaden skulle belasta kommunens ekonomi hårt och i onödan. Sektorn förordar att behovet måste mötas upp i omgångar för att snabbt kunna anpassa sig vid förändringar av behov. Enligt den mätning av kostnad per plats som gjordes 2014 kostade en särskild boendeplats 1836 kr/dygn (inkl HSL). Detta innebär att varje plats på ett särskilt boende i Munkedals kommun kostar 670140 kr per plats och år (verksamhetskostnader). Denna kostnad blir givetvis mindre om platserna inte är belagda men är absolut inte gratis. Om en avdelning beläggs med ca 70% utgår kostnader till ca 90%. En fallande eller stigande procentsats sker vid förändringar vid beläggningsgraden. Detta ska ge en ungefärlig bild på vad kostnaderna blir med tomma platser. Om vi skulle möte upp 2030 år behov redan 2020 hade vi haft ca 45 tomma platser 2020 fylla/hantera/förvalta. Sektorn vill också tydliggöra att den kostnadsdämpning som nämns är just detta, en kostnadsdämpning. När varje plats kostar 670 tkr innebär det att varje plats som utökas i nuvarande platsbestånd är en resurskostnadsökning med 670 tkr. Den kostnaden kan bara justeras genom effektiviseringar, inte försvinna. Nuläge Idag finns det 145 särskilda boendeplatser i Munkedals kommun. Av dessa är 13 korttidsplatser, 55 platser för personer med demens och 77 platser anpassade för personer med främst fysiska behov. Platserna är fördelade på fem särskilda boenden. Just nu pågår den omstrukturering och anpassning av behovet av särskilda boendeplatser som sattes igång efter att förvaltningen fått i uppdrag att starta upp planeringen för det nya särskilda boendet kallat Nygården. I nuläget är behovet av särskilda boendeplatser mindre än beståndet men den demografiska utvecklingen pekar på att behovet kommer att öka succesivt under de kommande åren. Sektorn har därför möjligheten att göra en temporär minskning för att sedan öka på i en sansad takt Behov Munkedals kommun behöver fler särskilda boendeplatser framöver samtidigt som behovet av att anpassa de nuvarande boendena till modern standard är stort. Alternativen är då att antingen bygga ut och/eller renovera befintliga boenden eller att bygga nya boenden och lämna något eller några av de befintliga. Uppskattat behov av platser i framtiden De sista åren har allt färre äldre bott på särskilt boende, en trend som man kan se i hela landet. Detta har debatterats både inom politiken, forskningen och

intresseorganisationerna och den rådande uppfattningen är att minskningen börjar stagnera. Man tror att den andel som nu råder är den vi kommer att fortsätta ha. Antalet äldre i befolkningen stiger, boverket prognostiserar att antalet personer över 85 år i riket kommer att ha fördubblats fram till 2050. Tidigare prognos har gjort gällande att 5,5, % av personer över 65 och 21 % av personer över 80 kommer att ha behov av särskilt boende. I dag ligger siffran i Munkedal på 5 % respektive 19,5 %. Det vanskligt att beräkna framtida behov av särskilda boendeformer för äldre. Vi ser ändrade mönster i livslängd och sjuklighet, i möjligheterna till stöd och hjälp i hemmet och förändrade preferenser hos våra äldre. Man vet också att tillgång till anpassade privatbostäder och samhällsservice i närområdena påverkar hur stor andel av de äldre som kan bo kvar hemma. Men för att kunna göra någon form av beräkning räknar vi med dagens andel av personer över 80 år kommer ligga konstant. Beräkningen bygger även på att ökningen av antalet särskilt boendeplatser följer ökningen av antalet korttidsplatser. År Antal personer 80 + Antal SÄBOplatser Ökning antal platser Antal lägenheter för korttidsomsorg Ökning antal platser 2015 676 132 0 13 0 2020 698 136 4 7* 1 2025 804 157 25 8* 3 16 *Korttidslägenheter och korttidsplatser är inte samma sak. Bemanning En bättre anpassad boendemiljö och större enheter möjliggör en mer kostnadseffektiv personalbemanning. Bedömningen är att bemanningsgraden dagtid och kvällstid ej kan minskas utan en kvalitetssänkning. Nattbemanning kan däremot effektiviseras vilket ger en bättre kostnadseffektivitet och samtidigt en högre kvalité för brukarna. Vikariebehovet minskar även det vid större enheter då man ofta kan täcka upp planerade, återkommande vakanser med befintlig personal. Man kan även se att bättre anpassade lokaler ger en bättre arbetsmiljö och minskar risken för arbetsmiljörelaterade sjukskrivningar. Andra kvalitetsaspekter Med i planeringen av en framtida struktur för särskilda boenden i Munkedals kommun bör man även ta hänsyn till andra kvalitetsaspekter. Kvalitet är inget enhetligt och enkelt begrepp. För socialstyrelsen innebär kvalité att verksamheten följer lagar och föreskrifter vilket kan ses som självklart. Väl fungerande lokaler kan i vissa fall vara avgörande för att kommunen ska kunna leva upp till detta. T.ex. i behov av låsa dörrar på grund av att personer med demens hamnar rakt ut från boendet när de går ut från enheten istället för in på en stängd innergård. Eller att nattbemanningen aldrig kan ha

17 möjlighet att uppmärksamma och ingripa omgående om någon boende har behov av hjälp nattetid på grund av dålig möjlighet att överblicka boendet. All kvalité uppmärksammas inte av brukarna och allmänhet som god kvalité, och vissa kvalitetsfaktorer uppmärksammas endast i avsaknaden av dem. Brukarnas och allmänhetens subjektiva upplevelse av kvalité påverkas ibland även av andra faktorer än just det åsikten är om. Ett boende kan upplevas som gott och bra medan ett annat som bristande och dåligt endast på grund av tidigare meriter, massmedial uppmärksamhet eller tidigare gott/dåligt rykte trots att de båda boendena i alla avseenden är likvärdiga. Nedan illustreras fyra olika upplevelser av kvalitet som får olika konsekvenser för hur brukare och anhöriga bedömer boendet och verksamheten. Kritisk kvalitet Dålig kvalitet får kostsamma konsekvenser och smittar av sig på andra områden Brukare och anhöriga är känsliga för om boendet: - Brister i underhåll - Dåligt rykte/status och/eller negativ massmedial uppmärksamhet - Lägenheter och/eller gemensamhetsytor är inte ändamålsenliga, fräscha och med god standard - Dåligt bemötande från personal/ledning, dålig samverkan med anhöriga Profilerande kvalitet Bra kvalitet får positiva konsekvenser också på andra områden Brukare, anhöriga och allmänhet värderar högt att boendet har/är: - Vacker boendemiljö, byggnadens utformning - Påkostad utemiljö, trädgård - Inredning/estetik, tekniska hjälpmedel - Utvecklad underhållning/dagverksamhet, service, tillgänglighet - Utvecklad matservering - Dialog/interaktion med lokalsamhället - Specialinriktning t.ex. språk Hygienaspekter Bra kvalitet ger ingen uppmärksamhet alls men bristande kvalitet är förödande Indifferenta aspekter Varken bra eller dålig kvalitet uppmärksammas av brukarna Brukare och anhöriga förutsätter att boendet har/är: - Rent och snyggt - Lägenheter, toaletter och duschar är praktiska - Det är tryggt och säkert på boendet - Det finns parkeringsplatser i tillräcklig omfattning Brukarna och anhöriga uppmärksammar inte om nödvändiga investeringar gjorts i: - Ombyggnationer av kök - Administrativa lokaler - Personalutrymmen

- Tillgängligheten är god inne och ute - Personalen är trevlig och professionell - Förvaringsutrymmen för verksamhetens eller personalens saker 18 Revidering av alternativ 2 a Boende SÄBO platser Sörbygården 30 Allégården 50 Nygården 60 70 Summa 140-150 I alternativet behålls Allégården, som är det särskilda boende som är det bäst anpassade och mest kostnadseffektiva särskilda boendet i kommunen idag. Allégården skulle med viss ombyggnad och anpassningar kunna göras till ett väl fungerande vårdoch omsorgsboende med 50 boendeplatser. Kostnaden för ombyggnad av Allégården bedöms till 6 miljoner kronor. Detta förslag skulle innebära att Vård och Omsorg lämnar tre byggnader till annan verksamhet, avyttring eller upphörda kontrakt. Även i detta förslag skulle eventuellt, beroende på geografisk placering, innebära att man lämnar lokaler som kommunen idag hyr för hemtjänst och hemsjukvård.

19 141 Dnr KS 2016-221 Svar till revisionen angående arbetsmiljö Sammanfattning Revisionen har granskat arbetsmiljön i Munkedals kommun och lämnat rapport med frågor om arbetsmiljön. Beredning Personalchefens förslag till svar i tjänsteskrivelse, med bilaga, 2016-08-04. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslaget och översänder det till kommunrevisionen. Anteckning Ann-Sofie Alm (M) och Matheus Enholm (SD) deltar ej i beslutet. Yrkande Åsa Karlsson (S), Maria Sundell (S) och Karl-Anders Andersson (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslaget och översänder det till kommunrevisionen.

20 2016-08-04 Dnr: KS 2016-221 Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Pernilla Niklasson Tf Personalchef Personalenheten Frågor om arbetsmiljön - Svar till Kommunrevisionen Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslaget och översänder det till kommunrevisionen. Sammanfattning Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål (Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald) har ett förslag till handlingsplan för att minska ohälsan och främja hälsan, tagits fram. Se bilaga. Som grund finns även arbetsmiljöpolicyn (KS 2014-02-12 22). Handlingsplanen ska utgöra en plattform för vad som ska åstadkommas och aktiviteter ska tas fram i dialog via medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och på samverkansnivåerna. Aktiviteterna ska utgå från en riskbedömning på enhets-, avdelnings- sektors- och kommunövergripande nivå, utifrån vad som är mest prioriterat och aktuellt att åtgärda. Målen ska följas upp regelbundet via medarbetarenkäter, sjukfrånvaroanalyser, arbetsmiljö och jämställdhet vid delårsoch bokslut. Utöver denna handlingsplan arbetar Personalenheten regelbundet med stöd och rådgivande insatser till chefer som har hög sjukfrånvaro för att följa upp enskilda ärenden och skyndsamt kunna vara en del i återgång till arbetet. Företagshälsovården ska användas som en resurs i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och som en resurs i arbetet med och rehabilitering för den som blivit sjuk. Nytt är att ta fram en verksamhetsplan per sektor för att möta de verksamhetsspecifika behoven. Utöver ovanstående kommer fokus att ligga på förstärkt arbete kring det systematiska arbetsmiljöarbetet samt analys av chefers förutsättningar för att bedriva ett kommunikativt ledarskap, vilket är en faktor för friskare arbetsplatser. Kommunen kommer även att följa SKL:s stödpaket som håller på att tas fram om 25 åtgärder inom nio konkreta områden för friskare arbetsplatser. Stödpaket riktas till kommuner med hög sjukfrånvaro och kan t.ex. innehålla förslag till åtgärder som tar sin utgångspunkt i kända frisk- och riskfaktorer, bl.a. avseende kompetens, arbetsorganisation och bemanning.

21 Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål (Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald) har ett förslag till handlingsplan för att minska ohälsan och främja hälsan, tagits fram. Se bilaga. Som grund finns även arbetsmiljöpolicyn (KS 2014-02-12 22). Handlingsplanen ska utgöra en plattform för vad som ska åstadkommas och aktiviteter ska tas fram i dialog via medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och på samverkansnivåerna. Aktiviteterna ska utgå från en riskbedömning på enhets-, avdelnings- sektors- och kommunövergripande nivå, utifrån vad som är mest prioriterat och aktuellt att åtgärda. Målen ska följas upp regelbundet via medarbetarenkäter, sjukfrånvaroanalyser, arbetsmiljö och jämställdhet vid delårsoch bokslut. Utöver denna handlingsplan arbetar Personalenheten regelbundet med stöd och rådgivande insatser till chefer som har hög sjukfrånvaro för att följa upp enskilda ärenden och skyndsamt kunna vara en del i återgång till arbetet. Personalenheten arbetar systematiskt sedan 2012 med två årliga, återkommande uppföljningar kring sjukfrånvaron med samtliga chefer för analys och åtgärder för att minska ohälsa och sjukfrånvaro. Åtgärder kan t ex innebära rehabutredningar, arbetsplatskartläggningar, stödinsatser från företagshälsovård och ett tydligare fokus på medarbetares delaktighet i arbetet. Personalenheten kommer under hösten att rekrytera en medarbetare som kommer att vara inriktad på arbetsmiljö och hälsofrämjande arbete. I och med detta kommer enheten ha som ambition att återinföra arbetet med hälso/friskvårdsombud på arbetsplatserna och öka det förebyggande arbetsmiljöarbetet tillsammans med cheferna. För att stärka nya och mer erfarna chefer samt fackliga skyddsombud hålls regelbundet utbildningar i arbetsmiljö. Senast genomfördes utbildningar 2015 och nästa tillfälle genomförs våren 2017. Företagshälsovården ska användas som en resurs i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och som en resurs i arbetet med och rehabilitering för den som blivit sjuk. Kommunen har sedan många år ett mycket bra samarbete med företagshälsovården. Via en gemensam upphandling med Sotenäs och Lysekils kommuner har vi nu en ny företagshälsovård Avonova och tillsammans med kommer vi under hösten att ta fram metoder för att arbeta med åtgärder inom grupperna frisk, risk och sjuk. En ny insats som sker med start i september är att personalenheten och Avonova tillsammans med varje sektorchef och dess ledningsgrupp kommer att arbeta fram verksamhetsplaner med åtgärder som är aktuella för just den sektorns problematik. Ett utökat samarbete mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och ansvariga myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är en mycket viktig del för att nå goda lösningar för både individen och arbetsplatsen. Personalenheten kommer under början av hösten träffa representanter från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att samtala om ett ökat samarbete och hur de kan bli mer

22 tillgängliga i det löpande rehabiliteringsarbetet. Det har under en längre tid varit mycket svårt att få kontakt och möten med Försäkringskassan i enskilda rehabärenden, vilket fördröjer processen. Hur arbetar kommunstyrelsen med den systematiska arbetsmiljön samt införandet av systemstöd? Kommunen behöver via sektorerna sätta fokus det systematiska arbetsmiljöarbetet för att få ett grepp om vilka åtgärder som krävs på varje enskild arbetsplats för att få ner sjuktalen till en acceptabel nivå. Detta är inte minst viktigt för att minska förekomst av arbetsrelaterade besvär, främst bland kvinnor. Forskning har visat att anställda på arbetsplatser med ett systematiskt arbetsmiljöarbete drabbas genomgående i lägre utsträckning av arbetsrelaterade besvär jämfört med anställda på arbetsplatser som saknar systematiskt arbetsmiljöarbete. För att underlätta och stödja sektorernas arbetsmiljöarbete tar Personalenheten under september-oktober fram ett förslag till årshjul samt rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska genomföras. Förslaget tas upp för dialog och beslut i den kommungemensamma samverkansgruppen i november. Årshjulet kommer därmed att följas fr o m jan 2017. Personalenheten kommer parallellt med ovanstående att se över möjligheten att införskaffa ett systemstöd för inrapportering av tillbud och arbetsskador. Vilka utvecklingsområden finns inom kommunstyrelsens arbete med strategiska arbetsmiljöarbetet? Ovanstående beskrivna åtgärder kräver tid och resurser av cheferna för att kunna omsättas i verkligheten. Forskningen visar att ett nära och kommunikativt ledarskap ökar trivsel och delaktighet på arbetsplatsen, vilket i sig är en nyckel till friska arbetsplatser. Det stora flertalet av kommunens enhetschefer, särskilt inom barn och utbildning samt sektor omsorg, har stora arbetsgrupper om 35-55 medarbetare per chef. Kommunledningsgruppen kommer därför under hösten att göra en analys för att se över chefernas förutsättningar för att kunna utöva ett gott ledarskap och även se hur stabs/stödfunktionerna ekonomi, administration och personal kan underlätta för cheferna. Sektorerna behöver även se på möjligheter att införa nya arbetssätt som kan främja och underlätta för organisationen, t ex belastande administration samt identifiera eventuella ineffektiva arbetssätt. Hur tar kommunstyrelsen del av rapportering av arbetsmiljö? Resultatet från enheternas arbetsmiljöarbete ska löpande redovisas via delårsbokslut. Risker, analys och förslag till åtgärder från sektorerna ska redovisas och behandlas en gång per år i den kommungemensamma samverkansgruppen som är tillika skyddskommitté. Rapportering om det övergripande arbetsmiljöarbetet från skyddskommittén ges förslagsvis till kommunstyrelsen vid årsbokslutet.

23 Information från sektorerna samt personalenheten om pågående arbetsmiljöarbete kan också ske via KS dialogdagar. Hur säkerställer kommunstyrelsen analys och uppföljning av sjuktalen? Förbättrad rapportering om sektorernas löpande arbetsmiljöarbete har införts sedan delårsbokslutet i april 2016, genom att enheterna regelbundet ska svara på frågor om arbetsmiljön i Hypergene. Särskilda konsekvensbeskrivningar Ekonomi Sänkta sjuktal innebär sänkta kostnader. Vid en beräkning på korttidsfrånvaro (dag 1-14) inom sektor omsorg, baserat på att 70 % av de sjuka ersätts med en vikarie, hamnar kostnaden på 700 000 kr vid en procentenhets minskning. Det betyder att om den totala sjukfrånvaron inom sektor omsorg sänks från 9.80 % till 8.80 %, innebär det 700 000 kr i besparing eller mer om varje sjukdag ersätts med en vikarie. Miljö Inga konsekvenser. Folkhälsa Facklig samverkan enligt FAS05 Beslut om årshjul och rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete tas i samverkan november. Inga ytterligare konsekvenser Pernilla Niklasson Tf personalchef Håkan Sundberg Kommunchef Beslutet expedieras till:

2016-06-21 Dnr: 24 KOMMUNSTYRELSEN Handlingsplan för att minska ohälsan och främja hälsan Kommunledningskontoret, personalenheten har uppdrag att utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål (Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald) ta fram en handlingsplan för att minska ohälsan och främja hälsan. Som en grund finns även arbetsmiljöpolicy (KS 2014-02-12 22); Munkedals kommun ska skapa förutsättningar för att anställda skall må bra, trivas och känna delaktighet. Arbetsklimatet ska kännetecknas av hänsyn och omtanke. Den grundläggande ambitionen skall innehålla ett helhetsgrepp i utvecklingen av arbetsmiljön genom att etablera ett enhetligt arbetssätt och integrera det hälsofrämjande i verksamheten. Egna initiativ och ansvarskännande skall uppmuntras och arbetet skall uppfattas som viktigt och engagerande. Organisationen skall arbeta med ständiga förbättringar och förändra arbetsmiljöarbetet från reaktivt till proaktivt. Det hälsofrämjande och systematiska arbetsmiljöarbetet ska bidra till förebyggande av ohälsa och en minskning av sjukfrånvaron från 5,98 % (2012) till 4,0 % (2018). Handlingsplanen innehåller riktade insatser till medarbetare som är friska och arbetsföra men även till de som befinner sig i riskzonen för att utveckla ohälsa. Syftet är att både förebygga ohälsa och främja hälsa på arbetsplatserna. Utöver detta finns insatser för att möta de anställda som har kortsjukfrånvaro eller har gått in i en längre sjukskrivning och att arbeta tidigt genom att fånga upp signaler och genom ett aktivt rehabiliteringsarbete. För att möta den stigande ohälsan har vi tänkt främjande, förebyggande och rehabiliterande när det gäller frisk, risk och sjuk. Insatserna riktas till individ, grupp och organisationsnivå. Den närmaste chefen är arbetsmiljösansvarig och har huvudansvaret tillsammans med den anställde som har ett egenansvar för sin hälsa. Personalenheten har en konsultativ roll vad det gäller arbetsmiljö och hälsa genom stöd och råd till ansvariga chefer. Handlingsplanen skall utgöra en plattform för vad som skall/kan åstadkommas och aktiviteter skall tas fram i dialog via medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och på samverkansnivåerna. Aktiviteterna skall utgå från en riskbedömning på enhet/sektor kommunövergripande nivå, utifrån vad som är mest prioriterat och aktuellt att åtgärda. Målen följs upp regelbundet via kontinuerliga medarbetarenkäter, sjukfrånvaroanalys, arbetsmiljö och jämställdhet vid delårs- och bokslut. 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

25 Plan för chefens ansvar för minska ohälsan och främja hälsan Frisk Risk Sjuk Arbetsmiljö Årligen informera och gå genom samverkansavtalet, rutin för rehabilitering, arbetsmiljöpolicy, alkohol och droger på APT. Årligen genomföra medarbetarsamtal. Fråga hur individen medverkar till ökad hälsa. Se över förutsättningar för äldre att kvarstå i anställning. Följa kommunens värdegrund, vilket bl a innebär att möta alla med respekt och eftertanke för att tillsammans skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Bidrar till att kommunen är en rökfri arbetsplats. Ledarskap Chefstöd genom personalstöd, företagshälsovård och Aleforsstiftelsen. Friskvård Rehabilitering Arbetsmiljöansvariga i helhet där friskvård ingår som en del och syftar till att bidra till bättre hälsa eller mindre ohälsa på arbetsplatsen. Ansvarar för genomförande, uppföljning och utvärdering av enhetens friskvårdssatsningar. Bevaka, följa upp och dokumentera vid upprepad korttidsfrånvaro i Heromas rehabmodul. Följa kommunens rehabiliteringsrutin samt dokumentera i Heromas rehabmodul. 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

26 Psykisk ohälsa Medverka till att medarbetare kan förena förvärvsarbete och föräldraskap. Medverka till att medarbetarna kan uppnå balans mellan arbetsliv och privatliv. Upptäcka och åtgärda tidiga signaler på psykisk ohälsa. 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

27 Plan för Personalenhetens ansvar för minska ohälsan och främja hälsan Frisk Risk Sjuk Organisation Ta fram ledarskapspolicy. Ta fram medarbetarpolicy. Ny personalhandbok. Revidera friskvårdspolicy. Ta fram medarbetarenkät för att följa upp arbetsmiljöpolicy. Ta fram rutin för att motverka mobbning på arbetsplatserna. Ta fram rutin för SAM, årshjul, frisk/riskbedömningar, handlingsplaner, tillbud och arbetsskador. Starta upphandling FHV och personalstöd. Utbildning hälsofrämjande ledarskap. Utbildning alkohol och droger samt arbetsplatsprogrammet Aleforsstiftelsen. Utbildning i SAM. Utbildning i samverkansavtalet. Utbildning i psykisk ohälsa och stressrelaterade symptom. Grupp Utvärdering hållbart ledarskap. Öppen inbjudan till sluta röka-kurs. Ge råd och stöd till chefer. Utvärdering Get Active i KLG och ta ställning till 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

28 fortsatta satsningar i övriga ledningsgrupper. Utreda förutsättningarna att vara ledare i Munkedals kommun. Implementera FAS 05- spelet. Riktad satsning till grupp med psykisk ohälsa. Informera/utbilda chefer i rutinen för rehabilitering. Individ Informera om livsstilsbrochyrerna. Utreda friskvårdsbidrag. Ta fram hälsoenkät inför anställning. Cirkelträning och styrketräning på Styrkan. 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

29 Plan för medarbetarens ansvar för minska ohälsan och främja hälsan Frisk Risk Sjuk Arbetsmiljö Enligt arbetsmiljölagen: Arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Han ska följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. (AML) Följa kommunens värdegrund, vilket bl a innebär att möta alla med respekt och eftertanke för att tillsammans skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. (Värdegrund) Aktivt medverka och ta ansvar för sin egen och andras hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. (Arbetsmiljöpolicyn) Känna till och medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Medarbetaren ska ha kunskaper för bedömning av risker och skyddsutrustning. Rapportera tillbud och arbetsskador. Inte utsätta någon för tobaksrök mot sin vilja. (Plan för genomförande av rökfri arbetstid) Bidra till att kommunen är en rökfri arbetsplats. (Plan för genomförande av rökfri arbetstid) Bidra till att skapa en arbetsmiljö som är fri från kränkningar och sexuella trakasserier. (Riktlinjer förebygga sexuella trakasserier) Friskvård Ha ett egenansvar för sin hälsa och ett medansvar för arbetsmiljön. Har både skyldighet och rättighet att delta aktivt i friskvårdssatsningar på arbetsplatsen. (Friskvårdspolicyn) Kan initiera och samordna friskvårdssatsningar inom enheten. (Friskvårdspolicyn) 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

30 Rehabilitering På ett öppet och medmänskligt sätt visa omsorg och bry sig om sina kollegor, oavsett orsak till ohälsan. (Rutin för alkohol och droger) Reagera på om en kollega inte mår bra, visar tecken på förändrat beteende eller påverkar arbetssituationen. (Rutin för alkohol och droger) Skyldighet att aktivt delta i utredning och planering. (Rutin för rehabilitering/ arbetsanpassning) Kontakta närmaste chef vid misstanke om påverkad kollega. Har informationsskyldighet om egen medicinering/ läkemedel som kan påverka säkerheten på arbetet. Aktivt delta och medverka vid sammankomster/ aktiviteter som planeras kring rehabiliteringen. Lämnar alla upplysningar som kan tänkas påverka möjligheten att återgå i arbete. Psykisk ohälsa Ta eget ansvar för att skapa balans mellan arbetsliv och privatliv. Reagera och delge sin oro för arbetskamratens ev psykiska ohälsa. Aktivt medverka med egna tankar och idéer samt ge förslag på åtgärder. Föra en dialog med närmaste chef om förutsättningar för att kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete. Signalera till närmaste chef vid hög arbetsbelastning och stresspåslag. 455 80 MUNKEDAL Telefon växel 0524-180 00 Fax 0524-181 74 www.munkedal.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro 549-6260 Postgiro 11 54 40-0 Organisationsnummer 21 20 00-1330

31 142 Dnr KS 2016-221 Svar till revisionen långsiktig finansiell planering Sammanfattning Revisionen har granskat hur kommunen arbetar strategiskt med den långsiktiga finansieringen. Kommunens finansiering både ur ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv är väsentligt för att kommunen lever upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Rapporten inkom 2016-02-05. Svaren är framtagna i dialog med kommunstyrelsens arbetsutskott. Beredning Ekonomichefens tjänsteskrivelse med förslag till svar 2016-08-31. Anteckning Ann-Sofie Alm (M) och Matheus Enholm (SD) deltar ej i beslutet. Förvaltningen förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslaget och översänder det till kommunrevisionen. Yrkande Åsa Karlsson (S), Maria Sundell (S) och Karl-Anders Andersson (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslaget och översänder det till kommunrevisionen.

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46 2016-08-31 Dnr: 2016-46 Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Ulrika Gellerstedt Ekonomichef/biträdande kommunchef Långsiktig finansiering Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslaget och översänder det till kommunrevisionen. Sammanfattning Revisionen har granskat hur kommunen arbetar strategiskt med den långsiktiga finansieringen. Kommunens finansiering både ur ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv är väsentligt för att kommunen lever upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Rapporten inkom 2016-02-05. Svaren är framtagna i dialog med kommunstyrelsens arbetsutskott och redovisas i bifogad handling. Särskilda konsekvensbeskrivningar Ekonomi Långsiktig finansiell finansiering är väsentligt för kommunens förmåga att leva upp till god ekonomisk hushållning. För detta har kommunfullmäktige godkänt fyra finansiella inriktningsmål vilka gäller för planeringsperioden 2015-2019. Inga ytterligare konsekvenser Ulrika Gellerstedt Ekonomichef/biträdande kommunchef Håkan Sundberg Kommunchef Beslutet expedieras till: Kommunrevisionen Ekonomiavdelningen Sektorchefer

47 Revisionen har granskat hur kommunen arbetar strategiskt med den långsiktiga finansieringen. Kommunens finansiering både ur ett långsiktigt och kortsiktigt perspektiv är väsentligt för att kommunen lever upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Rapporten inkom 2016-02-05. Svaren är framtagna i dialog med kommunstyrelsens arbetsutskott. Revisionen utgick ifrån följande frågeställningar; 1. Hur ser processen ut för att ta fram de långsiktiga finansiella målen och vilka är involverade? 2. Hur ofta revideras de långsiktiga målen? Vem ska initiera en revidering? 3. Hur ser processen ut för att ta fram kommunens långsiktiga budget för resultat, likviditet och investeringar och vilka underlag ligger till grund för budgeten? 4. Hur säkerställs att de långsiktiga finansiella målen som Kommunfullmäktige beslutat om följs? 5. Vilka åtgärder vidtas om avvikelser från målen noteras? Nedan följer revisionens frågor och kommentarer samt svar till revision från kommunstyrelsen. 1. Hur ser processen ut för att ta fram de långsiktiga finansiella målen och vilka är involverade? 1. Revisionens bedömning: Kommunfullmäktige beslutar om riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt finansiella inriktningsmål en gång per mandatperiod. Riktlinjerna har antagits efter förslag från förvaltningen. Underlag som ligger till grund för målen har inte presenterats för fullmäktige. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen säkerställa att kommunens långsiktiga finansiella mål tydligt motiveras av väl underbyggda underlag. 2. Svar: De finansiella målen antas i riktlinjer för god ekonomisk hushållning där framgår också definition på långsiktighet samt på vad som för Munkedals del är god ekonomisk hushållning. Utifrån av kommunfullmäktige antagna riktlinjer kommer diskussionsunderlag framöver att tas fram inför varje ny planeringsperiod. Underlaget ska kompletteras med finansiell analys från senaste bokslut samt från gällande mål- och resursplan 2017. Ett första diskussionsunderlag kommer att även tas fram inför resterande planeringsperiod. Detta tillsammans med kommunstyrelsens arbetsutskott. Underlaget kommer att ligga till grund för kommande planeringsförutsättningar 2018-2019. 2. Hur ofta revideras de långsiktiga målen? Vem ska initiera en revidering? 1. Revisionens bedömning: De finansiella inriktningsmålen revideras en gång per mandatperiod. Revidering sker i enlighet med kommunens styr- och ledningssystem samt ekonomiska styrprinciper. Förslag till nya mål tas fram av förvaltning i dialog med kommunens förtroendevalda. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen säkerställa att

48 revidering av de långsiktiga finansiella målen tydligt motiveras av väl underbyggda underlag. 2. Svar: Enligt kommunens styr- och ledningssystem fastställs de långsiktiga målen (inriktningsmål) över en planeringsperiod dvs fem år. De finansiella inriktningsmålen gäller således för 2015-2019. Målen bryts ned till två-åriga resultatmål. Inför varje ny två-årsperiod revideras målen nästa revidering sker således inför budget 2018-2019. Revideringen utgår ifrån antagna riktlinjer, kommunens finansiella analys från senaste bokslut samt från gällande mål- och resursplan. 3. Hur ser processen ut för att ta fram kommunens långsiktiga budget för resultat, likviditet och investeringar och vilka underlag ligger till grund för budgeten? 1. Revisionens bedömning: From budgetarbetet inför 2016 antar kommunfullmäktige mål- och resursplan som omfattar budget för de kommande två åren (2016 och 2017) samt plan för ytterligare två år (2018 och 20199). Mål- och resursplan för 2015-2017 antogs dock i enlighet med tidigare modell och avsåg budget för ett år (2015) samt plan för ytterligare två år (2016-2017). Budgetarbetet inleds i november då planeringsförutsättningar tas fram vartefter preliminär resursförbrukning beräknas. Nämnderna tar därefter fram resultatmål för verksamheten. Nämnderna beslutar om budgetskrivelser i maj och fullmäktige antar kommunens måloch resursplan i juni. Underlag i budgetarbetet är bland annat fullmäktiges inriktningsmål, befolknings- och skattprognoser samt föregående års resursförbrukning. Vi bedömer det som en styrka för planeringen av den långsiktiga finansieringen att kommunens planperiod förlängts. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen stärka analysen avseende hur kortsiktiga prioriteringar i budgeten påverkar kommunens förmåga att finansiera verksamheten på lång sikt. 2. Svar: Revidering av finansiella mål ska i framtiden alltid föregås av en konsekvensanalys. 4. Hur säkerställs att de långsiktiga finansiella målen som Kommunfullmäktige beslutat om följs? 1. Revisionens bedömning: De finansiella inriktningsmålen bryts ned till finansiella resultatmål i det årliga budget och planeringsarbetet. På så vis ska varje mål- och resursplan leda till att inriktningsmålen uppfylls. Dock framgår av granskningen att resultatmål i flera fall satts till nivåer som understiger uppsatta målsättningar på lång sikt. Resultatmålen har till stor del inte uppnåtts de senaste två åren. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen säkerställa att kommunens långsiktiga finansiella mål uppnås. 2. Svar: När uppföljningen av de kortsiktiga målen inte uppfylls får det till följd att kravet skärps upp på nästa period dvs 2018-2019. De finansiella resultatmålen kommer att ses över i samband med att budgetarbetet för 2018-2019 påbörjas. Arbetet leds av kommunstyrelsen och förslag till nya resultatmål kommer att presenteras för kommunfullmäktige i juni 2017.

49 5. Vilka åtgärder vidtas om avvikelser från målen noteras? 1. Revisionens bedömning: Uppföljning av de finansiella inriktningsmålen sker i samband med att mål och resursplan tas fram. Enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning ska inriktningsmålen även följas upp efter budgetarbetet 2019. Kommunstyrelsen presenterar ingen analys av vad bristande måluppfyllelse innebär för kommunens verksamheter på sikt. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen stärka sitt arbete med analys i samband med uppföljning av de långsiktiga finansiella målen. 2. Svar: analys av målen sker i varje delårsrapport samt i årsbokslutet. Till det kommer en analys i varje års mål- och resursplan. Analysen kommer fortsatt utvecklas. Rapporten överlämnas härmed till Kommunstyrelsen för svar till revisionen.

50 143 Dnr KS 2016-220 Svar till revisionen angående fastighetsunderhåll Sammanfattning Kommunrevisionen har vid sammanträde den 27 maj 2016 diskuterat fastighetsunderhåll avseende kommunala fastigheter. Kommunrevisionen beslutade då att ställa frågor och begära in skriftliga svar. Beredning Samhällsbyggnadschefens tjänsteskrivelse 2016-08-17 med förslag till svar till revisionen. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslaget och översänder det till kommunrevisionen. Anteckning Ann-Sofie Alm (M) och Matheus Enholm (SD) deltar ej i beslutet. Yrkande Åsa Karlsson (S), Maria Sundell (S) och Karl-Anders Andersson (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslaget och översänder det till kommunrevisionen.

51 144 Dnr KS 2016-114 Mål- och resursplan 2016-2019 och Budget 2017 Återremitterad budget 2016-06-30 Kommunfullmäktige beslutade 2016-06-30 54 att återremittera Mål och resursplan budget 2016-2019, budget 2017 för att påskynda utredningen av den finansiella långsiktiga planen för köpet av Dingleskolan, då den är viktig för samtliga partiers budget. På kommunstyrelsens arbetsutskott den 30/8-2016 diskuterades vad budgethandlingen skulle kompletteras med. Avsikten med återremissen var att tydliggöra om eventuella merkostnader har tillkommit sedan de beräknades i handlingen (5,4 mnkr) för Dingleskolans driftkostnad under 2017. Uppdaterad beräkning Dingle naturbruks gymnasium En ny beräkning av nettokostnaden för Dingle naturgymnasium har genomförts. Den ursprungliga beräkningen bedöms hålla. Flera av posterna är fortfarande mycket försiktiga som ex beräkning av intäkterna. Den största kostnadsposten hänför sig till drift för lokalen. Förvaltningen har här utgått från tidigare års budget. Även här kan finnas osäkerhetsposter. Förvaltningen föreslår därför att öronmärka 0,6 mnkr ur anslaget till Kommunfullmäktiges förfogande för kostnader som uppstår och inte är kända i dagsläget. Förvaltningen föreslår samtidigt att en särskild redovisning av driftskostnaderna för Dingle ska ske i varje bokslut det kommande året. Se bifogad bilaga. Justering av kommunbidrag Överförmyndarnämnd Samtidigt görs en justering av kommunbidrag till Överförmyndarnämnd med +0,026 mnkr. Justering är enligt avtal med Uddevalla kommun. Justeringarna har gjorts i handlingen på sid 4,23-25 och sid 42 och 47. Sammanfattning Fr.o.m. 2016 fastställs ramarna för två år. Ramar och mål för 2016-2017 beslutades av Kommunfullmäktige i juni 2015. Trots det måste budgetbeslut fattas årligen. För budget 2017 görs nu en avstämning avseende eventuellt förändrade förutsättningar vad gäller finansiering, lagstiftning, befolkning, mm. Avstämningen görs utifrån antagna planeringsförutsättningar (KF 2015-11-26 81).

52 Forts 144 Förutsättningar 2017 I förutsättningarna fastställdes nedanstående resultatmål samt att beräkningar av skatteintäkter görs på 10 220 invånare. o Finansiellt resultatmål 2017: Budgeterat resultat 2 % av skatter och bidrag, (12,6 mnkr). o Soliditetsmål: Ökning 0,8 procentenheter årligen År 2017: 40,0 % (34,7 år 2015) o Investeringsmål: Nettoinvesteringarna uppgår högst till 30 mnkr årligen. o Skattemål: oförändrad 2017, 23,63 kr Utdebitering Skattesatsen uppgår till 23,63 kr för år 2016. Inför budget 2017 beslutades den vara oförändrad. Skatteintäkter Utvecklingen av skatteintäkterna är positiv och prognostiseras öka med 25,4 mnkr (4,3 %). Till det kommer regeringens extra satsning av det generella statsbidraget på 13,1 mnkr. Totalt innebär det att skatter och statsbidrag ökar med 38,5 mnkr (6,5 %). Budgeterat resultat 2 % Till resultatet är medel avsatt motsvarande 2 % av skatter och generella bidrag totalt 12,6 mnkr. Detta motsvarar kommunfullmäktiges mål på god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsens verksamhet kommer från och med år 2017 att succesivt återbetala det utökade kommunbidrag på 5,7 mnkr som erhölls 2016. För 2017 minskas kommunstyrelsens ram med 1,8 mnkr, och 1,9 mnkr för 2018 och slutligen 2,0 mnkr år 2019. Centrala avsättningar Verksamheterna kompenseras för lön- och prisökning samt för förändringar av kapitalkostnader. Dessa är avräknade årets ökning av skatteintäkter och uppgår till 17,5 mnkr. Fördelning görs efter lönerevision och vid aktivering av investeringar. Efter avsättning till resultat och förändring av lön- och prisuppräkning återstår medel till nämnderna att bedriva verksamhet i samma omfattning som för 2016. Tack vare satsningen på att öka det generella statsbidraget samt att skatteprognosen var så positiv återstår 15,6 mnkr. Kommunfullmäktiges förfogande I anslaget till kommunfullmäktiges förfogande finns 1,8 mnkr avsatt. Förslaget som presenteras är att anslaget höjs med de ovannämnda 15,6 mnkr. Detta för att kommande kostnader avseende integration samt buffert för ökade kapitalkostnader i samband med stora investeringsutgifter framöver bl a nytt äldreboende. Men även för osäkerheten och den aviserade minskningen av skattetillväxten 2018-2019. Öronmärka 0,6 mnkr ur anslaget till Kommunfullmäktiges förfogande för kostnader som uppstår och inte är kända i dagsläget för Dingle naturgymnasium.

53 Forts 144 Ramar till nämnderna Resterande del av skatter och statsbidrag föreslås fördelas till nämnderna på 575,7 mnkr. Utgångspunkten är oförändrad ram jämfört med föregående år och att tillkommande förändringar måste hanteras inom varje nämnds ram/budget. Kommunstyrelsen Inför 2017 har tillkommit förändringar motsvarande 9,6 mnkr för kommunstyrelsen. Dessa har konsekvensbeskrivits i den uppdaterade budgetskrivelsen av Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att öka nämndens ram med 5,188 mnkr. Detta för att hantera den uppkomna obalansen samt att kunna utöka anslaget för föreningsbidrag. Detta föreslås finansieras genom försäljning av skog, budgetera med ökade skatteintäkter, ta i anspråk del av det ökade generella statsbidraget samt att skjuta på investeringar till kommande år. Inför kommande år minskas Miljönämndens ram med -0,172 mnkr, detta föreslås minska kommunstyrelsens ram med motsvarande belopp. Lönenämnden Nämndens ram minskas med -0,053 mnkr. Överförmyndarnämnds ram ökas med 0,026 mnkr. Övriga nämnder oförändrad ram. Investeringar Investeringsvolymen föreslås att uppgå till 47,1 mnkr vilket är 17,1 mnkr högre än det årliga målet. Detta beror i första hand på ombyggnation av Munkedals brandstation. Driftskostnader för denna ombyggnation finansieras till största del av externhyra från VGR. Total investeringsvolym (exkl. VGRs andel ombyggnad brandstationen) 32,1 mnkr. Låneramar för investering: Låneramen beräknas till summan av avskrivningar plus budgeterat resultat minus investeringsbudgeten. För 2017 uppgår behovet till 11,0 mnkr. Om resultatet justeras neråt så ökar behovet av att låna med motsvarande summa. År 2017 Avskrivning 23,5 Resultat 12,6 Investeringar -47,1 Lånebehov 11,0 För budgetåret 2017 beräknas således att låneskulden kommer att uppgå till 234,4 mnkr. Målsättningar Kommunfullmäktiges inriktningsmål för god ekonomisk hushållning både för verksamhet och finansiella gäller för planeringsperioden 2016-2019. Varje nämnder har konkretiserat dessa inriktningsmål i resultatmål. Resultatmålen antagna för perioden 2016-2017 föreslås vara oförändrade.

54 Forts 144 Särskilda konsekvensbeskrivningar Ekonomi Se ovan. Facklig samverkan enligt FAS05 Information har skett i samverkan och konsekvenser beskrivits/informerats om 2016-04-18. Facklig förhandling har skett i kommungemensamma samverkan 2015-04-25 Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa nämndernas budgetramar för 2017, med plan för 2018-2019 och om ett budgeterat resultat på 2 % av skatter och bidrag för budget 2017. Kommunstyrelsens ram utökas med 5,016 mnkr och Lönenämndens ram minskas med 0,053 mnkr. Överförmyndarnämnd utökas ramen med 0,026 mnkr. Resterande nämnder har en oförändrad ram. Nämndernas ram, mnkr 2016 2017 2018 2019 Föränd 2017* Föränd 2018* Kommunstyrelsen 563,656 568,672 560,627 544,660 5,016-8,045 Ej utfördelat (succesivt återställning resultat) 0,000-1,900-3,900 0,000-1,900 Anpassning nybyggnation -6,145-20,112 0,000-6,145 Byggnämnden 1,981 1,981 1,981 1,981 0,000 0,000 Lönenämnd 2,531 2,478 2,478 2,478-0,053 0,000 Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,000 0,000 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,000 0,000 Överförmyndarnämnden 0,910 0,936 0,936 0,936 0,026 0,000 Valnämnden 0,010 0,010 0,410 0,010 0,000 0,400 Summa nämnder 570,715 575,704 568,059 551,692 4,989-7,645 2. Kommunfullmäktige beslutar fastställa investeringsramen för år 2017 till 47,1 mnkr, dvs. 17,1 mnkr mer än det finansiella målet på 30 mnkr. De prioriterade investeringsprojekten redovisas i MRP. 3. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa kommunstyrelsens, byggnadsnämndens och lönenämndens resultatmål och mått.

55 Forts 144 4. Kommunfullmäktige beslutar att öka avsättningen till Kommunfullmäktiges förfogande med 15,6 mnkr. 5. Kommunfullmäktige beslutar att öronmärka 0,6 mnkr ur anslaget till Kommunfullmäktiges förfogande för kostnader som uppstår och inte är kända i dagsläget avseende Dingle naturbruksgymnasium. 6. Kommunfullmäktige beslutar samtidigt att få särskild redovisning av driftskostnaderna för Dingle naturbruksgymnasium, vid varje bokslut det kommande året. 7. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning för investeringar under år 2017 på 11,0 mnkr. 8. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning för likviditetsbehov för respektive år 2017 på 20,0 mnkr. 9. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning. Beredning Ekonomichefens tjänsteskrivelse 2016-09-12. Anteckning Ann-Sofie Alm (S) deltar ej i beslutet. Yrkanden Åsa Karlsson (S), Maria Sundell (S) och Karl-Anders Andersson (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa nämndernas budgetramar för 2017, med plan för 2018-2019 och om ett budgeterat resultat på 2 % av skatter och bidrag för budget 2017. Kommunstyrelsens ram utökas med 5,016 mnkr och Lönenämndens ram minskas med 0,053 mnkr. Överförmyndarnämnd utökas ramen med 0,026 mnkr. Resterande nämnder har en oförändrad ram.

56 Forts 144 Nämndernas ram, mnkr 2016 2017 2018 2019 Föränd 2017* Föränd 2018* Kommunstyrelsen 563,656 568,672 560,627 544,660 5,016-8,045 Ej utfördelat (succesivt återställning resultat) 0,000-1,900-3,900 0,000-1,900 Anpassning nybyggnation -6,145-20,112 0,000-6,145 Byggnämnden 1,981 1,981 1,981 1,981 0,000 0,000 Lönenämnd 2,531 2,478 2,478 2,478-0,053 0,000 Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,000 0,000 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,000 0,000 Överförmyndarnämnden 0,910 0,936 0,936 0,936 0,026 0,000 Valnämnden 0,010 0,010 0,410 0,010 0,000 0,400 Summa nämnder 570,715 575,704 568,059 551,692 4,989-7,645 2. Kommunfullmäktige beslutar fastställa investeringsramen för år 2017 till 47,1 mnkr, dvs. 17,1 mnkr mer än det finansiella målet på 30 mnkr. De prioriterade investeringsprojekten redovisas i MRP. 3. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa kommunstyrelsens, byggnadsnämndens och lönenämndens resultatmål och mått. 4. Kommunfullmäktige beslutar att öka avsättningen till Kommunfullmäktiges förfogande med 15,6 mnkr. 5. Kommunfullmäktige beslutar att öronmärka 0,6 mnkr ur anslaget till Kommunfullmäktiges förfogande för kostnader som uppstår och inte är kända i dagsläget avseende Dingle naturbruksgymnasium. 6. Kommunfullmäktige beslutar samtidigt att få särskild redovisning av driftskostnaderna för Dingle naturbruksgymnasium, vid varje bokslut det kommande året. 7. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning för investeringar under år 2017 på 11,0 mnkr. 8. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning för likviditetsbehov för respektive år 2017 på 20,0 mnkr. 9. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning.

2016-09-12 Dnr: KS 2016-114 57 Kommunfullmäktige TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Maria Strömberg Controller Ekonomienheten Mål och rseursplan 2016-2019, Budget 2017 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa nämndernas budgetramar för 2017, med plan för 2018-2019 och om ett budgeterat resultat på 2 % av skatter och bidrag för budget 2017. Kommunstyrelsens ram utökas med 5,016 mnkr och Lönenämndens ram minskas med 0,053 mnkr. Överförmyndarnämnd utökas ramen med 0,026 mnkr. Resterande nämnder har en oförändrad ram. Budget Budget Plan Plan Nämndernas ram, mnkr 2016 2017 2018 2019 Föränd 2017* Föränd 2018* Kommunstyrelsen 563,656 568,672 560,627 544,660 5,016-8,045 Ej utfördelat (succesivt återställning resultat) 0,000-1,900-3,900 0,000-1,900 Anpassning nybyggnation -6,145-20,112 0,000-6,145 Byggnämnden 1,981 1,981 1,981 1,981 0,000 0,000 Lönenämnd 2,531 2,478 2,478 2,478-0,053 0,000 Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,000 0,000 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,000 0,000 Överförmyndarnämnden 0,910 0,936 0,936 0,936 0,026 0,000 Valnämnden 0,010 0,010 0,410 0,010 0,000 0,400 Summa nämnder 570,715 575,704 568,059 551,692 4,989-7,645 2. Kommunfullmäktige beslutar fastställa investeringsramen för år 2017 till 47,1 mnkr, dvs. 17,1 mnkr mer än det finansiella målet på 30 mnkr. De prioriterade investeringsprojekten redovisas i MRP. 3. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa kommunstyrelsens, byggnadsnämndens och lönenämndens resultatmål och mått. 4. Kommunfullmäktige beslutar att öka avsättningen till Kommunfullmäktiges förfogande med 15,6 mnkr. 5. Kommunfullmäktige beslutar att öronmärka 0,6 mnkr ur anslaget till Kommunfullmäktiges förfogande för kostnader som uppstår och inte är kända i dagsläget avseende Dingle naturbruksgymnasium. 6. Kommunfullmäktige beslutar samtidigt att få särskild redovisning av driftskostnaderna för Dingle naturbruksgymnasium, vid varje bokslut det kommande året. 7. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning för investeringar under år 2017 på 11,0 mnkr.

58 8. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning för likviditetsbehov för respektive år 2017 på 20,0 mnkr. 9. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning. Återremitterad budget 2016-06-30 Kommunfullmäktige beslutade 2016-06-30 54 att återremittera Mål och resursplan budget 2016-2019, budget 2017 för att påskynda utredningen av den finansiella långsiktiga planen för köpet av Dingleskolan, då den är viktig för samtliga partiers budget. På kommunstyrelsens arbetsutskott den 30/8-2016 diskuterades vad budgethandlingen skulle kompletteras med. Avsikten med återremissen var att tydliggöra om eventuella merkostnader har tillkommit sedan de beräknades i handlingen (5,4 mnkr) för Dingleskolans driftkostnad under 2017. Uppdaterad beräkning Dingle naturbruks gymnasium En ny beräkning av nettokostnaden för Dingle naturgymnasium har genomförts. Den ursprungliga beräkningen bedöms hålla. Flera av posterna är fortfarande mycket försiktiga som ex beräkning av intäkterna. Den största kostnadsposten hänför sig till drift för lokalen. Förvaltningen har här utgått från tidigare års budget. Även här kan finnas osäkerhetsposter. Förvaltningen föreslår därför att öronmärka 0,6 mnkr ur anslaget till Kommunfullmäktiges förfogande för kostnader som uppstår och inte är kända i dagsläget. Förvaltningen föreslår samtidigt att en särskild redovisning av driftskostnaderna för Dingle ska ske i varje bokslut det kommande året. Se bifogad bilaga. Justering av kommunbidrag Överförmyndarnämnd Samtidigt görs en justering av kommunbidrag till Överförmyndarnämnd med +0,026 mnkr. Justering är enligt avtal med Uddevalla kommun. Justeringarna har gjorts i handlingen på sid 4,23-25 och sid 42 och 47. Sammanfattning Fr.o.m. 2016 fastställs ramarna för två år. Ramar och mål för 2016-2017 beslutades av Kommunfullmäktige i juni 2015. Trots det måste budgetbeslut fattas årligen. För budget 2017 görs nu en avstämning avseende eventuellt förändrade förutsättningar vad gäller finansiering, lagstiftning, befolkning, mm. Avstämningen görs utifrån antagna planeringsförutsättningar (KF 2015-11-26 81). Förutsättningar 2017 I förutsättningarna fastställdes nedanstående resultatmål samt att beräkningar av skatteintäkter görs på 10 220 invånare. o Finansiellt resultatmål 2017: Budgeterat resultat 2 % av skatter och bidrag, (12,6 mnkr). o Soliditetsmål: Ökning 0,8 procentenheter årligen År 2017: 40,0 % (34,7 år 2015) o Investeringsmål: Nettoinvesteringarna uppgår högst till 30 mnkr årligen. o Skattemål: oförändrad 2017, 23,63 kr Utdebitering

59 Skattesatsen uppgår till 23,63 kr för år 2016. Inför budget 2017 beslutades den vara oförändrad. Skatteintäkter Utvecklingen av skatteintäkterna är positiv och prognostiseras öka med 25,4 mnkr (4,3 %). Till det kommer regeringens extra satsning av det generella statsbidraget på 13,1 mnkr. Totalt innebär det att skatter och statsbidrag ökar med 38,5 mnkr (6,5 %). Budgeterat resultat 2 % Till resultatet är medel avsatt motsvarande 2 % av skatter och generella bidrag totalt 12,6 mnkr. Detta motsvarar kommunfullmäktiges mål på god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsens verksamhet kommer från och med år 2017 att succesivt återbetala det utökade kommunbidrag på 5,7 mnkr som erhölls 2016. För 2017 minskas kommunstyrelsens ram med 1,8 mnkr, och 1,9 mnkr för 2018 och slutligen 2,0 mnkr år 2019. Centrala avsättningar Verksamheterna kompenseras för lön- och prisökning samt för förändringar av kapitalkostnader. Dessa är avräknade årets ökning av skatteintäkter och uppgår till 17,5 mnkr. Fördelning görs efter lönerevision och vid aktivering av investeringar. Efter avsättning till resultat och förändring av lön- och prisuppräkning återstår medel till nämnderna att bedriva verksamhet i samma omfattning som för 2016. Tack vare satsningen på att öka det generella statsbidraget samt att skatteprognosen var så positiv återstår 15,6 mnkr. Kommunfullmäktiges förfogande I anslaget till kommunfullmäktiges förfogande finns 1,8 mnkr avsatt. Förslaget som presenteras är att anslaget höjs med de ovannämnda 15,6 mnkr. Detta för att kommande kostnader avseende integration samt buffert för ökade kapitalkostnader i samband med stora investeringsutgifter framöver bl a nytt äldreboende. Men även för osäkerheten och den aviserade minskningen av skattetillväxten 2018-2019. Öronmärka 0,6 mnkr ur anslaget till Kommunfullmäktiges förfogande för kostnader som uppstår och inte är kända i dagsläget för Dingle naturgymnasium. Ramar till nämnderna Resterande del av skatter och statsbidrag föreslås fördelas till nämnderna på 575,7 mnkr. Utgångspunkten är oförändrad ram jämfört med föregående år och att tillkommande förändringar måste hanteras inom varje nämnds ram/budget. Kommunstyrelsen Inför 2017 har tillkommit förändringar motsvarande 9,6 mnkr för kommunstyrelsen. Dessa har konsekvensbeskrivits i den uppdaterade budgetskrivelsen av Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att öka nämndens ram med 5,188 mnkr. Detta för att hantera den uppkomna obalansen samt att kunna utöka anslaget för föreningsbidrag. Detta föreslås finansieras genom försäljning av skog, budgetera med ökade skatteintäkter, ta i anspråk del av det ökade generella statsbidraget samt att skjuta på investeringar till kommande år. Inför kommande år minskas Miljönämndens

60 ram med -0,172 mnkr, detta föreslås minska kommunstyrelsens ram med motsvarande belopp. Lönenämndens ram minskas med -0,053 mnkr. Överförmyndarnämnds ram ökas med 0,026 mnkr. Övriga nämnder oförändrad ram. Investeringar Investeringsvolymen föreslås att uppgå till 47,1 mnkr vilket är 17,1 mnkr högre än det årliga målet. Detta beror i första hand på ombyggnation av Munkedals brandstation. Driftskostnader för denna ombyggnation finansieras till största del av externhyra från VGR. Total investeringsvolym (exkl. VGRs andel ombyggnad brandstationen) 32,1 mnkr. Låneramar för investering: Låneramen beräknas till summan av avskrivningar plus budgeterat resultat minus investeringsbudgeten. För 2017 uppgår behovet till 11,0 mnkr. Om resultatet justeras neråt så ökar behovet av att låna med motsvarande summa. År 2017 Avskrivning 23,5 Resultat 12,6 Investeringar -47,1 Lånebehov 11,0 För budgetåret 2017 beräknas således att låneskulden kommer att uppgå till 234,4 mnkr. Målsättningar Kommunfullmäktiges inriktningsmål för god ekonomisk hushållning både för verksamhet och finansiella gäller för planeringsperioden 2016-2019. Varje nämnder har konkretiserat dessa inriktningsmål i resultatmål. Resultatmålen antagna för perioden 2016-2017 föreslås vara oförändrade. Särskilda konsekvensbeskrivningar Ekonomi Se ovan. Facklig samverkan enligt FAS05 Information har skett i samverkan och konsekvenser beskrivits/informerats om 2016-04-18. Facklig förhandling har skett i kommungemensamma samverkan 2015-04-25 Inga ytterligare konsekvenser Ulrika Gellerstedt Ekonomichef/bitr. kommunchef Kommunledningsstab Håkan Sundberg Kommunchef Kommunledningsstab Beslutet expedieras till: Sektorchefer, kommunchef, Ekonomienheten, Personalenhet.

61 Mål och resursplan (MRP) 2016-2019 Budget 2017 Mål och resursplan 2017 plan 2018-2019 Dnr: KS 2016-114 Typ av dokument: Budgetdokument Handläggare: Ekonomichef/Controller Antagen av: Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Antagningsdatum:2016-06-01 117 Antagningsdatum 2016-09-28 Antagningsdatum:2016-06-15 111 Antagningsdatum:2016-10-12 Antagningsdatum: 2016-06-30 54 återremittering KF Antagningsdatum:2016-10-27 Giltighet: Gäller tills vidare Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Revisionshistorik MRP: Relaterade dokument: Nämndernas budgetskrivelser, KS2016-05-25 84, BN 2015-06-15 21, LN 2015-05-04 4 Planeringsförutsättningar 2014-11-27 83 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning/hantering av RUR 2014-11-24 84 Styr- och ledningssystem i Munkedal 2013-11-28 94

62 Innehåll Sammandrag Nämndsredovisning Ekonomi Budgetförutsättningar Sammandrag MRP 2017... 3 1. Kommunstyrelsens ordförande... 5 Programförklaring S,C och MP... 5 2. Organisation... 7 3. Styrning och ledning... 7 4. Omvärldsanalys... 8 Omvärlden Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning... 8 Sysselsättning och arbetslöshet... 9 Flyktingmottagande/Integration... 9 Befolkningsutveckling... 10 5. God ekonomisk hushållning... 11 5.1 Finansiell analys budget 2017-2019... 11 5.2 Mål för god ekonomisk hushållning... 13 5.2.1 Finansiella inriktningsmål 2015-2019... 13 5.2.2 Verksamhetens inriktningsmål... 14 5.2.3 Balanskrav och resultatutjämningsreserv... 14 6. Personalredovisning... 15 7. Jämförelse... 16 7.1 Finansiella jämförelser i Norra Bohuslän... 16 7.2 Nettokostnadsavvikelse... 17 7.3 Verksamhetsjämförelser... 18 9. Förutsättningar 2017... 20 9.1 Finansiella målsättningar... 20 9.2 Internränta... 20 9.3 Lånebehov... 20 9.4 Befolkningsantagande... 20 9.5 Skatteintäkter och generella statsbidrag... 20 9.5.1 Kostnadsutjämning och generella statsbidrag... 20 9.6 Avsättningar... 22 9.7 Ersättning ökade kostnader asyl... 22 9.8 Kommunfullmäktiges förfogande... 22 9.9 Kommunstyrelsens förfogande... 22 10. Drift och investeringsredovisning... 23 10.1 Ekonomiska ramar nämnder (Kommunbidrag)... 23 10.2 Resultatbudget... 25 10.4 Ekonomisk sammanställning 10 års översikt... 26 10.5 Investeringsbudget... 27 11. Nämndsredovisning... 31 11.1 Kommunstyrelsen... 31 11.2 Byggnadsnämnd... 40 11.3 Lönenämnd... 41 11.4 Övriga nämnder... 42 11.5 Gemensam verksamhet med andra kommuner... 43 12. Kommunfullmäktiges protokoll... 47 13. Riktlinjer god ekonomisk hushållning... 48 Bilaga uppdaterad beräkning Dingle naturbruksgymnasium

63 Sammandrag MRP 2017 Fr.o.m. 2016 fastställs ramarna för två år. Detta innebär att budgetramar och mål är fastställda för 2016 och 2017. Trots det måste budgetbeslut fattas årligen. För budget 2017 görs nu en avstämning avseende eventuellt förändrade förutsättningar vad gäller finansiering, lagstiftning, befolkning, mm. Planeringsförutsättningarna antogs i kommunfullmäktige (2015-11-26 81). Utifrån dessa antaganden beräknas budget 2017. Planeringsförutsättningar 2017 I förutsättningarna fastställdes nedanstående resultatmål samt att beräkningar av skatteintäkter görs på 10 220 invånare. o Finansiellt resultatmål 2017: Budgeterat resultat 2 % av skatter och bidrag, (12,6 mnkr). o Soliditetsmål: Ökning 0,8 procentenheter årligen År 2017: 40,0 % (34,7 år 2015) o Investeringsmål: Nettoinvesteringarna uppgår högst till 30 mnkr årligen. o Skattemål: oförändrad 2017, 23,63 kr Utdebitering Skattesatsen uppgår till 23,63 kr för år 2016. Inför budget 2017 beslutades den vara oförändrad. Skatteintäkter Utvecklingen av skatteintäkterna är positiv och prognostiseras öka med 25,4 mnkr (4,3 %). Till det kommer regeringens extra satsning av det generella statsbidraget på 13,1 mnkr. Totalt innebär det att skatter och statsbidrag ökar med 38,5 mnkr (6,5 %). För de kommande två åren är däremot ökningen mycket marginell och beräknas endast uppgå till till ca 2,2 % per år. Håller denna prognos kommer ökningen inte att kunna kompensera för pris -och löneökningar fullt ut. Avvikelsen uppgår till ca 4,2 mnkr. Budgeterat resultat 2 % Till resultatet är medel avsatt motsvarande 2 % av skatter och generella bidrag totalt 12,6 mnkr. Detta motsvarar kommunfullmäktiges mål på god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsens verksamheten kommer från och med år 2017 att succesivt återbetala det utökade kommunbidrag på 5,7 mnkr som erhölls 2016. För 2017 minskas kommunstyrelsens ram med 1,8 mnkr, och 1,9 mnkr för 2018 och slutligen 2,0 mnkr år 2019. Hänsyn är taget för detta i budget 2017. Kvar att fördela till nämnderna Efter avsättning till resultat och förändring av lön- och prisuppräkning återstår medel till nämnderna att bedriva verksamhet i samma omfattning som för 2016. Tack vare satsningen på att öka det generella statsbidraget samt att skatteprognosen var så positiv återstår 15,6 mnkr. Kommunfullmäktiges förfogande I anslaget till kommunfullmäktiges förfogande finns 1,8 mnkr avsatt. Förslaget som presenteras är att anslaget höjs med de ovannämnda 15,6 mnkr. Detta för att kommande kostnader avseende integration samt buffert för ökade kapitalkostnader i samband med stora investeringsutgifter framöver bl a nytt äldreboende. Men även för osäkerheten och den aviserade minskningen av skattetillväxten 2018-2019. Öronmärka 0,6 mnkr ur anslaget till Kommunfullmäktiges förfogande för kostnader som uppstår och inte är kända i dagsläget för Dingle naturgymnasium. Ramar till nämnderna Resterande del av skatter och statsbidrag föreslås fördelas till nämnderna på 575,7 mnkr. Utgångspunkten är oförändrad ram jämfört med föregående år och att tillkommande förändringar måste hanteras inom varje nämnds ram/budget. Kommunstyrelsen Inför 2017 har tillkommit förändringar motsvarande 9,6 mnkr för kommunstyrelsen. Budgetår (mnkr) 2017 Succesiva återställande av budgeterat resultat 1,800 Kapitalkostnader utöver avsatt det som är avsatt 74,5 mnkr samt ökade räntekostnader för nyupplån 41,9 mnkr 2,100 Driftkostnader Dingle Naturgymnasium 5,400 Minskad ram Miljönämnd -0,172 Öka föreningsbidrag till föreningar BUN (Politiskt mål) 0,500 Summa ökade kostnader 9,628 Dessa har konsekvensbeskrivits i den uppdaterade budgetskrivelsen av Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att öka nämndens ram med 5,188 mnkr. Detta för att hantera den uppkomna obalansen samt att kunna utöka anslaget för föreningsbidrag. Detta föreslås finansieras genom försäljning av skog, budgetera med ökade skatteintäkter, ta i anspråk del av det ökade generella statsbidraget samt att skjuta på investeringar till kommande år med totalt -8,9 mnkr. I övrigt görs nedanstående förändringar inom kommunstyrelsen på -0,9 mnkr. Centrala avsättningar Verksamheterna kompenseras för lön- och prisökning samt för förändringar av kapitalkostnader. Dessa är avräknade årets ökning av skatteintäkter och uppgår till 17,5 mnkr. Fördelning görs efter lönerevision och vid aktivering av investeringar. Dessa medel är avsatta centralt.

64 Budgetår (mnkr) 2017 Senareläggning/Bortprioritering investeringar från 72,9 till 30 mnkr -2,100 Skatteprognos februari förbättring. Budgeterar upp skatteintäkterna. -3,300 - Budgeterar upp generella statsbidrag 2,050 Lägre finansiella kostnader -0,500 Försäljning Fisketorps skola -0,200 Försäljning av Suttene/Fiskebo (möjliggör för minskad nyupplåning samt amortering av -0,500 låneskulden) Minska KF förfogande 1,0 åa stödteam (Avveckla stödteam) -0,500 Minska Barn och Utbildnings ram för 1,0 åa stödteam (Avveckla stödteam) -0,600 Lägre behov (Skolbarnsomsorg gällande barn inom LSS som är över 12 år. BoU -0,113 - Minskade kostnader eller ökade intäkter 9,863 Förändringar inom Kommunstyrelsens ram 2017 Öka föreningsbidrag till föreningar BUN 0,500 Lägre behov (Skolbarnsomsorg gällande barn inom LSS som är över 12 år. BUN -0,113 Minska Barn och Utbildnings ram för 1,0 åa stödteam (Avveckla stödteam) -0,600 Utökning ram för lokaler SB 5,400 Minskad ram Miljönämnd -0,172 Summa utökning 5,016 Lönenämnden Nämndens ram minskas med -0,053 mnkr. i första hand på ombyggnation av Munkedals brandstation. Driftskostnader för denna ombyggnation finansieras till största del av externhyra från VGR. Total investeringsvolym (exkl. VGRs andel ombyggnad brandstationen) 32,1 mnkr. Mnkr Budget 2017 Kommunstyrelsen 46,4 Kommunledningskontor 3,2 Sektorn för Samhällsbyggnad 41,6 Sektorn för Omsorg (IFO,Vo,Stöd) 0,8 Sektorn för BoU 0,8 Bygg 0,75 Totalt för kommunen 47,1 Ram för året 30,0 Diff. -17,1 Låneskulden i kommunen Låneramen beräknas till summan av årets avskrivningar 23,5 mnkr plus budgeterat resultat 12,6 mnkr (36,1 mnkr) minus investeringsbudgeten (47,1 mnkr). Behovet blir 11 mnkr i nyupplån för investeringar. För budgetåret 2017 beräknas således att låneskulden kommer att uppgå till 234,4 mnkr. Målsättningar Kommunfullmäktiges inriktningsmål för god ekonomisk hushållning både för verksamhet och finansiella gäller för planeringsperioden 2016-2019. Varje nämnder har konkretiserat dessa inriktningsmål i resultatmål. Resultatmålen antagna för perioden 2016-2017 föreslås vara oförändrade. Överförmyndarnämnd Nämndens ram ökas med 0,026 mnkr. Övriga nämnder Byggnadsnämnd samt övriga nämnder har oförändrad ram under 2017. Driftkostnad Budget Budget Avvikelse Nämndernas ram, mnkr 2016 2017 Kommunstyrelsen varav 563,7 568,7 5,016 Kommunstab 52,6 52,2-0,40 varav KS förfogande 5,3 5,3 Sektor för Samhällsbyggnad 89,9 94,6 4,63 Sektor för Omsorg 218,4 218,2-0,17 Sektor för Barn- och utbildning 202,7 203,6 0,95 Byggnadsnämnd 2,0 2,0 Lönenämnd 2,5 2,5-0,05 Kommunfullmäktige 0,9 0,9 0 Revisionen 0,7 0,7 0 Överförmyndarnämnd 0,9 0,9 0,03 Valnämnd 0,0 0,0 0 Summa nämnder 570,7 575,7 4,99 Investeringar Investeringsvolymen föreslås att uppgå till 47,1 mnkr vilket är 17,1 mnkr högre än det årliga målet. Detta beror.

65 1. Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet leder kommunen under 2015-2018. Vi i majoriteten Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet ser att vi fortfarande har utmaningar inom ekonomin. Stora underskott inom sektor omsorg börjar att balanseras upp och vi räknar med att vara i balans under 2017. Under 2016 har vi för avsikt att köpa Dingle Naturbruksgymnasium av regionen för att skapa ett utbildningscentrum, där Dingle naturbruksgymnasium AB kan bli en viktig samarbetspartner. Vi har fattat beslut om att bygga ett nytt äldreboende och ta bort de boenden som är gamla och ej ändamålsenliga. Detta kommer sakta att minska kostnaderna men även att möta den förväntade ökningen av antalet äldre. Dessa båda beslut ger kommunen förutsättning för att mer effektivt kunna nyttja våra egna lokaler. Det ökade behovet av barnomsorg ger vid handen att det var rätt beslut att inte ha enavdelningsförskolor. Vi ser även positivt på de privata initiativ för att starta förskolor med tema utepedagogik som tagits. Vi ser fram emot ett spännande och utvecklande år. Åsa Karlsson Kommunstyrelsens ordförande Programförklaring S,C och MP Yttersta vikt att barnkonventionen implementeras i all kommunal verksamhet, likväl jämställdhet, integration, solidaritet och miljö. Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut. Gäller under planeringsperioden 2016-2019. Ekonomi Munkedals kommun ska ha en ekonomi i balans, innebärande god ekonomisk hushållning i enlighet med den av kommunen fastlagda policyn. Välfärd Barnomsorg Vi ser gärna att våra förskolor och skolor använder sig av utomhus pedagogik Fortsätta utveckla det förebyggande stödet till barn och föräldrar Arbeta för att utöka öppettiderna inom barnomsorgen till att även omfatta kvällar och helger. Minska barngrupperna med målsättningen 15 barn per grupp Genomföra en sanering av plast och farliga kemikalier i barnomsorgen Vidareutbilda förskolans personal kring mobbning, jämställdhet, mångfald och särskilda behov. Se över möjligheten att skapa 5-års avdelningar som förberedelse för förskoleklass Skola Fortsätta satsningen på ökad lärartäthet Ge lärare utrymme att vara lärare genom att tillföra andra personalresurser till skolan Fortbildning för lärare Stärka elevhälsan Arbeta för en ökad kvalitetsnivå avseende skolmåltiden Satsa på en utvecklad it-pedagogik Vidareutbilda skolans personal kring mobbing, mångfald, särskilda behov och jämställdhet Utveckla och kvalitetssäkra den kommunala grund - och gymnasiesärskolan Öka andelen elever som uppnår målen i alla ämnen Omsorg Omfördela resurser för att ge ett högre självbestämmande för den enskilde Undersöka möjligheterna att utveckla den sociala dagverksamheten Fortsätta utveckla måltidsupplevelsen för de äldre Fortsätta att arbeta med kontinuiteten inom äldreomsorgen Fortsatt satsning på utvecklad service genom e-hälsa Utveckla ett samlat demenscentrum Fortsatt utveckling av anhörigstöd Utveckla hemmaplanslösningar Arbete Arbete, näringsliv och sysselsättning Öka sysselsättningen i Munkedal med särskilt fokus på unga Tillsammans med näringslivet marknadsföra Munkedal som en attraktiv kommun för boende och företagande

66 Ha en god framförhållning för att kunna erbjuda färdigställd och planlagd mark och lokaler i attraktiva lägen för industri och handel Utveckla feriepraktik och möjlighet till sommarjobb för unga Genom kommunen skapa samordningsarenor för det lokala näringslivet och dess aktörer Kommunal upphandling ska ske efter svenska lagar och avtal och vi ska öka andelen ekologiskt och närproducerad mat. Stärka och vårda det befintliga näringslivet Personal Att Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, god arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald Fortsätta satsningen med heltider inom kommunens verksamheter som en del av ett prioriterat jämställdhetsarbete Minska sjukfrånvaron Stimulera intraprenad i vår verksamhet Kommunikation Ha bra vägar i kommunen med särskilt fokus på vägen till Hedekas Ha fortsatta satsningar på kollektivtrafik och Bohusbanan Satsa på gång- och cykelstråk och då gärna använda gamla kulturvägar Fortsätta satsningen på närtrafiken Ha fortsatt satsning på bredbandsutbyggnad i kommunens tätorter Sträva efter full mobiltäckning (inga vita fläckar) Boende, företag Att Munkedals kommun i samverkan med näringsliv och föreningsliv ska marknadsföra Munkedal som ett attraktivt besöksmål Utveckla samarbeten med aktörer i besöksnäringen Skapa en informationsportal om Munkedal som besöksmål Bygga hyresrätter i Munkedal genom allmännyttan Förenkla för övriga aktörer på bostadsmarknaden genom färdiga planer och kort handläggningstid. Inrätta en gemensam bostadskö som administreras av Munkbo Satsa på trygghets och seniorboende Mer av livet Miljö/ hållbart samhälle Skapa ett aktivt och förutseende miljöarbete i samtliga kommunala verksamheter Hållbart tänkande skall genomsyra hela organisationen Öka andelen ekologisk och närodlad mat som serveras i kommunen Att miljöaspekterna skall beaktas vid alla kommunala beslut, exempelvis vid inköp av nya fordon Införa sortering av hushållsavfallet Öka andelen förnybar energi Att vara en trygg och säker kommun Verka för att Dingle naturbruk blir centrum för lokal livsmedelproduktion Prioritera åkermark för livsmedelsproduktion Föreningsliv och kultur Skapa ett kommunalt föreningsråd Satsa på föreningarna/föreningslivet Anställa en resursperson för föreningar Skapa en prova-på-verksamhet för föreningar i samverkan med skolan Fortsätta utvecklingen av ett allaktivitetshus Upprätta en policy, för hur föreningar med egna lokaler ska stöttas Styrdokument Styrdokumenten ska påverka organisationen så att den arbetar i beslutad inriktning. Styrdokumenten ska vara aktuella, kända och regelbundet följas upp. Antagna policydokument revideras med regelbundenhet minst, var fjärde år.

67 2. Organisation Politisk organisation Munkedals kommun Verksamhetens resultatmål är delmål för att nå inriktningsmålen. Väsentligt är att resultatmålen tas fram i god dialog med verksamhetsföreträdare. Målen ska vara kopplade till tillgängliga resurser. Förändringar av ekonomiska förutsättningar kan leda till att målen behöver revideras. From 2016 fastställs ramar och resultatmål för två år i taget. Detta innebär att budgetramarna och mål fastställda för 2016 och 2017. Inför 2017 görs en avstämning och eventuell omprövning av resultatmålen samt de olika verksamheternas resurstilldelning beroende på hur förutsättningarna har förändrats vad gäller finansiering, lagstiftning, befolkning, mm. Den politiska organisationen utgår från Kommunfullmäktige. Den största nämnden är Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ansvar omfattar i princip all kommunal verksamhet och är också anställningsmyndighet. Styrelsen har således uppdrag som nämnd och som styrelse. Till kommunstyrelsen finns tre utskott.därtill finns ett antal mindre nämnder. Uppföljning av mål och resurser rapporterats till kommunfullmäktige i delårsbokslut april, augusti och i bokslutet. Vid dessa tre tillfällen sammanställs ekonomisk prognos och verksamhetsuppföljning för hela kommunen. Delårsbokslut kompletteras med ekonomisk uppföljning månadsvis med prognoser för helåret och rapporteras till kommunstyrelsen. En allt större del av den kommunala verksamheten bedrivs i gemensamma nämnder, kommunalförbund eller bolag. Till de kommungemensamma nämnderna hör: IT-, Miljö-, och Lönenämnd. Dessa drivs tillsammans med Sotenäs och Lysekils kommun. Kommunalförbund och bolag är: Munkedals Bostäder AB, Munkedals vatten AB och Dingle industrilokaler AB, Rambo AB, Kooperativa Hyresrättsförening Sörbygården och Dinglegården, Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän samt Foss Vadholmen. Tjänstemannaorganisation Kommunens tjänsteorganisation delas in i tre sektorer. Sektor Omsorg, Barn och Utbildning samt Samhällsbyggnad utöver dessa sektorer finns en kommunledningsstab. Kommunchefen har ett helhetsansvar för kommunens verksamhet. 3. Styrning och ledning Beskrivning av målstyrning Målstyrningskedjan utgår ifrån kommunens vision samt majoritetens programförklaring. Med detta som grund beslutar kommunfullmäktige om inriktningsmål för verksamhet och finans. Målen syftar till att uppnå god ekonomisk hushållning. De finansiella målen fastställs i riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Verksamhetens inriktningsmål fastställs inför varje ny planeringsperiod och beslutas i budgeten. Kommunens styrmodell bygger på fyra byggstenar som alla är lika viktiga och beroende av varandra; 1. Grundläggande förutsättningar o Gemensam värdegrund o Styrdokument o God ekonomisk hushållning o Organisation/roller/fördelning 2. Omvärldsanalys 3. Målstyrning (se bild) o Vision o Inriktningsmål (KF) o Resultatmål (KS) o Verksamhetsmål (verksamhet) o Aktiviteter 4. Uppföljning Respektive nämnd tar sedan hand om och bryter ned dessa inriktningsmål till resultatmål med indikatorer.

68 4. Omvärldsanalys Kommunens ekonomi är beroende av hur omvärlden utvecklas. Avsnittet nedan beskriver i korthet väsentliga omvärldsfaktorer. Omvärlden Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning SKL beskriver i ekonomirapporten några kommande utmaningar för kommunsektorn. Källa: ekonomirapporten SKL april 2016 Stora demografiska förändringar åren 2016 2019 innebär stor påfrestning för kommuner och landsting, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka 590 000, varav utlandsfödda svarar för 70 procent. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Trycket uppåt på kostnaderna väntas därför vara påfallande starkt under perioden. Tillfällig lättnad åren 2016 2017 Efter en mycket stark konjunkturutveckling under 2015 växer ekonomin något långsammare 2016 och 2017. BNP förväntas öka med 3 procent per år, vilket ändå är starkare än i många andra länder. Arbetsmarknaden kommer att befinna sig i högkonjunktur från och med halvårsskiftet 2016. Under 2017 förstärks konjunkturen ytterligare och utvecklingen på arbetsmarknaden blir stark. När sysselsättningsökningen växer fås en positiv utveckling av skatteintäkterna som realt sett växer med cirka 2 procent per år. Tillsammans med ett betydande statligt tillskott får kommunerna och landstingen en tillfällig lindring i sin ekonomi. Långsammare ökning 2018 2019 Det ser avsevärt sämre ut åren därefter. Bnp växer långsammare och sysselsättningen beräknas öka betydligt svagare, i takt med utvecklingen av potentiella timmar. Detta medför att skatteunderlagsutvecklingen blir svagare. Det finns därför behov av resurstillskott till kommuner och landsting och därmed en stor risk för kraftiga kommunala skattehöjningar åren 2018 2019. Det finns även skäl att se över den statliga bidragsgivningen till kommunsektorn. SKL har påtalat att de många riktade bidragen driver på kostnaderna och att generella statsbidrag därför är att föredra. Statliga kostnader övertas av kommunerna Just nu har staten höga kostnader för att hantera det stora antalet asylsökande, som under 2015 uppgick till 163000 varav 70 000 barn. I takt med att antalet asylsökande väntas minska lättar trycket på de statliga kostnaderna. I takt med att de asylsökande får uppehållstillstånd övergår en stor del av ansvaret till kommuner och landsting som därmed får en ökad ekonomisk belastning då de statliga bidragen upphör. Flyktingsituationen, en aktuell utmaning Trots att det är staten som ansvarar för att finansiera mottagandet under asyltiden är det stora antalet asylsökande ur ett verksamhetsmässigt perspektiv en stor utmaning redan nu för kommuner och landsting. Dessa ansvarar redan från start för skolgång, utredning och boende enligt socialtjänstlagen mm. Det är i dagsläget brist på bostäder, personal, skollokaler och andra verksamhetslokaler mm. Bristen är särskilt stor på socialsekreterare och lärare för kommunens del. Stor osäkerhet om framtida kostnadsutveckling Osäkerheten är stor kring vilka de ekonomiska konsekvenserna av asyl- och flyktingmottagandet kommer att bli. Utifrån den information som finns i dagsläget räknar vi totalt med en mycket kraftig ökning av kostnaderna i kommunerna för 2016, med cirka 9 procent i löpande priser. En del av förklaringen är att kommuner tvingas till dyra lösningar, såsom övertidsersättning, anlitande av bemanningsföretag, dyra boenden för ensamkommande barn etc. Framöver finns stora osäkerheter när det gäller antalet asylsökande och flyktingar, om det går att hitta bostäder, lösa etableringen på arbetsmarknaden och få tag på personal som kan jobba i välfärden, inte minst i skolan. Obalans mellan intäkter och kostnader i kommunsektorn Sektorns verksamhetskostnader väntas brutto öka med 250 miljarder kronor åren 2016 2019. En betydande del av dessa kostnader täcks av verksamhetsintäkter, som bland annat består av olika avgifter och riktade statsbidrag. Riktade bidrag för asylmottagandet står för en stor del av ökningen under perioden. Därtill kommer övriga statliga tillskott, senast det aviserade tillskottet på 10 miljarder kronor. De generella bidragen antas i kalkylen öka med 2 procent realt per år 2018 2019. Sammantaget ökar därmed de generella statsbidragen med 25 miljarder kronor under perioden enligt vår kalkyl. Den viktigaste inkomstkällan är emellertid skatteintäkterna. Skatteunderlagets ökning räcker dock inte för att behålla resultatet på en någorlunda oförändrad nivå. Enligt våra kalkyler behövs skattehöjningar på 1,82 skattekronor, eller andra åtgärder, motsvarande 45 miljarder kronor. Högt tryck på investeringar i kommunerna Investeringsstrycket har fördubblats de senaste åren i Sveriges kommuner och framöver väntas investeringarna fortsätta öka. Störst tryck har de kommuner som har en ökad befolkning och exploaterar nya områden samt nya verksamhetslokaler mm. Men ett ökat tryck gäller också då en stor del av lokaler och anläggningar byggda under -60 och -70 talet nu behöver ersättas/renoveras. Styrräntorna ligger i dagsläget på mycket låga nivåer. Riksbanken beräknas höja styrräntan under kommande år och mot slutet av nästa år nå 0 %. Framåt leder detta till ökade avskrivningar, ökad skuldsättning och försämrat finansnetto. Det innebär att en allt mindre del av resurserna kan användas till den löpande verksamheten. Kommunernas mål för god ekonomisk hushållning behöver ses över om investeringstakten skruvas upp. Med de kraftigt ökade investeringarna kommer framöver kommer det att krävas att det budgeterade resultatet höjs från 2 % till 3-5 % för att t.ex. bibehålla soliditeten.

69 Sysselsättning och arbetslöshet Antalet öppet arbetslösa minskar för Munkedal detta gäller även för ungdomsarbetslösa. Öppet Riket Västra Munkedal arbetslösa 16-64 år (antal) Götaland Feb. 2015 385 764 60 859 329 Feb. 2016 380 904 57 672 308 Förändring -1,25 % -5,24 % -6,38 % (källa: Arbetsförmedlingen) Öppet arbetslösa 18-24 år (antal) Riket Västra Götaland Munkedal Feb. 2015 78 731 11 935 77 Feb. 2016 67 988 9939 64 Förändring -13,64 % -16,72 % -16,88 % (Källa: Arbetsförmedlingen) Nya bosättningslagen Från och med den 1 mars 2016 blir alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning. Syftet med den nya lagen är att förbättra nyanländas möjligheter att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Hur många nyanlända varje kommun ska ta emot beror på kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn samt hur många asylsökande som redan vistas i kommunen. Regeringens avsikt är att kommuner som har en jämförelsevis god arbetsmarknad, stor befolkning, lågt mottagande och förhållandevis få asylsökande kommer att få ta emot fler nyanlända. Munkedal har i år fått ett kommuntal på 13 personer. Det införs inte några sanktioner kopplade till den nya lagen. Sedan februari 2015 har arbetslösheten gått ner för befolkningen i stort såväl som för ungdomar under 25 år. Tendensen är den samma för riket, regionen och för Munkedals kommun. Tidiga insatser i samarbete med bl.a. Arbetsförmedlingen har med stor säkerhet har påverkat utvecklingen. Men det har också etablerats nya företag både inom Munkedals kommun, liksom i grannkommunerna, vilket också skapar nya möjligheter till sysselsättning. Under kommande år kan utbudet av arbetskraft i kommunen öka betydligt, till följd av den stora inflyttningen som pågår av nyanlända, vilket kan leda till en ökande andel arbetssökande om inte efterfrågan kommer att motsvara utbudet. Flyktingmottagande/Integration Flyktingmottaget går enligt plan och de gällande överenskommelserna som kommunen har. Det ser i stort sett lika ut som förra året. Migrationsverkets siffror har en fördröjning vilket innebär att det faktiska antalet mottagna och anvisade sista april 2016 kan vara något högre än det här redovisade utfallet. Den stora förändring som kan ses i utfallet gäller ensamkommande. Där är det hittills i år anvisad 1 person. Detta är en följd av dels att många kommuner skrev upp antalet i sina avtal förra året och därför anvisas först dels att en ny anvisningsmodell gäller från 1 april där den kommun med sämst måluppfyllnad anvisas först. Integration nyckeltal 2013 2014 2015 2016 Asylsökande/inskrivna i Migrationsverkets 256 493 474 mottagningssystem, antal Ensamkommande asylsökande barn, antal 18 70 1 Mottagna i flyktingmottagande under året, antal 12 65 72 19 Mottagna i flyktingmottagandet efter 14 15 12 6 anvisning, antal Mottagna i flyktingmottagandet senaste 24 mån, antal 21 68 132 139 Källa: Migrationsverkets hemsida samt anvisade ifrån AF Bosättningsunderlag.

70 Befolkningsutveckling Befolkningsprognos framtagen av SCB 201512 visar på en positiv befolkningsökning. Prognosen pekar på att en ökning av befolkningen till 10 705 invånare 2025. 10 800 10 600 10 400 10 200 10 000 9 800 Invånarutveckling 2014-2025 10 67510 708 10 518 10 561 10 384 10 301 10 243 10 216 2014 2015 2016 2017 2020 2021 2024 2025 Oroväckande är att andelen i arbetsförålder fortsätter att minska från ca 54 % 2014 till 52 % 2025. Detta innebär att försörjningsbördan ökar på dem som återstår i denna grupp. 5650 5600 5550 5500 5450 5400 5350 5485 5448 Antal 20-64 år 5501 5555 5542 5561 5586 5595 2014 2015 2016 2017 2020 2021 2024 2025 Nedanstående förändring visar utvecklingen inom respektive åldersgrupp under prognosperioden. Tydlig volymökning som kommer att påverka förskola och grundskola. Men även en ökning av antalet äldre över 80 år. 200 150 100 50 0-50 -100-150 -200

71 5. God ekonomisk hushållning Avsnittet syftar till att beskriva det lagstadgade kravet på god ekonomisk hushållning detta med en finansiell analys, kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning samt ett avsnitt med balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv. 5.1 Finansiell analys budget 2017-2019 Kommunen budgeteterar för 2017 med ett resultat på 12,6 mnkr vilket i förhållande till skatter och generella statsbidrag uppgår till 2 %. Resultaten för de kommande två planåren uppgår också till 2 % av skatter och statsbidrag. Nettoinvesteringarna beräknas för 2017 uppgåt till 47 mnkr vilket är något högre än tidigare år. De senaste fem åren har snittet på investeringsvolymen uppgått till 28 mnkr. Ökningen under 2017 beror på en ombyggnad av Munkedals brandstation. Inför kommande år kommer investeringsvolymen att markant öka. Till 153 mnkr för 2018 och 112 mnkr för 2019. Detta beror på en struktursatsning av kommunens äldreboende. Den höga investeringsvolymen innebär att skatteintäkter inte räcker till för finansiering av investeringar. Inte heller likviditeten räcker till utan nyupplåning kommer att behöva ske. Modell för finansiell analys Den finansiella analysen utgår ifrån den s.k. RKmodellen vilken innefattar fyra finansiella perspektiv resultat, kapacitet, risk och kontroll. Dessa är viktiga ur ett finansiellt perspektiv: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Finansiella nyckeltal Till varje perspektiv kopplas ett antal finansiella nyckeltal, dessa har till uppgift att belysa ställning och utveckling. Resultat- kapacitet Intäkter och kostnader Förändring intäkter och kostnader 2015 2016 2017 2018 2019 (%) Verksamhetens nettokostnader 3,5 % 5,1 % 6,3 % 1,7 % 1,8 % Skatteintäkter/ statsbidrag 3,8 % 7,6 % 6,5 % 2,2 % 2,1 % Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas öka med 6,5 % inför budget 2017. Därefter avtar ökningstakten markant för att uppgå till 2,2 % för de kommande två åren. Orsaken till den stora ökningen 2017 är satsning från regeringens sida på 10 miljarder i generellt statsbidrag. Denna ökning kvarstår sedan framöver även fast fördelningen av bidraget ändrar sig över tid. Ökningen beror också på en positiv utveckling för Munkedals del avseende kostnadsutjämningssystemet. Skatter och generella statsbidrag minskar rejält åren 2018-2019 till största del följd av en svagare utveckling av arbetade timmar. Utifrån Statistiska Centralbyråns nya befolkningsprognos visar mindre ökning av befolkningen i arbetsför ålder. Den kommunla konsumtionen försätter att växa relativt snabbt till följd av de växande krav som den snabbt växande befolkningen ställer. (Källa SKL cirkulär 15:17) Beräknade nettokostnader ökar 2017 beroende på att det generella statsbidraget ökar med ca 11 mnkr. Dessa medel budgeteras som en post i verksamheternas nettokostnad. Driftskostnadsandel Driftkostnads Andel (%) 2015 2016 2017 2018 2019 Verksamheternas intäkter och kostnader (netto) 96,0% 93,8% 93,8% 96,5% 96,1% Avskrivningar 3,4% 3,7 % 3,7 % 3,7 % 3,8 % Finansnetto +0,5% -0,6 % -0,7 % -1,2 % -1,6 % Den löpande verksamheten beräknas ta i anspråk 93,8 % av skatter och generella statsbidrag. Investeringsvolym samt skattefinansieringsgrad Investerings verksamhet 2015 2016 2017 2018 2019 (mnkr, %) Nettoinvesteringar (mnkr) 41,4 40 47 134 111 Skattefinansierings grad av netto investeringar (%) 48 % 85 % 77 % 28 % 35 % Investeringsvolymen för 2017 beräknas uppgå till 47,1 mnkr. I investeringsplanen ingår ombyggnation Munkedals brandstation med 15 mnkr. Dessa kommer att till stor del finansieras av hyresintäkter från Västra Götalands Regionen. Åren därpå stiger volymen kraftigt. Detta beror på en omställning av kommunens äldreboende. Planen är att minska antalet äldreboende och samtidigt bygga ett nytt större boende. Framöver står kommunen inför ett större behov av investeringar i kommunens fastigheter och anläggningar. Dessa är inte inräknade i planen ovan. Årets investeringar överskrider investeringsmålet med 17 mnkr. Skattefinansieringsgraden av investeringar landar på 77 % för budget 2017. För budget 2018-2019 sjunker skattefinansieringsgraden pga nybyggnation av nytt äldreboende. Detta innebär att kommunen inte finansierar investeringar med skatteintäkter utan låneskulden framöver kommer att öka. Investeringsmålet beräknas inte uppfyllas.

72 Årets resultat Årets resultat (mnkr, %) 2015 2016 2017 2018 2019 Årets resultat (mnkr) 0,2 11,4 12,6 12,8 12,9 Årets resultat av skatteintäkt/generellt 0 % 2 % 2% 2% 2% statsbidrag (%) Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster/ skatteintäkter och generellt statsbidrag (%) -0,8% 1,9% 2% 2% 2% Genomsnittligt resultat över 3 år (%) 0,60% 0,5% 1,3% 2,0% 2,0% Det budgeterade resultatet för 2017 är 12,6 mnkr i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas det uppgå till 2 %. Kommunen budgeterar inte med jämförelsestörande poster. Även under de kommande två planåren budgeteras med 2 % i förhållande till skatter och statsbidrag. Detta innebär att kommunens finansiella resultatmål beräknas bli uppfyllt. Lån Lån mnkr 2015 2016 2017 2018 2019 Låneskuld 217,2 225,7 234,4 338,8 411,8 Låneskulden uppgår till 217,2 mnkr för 2015. Om investeringsplan antas kommer det innebära behov av nyupplåning. Risk kontroll Soliditet Soliditet ( %) 2015 2016 2017 2018 2019 Soliditet 34,7% 33,6% 34,2% 30,6% 28,9% Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen -7,7-4,5% -1,9% 0,2% 1,8% Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme, ju högre soliditet desto starkare finansiell ställning. Nyckeltalet soliditet visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med eget kapital respektive skulder. Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning. Det innebär att skuldsättningen minskar och att det finansiella handlingsutrymmet ökar. Soliditeten exklusive övriga pensionsförpliktelser har sjunkit de senaste åren beroende på svaga resultat. För budget 2017 beräknas soliditeten öka med 0,6 %- enheter. Därefter beräknas den sjunka. Målet beräknas inte nås för 2017. Soliditeten inkl. pensionsavsättningar förstärks under den kommande perioden och visar inför 2018 på ett positivt värde. Kommunalskatt Kommunalskatt (kr) Primärkommunalskatt 2016 Total kommunalskatt exkl. kyrkoskatt Munkedal Västra Götaland Riket 23,63 21,27 20,75 35,11 32,75 32,1 En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen kan påverka sin inkomstkälla. En redan hög kommunalskatt ger t.ex. ett mer begränsat handlingsutrymme att generera en intäktsökning denna väg. Den totala kommunalskattesatsen uppgår till 35,11 kr vilket är 2,36 kr högre än för regionen och 3,01 kr högre än riket. Det långsiktiga målet för kommunens skattesats är att den ska sänkas. För 2017 föreslås oförändrat. Borgensåtagande och koncernens resultat Borgensåtagande (mnkr) 2015 2016 Kommunägda företag 218,8 varav Munkedals Bostäder AB 175,0 275,0 varav RKHF 37,8 varav Dingle industrilokaler 6,0 Föreningar 0,2 Egna hem och småhus 0,2 Summa Borgensåtagande 219,1 Koncernens resultat 3,3 Borgensåtagande kr/invånare 21 472 Borgensåtagande redovisas utanför balansräkningen men är för kommunen en stor post som medför en ökad risk och ger kommunen lägre handlingsberedskap. De borgensåtagande som kommunen ingått ökar från 2013 på 176 mnkr till att för 2015 uppgå till 219 mnkr. Pensionsförpliktelse före 1998, sjunker för andra året i rad. Detta beror i huvudsak på lägre inkomstbasbelopp. Totalt sett innebär dessa ökade åtaganden en högre risk. Inför kommande år kommer bostadsbolagets borgen att öka. Beviljad ökning är 100 mnkr. Avslutande kommentarer För att uppnå och god ekonomisk hushållning är det viktigt att ha en god balans mellan löpande intäkter och kostnader. Precis som det finansiella målet är uppsatt behöver resultatet stabilt uppgå till 2 %. Med en sådan resultatnivå klarar kommunen av att finansiera större delen av sin tillgångsökning med skatteintäkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan bibehålla sin finansiella handlingsberedskap på kort och lång sikt. För att leva upp till god ekonomisk hushållning bör de uppsatta långsiktiga målen hållas. Främst handlar det om att komma tillrätta med nettokostnadsandelen dvs verksamheternas intäkter och kostnader. Nivån måste sänkas för att skapa utrymme till resultat och självfinansiering av investeringar men även göra det möjligt att ge utrymme till amortering av de långfristiga skulderna. Och också ge utrymme för kommande satsningar som kommande investeringsbehov.

73 5.2 Mål för god ekonomisk hushållning 5.2.1 Finansiella inriktningsmål 2015-2019 De finansiella inriktningsmålen gäller planerings perioden 2015-2019 (antagna KF 2015-11-27 84). Målen följs upp i den årliga budgetprocessen. Därefter sker avstämning i varje årsbokslut samt efter budget 2019. Resultatmål På lång sikt ska det genomsnittliga resultatet, i förhållande till skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, uppgå till 2 % Soliditetsmål Soliditeten ska öka med 4 procentenheter Investeringsmål Självfinansieringsgrad av investeringar 100 % Skattemål Skattesatsen ska sänkas Finansiella resultatmål 2016-2017 Resultatatmål är framtagna som delmål för att nå inriktningsmålen (antagna KF 2015-11-26 81). Resultatmål Årets resultat: skall uppgå till 2 % av skatteintäkter och generellt statsbidrag. Budgeterat resultat för 2016: 11,4 mnkr. Budgeterat resultat för 2017: 12,6 mnkr (april) Soliditetsmål Positiv soliditetsutveckling med en ökning på 0,8 % enheter. Soliditet för år 2016: 39,2 % Soliditet för år 2017: 40,0 % Investeringsmål Nettoinvesteringarna uppgår högst till 30 mnkr årligen Skattemål Föreslås vara oförändrad Uppföljning av finansiella inriktningsmål (långsiktiga) I nedan tabell framgår målnivåerna för respektive år. Uppföljning kommer att ske för varje budgetår. I tabellen framgår också uppföljning för budgetår 2015 samt en första prognos för 2016. För 2016 pekar samtliga mål på en negativ avvikelse undantaget investeringsmålet. Finansiella Resultatmål (planperiod 2015-2019) inriktningsmålet År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 planperiod 2015-2019 På lång sikt ska det genomsnittliga resultatet, i förhållande till skatteintäkter samt generella stats bidrag och utjämning, uppgå till 2 % Mål Utfall Mål Utfall/ prognos april Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål, genomsnitt 2 % Årets resultat. Andel av skatteintäkter och generellt statsbidrag, (%) 0,25 0,03 2 0,9 2 2 2 0,48 Årets resultat (mnkr) 1,4 0,173 11,4 5,3 12,6 12,8 12,9 2,7 Soliditetsmål (planperiod 2015-2019) År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 plan period 2015-2019 Soliditeten ska öka med 4 procentenheter Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål, 4 % ökning Mål 41,6 Positiv soliditetsutveckling, ökning med 0,8 % enheter per år 2015-2019 38,4 34,7 39,2 36,2 40,0 40,8 41,6 35,5 Nettokostnad (planperiod 2015-2019) År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 plan period 2015-2019 Nettokostnaderna får inte öka snabbare än skatteintäkter och generella bidrag Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål, 98 % Verksamhetens nettokostnadsandel ska högst vara 98 % 98 99,4 98 98,6 98 98 98 99,0 Investeringsmål (planperiod 2015-2019) År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 plan period 2015-2019 Självfinansieringsgrad av investeringar 100 % Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål, 100% Max investeringsnivå, (mnkr) 30 41,4 30 27,6 30 30 30 inom ram Finansieringsgrad (självfinansiering investering) 100% 46% 100% 95,4% 100% 100% 100% 70,7 Skattemål (planperiod 2015-2019) År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 plan period 2015-2019 Skattesatsen ska sänkas Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål Utfall Mål, sänkas Skattesats 22:68 22:68 22:68 23,63 Lägre än 22:68

74 5.2.2 Verksamhetens inriktningsmål Nedanstående mål gäller för planeringsperioden 2016-2019. Alla 1. Yttersta vikt att barnkonventionen implementeras i all kommunal verksamhet, likväl jämställdhet, integration och solidaritet. 2. Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut Utbildning 3. Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt. Vård och Omsorg 4. Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. Näringsliv och arbete 5. Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling Samhällsbyggnad och infrastruktur 6. Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur. Fritid och Kultur 7. Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjudas idrott -fritids -och kulturaktiviteter av varierande karaktär och god kvalitet. Rollen som arbetsgivare 8. Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald. Styrning och ledning 9. Styrdokumenten ska vara aktuella, kända och regelbundet följas upp. Antagna policydokument revideras med regelbundenhet minst, var fjärde år. Uppföljning av verksamhetens inriktningsmål Uppföljning av inriktningsmålen för planeringsperioden görs för första gången i delårsbokslut april 2016. Av de nio mål är endast fem delvis uppfyllda. 5.2.3 Balanskrav och resultatutjämningsreserv Det lagstadgade balanskravet infördes i kommunallagen år 2000. Det innebär att kommunerna ska besluta om en budget där intäkter överstiger kostnaderna. Skulle resultatet, när året är slut, vara negativt ska kommunen inom en tidsperiod om tre år återställa det uppkomna underskottet. Detta genom att kommunfullmäktige beslutar om en plan för hur det ska ske. Lagstiftningen vad gäller RUR ger kommuner möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Med RUR kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort, det vill säga inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. RUR ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen. Munkedal har beslutat att reservering till RUR får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av den del av årets resultat efter balanskravsutredningar som överstiger: en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, eller två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, om en kommun eller ett landsting har ett negativt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensions förpliktelser. Huvudregeln för resultatutjämningen ska vara att ianspråktagandet endast kan göras av de medel som redan finns reserverade i resultatutjämningsreserven. Mot bakgrund av att Munkedals kommun har en relativt hög skuldsättning samt höga borgensåtaganden får resultatutjämningsreserven maximalt uppgå till 10 mnkr. Tioårigt genomsnitt samt årlig 2014 2015 2016 2017 2018 2019 utveckling Snitt 10 år 3,9 3,9 4,0 4,1 4,0 3,90 Årlig ökning 3,6 4,5 5,1 5,2 4,3 4,3 Differens -0,3 0,1 1,1 1,1 0,3 0,4 För Munkedals kommun tillämpas modellen att en prognos av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, används som riktvärde för när uttag ska få göras ur RUR samt att man ska ha ett negativt resultat. Som det ser ut är det inte möjligt att nyttja RUR mellan2016-2019. Resultatutjämningsreserven (RUR)(mnkr) 2015 Ingående värde 6,1 Reservering till RUR 0,0 Disponering av RUR 0,0 Utgående värde 6,1 Kommunen reserverade 7,5 mnkr 2013. 2014 togs 1,4 mnkr i anspråk det innebär att 6,1 mnkr återstår som utgående värde 2015.

75 6. Personalredovisning Lönebildning i Munkedals kommun Avtalen har utvecklats från att bygga på centrala och generella lönepåslag till att numera bygga på en individuell och differentierad lönesättning som bestäms på lokal nivå. Avtalen ger större möjligheter att genomföra lönebildningen utifrån egna förutsättningar och prioriteringar. Ett aktivt lönepolitiskt arbete som är nära sammankopplat med långsiktig verksamhetsplanering och budgetarbete ställer krav på förmågan att bedriva ett ambitiöst och strukturerat arbete. En väl fungerande lönebildningsprocess där de anställda förstår sin lönesättning bidrar till en effektivare verksamhet. Det finns behov av en långsiktig viljeinriktning för den framtida lönestrukturen som är kopplad till budgetprocessen. Principer för lönesättning innebär att lönen ska fastställas med hänsyn till arbetets svårighetsgrad och ansvar, medarbetarens arbetsinsatser och personliga kompetens och marknadsanpassning vid bristsituationer. Viljeinriktningen ska ligga till grund för den årliga lönerevisionen och vara en del i budgetberedningen. Det framtida arbetssättet innebär en koppling mellan budgetprocessen och kommunfullmäktiges beslut om en tvåårig budget innehållande en total avsättning för löneökningar. Det ska inbegripa en övergripande analys i budgethandlingen. Underlaget ska innehålla en beskrivning av de centrala avtalen, lönenivåer/lönespridning mellan grupper, pensionsavgångar, arbetsmarknadsläge, resultat av lönekartläggning och jämförbar lönestatistik. Kartläggning och analys ska följas av en viljeinriktning och handlingsplan med förslag till särskilda struktursatsningar samt en grov kostnadsberäkning. Detta budgetbeslut ska vara vägledande för kommande lönerevisioner två år framåt och kan komma att revideras årligen. Beredningen kommer att starta under hösten 2016 inför mål -och resursplanen 2018-2019. De grupper som kommer att vara bristyrken är förskollärare/fritidspedagoger, socialsekreterare, undersköterskor, chefer, kockar och lärare. Utmaningar Attraktiv arbetsgivare För att vara en attraktiv arbetsgivare behöver kommunen fokusera på ledarskap, medarbetarskap, förebyggande hälsoarbete och förbättrad organisation. Andra delar som är viktiga att utveckla är det systematiska arbetsmiljöarbetet med nya krav på social och organisatorisk arbetsmiljö samt jämställdhet. Ledarskapsutbildningar för nya chefer, mentorskap samt en översyn av vilka förutsättningar t ex en äldreomsorgschef eller rektor, har för att utöva sitt ledarskap. Kommunen står också inför en stor utmaning när det gäller den framtida personalförsörjningen. Utmaningen ligger i att både rekrytera och introducera nya medarbetare samt behålla, ta tillvara och kompetensutveckla befintliga medarbetare. Dessa utmaningar ställer stora krav på det personalstrategiska arbetet. Pensionsavgångar Fram till om med 2020 kommer 92 anställda att vara 65 år det innebär ca 11 % av totalt antalet anställda (mätt utifrån 2015 års anställda). De anställda fördelar sig mellan sektor Omsorg (avdelning vård och äldreomsorg) samt sektor Barn- och utbildning. Detta är en stor utmaning framöver. 2017 2018 2019 2020 Munkedals kommun 14 26 21 32 Kommunledningsstab/ Sektor Samhällsbyggnad 6 4 1 7 Sektor Barn o utbildning 1 10 9 12 Sektor Stöd 3 2 2 Sektor Vård o omsorg 7 8 9 11 Källa: Heroma lönessystem Samtidigt fortsätter kommunens pensionskostnader att öka. Årliga kostnaden har uppgått till ca 31 mnkr de senaste åren. Fram till 2020 kommer en ökning att ske till ca 38 mnkr. Inför 2017 beräknas en mindre höjning men inför kommande budgetår kommer denna kostnadökning innebära att en allt mindre del av resurserna kan användas till den löpande verksamheten. 2015-12-31 2016 2017 2018 2019 2020 Förändring av pens.avsättning 0,2-0,3-0,2-0,1-0,2-0,2 Pensionsutbetalningar 9,2 9,0 9,3 9,7 10,1 10,6 Premier 15,1 15,9 17,0 19,4 20,3 19,8 Finansiell kostnad 0 0,1 0,1 0,2 0,2 0,3 Löneskatt 6,0 6,0 6,4 7,1 7,4 7,4 Summa kostnader 30,5 30,7 32,6 36,2 37,8 37,9 Källa: Skandia Ohälsa/Sjukfrånvaro En av samhällets utmaningar är den stora ökningen av antalet anmälda arbetssjukdomar på grund av bland annat för hög arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. I Sverige har den psykiska ohälsan ökat med 70 % på fem år. Detta är även kommunens stora utmaning och tillsammans behöver vi hantera den fortsatt ökade psykiska ohälsan, vars orsaker finns att söka både på individ som grupp och organisationsnivå. Fler blir idag sjuka av jobbstressen än för fem år sedan och det ser vi även inom nya grupper ex inom administrativa yrken. Personalenheten behöver öka stödet till enheterna i arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet, ta fram rutiner för att hantera kränkande särbehandling samt ge kontinuerliga utbildningar för chefer i arbetsmiljö och ledarskap. Forskning visar att ett nära och kommunikativt ledarskap ökar trivsel och delaktighet på arbetsplatsen, vilket är en utmaning i kommunen då många enhetschefer har för stora arbetsgrupper, 35-55 medarbetare per chef. Att skapa goda förutsättningar för kommunens chefer ökar även möjligheten att skapa friska arbetsplatser. Tillsammans med företagshälsovården kommer vi även att ta fram metoder för att arbeta med åtgärder främst inom grupperna risk (rökning, alkohol, stress, dålig sömn, ångest) och sjuk (utmattningssyndrom, depression, hög stress) t ex via riktade gruppinsatser samt framtagning av verksamhetsplaner med respektive sektor.

76 7. Jämförelse I nedanstående avsnitt görs några jämförelser med andra kommuner samt över tid. 7.1 Finansiella jämförelser i Norra Bohuslän Kommunforskningen i Väst (Kfi) sammanställer årligen finansiella profiler för kommuner. Den senaste avser 2013-2015 års bokslut. Den finansiella situationen redovisas utifrån åtta nyckeltal och fyra perspektiv (långsiktig/kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen). Sammanfattning Munkedals finansiella profil har försämrats jämfört med 2014. Kommunens resultat för 2015 är glädjande åter igen positivt. Trots det är kommunens beredskapsförmåga att hantera stora kostnadsförändringar inte tillräcklig. Finansiella analysen visar att kommunen har en svag ekonomisk ställning. Dessa förändringar gör att kommunens ekonomiska ställning är svagast i kommungruppen i norra Bohuslän. Den finansiella profilen har tidigare år präglats av en god kontrollsida och en god kortsiktig betalningsförmåga. Långsiktig kapacitet och risksidan har varit svag under många år med bland annat hög skattesats och låg soliditet. Spindeldiagrammet för 2014 visar tydligt att den tidigare starka kontrollsidan har försämrat i jämförelse med kommungruppen vilket sätter kommunens ekonomi på stora prövningar framöver. Kommunen har stort behov av att förbättra den långsiktiga kapaciteten och minska den risk som profilens högra sida visar. För att förbättra kommunens beredskap och möjlighet att hantera risk krävs att skattesatsen sänks och att soliditeten fortsätter att stärkas. För att åstadkomma detta krävs stabilt goda resultat och budgetföljsamhet under flera år samt amortering av långfristiga skulder.

77 7.2 Nettokostnadsavvikelse I tabellen nedan presenteras en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än det är motiverat av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, en negativ avvikelse visar det omvända. Kommunens nettokostnad erhålls genom att minska kostnaderna för en viss verksamhet med verksamhetens intäkter, som i huvudsak består av öronmärkta statsbidrag, verksamhetsavgifter, hyresintäkter och andra försäljningsintäkter. Strukturårsjusterad standardkostnad Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna strukturella kostnadsskillnader dvs. sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, bebyggelsestruktur med mera. Systemet ska däremot inte utjämna för de kostnadsskillnader som beror på skillnader i ambitionsnivå, effektivitet eller avgifter. I kostnadsutjämningen beräknas en standardkostnad för varje verksamhet i kronor per invånare för respektive kommun. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och Nettokostnadsavvikelse % effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. Ny beräkning av kostnadsutjämning I tabellen framgår att talen har förändrats rejält mellan 2012 och 2013. Det beror på att från och med 2013 så slog den nya kostnadsutjämningsförslaget (betänkandet likvärdiga förutsättningar) igenom. Från att betalat en avgift till kostnadsutjämningssystemet blir nu Munkedal bidragstagare och intäkterna ökade med ca 17 mnkr. Justeringen/förändringen avsåg främst att förändring inom delsystem barnomsorg och grundskolan samt individ och familjeomsorg (IFO) samt ökad avgift för äldreomsorgen. Justeringen av kostnadsutjämningsförslaget ger utslag i 2013 års siffror. Förskola/barnomsorg förändrades kraftigt och med den korrigerade beräkningen och ligger nu på lägre kostnader än vad som motiveras. Över tid kan har Munkedals äldreomsorg samt individ och familjeomsorgs kostnadsnivå legat högt. Över tid har Munkedals äldreomsorg samt individ och familjeomsorgs kostnadsnivå legat högt. För IFO ligger kostnaderna 88,3 % (2015 års värde) högre än vad strukturen motiverar. Omräknat innebär det 26 mnkr. Motsvarande för äldreomsorgen är 24 % och omräknat uppgår det till 32 mnkr mer än strukturen motiverar. En rejäl ökning både inom äldreomsorgen samt IFO har skett mellan 2013-2015. Totalt läggs närmare 58 mnkr mer inom dessa områden. Jämfört med äldreomsorg och IFO så har skolan kostnader sjunkt inom samtliga delar och ligger lägre än strukturen motiverar med en kostnad på ca 8 mnkr. 2012 2013 2014 2015 Nettokostnadsavvikelse fritidshem inkl. öppen fritidsverksamhet, (%) 20,1 Nettokostnadsavvikelse förskola inkl. öppen förskola, (%) -17,3 Nettokostnadsavvikelse förskola och skolbarnomsorg, (%) 26,7-5,4-3,8 Nettokostnadsavvikelse grundskola, (%) 5,6 2,6 4,3 0,4 Nettokostnadsavvikelse gymnasieskola, (%) -6,4-8,1-10,0-12,0 Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) 20,9 21,1 21,7 24,0 Nettokostnadsavvikelse LSS, andel (%) 6,6 3,3 3,4 2,8 Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, (%) 43,7 29,0 63,5 88,3 Nettokostnadsavvikelse totalt (exkl. LSS), andel (%) 15,2 8,2 11,7 12,0 Redovisat i mnkr avvikelsen med vad som är motiverat. Redovisat för 2015 Standard kostnad (mnkr) Netto kostnad (mnkr) Fritidshem inkl. öppen fritidsverksamhet* 10,9 13,1 Avvikelse (mnkr)* 2,2 Diff (kr/inv) Nettokostnad savvikelse % 215 20,1 Förskola inkl. öppen förskola* 53,1 43,9-9,2-903 -17,3 Förskola och skolbarnomsorg 60,2 Grundskola 102,0 102,5-0,4-42 0,4% Gymnasieskola 48,2 42,4 5,8 568-12% IFO 29,1 54,7-25,7-2 515 88,3% Äldreomsorg 132,6 164,5-31,8-3 118 24,0% LSS 48,1 49,4-1,3-130 2,80% Totalt Munkedal -60,5-5 925 Totalt sett innebär det att kostnaderna ligger ca 60 mnkr (omräknat till skattekronor 3,1 kr) högre än vad kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen.

78 7.3 Verksamhetsjämförelser Äldreomsorg Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) 2014 2015 Liknande kommuner äldreomsorg 0,5-0,2 Munkedal 21,7 24,0 I tabellen framgår nettkostnadsavvikelsen i förhållande till jämförbara kommuner. Nettokostnad äldreomsorg, kr/inv Nettokostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/inv Nettokostnad ordinärt boende äldreomsorg, kr/inv Ovan tabell visar kostnaderna nedbrutet till särskilt boende samt ordinärt boende (hemtjänst, hemsjukvård, kortidsboende mm). Särskild boende Kvalitetsmått 2015 2014 2013 Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende (index %) Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende % Källa: KKIK 52 55 55 81 77 - Kvalitetsmätningarna visar på låg nöjdhet i jämförelse med samtliga kommuner i Sverige. Genomsnittet med deltagande kommuner i KPB mätningen är 1 752 kr/dygn och 606 tkr/plats. Antal platser 2013 2014 2015 Liknande kommuner 12 021 12 456 13 115 Munkedal 14 114 15 149 16 115 Liknande kommuner 6 746 6 913 7 275 Munkedal 8 206 8 743 9 113 Liknande kommuner 5 162 5 412 5 689 Munkedal 5 864 6 337 6 942 Kostnad per brukare (KPB) 2014 2013 2012 Kostnad/dygn särskilt boende (kr) 1 836 1 744 1 806 Kostnad/plats särskilt boende (tkr) 661 611 619 Beläggning särskilt boende % 99 % 96 % 94 % 2015 2014 2013 Antal platser särskilda boende kommunen 129 129 132 Varav vård och omsorgsboende 74 74 76 Varav vård och omsorgsboende - demens 55 55 56 Källa: Magna Cura, Egen mätning Täthet personal per plats 2015 2014 2013 Vård och omsorgsboende/demens 0,68 0,68 0,67 Vård och omsorgsboende 0,58 0,58 0,54 Korttidsenhet, Violen 0,58 0,58 0,54 Korttidsplatser, Dinglegården 0,49 0,49 0,51 Natt varierar mellan 0,11-0,23 0,15 0,15 0,14 Källa: egen mätning Nyckeltalen indikerar höga kostnader jämfört med andra kommuner och med nettokostnadsavvikelsen samt låg nöjdhet bland brukare. Hemtjänst Kvalitetsmått 2015 2014 2013 Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? (index %) Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst % Tabellen visar på en mycket hög nöjdhet. 61 61 70 97 97 94 Kostnad per brukare (KPB) 2014 2013 2012 KPB, Kostnad/beviljad hemtjänsttimma egen regi (kr) 453 494 424 KPB, Kostnad/beviljad hemtjänsttimma extern (kr) 483 380 248 Hemtjänsttimmar enligt KPB, antal timmar/inv. 80+ 87 73 79 Ytterfall ordinärt boende enligt KPB, andel brukare (%) 1,7 1,6 1,4 Snittet för kommuner som deltar i KPB är 445 kr/tim. Beviljade timmar Timmar/ månad Timmar/ person Antal personer År 2013 71 258 5 938 31 190 2014 90 587 7 549 40 190 2015 97 901 8 158 43 188 2016 (tom april) 30 877 7 719 40 192 Antal beviljade timmar har ökat markant från 2013 fram till 2015. Under 2016 ser det ut som antal timmar sjunker. Nyckeltalen för hemtjänsten indikerar mycket nöjda brukare samt ett högt kostnadsläge.

79 Barn och Utbildning Grundskola År 2015 2014 2013 Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? 95 92 88 (%) Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? 62 58 59 (%) Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. (Elev i åk 9 som är behöriga till ett 84,0 84,8 86,8 yrkesprogram) (%) Kostnad per betygspoäng. (kostnadseffektivitet inom skolan) (kr) 362 344 355 En stadig ökning av resultaten har skett över en treårsperiod. Från 88 % till 95 %. Genomsnittet för 290 kommuner är 93 %. Orsaken kan vara att skolorna aktivt har arbetat med Språkplaner och Matematikplan. Antalet barn i grundskolan inkl förskoleklass har ökat med 85 elever lå 2015/16. Det är framförallt i Munkedal som antal elev ökar. Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev 2012 2013 2014 Liknande kommuner grundskola, Munkedal, 2014 100 879 102 929 105 823 Munkedal 94 747 94 973 98 949 Källa: Kolada Kostnaderna för grundskolan är lägre än för jämförbara kommuner. Personaltäthet Pedagogisk All personal Underv tj Tj med Elevass personal annat uppdr Dals-Ed 9,2 7,6 0,4 1,3 Färgelanda 9,4 8,5 0,3 0,6 Lysekil 9,9 7,7 0,7 1,6 Munkedal 10,5 7,7 0,7 2,1 Orust 9,6 8,5 0,9 0,2 Sotenäs 9,5 8,7 0,4 0,4 Strömstad 9,9 7,6 1,5 0,8 Tanum 9,4 8,2 0,3 0,9 Resultaten har förbättrats och kostnaderna är lägre än med jämförbara kommuner. Samtidigt visar jämförelse med V8 kommunerna på en hög personaltäthet. Inom Individ och familjeomsorgen 2016 tom 2012 2013 2014 2015 april Grundskola antal elever 1067 1070 1076 1096 1181 Bruksskolan 155 155 179 182 210 Centrumskolan 97 104 126 139 147 Fisketorp 59 58 0 0 0 Hedekas Skola 109 103 106 111 111 Hällevadsholms Skola 82 79 89 91 88 Kungsmarksskolan 379 364 319 311 344 Munkedalsskolan 186 207 257 262 281 Antalet placerade barn har totalt sett ökat sedan 2013. Detta som en följd av att barn utsatts för risker i hälsa och utveckling i sin hemmiljö. Placerade barn på institution eller i familjehem fortsätter för 2016 att ligga på samma nivå. Individ och familjeomsorgens utfall och budgettilldelning 2011-2016 Nettokostnaderna har ökat från 27 mnkr till 51 mnkr mellan åren 2012-2016. Samtidigt har verksamhetens budgettilldelning ökat dock inte i samma omfattning som kostnaderna har ökat. Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Nettokostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Nettokostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Nettokostnad familjerätt, kr/inv Nettokostnad missbrukarvård totalt för vuxna, kr/inv Nettokostnad övrig vuxenvård, kr/inv 2013 2014 2015 Liknande kommuner IFO, 2 549 2 621 2743 Munkedal 3 300 4 306 5 362 Liknande kommuner IFO, 1 001 1 106 1 158 Munkedal 1 947 2 731 3 884 Liknande kommuner IFO, 926 872 794 Munkedal 1 047 1 139 985 Liknande kommuner IFO, 76 64 79 Munkedal 54 53 38 Liknande kommuner IFO, 449 490 633 Munkedal 250 380 453 Liknande kommuner IFO, 96 89 79 Munkedal 2 3 1 Nedbrutet per verksamhetområde framgår ett högt kostnadsläge inom i princip samtliga områden (undantaget missbruksvård vuxna och övrig vuxenvård). Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, (%) 2014 2015 Liknande kommuner -0,5 2,3 Munkedal 63,5 88,3 Nettokostnadsavvikelsen visar på en stor negativ avvikelse. I jämförelse med samtliga landets kommuner ligger Malås kommun högst (90,8%) och Munkedal kommer på andra plats högst i riket med (88,3%).

80 9. Förutsättningar 2017 9.1 Finansiella målsättningar Budgeterat resultat Kommunfullmäktiges beslutade är att det budgeterade resultatet ska uppgå till 12,6 mnkr år 2017 d.v.s. 2 % av skatter och generella bidrag. Kommunstyrelsen erhöll i budget 2016 ett utökat kommunbidrag på 5,7 mnkr. From 2017 ska återlämning ske. Detta kommer att ske succesivt den kommande treårsperioden. För 2017 minskar ramen med 1,8 mnkr, 2018-1,9 mnkr och för 2019 ytterligare -2,0 mnkr. Succesiv uppbyggnad av resultatet Budget 2015 2016 2016 2017 2018 2019 mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Budgeterat 0,25 % resultat % 2,0 % 1,0 % 1,33 % 1,66 % 2,0 % Budgeterat resultat -1,4-11,4-5,7-7,8-10,0-12,4 Utlånat resultat -9,6 0,0-5,7-3,9-2,0 0,0 Utökning l KS 5,7 3,9 2,0 0 Minska ram 5,7-1,8-1,9-2,0 Soliditet Soliditeten ska öka med 0,8 % enheter per år. Investeringar Investeringsnivån ska ligga på 30 mnkr. Samtliga investeringar måste rymmas inom de budgeterade kapitalkostnaderna. Enligt kommunfullmäktiges krav på god ekonomisk hushållning ska nettoinvesteringarna inom den skattefinansierade verksamheten (efter avdrag för amorteringar på utlämnade lån och försäljningar) finansieras av avskrivningar och resultat till 100 %. Avskrivningarna uppgår till 23,5 mnkr det tillsammans med ett budgeterade resultatet på 12,6 mnkr innebär en självfinansiering på 100 % vid investering på 30 mnkr. Årets investeringar hamnar dock på 47 mnkr. Detta beror på om- och tillbyggnad av brandstationen i Munkedal. Investeringsutgiften uppgår till totalt 21 mnkr. Västra Götalands Regionen (VGR) står för större delen av kapitalkostnaderna för denna investering med externa hyresintäkter. Däremot påverkas kommunens likviditet. I budget 2017 har inte tagits hänsyn till utredning om nytt äldreboende samt ombyggnationer av befintliga lokaler. Uppskattningsvis kommer investeringsbudgeten behöva öka med ca 110 mnkr för respektive av åren 2018-2019 för att möta detta behov. 9.2 Internränta Internräntan för 2017 är satt till 2,9 %. 9.3 Lånebehov Givet beslutad investeringsvolym beräknas lånebehovet uppgå till 11 mnkr. Detta beror på om- och tillbyggnad av brandstation. Låneramen beräknas till summan av årets avskrivningar 23,5 mnkr plus budgeterat resultat 12,6 mnkr (36,1 mnkr) minus investeringsbudgeten (47,1-36=11 mnkr). 9.4 Befolkningsantagande Ett mycket viktigt datum för det kommande åren är den 1 november då invånarantalet fastställs för de nästkommande årets ekonomiska skatteberäkning. Befolkningsutvecklingen i kommunen utgår utifrån kommunens egen bedömning. Nedan finns en beskrivning över tid hur det sett ut i Munkedals kommuns egna budgetantaganden och hur utfallet 1 november har sett ut samt SCB-prognos. SCB beräknar invånarantalet baserat på ett riksgenomsnitt. För budget 2017 beräknar SCB Munkedals invånare till 10 331. SCB:s prognos är hög då de räknar med ca 100 kommuninvånare mer än vad det generella utfallet generellt har varit per 1 november. Därav görs en egen bedömning. Kommunfullmäktige beslutade att justera invånarantagandet för 2016 till 10 220 och för 2017 10 220 på grund av att invånarna sjönk 1 nov 2015 till 10 204. Under 2016 har invånarantalet ökat pga. permanent uppehållstillstånd. Enligt rikets prognos och Budget 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 9.5 Skatteintäkter och generella statsbidrag Prognos 2018 Skatteprognosen för år 2017 bygger på SKL:s prognos från den 28/4 (cirkulär 16:17). För år 2016 ökade skatteintäkter och generella statsbidrag med totalt 42,3 mnkr (7,7 %) jämfört med föregående år. Den totala skattetillväxten för 2017 inkl. flyktingmedel är 38,5 mnkr (6,5 %). Skattetillväxten för 2018-2019 beräknas minskas drastiskt till ca 2,2 % per år. 9.5.1 Kostnadsutjämning och generella statsbidrag Prognos 2019 fastställt antal invånare 1 nov 10 204 10 331 10 492 10 666 10 814 Egna budgetantaganden 10 200 10 220 10 220 10 240 10 250 Förändring budget/utfall 1 nov 26 Förändring budget/budget mellan år 10 20 0 20 10 Befolkningsprognos 2016-05-18 10 252 Statens satsning 10 miljarder. Av de aviserade 10 miljarderna tilldelas Munkedal 13,1 mnkr. Dessa ingår inte i anslaget för kommunalekonomisk utjämning än. Därför redovisas dessa på en separat rad i tabell skatteintäkter över tid.

81 Pengarna till kommunsektorn kommer dels att fördelas på samma sätt som via det kommunalekonomiska utjämningssystemet(kronor per invånare) dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och nyanlända. Från år 2021 kommer hela tillskottet ska ligga i anslaget för den kommunalekonomiska utjämningen som generellt statsbidrag. Dessa ingår inte i anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Kostnadsutjämning SKL har gjort en preliminär beräkning av 2017 års kostnadsutjämning med hjälp av uppdaterat underlag från Statistiska centralbyrån (SCB). För Munkedals del förbättras prognosen för konstadsutjämningen med 578 kr/ inv. vilket innebär ett ökat bidrag i kostnadsutjämningen med 5,9 mnkr för 2017 och framåt. Främst är det ersättningen för gymnasieskola och äldreomsorg som ö kat.bidraget totalt för kommunen är skillnaden mellan kommunens så kallade standard/strukturkostnad och den genomsnittliga strukturkostnaden för riket. Sammanställning avvikelse från riket (ersättning kr/inv. uppräknade delar 2016 jämfört med 2017 se tabell). STANDARDKOSTNAD UPPRÄKNAD (kr/inv.) 2017 2016 Diff. 2016 JÄMFÖRT MED 2017 Munkedal 1 541 963 578 FÖRSKOLA -970-993 23 GRUNDSKOLA -69 16-85 GYMNASIESKOLA 1 210 843 367 IFO -1 016-1 045 29 ÄLDREOMSORG 3 151 2 891 260 BEFOLKNINGSFÖRÄNDR -7-25 18 KOLLEKTIVTRAFIK 80 76 4 BARN MED UT. BAKGRUND -135-114 -21 BEBYGGELSESTRUKTUR -316-318 2 LÖNEUTJÄMNING -387-370 -17 DÄRAV NPI 0 2-2 Preliminär LSS-utjämning 2017 Även ny prognos för utfallet i LSS-utjämningen 2017 har gjorts som baseras på 2015 års ekonomiska utfall för de flesta kommuner. Beräkningarna grundar sig på följande förutsättningar: Antalet LSS-insatser per den 1 oktober 2015 enligt uppgifter från Socialstyrelsen. Antalet beslut om personlig assistans enligt SFB i oktober 2015 enligt uppgifter från Försäkringskassan. Munkedal har även fått ökat bidrag i LSS utjämningen då standardkostnaden är högre i Munkedal än i riket per invånare med 184 kr/inv. vilket innebär ett bidrag med 1,9 mnkr. En förbättring jämfört med föregående år med 1,5 mnkr. Kr/inv. År 2017 Riket 4 604 Munkedal 4 788 avvikelse 184 Skattetillväxt 2018-2019 Skattetillväxten för 2018-2019 minskar drastiskt till ca 2,2 % per år. Den aktuella prognosen innebär en kraftig nedrevidering jämfört med den prognos som SKL publicerade i februari (Cirkulär 16:07). Att skatteunderlagstillväxten avtar efter 2017 beror till stor del på att arbetsmarknadsläget leder till svagare sysselsättningstillväxt. Dessutom upphör grundavdragen att bidra till ökat skatteunderlag, eftersom våra beräkningar på ett par års sikt utgår från att de stiger i samma takt som taxerad inkomst. Det beror på att SKL:s nuvarande beräkningar utgår från att arbetsmarknaden når balans år 2019 på en lägre sysselsättningsnivå än vad vi räknade med i februari. Detta är en följd av att Statistiska Centralbyråns nya befolkningsprognos visar mindre ökning av befolkningen i arbetsför ålder än deras förra prognos, som låg till grund för beräkningarna i februari. Detta innebär att skattetillväxten 2018-2019 inte kommer att räcka fullt ut till avsättningar för pris och löneökningar. Skatteintäkter över tid Belopp i Mnkr Bokslut 2015 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Skatteintäkter 404,6 409,5 443,6 458,5 472,3 487,3 Inkomstutjämn.bidrag 147,3 114,8 121,1 126,2 129,0 130,6 Kostnadsutjämning 6,8 9,9 15,7 15,8 15,8 Regleringsbidrag/-avgift 0,9-2,4-2,5-5,1-7,9 Strukturbidrag 1,1 1,1 0,0 0,0 0,0 LSS-utjämning -1,6 0,4 1,9 1,9 1,9 Summa intäkter 551,9 531,4 573,7 599,8 613,9 627,8 Fastighetsavgift 20,2 20,2 19,5 19,5 19,5 Summa skatter inkl fastavg. 551,9 551,6 593,9 619,3 633,4 647,3 Aviserat generellt bidrag* 13,1 13,1 13,1 Summa intäkter 551,9 551,6 593,9 632,4 646,5 660,4 Förändring i % skatter och bidrag SKL 3,4% 6,8% 7,7% 6,5% 2,2% 2,1% Förändring i mnkr 34,9 42,3 38,5 14,0 13,9

82 9.6 Avsättningar Totalt för löne- och prisuppräkning samt kapitalkostnader är avsatt 17,5 mnkr. Löneökningar SKLs bedömning, cirkulär 16:17, visar att löneökningarna i riket ligger på ca 3,4 procent för år 2017. Gjorda beräkningar för avsättning till tillsvidare anställdas löneökningar utgår från den lönestrategi kommunen antagit, centrala avtal och den omvärldsbevakning som gjorts. Avsättning för tillsvidare för år 2017 är 3,4 procent (12,5 mnkr) där även prioriteringar ingår. Beräkningen utgår från 2016 års beräknade lönenivå. Dessa avsättningar ligger centralt och fördelas ut när faktiska utbetalningen sker som ett kommunbidrag. Skulle avtalen ändras eller på något sätt överstiga det avsatta medlen för löneökning får nämnderna själva finansiera detta. Avsättning för tim och ob-ersättning beräknas också. Där en avsättning har gjorts med 0,760 mnkr för tim och familjehem. Ingen avsättning för Ob-ersättning då ingen aviserat höjning har skett. Prisökningar Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos (dock justerad för den statliga lärarlönesatsningen),och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. För 2016 och 2017 påverkar lärarlönesatsningen PKV (prisindex för kommunal verksamhet) med 0,3 procentenheter per år, SKL räknar även med högre pensionskostnader framöver. För budgetåret finns 2,3 mnkr avsatt för att kompensera indexökningar. Kostnader som inte täcks inom avsatt pott får varje nämnd finansiera inom sin ram. bla. Äldreboende men även för osäkerheten och den aviserade minskningen av skattetillväxten 2018-2019. Under åren 2018-2019 kommer inte skattetillväxten att kunna kompensera för de lön och prisavsättningar som krävs som motsvarar 4,2 mnkr. Öronmärka 0,6 mnkr ur anslaget till Kommunfullmäktiges förfogande för kostnader som uppstår och inte är kända i dagsläget för Dingle naturgymnasium. 9.9 Kommunstyrelsens förfogande Anslaget till kommunstyrelsens förfogande uppgick ursprungligen till 11,8 mnkr. Inför 2016 tilldelades kommunstyrelsen en ökning av ram med 1,9 mnkr. Av dessa var 1,1 mnkr en tillfällig ökning. Denna ökning ska återföras anslaget 2018. Under 2016 har 4,6 mnkr ytterligare tillförts kommunstyrelsens verksamheter. Samtliga är nivåhöjande. Det innebär att inför 2017 återstår 5,3 mnkr. KS förfogande 2016 2018 Avsatt 11,80 2,0 tjänst (försörjningsstöd samt missbruk) -1,10 +1,10 Ökat fastighetsunderhåll -0,80 Datorer till skolan -0,52 Ny förskoleavdelning -1,29 Ej genomförd ramminskning -1,95 Avdelningschef till stöd -0,80 Summa kvar 5,3 6,4 Kapitalkostnader Avsättningen för utökade kapitalkostnader beräknas till 1,5 mnkr avseende investeringar ca 30 mnkr. De investeringarna utöver de 30 mnkr finansieras inom verksamhetens driftkostnad och kompenseras inte centralt. 9.7 Ersättning ökade kostnader asyl Under 2015 och 2016 ersattes kommunen med 20,7 mnkr för ett stort mottagande av asylsökande och ensamkommande. Satsningen upphör 2017. 9.8 Kommunfullmäktiges förfogande 2,3 mnkr har varit avsatt till Kommunfullmäktiges förfogande för att parera skatteintäktsprognoserna. Av dessa medel har 0,5 mnkr varit öronmärkta för Projekt Klara. Inför 2017 upphör projektet och anslaget uppgår till 1,8 mnkr. KF förfogande föreslås ökas med det extra statsbidrag samt förbättrad skatteprognos 15,6 mnkr. Detta för att parera kommande kostnader avseende integration samt buffert för ökade kapitalkostnader för

83 10. Drift och investeringsredovisning En god budgetföljsamhet är en förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och därmed god ekonomisk hushållning. 10.1 Ekonomiska ramar nämnder (Kommunbidrag) Budget Budget Plan Plan Nämndernas ram, mnkr 2016 2017 2018 2019 Föränd 2017* Föränd 2018* Föränd 2019* Kommunstyrelsen 563,656 568,672 560,627 544,660 5,016-8,045-15,967 ej utfördelat (succesivt återställning resultat) 0,000-1,900-3,900 0,000-1,900-2,000 Anpassning nybyggnation -6,145-20,112 0,000-6,145-13,967 Byggnämnden 1,981 1,981 1,981 1,981 0,000 0,000 0,000 Lönenämnd 2,531 2,478 2,478 2,478-0,053 0,000 0,000 Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0,000 0,000 0,000 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0,000 0,000 0,000 Överförmyndarnämnden 0,910 0,936 0,936 0,936 0,026 0,000 0,000 Valnämnden 0,010 0,010 0,410 0,010 0,000 0,400-0,400 Summa nämnder 570,715 575,704 568,059 551,692 4,989-7,645-16,367 Förändringar 2016 Under 2016 ökades nämndernas ramar (främst Kommunstyrelsens) med totalt 30,95 mnkr, varav 16,6 mnkr i versksamhetsökningar. Resterande medel som tilldelats är kompensation för pris-och löneökningar samt kapitalkostnader. I KS förfogande fanns under 2016 11,8 mnkr. Utdelning har skett till Kommunstyrelsen i form av utökat kommunbidrag för verksamhetsutökning med 6,5 mnkr. Återstår för 2017 är 5,3 mnkr. En återbetalning till KS förfogande av 1,1 mnkr kommer att ske 2018 från sektor Omsorg. Tillkommande förändringar 2017 Då budgetramar för 2017 redan är fastställda av kommunfullmäktige innebär det att övriga tillkommande förändringar måste hanteras inom ram. Kommunsstyrelsens kostnader har de två senaste åren överskridit budget. Inför budget 2017 är uppdraget att ekonomi och verksamhet ska vara i balans. Detta uppdrag åligger kommunchefen. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att utöka ramen för att täcka kostnader för lokaler samt utökning av föreningsbidrag på totalt 5,188 mnkr. Ramen för Miljönämnden justerats inför 2017 och minskar Kommunstyrelsens ram med 0,172 mnkr. Totalt föreslås en utökad ram på 5,016 mnkr. Finansiering föreslås vara att nyttja en del av det generella statsbidraget från regeringen för flyktingsituationen på 13,1 mnkr och den förbättrade skatteprognosen på 8,9 mnkr. Lönenämnden har en anpassning på 0,053 mnkr där systemkostnaderna ska minskas. Överförmyndarnämnden får en utökning med 0,026 mnkr. Byggnadsnämnd samt övriga nämnder har oförändrad ram under 2017, men kompenseras med pris och löneökningar varje år.

84 Ramförändringar över tid nämnder Ramförändringar 2016 2017 2018 2019 Ram Nämnder 570,715 575,704 568,059 551,692 Ramändring totalt 30,954 4,989-7,645-24,412 Kommunstyrelsen totalt 563,656 568,672 560,627 544,660 Ramändring 30,850 5,016-8,045-24,012 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 14,235 0,000 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet) -0,006 0,000 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) 16,621 5,016 0,000 0,000 Succesiv återställande av resultat 0,000-1,900-3,900 Ökade driftkostnader kapitalkostnader investering 0,000-6,145-20,112 Kommunledningskontor ram 52,627 52,226 53,326 53,326 Ramändring -1,199-0,401 1,100 0,000 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 3,975 0,000 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* -7,919 0,000 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) -2,599-0,401 0,000 0,000 KS förfogande 5,344 0,000 1,100 0,000 Sektor Omsorgs ram 218,409 218,239 217,139 217,139 Ramändring 11,636-0,170-1,100 0,000 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 4,815 0,000 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* 0,769 0,000 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) 6,052-0,170-1,100 0,000 Sektor barn o Utbildnings ram 202,654 203,604 203,604 203,604 Ramändring 18,922 0,950 0,000 0,000 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 3,826 0,000 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* 8,427 0,000 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) 6,669 0,950 0,000 0,000 Sektor Samhällsbyggnads ram 89,967 94,604 94,604 94,604 Ramändring 1,491 4,637 0,000 0,000 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 1,618 0,000 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* -1,283 0,000 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) 1,155 4,637 0,000 0,000 Byggnadsnämndens ram 1,981 1,981 1,981 1,981 Ramändring 0,021 0,000 0,000 0,000 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 0,021 0,000 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* 0,000 0,000 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) 0,000 0,000 0,000 0,000 Lönenämndens ram 2,531 2,478 2,478 2,478 Ramändring 0,083-0,053 0,000 0,000 Ramkompensation för pris-och löneökning samt kapitalkostnader 0,129 0,000 0,000 0,000 Organisationsförändringar (flytt av verksamhet)* 0,000 0,000 0,000 0,000 Verksamhetsförändringar (besparingar och utökningar) -0,046-0,053 0,000 0,000 Smånämnder 2,547 2,573 2,972 2,572 Ramändring 0,001 0,000 0,400-0,400 Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 Överförmyndarnämnden 0,910 0,936 0,936 0,936 Valnämnden 0,010 0,010 0,410 0,010

85 10.2 Resultatbudget Budget Budget Budget Plan Plan Mnkr 2015 2016 2017 2018 2019 Verksamheterna intäkter 91,9 92,8 93,770 94,7 95,7 Verksamheternas kostnader -618,8-649,7 * -683,554-694,6-705,5 Avskrivningar -17,0-20,0-23,459-23,8-25,2 Verksamhetens nettokostnad -543,846-576,892-613,244-623,69-634,983 Skatteintäkter 409,5 443,6 458,528 472,323 487,3 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 142,1 150,3 *173,912 174,149 173,030 Finansiella intäkter 0,2 0,050 0,070 0,400 0,400 Finansiella kostnader -6,6-5,626-6,700-10,417-12,874 Skatter och finansnetto 545,2 588,3 625,810 636,5 647,9 Budgeterat resultat 1,39 11,4 12,6 12,8 12,9 *Satsning flykting 13,1 mnkr i statsbidrag 2017 ingår. Avsatt till KF förfogande under 2017 Resultaträkning Kommunen budgeteterar 2017 ett resultat på 12,6 mnkr. Finansiella målet är 2 % av skatter och bidrag och är 12,6 mnkr. Det ökade statsbidraget samt den förbättrade skatteprognosen innebär att 15,6 mnkr är frigjorda. Dessa föreslås läggas till KF förfogande. Detta för att parera kostnadsökningar avseende integration, ökade kostnader byggnation av äldreboende, osäkerheten i skatteintäktsprognosen framöver.

86 10.4 Ekonomisk sammanställning 10 års översikt I tioårsöversikten redovisas kommunens ekonomiska utveckling och ställning och planerade utvecklingen under en tio-årsperiod. Redovisas gör resultaträkningen och balansräkningen för kommunen samt väsentliga nyckeltal. Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Budget Plan Plan (Belopp i mnkr) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Verksamhetens intäkter 108 101 123 105 116 127 93 94 95 96 Verksamhetens kostnader -540-552 -581-584 -629-656 -652-683 -694-705 Avskrivningar -20-22 -19-16 -17-19 -17-24 -24-26 Verksamhetens nettokostnader -452-473 -477-495 -530-548 -576-613 -624-635 Skatteintäkter 360 368 371,0 383 392 405 444 458 472 487 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 119 117 121,4 125 141 145 150 174 174 173 Avgifter utjämningssystemet -1 2 Finansiella intäkter 2 1 2 3 3 2 0 0 0 0 Finansiella kostnader -11-6 -6-6 -7-5 -7-7 -11-13 Resultat före extraordinära poster 19 7 11 11-2,0 1 11,4 12,6 12,8 12,9 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0,0 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0,0-1 0 0 0 0 Årets resultat 19 7 11 11-2,0 0 11,4 12,6 12,8 12,9 Balansräkning Balansräkning (Belopp i mnkr) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anläggningstillgångar 384 378 382 388 386 420 437 464 580 672 Omsättningstillgångar 97 113 118 123 129 129 129 129 129 129 Summa tillgångar 480 491 500 511 515 549 566 593 709 801 Eget kapital 164 171 182 192 190 191 202 215 228 241 Skulder 316 320 317 319 325 358 363 378 481 560 Summa skulder 480 491 500 511 515 549 566 593 709 801 Kostnader/intäkter Nyckeltal kommunen 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Årets resultat per invånare, kr 733 1860 706 1046-186 17 1115 1228 1250 1256 Resultat enligt balanskrav 10 2 10 12 0 0 0 0 0 0 Nettokostnadsandel av skatter och statsbidrag, % 95 98 97 97 99 100 97 97 96 96 Kassalikviditet 56 63 46 40 79 68 Långsiktig betalningsförmåga Soliditet, % 34 35 36 38 37 35 34 34 30 28 Soliditet inkl. ansv.förb., % -12-15 -11-12 -10-7,5-4 0,2 0,1 1,8 Låneskuld Låneskuld, mnkr 188 205 205 205 205 217 226 234 339 412 Investeringsverksamhet Nettoinvestering 27 20 33 36 24 41 40 47 134 111 Självfinansieringsgrad % 144 144 93 74 63 63 85 77 28 35 Resultat Årets resultat 19 7 11 11-2,0 0,0 11,4 12,6 12,8 12,9 Årets resultat / skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 4,0% 1,5% 2,3% 2,1% -0,4% 0,0% 2% 2,0% 2,0% 2% Kommunens skattesats 22:76 22:76 22:33 22:83 22:83 22:68 23:63 23:63 23:63 23:63 Invånarantal utfall 31 dec 10 181 10 223 10 173 10 205 10 243 10 205 10 187 10 226 10 204 Invånarantal 1 nov utfall Invånarantal 1 nov antagande budget 10230 10 190 10 200 10 220 10 220 10 240 10 250 Diff mot budget -43 36 4

87 10.5 Investeringsbudget Nedan presenteras investeringsbudget 2017, samt plan 2018-2019. Investeringsbudgeten uppgår till 47,1 mnkr. Detta beror främst på att ombyggnation brandstation ingår med 15 mnkr. Dessa kommer att helt att finansieras av externhyra från VGR. Resterande del av av denna investering avser kommunal verksamhet och ingår i kvarvarande investeringsbudget. Total investeringsvolym (exkl. VGRs andel ombyggnad brandstationen) 32,2 mnkr. Sammanställning Mnkr Budget 2017 Budget 2018 plan 2019 Kommunstyrelsen 46,4 152,3 111,5 Kommunledningskontor 3,2 1,6 0,5 Sektorn för Samhällsbyggnad 41,6 149,3 109,3 Sektorn för Omsorg ( IFO,Vo,Stöd) 0,8 0,7 1,3 Sektorn för BoU 0,8 0,7 0,5 Bygg 0,75 0,75 0,75 Totalt för kommunen 47,1 153,0 112,2 Ram för året 30,0 30,0 30,0 diff -17,1-123,0-82,2 Specificering per sektor Budget Plan Plan Nämndernas ram, mnkr 2017 2018 2019 KONST I OFFENTLIGA MILJÖER 0,100 0,100 0,100 DATA- OCH NÄTVERKSPRODUKTER 0,250 0,250 0,250 UPPFÖLJNINGSSYSTEM 0,500 0,200 0,100 UTBYTE PC 1,300 0 0 Nytt E-handels system 1,000 1,000 0 Summa Kommunledning 3,150 1,550 0,450 Budget Plan Plan Nämndernas ram, mnkr 2017 2018 2019 ÄO ARBETSTEKN HJÄLPMEDEL 0,150 0,100 0,100 GEM INVENTARIER Omsorg 0,450 0,300 0,300 ÄO LARM 0,100 0,100 0 Inv MuSoLy Magna Cura 0,100 0 0 ÄLDREBOENDE FOSS inventarier 0 0 x Summa Sektor Omsorg 0,800 0,600 0,500 Budget Plan Plan Nämndernas ram, mnkr 2017 2018 2019 FÖRVALTNINGSLEDNING 5 ÅR 0,800 0,700 0,500 Summa Barn och Utbildning 0,800 0,700 0,500

88 Budget Plan Plan Nämndernas ram, tkr 2017 2018 2019 Gata/mark 4,300 15,500 5,300 BELÄGGN O BROARB 0,800 0,800 0,800 BELÄGGNING MYRBOTTEN 0 0,700 0 ÅTGÄRDER GATUBELYSN 0,300 0,300 0,300 KARTA 0,100 0,100 0,100 STRAT FASTIGHETSFÖRVÄRV 0,300 0,300 0,300 UTB BOSTADS/IND_OM 0,300 0,300 0,300 HÅBY RONDELL 0 1,500 0 INDUSTRIOMR SÄLEBY 0 1,000 0 BOSTÄDER KORPÅS 0 1,000 1,000 GC-VÄG GLÄBORG 0 2,000 0 BROAR BRUKSVÄGEN/ÄLVEN 1,000 1,000 0 GC UTMED STALEVÄGEN 0 1,000 0 GÅRVIK STRANDZON 0 2,000 0 GC SALTKÄLLAN 0 0,500 0 HANDIKAPPANPASSAD LEKPLATS 0 0,500 0 OFFENTLIG TOALETT 0 0 1,000 SAMHÄLLSFÖRB ÅTGÄRDER 0,500 0,500 0,500 BUSSTATION JVG 0 1,000 0 UTBYGGNAD BOSTADSOMRÅDE(TEGELVERKET) 1,000 0 0 UTBYGGNAD BOSTADSOMRÅDE(BERGSÄTER) 0 1,000 1,000 Fastigheter 36,250 132,750 102,900 SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER 0,400 0,400 0,400 OMB KOMMUNALA FASTIGHETER 0,800 0,800 0,800 FIBERANSLUTNINGAR I VERKSAMHETEN 0,100 0,100 0,100 KÖK CENTRUMSKOLAN/FÖRSKOLA 2,500 17,500 0 KÖK KUNGSHÖJDENS FÖRSKOLA 2,350 2,350 0 GÅRVIK TOALETT 0 0,500 0 ENGERGIÅTGÄRDER 1,000 1,000 1,000 ÅTGÄRDER ISHALL 0 0 0 HANDIKAPPANPASSNING 0,100 0,100 0,100 ÖNNEBACKA FÖRSKOLA 0 0 0 SPRINKLER SKOLA/ÄLDREBOENDE 0,500 0 0 ÅTGÄRDER VÄSSJEGÅRDEN 0,500 0 0,500 NYTT ÄLDREBOENDE 1,000 100,000 100,000 ANPASSNING ÄLDREBOENDE ALLEGÅRDEN 6,000 0 0 SPORTTHALLEN CAFETERIA 0 2,000 0 MUNKEDALSSKOLANS SKOLGÅRD 1,000 0 0 TILLBYGGNAD KUNSKAPENS HUS MM 3,000 0 0 DINGLE NATURBRUKSKOLA 2,000 2,000 MUNKEDALS BRANDSTATION 15,000 6,000 0 Städ 200 0,200 0,200 STÄD ALLMÄNT 0,200 0,200 0,200 Kost 0,300 0,300 0,300 KOM KÖK ALLMÄNT 0,300 0,300 0,300 Park & skog 0,550 0,550 0,550 REDSKAP 0,300 0,300 0,300 DIV BAD,LEK/ HANDIKAPPÅTGÄRDER BADPLAT 0,250 0,250 0,250 Plan och bygg 0,750 0,750 0,750 DETALJPLANER 0,750 0,750 0,750 Summa Samhällsbyggnad 41,600 149,300 109,250 Summa Kommunen 47,100 153,000 112,200

89 Beskrivning av investeringar per projekt Kommunledningskontor 3,150 mnkr Konst i offentliga miljöer (0,100 mnkr): Investeringen avser utsmyckning av offentlig miljöer i kommunen enligt beslut KS 2010 105 den s k 1 % regeln. Ska vara 300 tkr men pga. prioritering av budgetens maxnivå sänks den till 100 tkr. Data- och nätverksprodukter (0,250 mnkr): Investering avser eventuell datautrustning, såsom server eller liknande. Den ökade antalet datorer och kraven på snabbare uppkopplingar tillsammans med att större datamängder överförs kräver nyinvesteringar i nätverksprodukter, både för luftburen och för trådbunden ITkommunikation. Investeringen görs löpande under året när behovet uppstår. Beslutsstöd (0,500 mnkr): Investering avser nytt beslutsstödsystem Hypergene, införande under 2013-2015. Utbyte PC (1,300 mnkr): Investeringen görs löpande under året när behovet uppstår. Upphandling ekonomisystem/ehandel system (1,000 mnkr): Under 2015 går avtalen avseende e-handelssystem och ekonomisystem ut och måste upphandlas. Engångskostnaderna i samband med bytet redovisas som investeringar. Sektor Omsorg 0,800 mnkr Arbetstekniska hjälpmedel (0,150 mnkr): Investering avser hjälpmedel inom vård och omsorg. Gemensamma inventarier (0,450 mnkr): Investering avser möbler och övriga inventarier till äldreboenden(0,350) och inom Stöd (0,100). Nytt verksamhetssystem (0,100 mnkr): Fortsatt investering på verksamhetssystemet Magna Cura. Sektor Barn och utbildning 0,800 mnkr Inventarier barn o utbildning (0,800 mnkr): Komplettering av möbler och andra inventarier till Önnebacka förskola, tre nya avdelningar 0,300 mnkr. Fortsatta investeringar för ljuddämpande insatser på förskolor 0,050 mnkr/år Kompletterande reinvestering möbler på olika förskolor, skolor, bibliotek och fritidsverksamhet. 0,250 mnkr/år Högtalaranläggningar på de skolor som saknar detta. Led i handlingsplan efter risk- och sårbarhetsanalys efter skolmassaker i Trollhättan, 0,200 mnkr/år Gata mark 4,300 mnkr Beläggning o broarbete (0,800 mnkr): Beläggnings- och broarbete på kommunala gator och anläggningar Åtgärder gatubelysning (0,300 mnkr): Mindre åtgärder för att spara energi och höja säkerheten i gatubelysningsanläggningarna Karta (0,100 mnkr): Ny framtagning av grundkarta för nya områden Strategiskt fastighetsförvärv (0,300 mnkr): Möjlighet att förvärva mindre kompletteringsmark etc. Utbyggnad bostad/industriområde (0,300 mnkr) Medel för mindre åtgärder. Bro bruksvägen /älven (1,000 mnkr): Bron på Bruksvägen över Örekilsälven är i dåligt skick och behöver renoveras Samhällsförebyggande åtgärder (0,500 mnkr): Åtgärder för trevligare och finare samhällen. Inkluderar även möjlighet för samhällsföreningar m fl att söka bidrag Busstation JVC (0 mnkr) Bortprioriterad (1,000 mnkr) flyttas till 2018. Konsekvensen är att tillgängligheten inte förbättras. Statsbidrag söks med samma summa. Utbyggnad bostadsområde Tegelverket (1,000 mnkr) Intresse finns att uppföra bostäder på Tegelverket. Kommunen anlägger gata mm och Munkedal Vatten AB va-ledningar. Totalt finns 28 byggrätter i området. Utbyggnad bostadsområde Bergsäter (0 mnkr) Bortprioriterad (1,000 mnkr). Flyttas ett år. Konsekvensen är att det inte finns några lediga villatomter i västra Munkedal. Fastighet 36,750 mnkr Säkerhetshöjande åtgärder (0,400 mnkr): Åtgärder (brand, passage eller inbrott) för att förbättra säkerheten i kommunala lokaler. Ombyggnad kommunala fastigheter (0,800 mnkr): Medel för smärre ombyggnader och anpassningar efter verksamheters behov. Fiberanslutningar i verksamheten (0,100 mnkr): För anslutningsavgifter och vissa åtgärder i byggnaderna. Ombyggnad Centrumskolan kök/förskola (2,5 mnkr): Ombyggnad från mottagningskök till tillagningskök enligt KF:s beslut samt nybyggnad av förskola. Bortprioritering 7,5 mnkr år 2017. Senareläggs till 2018 17,5 mnkr. Konsekvensen är att ombyggnaden av köket senareläggs. Förskoleutredningen uppdateras för att se om utredningens slutsatser består. Sektor Samhällsbyggnad 41,6 mnkr

90 Kök Kungshöjdens förskola (2,350 mnkr): Upprustning och modernisering av kök. Bortpriorioriteras med 2,350 mnkr år 2017. Senareläggs till 2018. Konsekvensen är att ombyggnaden senareläggs Energiåtgärder (1,000 mnkr): Åtgärder på kommunala fastigheter. Handikappanpassning (0,100 mnkr): Smärre åtgärder av lätt undanröjda hinder. Sprinkler skola/äldreboende (0,500 mnkr): För ökad säkerhet. Installation av sprinkler för att öka säkerheten i verksamheterna Åtgärder Vässjegården (0,500 mnkr): Nödåtgärder för ökad hygien och säkerhet. Nytt äldreboende (1,000 mnkr): Projektering påbörjas för fler boendeplatser inom Äldreomsorgen och ett samlat äldrecentrum. Bortprioritering 9,000 mnkr för 2017. Senareläggs till 2018. Konsekvensen är små och påverkar möjligen processen marginellt. Anpassning äldreboende Allégården (6,000 mnkr): 6-7 nya boendeplatser på Allégården. Rehab får flytta till andra lokaler. Munkedalsskolans skolgård (1,000 mnkr): Skolgården är sliten och behöver fräschas upp. Tillbyggnad Kunskapens hus (3,00 mnkr): Verksamheten ökar i Kunskapens Hus och vsh är trångbodd. Ytterligare lokaler behöver tillskapas för att vsh ska fungera bättre. Dingle naturbruksskola ombyggnation (2,000 mnkr) Lokalanpassningar kommer att behöva göras för såväl kommunala verksamheter som externa hyresgäster. Munkedals brandstation (15,000 mnkr) Total investering 21 mnkr varav 15 mnkr under 2017. Kapitalkostnaderna finansierat till 90 % av extern hyresgäst som även betalar driftskostnaderna för lokalerna. Lokalerna utökas för ambulansens behov. Städ Städ allmänt (0,200 mnkr): Nivån på städredskap är dålig. Personalen behöver bättre redskap, inte minst ur arbetsmiljösynpunkt. Kost Kom. kök allmänt (0,300 mnkr): Ny utrustning, inventarier etc. i kommunala kök. Park & Skog 0,550 tkr Redskap (0,300 mnkr): Löpande inköp av gräsklippare mm Div. bad (0,50 mnkr): Åtgärder vid och material till badplatser mm Byggnadsnämnd Detaljplaner (0,750 mnkr): Kommunala detaljplaner för verksamheter.

91 11. Nämndsredovisning 11.1 Kommunstyrelsen Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan. Den har ett särskilt ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Ansvarar för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Styrelsen ska enligt kommunallagen lägga förslag till beslut i alla ärenden som ska behandlas av kommunfullmäktige, om inte någon annan nämnd har gjort det. Kommunstyrelsen ansvarar vidare för den översiktliga planeringen av användning av mark och vatten, bostadspolitiken samt utveckling av samhällsbyggandet i övrigt. Kommunstyrelsen ansvarar för utvecklingen av den kommunala demokratin kommunal personal (oavsett var i organisationen de befinner sig). Till stöd i sitt arbete har kommunstyrelsen en förvaltning bestående av kommunchef, tre verksamhetssektorer, Barn och Utbildning, Omsorg och Samhällsbyggnad samt ett kommunledningsstab. Kommunchefen har helhetsansvar för kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen andel av kommunens budget är 98,8 % resterande andel finns inom Byggnadsnämnd, Lönenämnd samt smånämnder. Beskrivning av nämndens verksamhet Kommunstyrelsens ansvar omfattar i princip all verksamhet och är också anställningsmyndighet för all Ekonomisk översikt Budget Budget Plan Plan Nämndernas ram, mnkr 2016 2017 2018 2019 Föränd 2017* Föränd 2018* Föränd 2019* Kommunstyrelsen 563,656 568,672 560,627 544,660 5,016-8,045-15,967 ej utfördelat (succesivt återställning resultat) 0,000-1,900-3,900 0,000-1,900-2,000 Anpassning nybyggnation -6,145-20,112 0,000-6,145-13,967 Kommunledningskontor 52,627 52,226 53,326 53,326-0,401 1,100 0,000 varav till KS förfogande 5,335 5,335 6,435 6,435 0,000 1,100 0,000 Sektor för Samhällsbyggnad 89,967 94,604 94,604 94,604 4,637 0,000 0,000 Sektor för Barn- och utbildning 202,654 203,604 203,604 203,604 0,950 0,000 0,000 Sektor Omsorg 218,409 218,239 217,139 217,139-0,170-1,100 0,000 Inom kommunledningskontoret ligger utbetalningarna till Räddningstjänst, IT-nämnd och Miljönämnd. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamhet är i huvudsak finansierad av kommunbidrag till det kommer ex äldreomsorgs- och barnomsorgsintäkter. De senaste åren har skett en ökning av finansiering genom riktade statsbidrag. Styrelsens kostnader har de två senaste åren överskridit budget. Inför budget 2017 är uppdraget att ekonomi och verksamhet ska vara i balans. Detta uppdrag åligger kommunchefen. Förändringar 2016 Under 2016 ökades nämndens ram med totalt 30,95 mnkr, varav 16,6 mnkr i versksamhetsökningar pga. av de obalanser som fanns inom nämnden. Resterande del av de 30,95 mnkr är kompensation för pris-och löneökningar samt kapitalkostnader till nämnden. I KS förfogande fanns under 2016 11,8 mnkr. Utdelning har skett till Kommunstyrelsen i form av utökat kommunbidrag för verksamhetsutökning med 6,5 mnkr.(tilläggsanslag 3,8 mnkr BUN, 1,1 mnkr socialsekreterare tillfällig, 0,8 mnkr chef sektor Omsorg, 0,8 mnkr ökat fastighetsunderhåll inom Samhällsbyggnad.) Det som återstår av KS förfogande är för 2017 är 5,3 mnkr. En återbetalning till KS förfogande av 1,1 mnkr kommer att ske 2018 från sektor Omsorg. Förändringar 2017 I och med antagande av nytt styr- och ledningssystem infördes två-årsramar. Det innebär att styrelsens ram för budget 2017 redan är beslutad. Det innebär det att övriga tillkommande förändringar som sker inom nämnden måste hanteras inom ram.

92 Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att utöka ramen för att täcka kostnader för lokaler samt utökning av föreningsbidrag på totalt 5,188 mnkr. Ramen för Miljönämnden justerats inför 2017 och minskar Kommunstyrelsens ram med 0,172 mnkr. Totalt föreslås en utökad ram på 5,016 mnkr. Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader samt prisuppräkning avsätts centralt och fördelas ut efter utfall av lönerevision är klar samt efter aktivering av genomförda investeringar 17,5 mnkr. Därutöver ska samtliga verksamhetsförändringar hanteras inom befintlig ram. Budgetår förändring inom KS 2017 Lägre behov (Skolbarnsomsorg gällande barn inom LSS som är över 12 år. BUN -0,113 Minska Barn och Utbildnings ram för 1,0 åa stödteam (Avveckla stödteam) -0,600 Utökning ram för lokaler SB 5,400 Öka föreningsbidrag till föreningar BUN 0,500 Minskad ram KLK (minskad ram Miljönämnd) -0,172 Summa utökning 5,016 Kommunfullmäk tiges mål för god ekonomisk hushållning Nämnden ska medverka till förslag till långsiktiga planer. Nämnden ska också fördela resurser samt sätta mål, följa upp och utvärdera verksamheten inom de ekonomiska ramarna och de av kommunfullmäktige fastställd målen. Kommunstyrelsens resultatmål utgår ifrån de av kommunfullmäktige antagna inriktningsmål. Resultatmålen är delmål för att nå inriktningsmålen. Nedanstående resultatmål är fastställda för budget 2016-2017. Revidering kommer att ske inför budget 2018-2019. Resultatmål Kommunstyrelsen har antagit 36 resultatmål utifrån kommunfullmäktiges 9 inriktningsmål. Redovisning sker per sektor nedan. Inför budget 2017 har inte tagits hänsyn till utredning om nytt äldreboende. Nytt äldreboende samt ombyggnationer av befintliga beräknas kosta 220 mnkr. Detta strategiska beslut föreslås hanteras i en särskild process samt tillkomma i budgetprocess 2018-2019. Investeringsbudget Budget Plan Plan Investering, mnkr 2017 2018 2019 46,9 152,3 111,5 Summa 46,9 152,3 111,5 Avgår extern finansiering Brandstation -15,0 Summa 31,9 Ram för året 30,0 30,0 30,0 Diff. -1,9-122,3-81,5 Mer specificerad se investeringsavsnittet. Detaljer och konsekvensbeskrivningar finns i Kommunstyrelsens budgetskrivelse Dnr KS 2016-114 antagen 2016-05-25 95.

93 Kommunledningsstab För kommunledningsstaben är 15 resultatmål beslutade med utgångspunkt från 6 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Verksamheten har utarbetat verksamhetsmål utifrån resultatmålen för perioden 2016-2017. 1. Inriktningsmål: Yttersta vikt att barnkonventionen implementeras i all kommunal verksamhet, likväl jämställdhet, integration och solidaritet. 1.1 Resultatmål: Barnkonventionen ska beaktas i alla kommunala beslut År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Ta fram kommunövergripande plan för arbetet med barnkonventionen X Kunskap om barnkonventionen: utbildningsinsatser politisk nivå X Kunskap om barnkonventionen: utbildningsinsatser tjänstemannanivå X Utbildning i barnkonsekvensanalyser i tjänsteskrivelser Andel beslut där barnchecklista beaktats 100% Andel beslut där barnkonsekvensanalys har använts (utifrån barnchecklistan) 100% 1.2 Resultatmål: Folkhälsoperspektivet ska beaktas i alla kommunala processer År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Utbildning i social hållbarhet, folkhälsa och kommuninvånarnas hälsoläge för att skapa en gemensam kunskapsbas (politiker och tjänstemän) X Utbildning i konsekvensbeskrivning av folkhälsa i tjänsteskrivelser (tjänstemän) X Andel beslut med konsekvensbeskrivning av folkhälsoperspektivet i tjänsteskrivelser 100% 2. Inriktningsmål: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut 2.1 Resultatmål: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall I mallen för tjänsteskrivelse ska ett förtydligande göras av miljöaspekterna X Utbildning för tjänstemän som skriver tjänsteskrivelser om hur man tolkar miljöaspekter i tjänsteskrivelse X Andel beslut med konsekvensbeskrivning av miljöaspekten i tjänsteskrivelser 100% X Näringsliv och arbete 5. Inriktningsmål Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling 5.1 Resultatmål: Ta fram plan för att marknadsföra Munkedal som attraktivt besöksmål År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Färdigställd handlingsplan - 1 5.2 Resultatmål: Utveckla servicekontorets verksamhet År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Utbildningstillfällen för servicekontorets personal 2 1 Utvärdering av verksamheten - 1 5.3 Resultatmål: Utveckla och stärka det lokala näringslivet År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Ny näringslivsstrategi och förslag till handlingsplan för 2017 antagna av Kommunstyrelsen 1 - Påbörjat genomförande av handlingsplan kopplad till Näringslivsstrategi och budgetanslag - 1 5.4 Resultatmål: Stärka den lokala attraktionskraften i hela Munkedals kommun År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Ny landsbygdsstrategi och förslag till handlingsplan för 2017 antagna av Kommunstyrelsen 1 - Påbörjat genomförandet av handlingsplan kopplad till Landsbygdsstategi och budgetanslag - 1

94 5.5 Resultatmål: Utveckla innovativa metoder för upphandling År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Studiebesök tillsammans med kommunens upphandlare för att ta del av goda exempel 2 - Reviderad upphandlingspolicy alternativt framtagande av upphandlingsstrategi för innovativ upphandling. - 1 Fritid och kultur 7. Inriktningsmål Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjudas idrott-fritids och kulturaktiviteter av varierande karaktär och god kvalitet 7.3 Resultatmål: Minska droganvändningen År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Andelen elever i åk 9 som trivs ganska bra eller mycket bra i skolan. 80% - Andel tobaksfria elever i åk 9 80% - Rollen som arbetsgivare 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald. 8.1 Resultatmål: Ta fram en handlingsplan för att minska ohälsan fram till 2018, utifrån arbetsmiljöpolicyn År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Minska ohälsan 7 % 5% Styrning och ledning 9. Inriktningsmål: Styrdokumenten ska vara aktuella, kända och regelbundet följas upp. Antagna policydokument revideras med regelbundenhet minst, var fjärde år 9.1 Resultatmål: Utveckling av policydokument: styr- och ledning samt ägarpolicyn År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Skapa förutsättningar för bättre koncernsamråd 1 Se över budgetprocessen -tydliggöra resurser mot grunduppdrag 1 Ta fram definition av vad grunduppdraget är inom varje sektor 1 9.2 Resultatmål: Fortsatt arbete med implementering av beslutsstödsystem År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Modul för budget och prognos 1 Drift av personalrapporter i Hypergene 1 Drift av skolrapporter i Hypergene 1 Införande och drift av delårsrapport i Hypergene 1 Modul för vård och omsorg 1 9.3 Resultatmål: Fortsatt arbete med förtydligad struktur för kommunens styrdokument. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Uppdatera/revidera policydokument 10 10 9.4 Resultatmål: Förbättra kommunens information till och dialog med medborgarna. (bl.a. via webben) År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? (%) 100 100 Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? (%) 40 43

95 9.5 Resultatmål: Fortsatt arbete med beslutandeprocessen/beredningsprocessen. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Handläggare i Ciceron handläggarstöd 5 10 Processer i sammanträdesstöd för förtroendevalda 2 3 Sektor Samhällsbyggnad Inom sektorn finns 3 st. resultatmål utifrån två av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Näringsliv och arbete 5. Inriktningsmål Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling 5.1 Resultatmål: Andelen ekologisk och närproducerad mat ska öka År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Andelen inköpta ekologiska livsmedel (utfall 2015 13,9%) 14,5% 15,5% Påbörja mätning av andelen närproducerade livsmedel JA - Andelen inköpta närproducerade livsmedel (Götaland) - >2016 Samhällsbyggnad och infrastruktur 6. Inriktningsmål Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur. 6.1 Resultatmål: Öka samutnyttjandet av kommunala lokaler År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Genomföra/undersöka nyttjandegraden/-tiden i kommunala lokaler (JA/Nej) JA Förbättra nyttjandegraden jämfört med 2016 (%) > - år2016 6.2 Resultatmål: Energianvändningen i kommunala lokaler ska minska År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Minska energianvändningen (KWH/m2) < 162 < än 2017 Öka andelen förnyelsebar energi (%) > 95 > än 2016 Sektor Barn och utbildning För Barn och utbildning finns 6 st. resultatmål utifrån två av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Utbildning 3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt. 3.1 Resultatmål förskola: Varje avdelning inom förskolan ska varje dag använda utemiljö i sin pedagogiska verksamhet. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Varje avdelning rapporterar till förskolecheferna en gång i månaden på APT 10 ggr 10 ggr 3.2 Resultatmål: Unga utan gymnasieexamen ska erbjudas kompensatorisk utbildning inom vuxenutbildningen. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Alla ungdomar 20-24 år ska erbjudas kompensatorisk utbildning/åtgärder 100% 100% 3.3 Resultatmål: Alla ungdomar 16-19 år skall erbjudas aktiviteter utifrån kommunens aktivitetsansvar. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Mätning av antal ärenden 2 ggr/år 16-19 år 2 2 Erbjuder alla ungdomar aktivitet 100% 100% 3.3 Resultatmål: Främja samverkan och samarbete mellan kommunens olika verksamheter för gott resursutnyttjande. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Nätverksmöten 2 2

96 Fritid och kultur 7. Inriktningsmål Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjudas idrott-fritids och kulturaktiviteter av varierande karaktär och god kvalitet 7.1 Resultatmål: Samordna fritidsverksamheter och behovet av mötesplatser under samlingsbegreppet Allaktivitetshus År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Tydliggöra begreppet Allaktivitetshus (mötesplats för alla åldrar) 1 Skapa ett Allaktivitetshus (mötesplats för alla åldrar) 1 Genomföra gemensamma arrangemang med föreningslivet 3 3 Skapa en kulturskola - 1 7.2 Resultatmål: Fortsatt bredda verksamheten i biblioteket År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Hur många timmar/ vecka har huvudbiblioteket öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? (tim) 2 2 Hur många timmar/ vecka är huvudbiblioteket tillgängligt totalt (tim) 24 24 Utnyttjandegraden av beståndet ska öka med 5 %. 5 5 Antalet aktiviteter där biblioteket ska fördjupa och bredda samarbetet med andra aktörer 5 5 Öka aktiviteter med fokus på läs-och litteraturfrämjande arrangemang 5 5 Sektor Omsorg Ny organisation gäller from 2016 genom sammanslagning av de två sektorerna: Vård och omsorg och Stöd till sektor Omsorg med tre avdelningar (Vård och Äldreomsorg, Stöd och IFO). Avd. vård och äldreomsorg Kommunstyrelsen har tagit fram 6 resultatmål för äldreomsorg utifrån 3 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Verksamheten har utarbetat verksamhetsmål utifrån resultatmålen för perioden 2016-2017. 4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får de stöd som behövs, när det behövs utifrån behov Boende för äldre + Stöd till personer med demenssjukdom 4.1 Resultatmål: Anpassa boendemiljö och bemanning för att möta det ökade behovet av stöd och boende för personer med demenssjukdom År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 80% 84% Antal miljöanpassningar 5 10 Andel personal med eftergymnasial demensutbildning 50% 50% Andel tillls vidareanställd personal som genomfört demens-abc 100% 100% Stöd till anhöriga 4.2 Resultatmål: Anhörigstödet ska fortsätta utvecklas utifrån handlingsplanen och ska byggas upp i samarbete med kommunens verksamheter, Närhälsan och frivilligorganisationer År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Utbildningsinsatser riktade till anhörigvårdare 4 4 Organisation och samverkan 4.3 Resultatmål: Munkedals kommun ska på ett ansvarsfullt sätt bidra till en fungerande samverkan internt och externt, för att genom detta kunna utveckla äldreomsorgen och bättre möta äldres olika behov År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Återinläggning på sjukhus < 7 % < 5% Vistelsedagar på sjukhus efter utskrivningsbesked (KLARA statistik) 3,5 3 Aktiviteter i samverkan med andra kommuner 2 4

97 Boende för äldre (samhällsbyggnad) 6. Inriktningsmål: Kommunen kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur 6.1 Resultatmål: Förbereda och planera för Äldrecenter för att möta ett ökat behov av boendeplatser och en mer samordnad äldreomsorg År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Påbörjad detaljplan (Aktivitet) ja - Medarbetare, ledarskap och kompetensförsörjning 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald. 8.1 Resultatmål: Ansvariga chefer ska tillsammans med medarbetarna gemensamt arbeta för att skapa ett en god arbetsmiljö och minskad ohälsa År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Andel anställda med utbildning 99% 100% Sjukfrånvaro minskande 0,5 %från 2015 minskande 0,5 %från 2016 Personalomsättning omsorgspersonal särskilt boende och hemtjänst 18% 15% 8.2 Resultatmål: Utveckla och hitta nya rekryteringsvägar in i äldreomsorgen så att fler ser vård- och omsorg som ett attraktivt arbetsområde och vill utbilda sig År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall minskad introduktionstid < 2015 < 2016 antal elever/praktikanter >2015 >2016 Fler utbildade praktikhandledare på enheterna >2015 >2016 Avd. Stöd Avdelningen har 6 resultatmål utifrån 3 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Verksamheten har utarbetat verksamhetsmål utifrån resultatmålen för perioden 2016-2017. Utbildning 3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt 3.1 Resultatmål: Verksamheterna inom Stöd skall i samverkan utifrån sina specifika uppdrag aktivt samordna stöd och stimulans till varje individ för att nå en god livskvalité. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Alla brukare eller dess företrädare ska ha vetskap om möjligheten att kunna begära en individuell plan. 100% 100% 3.2 Resultatmål: Unga utan gymnasieexamen ska erbjudas kompensatorisk utbildning inom vuxenutbildningen. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Alla ungdomar 20-24 år ska erbjudas kompensatorisk utbildning/åtgärder 100% 100% 4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. 4.1 Resultatmål: Boende och sysselsättning skall utformas utifrån olika individers specifika behov. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng (10 delfrågor om kvalitet) 72% 75% Färdigställa kvalitetsmått och nivågruppering av stödbehov Ja - Upprätta förslag till resursfördelning mot nivågruppering - Ja

98 5. Inriktningsmål: Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling 5.1 Resultatmål: Aktiviteter ska erbjudas de medborgare som uppbär försörjningsstöd och sysselsättning genom samverkan mellan kommunens olika sektorer. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Antal OSA anställningar 10 st. Ungdomar i grund- och gymnasieskola som haft feriejobb eller praktik, antal praktikplatser (KAS) Budget till 20 platser 40 platser KF Enligt KF s tilldelning Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%) Kommunal arbetsmarknadsstatistik KAS 10 Öka antalet sysselsättningsplatser med placering utanför den ordinarie kommunala verksamheten. (Antal platser) 9 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald 8.1 Resultatmål: Minska sjukfrånvaron och öka möjlighet att rekrytera socialsekreterare (adekvat personal?) År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Antal anställda som genomgått validering eller vidareutbildning 45 60 Minska sjukfrånvaron till 7,5% 7% Avd. IFO Kommunstyrelsen har tagit fram 6 resultatmål för Stöd utifrån 3 av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Verksamheten har utarbetat verksamhetsmål utifrån resultatmålen för perioden 2016-2017. En organisationsförändring har gjorts under året och uppdelning av mål har gjorts till avd. IFO Utbildning 3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt 3.1 Resultatmål: Verksamheterna inom Stöd skall i samverkan utifrån sina specifika uppdrag aktivt samordna stöd och stimulans till varje individ för att nå en god livskvalité. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Alla brukare eller dess företrädare ska ha vetskap om möjligheten att kunna begära en individuell plan. 100% 100% 3.3 Resultatmål: Tidiga och förebyggande insatser prioriteras och utvecklas i syfte att förbättra eller vidmakthålla egna förmågor och förhindra eller senarelägga mer omfattande insatser. År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Färre barn och ungdomar får dygnsvård utanför hemmet/antal dygn 4 300 3 700 Antal hushåll som erhållit försörjningsstöd 200 197 Barn i familjer med ekonomiskt bistånd/ekonomiskt utsatta barn % 4,5% 4,3% Unga vuxna med försörjningsstöd % 8,0% 7,8 % 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald 8.1 Resultatmål: Minska sjukfrånvaron och öka möjlighet att rekrytera socialsekreterare (adekvat personal?) År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Handlingsplan för rekrytering av socialsekreterare Ja

99 Framtid De kommande åren kommer fokus att läggas på att få ekonomi och verksamhet i balans. Det kommer att innebära såväl stora organisationsförändringar som effektiviseringskrav på verksamheterna. Obalansen mellan verksamhet och ekonomi beror i huvudsak på ökade volymer inom sektor Omsorg. För att hantera och kunna avbalansera dessa underskott måste verksamhet ses över utifrån kvalitetsnivåer, mer fokus på hemmaplanslösningar men även det förebyggande arbetet. Antalet äldre över 80 år kommer att öka fram till 2025 vilket sannolikt medför ett ökat omsorgsbehov. För att hantera det ökade behovet är digitala lösningar/välfärdsteknologi ett sätt att bidra för att frigöra tid för personal. Det kommer också att handla om att förändra och utveckla boendestrukturen för äldre både för att minska kostnaderna men också för att möta det ökade behovet framför allt avseende personer med demenssjukdom eller annan kognitiv svikt. Kommunen står också inför utmaningar vad gäller att rekrytera och behålla personal samt också det faktum att inom loppet av 5-10 år kommer en stor del av kommunens anställda att gå i pension. Redan idag har kommunens svårigheter att rekrytera personal med efterfrågad kompetens men speciellt inom IFO och LSS verksamheterna. Uppstart av arbete med ny budgetmodell påbörjas under kommande år och beräknas tas i bruk inför budget 2018-2019. Tanken är att införa ett resursfördelningssystem för att få en mer rättvis fördelning av kommunbidrag. Tillströmningen av ensamkommande barn och ungdomar är, och kommer att vara, fortsatt hög under de kommande åren enligt migrationsverkets prognoser. Detta ställer krav på kommunen att ordna anpassade boenden utifrån myndigheters krav samt att ha en strategi och plan för detta. Utmaning framöver handlar vidare om att på att få ett så lyckat integrationsarbete som möjligt. Att skapa goda förutsättningar för att ta emot barn och unga i förskola och skola samt att ge vuxna möjlighet till studier och/eller barnomsorg för att komma ut i arbete eller vidare studier. Här kommer det att vara av största vikt att flera huvudmän samarbetar. Vidare handlar det om att det finns tillgång till boende. Samlad forskning inom pedagogik och psykologi visar bl. s att den bästa vaccinationen för att ge en människa ett gott liv är lyckade skolresultat. Resultaten för Munkedal har förbättrats men fler insatser behöver göras framöver. Tillgången till kommunal industrimark och kommunala tomter till "rätt pris" bör även fortsatt vara god. Verksamheterna redovisar stora behov avseende nyoch ombyggnad av lokaler. Detta gäller bl. a äldreomsorg, skola, förskola, stödverksamhet mm. Utredningar om detta kommer att visa på lämpliga lösningar och kostnader. Arbetet med industriområden och marknadsföring av dessa fortsätter. Förhoppningen är att kunna locka ytterligare företag att etablera sig. En mycket viktig faktor är kommunens anställda. Under de senaste åren har ohälsotalen ökat. Det är av största vikt att sätta in tidiga insatser och att arbeta för ett ökat frisktal. Detta gäller såväl sänkning av ohälsotalet som utbildning/insatser i arbetsmiljöarbete.

100 11.2 Byggnadsnämnd Verksamhetsbeskrivning Byggnadsnämndens verksamhetsområden omfattar bygglov med närbesläktade arbetsområden. Verksamheten regleras bl.a. enligt Lagen om skydd mot olyckor, Plan- och bygglagen samt av kommunens ambitioner inom verksamheterna. Byggenheten ingår i Samhällsbyggnadssektorn. Ekonomisk översikt, Ramförslag Drift, mnkr Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förändring 2017 Byggnadsnämnd 1,981 1,981 1,981 1,981 0,000 Ramförändringar 0,021 0,000 Pris-och löneökning, 0,021 kapitalkostnader Organisationsförändringar 0 Verksamhetsförändringar 0 Investering, mnkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Detaljplaner 0,750 0,750 0,750 Summa 0,750 0,750 0,750 Kompensation för löneökningar och kapitalkostnader är avsatt centralt samt viss prisuppräkning som kommer delas ut som ett utökat kommunbidrag. Förvaltningen har i uppdrag att konsekvensbeskriva den oförändrade ramen. Prioriterade utökade verksamhetsbehov/förändringar ska täckas inom ram. Byggnadsnämnden har antagit upprättat förslag till budget och resultatmål 2017 den 2016-06-15 21 Resultatmål 1 st. resultatmål har byggnadsnämnden brutit ner från ett av kommunfullmäktiges inriktningsmål. 6. Inriktningsmål: Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur. 6.1 Resultatmål BN: Förenkla för övriga aktörer på bostadsmarknaden År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Handläggningstid (dgr) (bättre nivå än mätningen 2015) 50 45 Färdigställa planer (antagna av BN eller KF) 4 4 Informationsgivning via webb 90 90 6.1.1 Verksamhetsmål Korta ner handläggningstid bygglov (effektivisera) (bättre nivå än mätningen 2015) Färdigställa planer (verksamhet) Framtid Munkedal är inne i en aktiv och expansiv fas. Det gäller att gå från planering till genomförande. Intresset för byggnation och etablering i kommunen märks tydligt i antalet pågående planarbeten samt förfrågningar om förhandsbesked och bygglov. Nya PBL-lagstiftningen fr.o.m. 2011 har medfört en ökad myndighetsinsats i de enskilda ärendena. För att fullt ut kunna leva upp till den kommunala ambitionen om snabb handläggning samt spetskompetens, god information och rådgivning krävs en flexibilitet samt en rätt anpassad organisation. Detta innefattar bl.a. att arbeta med såväl ordinarie tillsyn som förebyggande information och inspektioner. Samarbetet med grannkommuner avses att utvecklas och nya former för samarbete kommer att prövas. Nuvarande organisation med relativt få handläggare är sårbar. Syftet med samarbete är att minska vår sårbarhet samt öka möjlighet att tillvarata. Antal detaljplaner som förvaltningen arbetar med är stort, både avseende kommunala planer med investeringsanslag, enskilda planer som finansieras av exploatör samt planer som finansieras av kommunen via driftanslag. Planarbetena är viktiga för kommunen ur ett utvecklingsperspektiv. Det är därför angeläget att kommunen även framöver kan genomföra ett stort antal planarbeten. Sättet att driva planarbete bör utvecklas ytterligare (startmöte) för att öka delaktigheten.l

101 11.3 Lönenämnd Verksamhetsbeskrivning Lönenämndens uppdrag är att fullgöra och ansvara för de samverkande kommunernas uppgifter vad avser: Löneadministration, Support och utbildning i lönesystemets olika delar, Support i tillämpning av lagar, avtal och regler, Utdata och statistik (basutbud), Systemförvaltning samt Pensions- och försäkringsadministration. Lönenämnden ska delta i respektive samverkande kommuns planering, där frågor inom nämndens område berörs. Ekonomisk översikt, Ramförslag Drift, mnkr Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Förändring Lönenämnd varav 7,996 8,034 8,235 8,444-0,053 Munkedals andel KB 2,494 2,500 2,562 2,627 Ramförändringar +0,022 Löneökning och pris +0,182 Anpassning -0,160-0,053 0 0 Ramförändringar 2016 mnkr Lägre kostnader för PA-systemen. Besparingsåtgärderna beräknas i dagsläget inte påverka löneenheten eller de planerade förbättringsåtgärderna inom SML-kommunerna. -0,053 Summa Munkedals andel. -0,053 Kompensation för löneökningar är uppräknade med 2,7 % och övriga kostnader är indexuppräknade med 1,7% inräknade i ramen ovan. Efter gjorda uppräkningar ska besparingsåtgärd göras med 1,0 % av totalbudgeten, vilket innebär en anpassning på 2,0 % (0,160 mnkr varav 1/3 minskning per kommun). Lönenämndens budgetskrivelse antogs av lönenämnden 2016-05-04 4 Mer detaljer om konsekvenser och risker finns att läsa i nämndens budgetskrivelse. Resultatmål Tre resultatmål har Lönenämnden brutit ner från tre av kommunfullmäktiges inriktningsmål. 2. Inriktningsmålet KF: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut 2.1 Resultatmål: Verka för en minskning av pappersförbrukningen inom verksamheten År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Löneenheten skall minska användningen av kontorspapper och kontorspärmar 70 80 8. Inriktningsmålet KF: Munkedals kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av ett gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald 8.1 Resultatmål: Verka för hög informations- och kunskapsnivå inom nämndens område År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Individuella kompetensutvecklingsplaner för samtliga medarbetare (%) 100 100 Utveckla löneenhetens webbsida till att hela tiden vara uppdaterad (%) 80 100 9. Inriktningsmålet KF: Styrdokument ska vara aktuella, kända och regelbundet följas upp. Antagna policydokument revideras med regelbundenhet minst vart fjärde år 9.1 Resultatmål För att skapa ökad effektivitet skall nämnden verka för att SML kommunerna arbetar på ett enhetligt sätt År 2016 År 2017 Indikatorer Mål Utfall Mål Utfall Antal lönespecifikationer (st.) 547 547 Årsarbetare löneassistenter (åa) 8,1 8,1 Systemförvaltare (åa) 1,5 1,5 Pensionshandläggare 0,5 0,5 Lönechef (åa) 1 1 HEROMA lönesystem skall användas i så stor utsträckning som SML så stor utsträckning som SML kommunerna vill (%) 90 90 Upprätta digitala blanketter förberedda för elektronisk underskrift (%) 100 100

102 Framtid Löneenheten håller kontinuerligt på att arbeta med förbättringsarbete i syfte att nå måluppfyllelsen. För att lyckas krävs ett nära samarbete i styrgruppen såväl som SML kommunernas ledning och de verksamhetsansvariga inom kommunernas olika sektorer. Det är viktigt att hitta gemensamma standardmetoder, blanketter och arbetsrutiner. Om vi tillsammans kan lyckas åstadkomma detta finns möjligheter till ytterligare kostnadsbesparingar utan att behöva minska på kvalitet. I takt med att de administrativa flödena förbättras och effektiviseras kommer löneenhetens roll att förändras. Utvecklings, utbildnings- och informationsinsatser kommer att hamna mer i fokus. Löneenheten håller regelbundet på att försöka optimera resursutnyttjandet genom att minska användandet av blanketter och istället öka självrapporteringen som då ska göras direkt av den anställde i HEROMA systemet. 11.4 Övriga nämnder Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige består av 35 ledamöter vilka väljs för en tid av fyra år. Fullmäktige väljer ledamöter i alla nämnder och styrelser samt fattar beslut i frågor av principiell beskaffenhet och eller annars av större vikt för kommunen. Sådana ärenden är mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer etc. I Munkedal sammanträder fullmäktige vanligen sju gånger per år. Sammanträdena är offentliga. Kommunens revisorer Kommunens revisorer utses av kommunfullmäktige och granskar, på kommunfullmäktiges uppdrag, enligt kommunallagen, reglementet och med iakttagande av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. Revisionen ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt granska om räkenskaperna är rättvisande och nämndernas kontroll tillräcklig. Det ingår även i revisorernas uppdrag att, i enlighet med lagen om god ekonomisk hushållning, uttala sig om kommunens resultat är förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen som fastställts av kommunfullmäktige. Överförmyndare Överförmyndarens verksamhet är obligatorisk, lagstyrd och kontrolleras av Länsstyrelsen och Justitieombudsmannen. Om någon pga. sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person skall tingsrätten besluta om godmanskap för honom eller henne. När det föreligger fara för skadliga handlingar eller huvudmannen förlorar kontrollen över sina tillgångar kan det bli aktuellt att utse förvaltare. Överförmyndaren har tillsyn över gode männen och förvaltarna. När det gäller uttag från spärrat konto, köp/försäljning av fast egendom och andra ekonomiska beslut måste överförmyndarens tillstånd inhämtas. När huvudmännens egna inkomster inte räcker till att arvodera gode mannen eller förvaltaren, är det kommunen som måste ta den kostnaden. Valnämnd Valnämnden ansvarar för att genomföra allmänna val till kommun, landsting och riksdag som äger rum vart fjärde år. Valnämnden ansvarar också för valen till EUparlamentet som äger rum vart femte år samt för kommunala folkomröstningar. Valnämnden har 5 ledamöter. Ekonomisk översikt, Ramförslag Drift Mnkr Budget Budget Plan Plan 2016 2017 2018 2019 Förändring Kommunfullmäktige 0,897 0,897 0,897 0,897 0 Revisionen 0,729 0,729 0,729 0,729 0 Överförmyndarnämnden 0,910 0,936 0,936 0,936 0,026 Valnämnden 0,010 0,010 0,410 0,010 0 Ramförändring 0 0 0 0 Ramförändring Oförändrad ram för övriga nämnder förutom överförmyndarnämnden som får en utökning av ram på 0,026 mnkr under 2017. Ingen kompensation för löneökningar och prisuppräkningar sker.

103 11.5 Gemensam verksamhet med andra kommuner Miljö och IT-verksamheten bedrivs i gemensam nämnd med Lysekil och Sotenäs. I budget 2016-2017 har avsatts medel för de samverkande nämnderna att fördelas ut efter beslut i kommunfullmäktige i respektive kommun. Räddningstjänsten bedrivs som förbund gemensamt med Lysekil och Uddevalla. Upprätthållande av servicenivåer och kvalitet för tillhandahållna tjänster. Efterlevnad av regler, riktlinjer och styrande verksamhetsbehov. Förvaltning av strategiska planer för IT. Den gemensamma IT enheten uppgift är att tillhandahålla IT-drift, support, förvaltning samt utveckling av Sotenäs, Munkedals och Lysekils IT-miljö. IT-nämnd År 2012 bildades den gemensamma ITdriftorganisationen med Lysekil som värdkommun. Samverkande kommuner är Munkedal, Lysekil och Sotenäs. Värdkommunen är Lysekil. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten omfattar IT-drift i respektive kommun. Verksamheten ansvarar utifrån fastställda förutsättningar och ramar för en effektiv och ändamålsenlig IT- försörjning, omfattande; Ansvarar för ändamålsenlig leverans av IT Ekonomisk översikt, Ramförslag Budget Plan Plan Plan Ramförändr Drift, Mnkr 2016 2017 2018 2019 IT Munkedals andel varav 4,324 4 490 +166 Kommunbidrag 1,891 1 891 0 Ramförändring: IT-nämnden har upprättat förslag till budget 2017. I skrivelsen föreslås Munkedals andel ökar med 0,166 mnkr. IT-nämnden i Lysekil godkände upprättat förslag till budget 2017 den 2016-04-21 7. Ramen för ITnämnden ska beslutas i juni av kommunfullmäktige i Lysekil. Munkedals andel ingår i kommunstyrelsens ram enligt ovan. Mer detaljer om konsekvenser och risker finns att läsa i IT-nämndens budgetskrivelse. Se bilaga (obs ej antagna i kommunernas kommunfullmäktige förrän i juni) Uppdraget från samverkanskommunerna var för budget 2017 en oförändrad ram. Investering Investeringar för IT ligger i kommunstyrelsens investeringsbudget.de. Resultatmål/Verksamhetsmål Inga antagna för 2017 Framtid Inget beskrivet.

104 Miljönämnd Verksamhetsbeskrivning Den 1 januari 2013 bildades den gemensamma Miljönämnden Miljönämnden mellersta Bohuslän med Sotenäs som värdkommun. Samverkande kommuner är Lysekil, Sotenäs och Munkedal. Kommunstyrelsen ansvarar för utbetalning av anslag till Miljönämnden. Syftet med den gemensamma nämnden och miljöverksamheten är att få ökad tillgänglighet och service, förstärkning av det miljöstrategiska arbetet och möjlighet till mer operativ tillsynsarbete. Minskad sårbarhet, ökad flexibilitet, utvecklad kompetens samt effektivitets och samordningsvinster. Tillsyn -avgiftsfinansierad planerad tillsyn -avgiftsfinansierad löpande tillsyn -ej avgiftsfinansierad tillsyn Ej avgiftsfinansierad myndighetsrelaterat arbete Deltagande i interna och externa projekt Miljöstrategiskt arbete (lokala miljömål) Miljönämnden ska leda och ansvara för arbetet med att samordna utformningen av mål, riktlinjer och ramar för styrningen av nämndens verksamhet. Nämnden ska också göra framställningar i målfrågor till kommunfullmäktige. Övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och förvaltningen handhas på ett rationellt och ekonomiskt. Se till att uppföljning sker till fullmäktige och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Ansvara för samordningsträffar med företrädare för de i nämnden ingående kommunerna och företrädare för olika berörda organ. Ha fortlöpande uppsikt över verksamheten. Tillvarata de i nämnden ingående kommunernas intressen i miljöfrågor. Ekonomisk översikt Ramförslag. Budget Budget Plan Plan Drift, mnkr 2016 2017 2018 2019 Ramförändr Nämnd 0,033 0,033 0,033 0,033 Munkedals andel 1,865 1,865 1,865 1,865 Summa 1,898 1,898 1,898 1,898 0 Ramförändring I direktiv för budget 2017 gäller oförändrad ram. Miljönämnden har antagit budgetskrivelsen 2016-04-19 19 i Sotenäs. Mer detaljer om konsekvenser och risker finns att läsa i respektive nämnds budgetskrivelse. Se bilaga (obs ej antagna i kommunernas kommunfullmäktige förrän i juni). Miljönämnden har föreslagit att utöka nämndens uppdrag med naturvårdsarbete, vattenförvaltning och klimat-/ energiarbete för samtliga samverkanskommuner. Detta innebär ett tillskott på 1,7 mnkr. Någon utökning föreslås inte. Investering Inga för Munkedals del. Dock är behovet av digitalt arkiv som uppskattas 1,0 mnkr för 2017. Resultatmål Inga angivna i dokumentet. Framtid En viktig uppgift fortsatt framöver är att fortsätta utveckla och optimera verksamhetsplanering, tillsynsplan, handläggningstider, arbetssätt, gemensamma rutiner etc. för att uppnå uppställda mål och lagkrav. Likaså att utveckla samarbetsformer mellan den gemensamma miljönämnden och respektive kommuners kommunstyrelser och övriga nämnder, däribland byggnadsnämnderna och näringslivsarbetet. Det strategiska miljömålsarbetet, där miljönämnden har ett samordnade ansvar ska utvecklas vidare i de tre kommunerna utifrån ett integrerat miljöledningssystem.

105 Räddningstjänsten mitt Bohuslän Verksamhetsbeskrivning Den kommunala räddningstjänsten kan endast drivas i kommunal regi enligt gällande lagstiftning Lagen om skydd mot olyckor. Kommunfullmäktige i Lysekil och Munkedals kommuner har fattat beslut om att gemensamt bilda ett kommunalförbund för att bedriva räddningstjänst i. Från och med 2015 ingår även Uddevalla kommun som medlem. Administrationen sköts av Uddevalla kommun. Räddningstjänsten MITT BOHUSLÄN ansvarar för all räddningstjänst. Räddningstjänsten har också uppdraget att arbeta med Lysekil, Munkedal och Uddevallas kommuners planering inför allvarliga störningar/händelser. Beredskapssamordning vid extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Där är dock kommunstyrelsen i respektive kommun den politiska instansen. Räddningstjänsten deltar även aktivt i kommunernas övriga säkerhetsarbete. Räddningstjänsten MITT BOHUSLÄN styrs av en politisk direktion. Direktionen styrs med två ordinarie och två suppleanter från respektive medlemskommun. I direktionen tas alla politiska beslut vilket innebär att denna utgör både kommunstyrelse och kommunfullmäktige i ett och samma beslutande organ. Direktionen beslutar om mål och inriktning av räddningstjänsten Mitt Bohuslän verksamhet och utgör även myndighet för räddningstjänsten enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor. Det finns ett förbunds/räddningschef som leder verksamheten. Ekonomisk översikt Ramförslag. Budget Plan Plan Plan Ramförändr Drift, mnkr 2016 2017 2018 2019 Räddningstjänsten mitt Bohuslän 9,464 9,381 9,464-0,083 Munkedals andel i räddningstjänsten Mitt Bohuslän ingår i Kommunstyrelsens ram enligt ovan. Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän (RMB) har inkommit med förslag till budget 2017. Sammanfattningsvis föreslår RMB att förbundsbudgeten för 2017 ska få uppgå till 66,394 mkr att jämföra med Detta innebär att Munkedals medlemsavgift för 2017 skulle uppgå till 9,381 mkr (fördelningsnyckel 14,13 %). Investering Inriktningsmål/Resultatmål Ingen budgethandling inkommen.

106 Vad är MRP? Mål- och resursplan (MRP) är planen för kommunens verksamhet och ekonomi för de kommande två kalenderåren samt plan för de därefter kommande två åren. Enligt kommunallagen ska kommunerna varje år upprätta en budget för nästkommande kalenderår med plan för de tre nästkommande åren, där budgetåret är periodens första år. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska skattesatsen och anslagen anges. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Mål- och resursplan (MRP) är planen för kommunens verksamhet och ekonomi för det kommande kalenderåret samt plan för de därefter kommande två åren. Här ingår sammanfattning av: o Omvärldsanalys o Planeringsförutsättningar (ekonomiska resultatmål, tidplan, befolkningsprognos) o Utdebitering o Investering o Budgetramar o Konsekvenser av mål och ramar budget (mål, utdebitering, investering, budgetramar). Åtagande/Verkställa Ramar och resultatmål fastställa av kommunfullmäktige i juni varje år. Därefter har nämnderna att verkställa budgeten. Resultatmålen bryts ned till verksamhetsmål och aktiviteter för respektive sektor/enhet de kommande året. Resurserna tilldelas verksamheterna och en detaljbudget arbetas fram. Verksamhetsmål, detaljbudget och även planer för intern kontroll ska antas av respektive nämnd innan årsskiftet. Tilldelat anslag (kommunbidrag) utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Om resurserna inte räcker till den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom anvisade medel. Rapportering/Uppföljning: Uppföljning av mål och budget rapporteras till kommunfullmäktige i delårsbokslut april, augusti och bokslutet. Till det kommer ekonomisk uppföljning månadsvis med prognoser för helåret, denna rapporteras till kommunstyrelsen. Budgetprocess Planeringsförutsättningar Till planeringsförutsättningarna tas en omvärldsbevakning fram. Denna innehåller beskrivning och analys av kommunens utgångsläge. I planeringsförutsättningarna antas finansiella resultatmål, tidsplan samt befolkningsantagande. Förutsättningarna antas årligen i november och är underlaget till det fortsatta arbetet med budgeten. Ramberäkning Efter det att planeringsförutsättningarna antagits och kommunen erhållit första skatteprognosen görs beräkning av skatteintäkter. Skatteprognosen tas fram av Sveriges kommuner och Landstings (SKL). Samtidigt med detta görs avsättning för finansiella poster (kapitalkostnader, pris- och löneutveckling), resultat samt anslag till KF respektive KS förfogande. Därefter tas en preliminär resursberäkning fram till nämnderna. Uppdraget till nämnderna är därefter att arbeta fram resultatmål samt ta fram eventuella konsekvensbeskrivningar av de preliminära ramarna. I slutet av april lämnar nämnderna in budgetskrivelser med förslag till drift- och investeringsbudget, med konsekvensbeskrivningar utifrån preliminära ramar samt framtagna resultatmål. Beslut I maj behandlar/godkänner nämnderna sina budgetskrivelser. I juni behandlas kommunens mål- och resursplan (MRP). Kommunfullmäktige fastställer kommunens

107 12. Kommunfullmäktiges protokoll Mål -och resursplanen har revideras utifrån gällande beslut. Antaget KF KF 2016-10-27 x Mål och resursplan 2016-2019, budget 2017 punkt 1-7. KF 2016-06-30 Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet för att påskynda utredningen av den finansiella långsiktiga planen för köpet av Dingleskolan,då den är viktig för samtliga partiers budget. Punkt 1-7 54. KF 2016-06-30 Skattesatsen antogs för år 2017 53 Dnr KS 2016-114 Antaget KS 2016-06-15 111 Kommunfullmäktige beslutar att skattesatsen är oförändrad för år 2017, dvs 23,63 kr. 1. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa nämndernas budgetramar för 2017, med plan för 2018-2019 och om ett budgeterat resultat på 2 % av skatter och bidrag för budget 2017. Kommunstyrelsens ram utökas med 5,016 mnkr och Lönenämndens ram minskas med 0,053 mnkr och överförmyndarnämnden ökar sin ram med 0,026 mnkr. Resterande nämnder har en oförändrad ram. 9. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning för 2017. Nämndernas antagna budgetskrivelser Antaget i KS Kommunstyrelsen budget antagen 2016-05-25 84. Antagen i BN Byggnadsnämndens budget antagen 2016-06-15 21 Antagen i LN Lönenämndens budget antagen 2016-05-04 4 Övriga nämnder ingår i MRP. Räddningstjänstförbundet äskande budget 2017 medlemsavgift antagen av räddningstjänstförbundet mitt Bohuslän 2016-03- 14 5a förbundsdirektionen. Sotenäs kommunstyrelse antagit Miljönämnden i mellersta Bohuslän budget 2017 2016-05-18 112 Miljönämnden i mellersta Bohuslän antagit 2016-04-19 19 It nämnden antagit budget 2017 2016-04-21 7 Inget protokoll inkommit från kommunstyrelsen Lysekil. 2. Kommunfullmäktige beslutar fastställa investeringsramen för år 2017 till 47,1 mnkr, dvs. 17,1 mnkr mer än det finansiella målet på 30 mnkr. De prioriterade investeringsprojekten redovisas i MRP. 3. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa kommunstyrelsens, byggnadsnämndens och lönenämndens resultatmål och mått för 2017. 4. Kommunfullmäktige beslutar att öka avsättningen till Kommunfullmäktiges förfogande med 15,6 mnkr. 5. Kommunfullmäktige beslutar att öronmärka 0,6 mnkr ur anslaget till Kommunfullmäktiges förfogande för kostnader som uppstår och inte är kända i dagsläget vid köpet av Dingle naturbruksgymnasium (Dingle). 6. Kommunfullmäktige beslutar samtidigt att få särskild redovisning av driftskostnaderna för Dingle, vid varje bokslut det kommande året. 7. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning för investeringar under 2017 på 11 mnkr. 8. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning för likviditetsbehov 2017 på 20 mnkr.

108 13. Riktlinjer god ekonomisk hushållning Sedan 1992 har kommunerna enligt kommunallagen haft krav på sig att verksamheterna ska bedrivas enligt god ekonomisk hushållning. Efter det har ytterligare krav tillkommit det s.k. balanskravet (år 2000) samt möjlighet till resultatutjämning (RUR) (2013). Dessa lagstiftningskrav ska samtliga följas upp i årsredovisningens förvaltningsberättelse. God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat krav som innebär att hushålla i tiden och över tiden och utgår ifrån lagkrav som återfinns i 8:e kapitlet Kommunallagen. Kravet på god ekonomisk hushållning grundar sig på att kommunens ekonomi ska ha förutsättningar för att klara av befolkningens behov både nu och i framtiden. Kommunfullmäktige har antagit riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv. Riktlinjerna reviderades 2014 i samband med ny styrmodell. Riktlinjerna gäller för planeringsperioden 2015-2019. De finansiella inriktningsmålen (långsiktiga) ingår i riktlinjerna. De MPR:s angivna mål med tillhörande mått ska följas upp under budgetåret och slutligt avrapporteras i bokslut/verksamhetsuppföljning. De kommunala koncernbolagen/företag ska följa riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Övergripande ekonomiska styrprinciper Munkedals kommun styrs av kommunfullmäktiges fastställda MRP (budgethandling). o Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att Munkedals kommun har god ekonomisk hushållning. Alla har detta ansvar inom sitt verksamhetsområde och inom ramen för sin budget Med lagens definition som utgångspunkt är riktlinjerna antagna utifrån att varje generation ska bekosta den kommunala service som konsumeras och därigenom lämna över ett oförändrat finansiellt utrymme till kommande generationer. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov nu och mot verksamhetens behov på längre sikt. Enligt kommunallagen ska kommuner i samband med budgeten ange finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen ska följas upp i årsredovisningen och i delårsbokslut. Avstämning av dessa mål ska genomföras inför den årliga budgetprocessen och uppföljning/analys ske i bokslut samt vid planeringsperiodens slut. Munkedals kommun ska ha en ekonomi i balans, innebärande god ekonomisk hushållning Detta genomförs genom att: Nettokostnaderna får inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Utrymme för nya verksamheter ska prövas mot befintlig verksamhet inom alla ansvarsområden. Inga beslut fattas som kräver ekonomiska resurser utan att finansieringen är klarlagd. Nettoinvesteringarna inom den skattefinansierade verksamheten ska, efter avdrag för amorteringar på utlämnade lån och o o o o o De tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse. Ekonomin sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. Alla större förändringar av verksamheten ska kostnadsberäknas och resursavstämmas före genomförande. Detta gäller även övergripande policys, planer och projekt som kommer att inverka på verksamheterna. Resultatet ska ligga på en nivå som säkrar överskott. Överskott är en förutsättning för att finansiera de investeringar som görs. Blir resultatet negativt måste det regleras inom tre år enligt balanskravet där intäkterna varje år måste balansera kostnaderna. Kommunen ska kunna finansiera sina investeringar med egna medel över tiden, vilket kräver överskott i driftbudgeten. Lån ska endast ses som ett sätt att tillfälligt utjämna större variationer i investeringsbehoven. MPR:s angivna ramar för verksamheterna utgör den yttersta restriktionen för respektive nämnd. Om resurserna inte räcker till för den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom den angivna ramen. För styrningen, uppföljningen, rapporteringen och kontrollen av verksamhet och ekonomi har Kommunfullmäktige fastställt regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning och reglemente för intern kontroll. Försäljningar, finansieras av avskrivningar och resultat.

109 Bilaga till Mål-och resursplan 2016-2019 budget 2017 Återremitterad budget 2016-06-30 Kommunfullmäktige beslutade 2016-06-30 54 att återremittera Mål och resursplanen budget 2016-2019, budget 2017 för att påskynda utredningen av den finansiella långsiktiga planen för köpet av Dingleskolan, då den är viktig för samtliga partiers budget. På kommunstyrelsens arbetsutskott den 30/8-2016 diskuterades vad budgethandlingen skulle kompletteras med. Avsikten med återremissen var att tydliggöra om eventuella merkostnader har tillkommit sedan de beräknades i budgethandlingen (5,4 mnkr) för Dingleskolans driftkostnad under 2017. Uppdaterad beräkning Dingle naturbruks gymnasium Förvaltningen har gjort en genomgång av nettokostnaden för Dingle naturgymnasium. Den uppdaterade beräkningen visar att den ursprungliga kalkylen bedöms hålla utifrån dagens verksamhet. Flera av posterna (se nedan) är fortfarande mycket försiktiga som ex beräkning av intäkterna. Den största kostnadsposten hänför sig till drift för lokalen. Förvaltningen har här utgått från tidigare års budget. Även här kan finnas osäkerhetsposter. Förvaltningen föreslår därför att öronmärka 0,6 mnkr ur anslaget till Kommunfullmäktiges förfogande för kostnader som uppstår och inte är kända i dagsläget. Förvaltningen föreslår samtidigt att en särskild redovisning av driftskostnaderna för Dingle ska ske i varje bokslut det kommande året. Som tidigare nämnts är intäktskalkylen en mycket försiktig bedömning. Detta beror bl a på kommande beslut om avseende uppstart av externa verksamheter tex friskola. Den enskilt största posten i bruttokostnaden avser underhåll och drift. Utgångspunkten för det är regionens kostnadskalkyl för fastigheterna samt kommunens underhållsnivå. Övrigt ingår kapitalkostnader samt städ- och kostverksamhet. Tabellen visar nettokostnaden för drift av Dingle Naturbruksgymnasium. Driftkostnad (mnkr) 2017 Intäkter Put intäkter 1,000 Externa intäkter 1 0,500 Schablonersättning 1,000 Intäkter från regionen hyra 2 1,200 Friskola 3 0,400 Summa intäkter 4,100 Kapitalkostnader 15 mnkr 4 0,900 Underhåll och drift 5 7,200 Städ 6 0,900 Kök 7 0,500 Summa kostnader 9,500 Nettokostnad 5,400 Externa intäkter 1 : Intäkter från företag och organisationer. Det är (enl visionen) ett mål att Dingleskolan upplåter mark och lokaler tex. till Hushållningssällskapet. Intäkter från regionen hyra 2 : Regionen har för avsikt att bedriva viss verksamhet tex kortkurser, där internatmöjlighet finns med. Hyran inkluderar tillgång till motionsanläggning, uppehållsrum etc. Friskola 3 : Besked om Friskolan får tillstånd att starta verksamheten förväntas meddelas under september 2016. Friskolan kommer att hyra undervisningslokaler, tillgång till uppehållsrum och motionsanläggning samt inackorderingsmöjligheter. Intäkten beräknas del av året 2017.

Kapitalkostnader 15 mnkr 4 : Avskrivning och ränta på nettoinvesteringen. I dagsläget är det inte aktuellt med nyupplåning för inköp av fastigheten. Underhåll och drift 5 : Kostnaden för drift har beräknats med Regionens budget för skolan som utgångspunkt. Underhållet är satt till 85 kr/m2 precis som andra kommunala fastigheter. Det är en nivå som långsiktigt inte är hållbar. Städ 6 : De lokaler där kommunal verksamhet bedrivs städas av kommunal personal. Vissa övriga verksamhetsutövare kan komma att köpa kommunal städning. Kost 7 : Större delen av kostverksamheten finansieras med avgifter för maten. Service till boende finansieras dock inte helt på så sätt. Finansiering av ökade kostnader 2017 Kommunstyrelsen stod inför ökade kostnader på totalt 9,6 mnkr varav 5,4 mnkr avsåg ökade driftskostnader för Dingle Naturbruksgymnasium. För att finansiera de ökade kostnaderna beslutades om nedanstående: Budgetår (mnkr) 2017 Senareläggning/Bortprioritering investeringar från 72,9 till 30 mnkr -2,100 Förbättrad skatteprognos från februari, ökad budget med 3,3 mnkr. -3,300 Ökat generellt statsbidrag, ökad budget med 2,0 mnkr. -2,050 Översyn finansförvaltningen, lägre budget för finansiella kostnader -0,500 Försäljning Fisketorps skola, lägre driftskostnader. -0,200 Försäljning av Suttene/Fiskebo detta möjliggör för amortering av befintlig låneskuld samt medför lägre finansiella kostnader. -0,500 Minska anslaget till KFs förfogande avseende öronmärkta medel för stödteam. -0,500 Minska Barn och Utbildnings ram avseende stödteam. -0,600 Minska Barn och Utbildnings ram avseende skolbarnsomsorg inom LSS. -0,113 Minskade kostnader eller ökade intäkter -9,863 Övrigt Långsiktigt kommer driftkostnader för externa lokaler att minskas. Dingle ökar förutsättningarna/möjligheterna att bedriva olika program inom skolan och öppnar upp för näringsliv, tex bedöms det möjligt att skapa kontorshotell och hyra ut vissa lokaler som lager. Den alternativa kostnaden för de volymökningar som skett för HVB hem och skolans ökade volymer av elever skulle ha varit högre med andra lösningar. Redovisning av de alternativa kostnaderna redovisades i ärendet Dingle naturbruksgymnasium. Justering av kommunbidrag Överförmyndarnämnd Samtidigt görs en justering av kommunbidrag till Överförmyndarnämnd med +0,026 mnkr. Justering är enligt avtal med Uddevalla kommun. Justeringarna har gjorts i handlingen på sid 4,23-25 och sid 42 och 47. 110

111 145 Dnr KS 2016-192 Delårsbokslut för Munkedals kommun januari-augusti 2016 Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för årets första åtta månader uppgår till 40,8 mnkr vilket är 33,2 mnkr högre än periodens budget. Prognosen för 2016 beräknas ett positivt resultat till 17,3 miljoner kronor vilket är 5,9 mnkr bättre än budget. Detta beror främst på; Nämndernas nettokostnad överstiger budget med -6,3 mnkr Överskott på statsbidrag avseende flyktingmedel 11,3 mnkr Överskott på anslaget KF förfogande 2,3 mnkr Slutavräkning för 2015-2016 försämras till 3,5 mnkr Lägre investeringsvolym genererar överskott på gemensamma poster 3,6 mnkr Pension/särskild löneskatt/sociala avgifter -2,8 Budgeterat resultat +11,4 mnkr Prognosen för 2016 förbättras avsevärt jämfört med bokslutsrapporten i april. Detta beror i huvudsak på förändrad prognos för statsbidrag. Nämndernas avvikelse i förhållande till budget förbättras från -15,4 mnkr till -6,3 mnkr. Rensas nämndernas budget från reserverade medel samt tillfälliga statsbidrag återstår en avvikelse på ca -17 mnkr. Nedanstående tabell redovisar årsprognosen och de avvikelser från budget som nämnderna rapporterar för helåret 2016. Resultaträkning Bokslut Prognos Budget Avvikelse (Belopp i mnkr) 2015 2016 2016 2016 Nämnd/Verksamhet Kommunfullmäktige, revision, valnämnd och överförmyndarnämnd 0,0-2,4-2,6 0,2 Kommunstyrelsen varav - Kommunledningsstab 2,1-44,1-49,1 5,0 - Sektor samhällsbyggnad 2,0-88,2-90,0 1,8 - Sektor Barn & Utbildning 2,8-205,6-206,6 1,0 - Sektor Omsorg -25,5-237,1-221,8-15,3 Byggnadsnämnden 1,2-1,1-2,0 0,9 Lönenämnden 0,0-2,4-2,6 0,2 Summa nämndverksamhet -17,4-580,9-574,7-6,3 Gemensamma kostnader och intäkter 11,6-6,0-4,2-1,8 Summa gemensamma kostnader och intäkter 11,6-6,0-4,2-1,8

112 Forts 145 Summa verksamhetens nettokostnad -5,8-586,9-578,9-8,1 Skatteintäkter -4,9 436,8 443,6-6,8 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 5,1 153,0 150,3 2,8 Generellt statsbidrag- tillfälligt stöd 16,6 0,0 16,6 Finansiella intäkter -0,2 2,8 2,0 0,8 Finansiella kostnader 1,6-5,0-5,6 0,6 Summa Skatter och finansnetto 1,6 604,2 590,3 14,0 Jämförelsestörande post 4,4 0,0 Årets resultat 0,2 17,3 11,4 5,9 Investeringar Under perioden januari till augusti har det investerats för 12,0 mnkr netto. Den största investeringen under denna period avser ombyggnad av Önnebacka förskola (6,5 mnkr). Under perioden har kommunen erhållit investeringsbidrag på 3,6 mnkr avseende fiberinvesteringar. Måluppfyllelse Av de nio verksamhetsmålen bedöms ett vara så gott som uppfyllt. Sex stycken verksamhetsmål bedöms vara delvis uppfyllda och två stycken bedöms vara inte uppfyllda. Positivt är också att merparten av målen har en ökande trend. Av de fyra finansiella inriktningsmålen är endast ett uppfyllt. Resultatet, soliditeten och skattemålet ser inte ut att bli uppfyllt för perioden. När det gäller investeringsmålet är bedömningen att kommunen har en självfinansieringsgrad över 100 %. Kommunkoncernen Delårsbokslutet omfattar en sammanställd redovisning över Munkedals kommunkoncern. Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat på 45,2 mnkr för perioden och prognosticerar ett positivt resultat på 22,9 mnkr tillsammans. Särskilda konsekvensbeskrivningar Ekonomi Med ett resultat på 17,3 mnkr kommer kommunen att klara det lagstadgade balanskravet samt att nå det budgeterade resultatet. Kommunstyrelse nämndverksamhet uppvisar fortfarande ett underskott och har i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för att få ekonomi och verksamhet i balans. Återkoppling sker till fullmäktige i november. Facklig samverkan enligt FAS05 Information ges 26 september.

113 Forts 145 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa upprättat delårsbokslut januari-augusti 2016. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat delårsbokslut januariaugusti 2016. Yrkanden Åsa Karlsson (S), Karl-Anders Andersson (C), Maria Sundell (S) och Ann-Sofie Alm (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer upprättat delårsbokslut januari-augusti 2016. Kommunfullmäktige godkänner upprättat delårsbokslut januari-augusti 2016.

114 2016-09-21 Dnr: KS 2016-192 Kommunfullmäktige TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Marie Redovisningsekonom Ekonomienhet Munkedal kommuns delårsbokslut jan-aug 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa upprättat delårsbokslut januari-augusti 2016. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat delårsbokslut januari-augusti 2016. Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för årets första åtta månader uppgår till 40,8 mnkr vilket är 33,2 mnkr högre än periodens budget. Prognosen för 2016 beräknas ett positivt resultat till 17,3 miljoner kronor vilket är 5,9 mnkr bättre än budget. Detta beror främst på; Nämndernas nettokostnad överstiger budget med -6,3 mnkr Överskott på statsbidrag avseende flyktingmedel 11,3 mnkr Överskott på anslaget KF förfogande 2,3 mnkr Slutavräkning för 2015-2016 försämras till 3,5 mnkr Lägre investeringsvolym genererar överskott på gemensamma poster 3,6 mnkr Pension/särskild löneskatt/sociala avgifter -2,8 Budgeterat resultat +11,4 mnkr Prognosen för 2016 förbättras avsevärt jämfört med bokslutsrapporten i april. Detta beror i huvudsak på förändrad prognos för statsbidrag. Nämndernas avvikelse i förhållande till budget förbättras från -15,4 mnkr till -6,3 mnkr. Rensas nämndernas budget från reserverade medel samt tillfälliga statsbidrag återstår en avvikelse på ca -17 mnkr. Nedanstående tabell redovisar årsprognosen och de avvikelser från budget som nämnderna rapporterar för helåret 2016. Resultaträkning Bokslut Prognos Budget Avvikelse (Belopp i mnkr) 2015 2016 2016 2016 Nämnd/Verksamhet Kommunfullmäktige, revision, valnämnd och överförmyndarnämnd 0,0-2,4-2,6 0,2 Kommunstyrelsen varav - Kommunledningsstab 2,1-44,1-49,1 5,0 - Sektor samhällsbyggnad 2,0-88,2-90,0 1,8 - Sektor Barn & Utbildning 2,8-205,6-206,6 1,0 - Sektor Omsorg -25,5-237,1-221,8-15,3

115 Byggnadsnämnden 1,2-1,1-2,0 0,9 Lönenämnden 0,0-2,4-2,6 0,2 Summa nämndverksamhet -17,4-580,9-574,7-6,3 Gemensamma kostnader och intäkter 11,6-6,0-4,2-1,8 Summa gemensamma kostnader och intäkter 11,6-6,0-4,2-1,8 Summa verksamhetens nettokostnad -5,8-586,9-578,9-8,1 Skatteintäkter -4,9 436,8 443,6-6,8 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 5,1 153,0 150,3 2,8 Generellt statsbidrag- tillfälligt stöd 16,6 0,0 16,6 Finansiella intäkter -0,2 2,8 2,0 0,8 Finansiella kostnader 1,6-5,0-5,6 0,6 Summa Skatter och finansnetto 1,6 604,2 590,3 14,0 Jämförelsestörande post 4,4 0,0 Årets resultat 0,2 17,3 11,4 5,9 Investeringar Under perioden januari till augusti har det investerats för 12,0 mnkr netto. Den största investeringen under denna period avser ombyggnad av Önnebacka förskola (6,5 mnkr). Under perioden har kommunen erhållit investeringsbidrag på 3,6 mnkr avseende fiberinvesteringar. Måluppfyllelse Av de nio verksamhetsmålen bedöms ett vara så gott som uppfyllt. Sex stycken verksamhetsmål bedöms vara delvis uppfyllda och två stycken bedöms vara inte uppfyllda. Positivt är också att merparten av målen har en ökande trend. Av de fyra finansiella inriktningsmålen är endast ett uppfyllt. Resultatet, soliditeten och skattemålet ser inte ut att bli uppfyllt för perioden. När det gäller investeringsmålet är bedömningen att kommunen har en självfinansieringsgrad över 100 %. Kommunkoncernen Delårsbokslutet omfattar en sammanställd redovisning över Munkedals kommunkoncern. Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat på 45,2 mnkr för perioden och prognosticerar ett positivt resultat på 22,9 mnkr tillsammans.

116 Särskilda konsekvensbeskrivningar Ekonomi Med ett resultat på 17,3 mnkr kommer kommunen att klara det lagstadgade balanskravet samt att nå det budgeterade resultatet. Kommunstyrelse nämndverksamhet uppvisar fortfarande ett underskott och har i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för att få ekonomi och verksamhet i balans. Återkoppling sker till fullmäktige i november. Facklig samverkan enligt FAS05 Information ges 26 september. Ulrika Gellerstedt Ekonomichef/Bitr. kommunchef Ekonomienheten Håkan Sundberg Kommunchef Beslutet expedieras till: Sektorchefer Ekonomienheten KF

2016-09-20 117 Munkedals kommun Delårsbokslut januari-augusti 2016 Dnr: KS 2016-192 Antagen av nämnd datum för beslut, paragrafnr.

118 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. God ekonomisk hushållning... 11 2.1 Finansiell analys... 11 2.2 Finansiella mål... 14 2.3 Måluppfyllelse av KFs inriktningsmål... 15 2.4 Sammanfattning god ekonomisk hushållning... 18 3. Ekonomisk redovisning... 20 3.1 Resultaträkning... 20 3.2 Kassaflödesanalys... 22 3.3 Balansräkning... 23 3.4 Sammanställning av Munkedals kommunkoncern, resultat och årsprognos... 25 4. Verksamhetsredovisning... 26 4.1 Driftsredovisning... 26 4.1.1 Sammanställning av nämnders resultat och årsprognos... 28 4.2 Investeringsredovisning... 41 4.3 Viktiga händelser under året... 41 4.4 Medarbetare... 42 4.5 Framtid... 43 5. Nyckeltal... 44

119 Sammanfattning Kommunen visar på ett positivt resultat samt positiv riktning avseende verksamhetens inriktningsmål. De finansiella inriktningsmålen visar något högre måluppfyllelse än i tidigare bokslut. Verksamheterna däremot har fortfarande en negativ avvikelse jämfört med budget. Av de nio verksamhetsmålen bedöms ett vara så gott som uppfyllt. Sex stycken verksamhetsmål bedöms vara delvis uppfyllda och två stycken bedöms vara inte uppfyllda. Positivt är också att merparten av målen har en ökande trend. Av de fyra finansiella inriktningsmålen är endast ett uppfyllt. Resultatet, soliditeten och skattemålet ser inte ut att bli uppfyllt för perioden. När det gäller investeringsmålet är bedömningen att kommunen har en självfinansieringsgrad över 100 %. Det ekonomiska resultatet för årets första åtta månader uppgår till 40,8 mnkr vilket är 33,2 mnkr högre än periodens budget. Prognosen för 2016 beräknas ett positivt resultat till 17,3 miljoner kronor vilket är 5,9 mnkr bättre än budget. Detta beror främst på; Nämndernas nettokostnad överstiger budget med -6,3 mnkr Överskott på statsbidrag avseende flyktingmedel 11,3 mnkr Överskott på anslaget KF förfogande 2,3 mnkr Slutavräkning för 2015-2016 försämras till 3,5 mnkr Lägre investeringsvolym genererar överskott på gemensamma poster 3,6 mnkr Pension/särskild löneskatt/sociala avgifter -2,8 Budgeterat resultat +11,4 mnkr Prognosen för 2016 förbättras avsevärt jämfört med bokslutsrapporten i april. Detta beror i huvudsak på förändrad prognos för statsbidrag. Nämndernas avvikelse i förhållande till budget förbättras från -15,4 mnkr till -6,3 mnkr. Rensas nämndernas budget från reserverade medel samt tillfälliga statsbidrag återstår en avvikelse på ca - 17 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade 30/6-16 att Kommunstyrelsen ska arbeta fram en åtgärdsplan för att få verksamhet och ekonomi i balans. Arbetet pågår och planen kommer att presenteras på kommunfullmäktiges möte i november. Som ett led i detta arbete är ett analysarbete beställt av Sveriges kommuner och landsting. Arbetet kommer att genomföras under hösten. Sjukfrånvaron januari till juli 2016 8,38 procent vilket är en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med samma period 2015.

120 1. Inledning 1.1 Organisation Kommunens samlade verksamhet ingår i Munkedals kommunkoncern. De kommunala nämnderna är Kommunstyrelsen, Lönenämnden och Byggnadsnämnden samt övriga mindre nämnder. Till det kommer de kommunala bolagen, gemensamma nämnder, förbund och Kooperativa Hyresrättsföreningen Dingle och Sörbygården. De gemensamma nämnderna är: IT-nämnd (Lysekils kommun värdkommun), Miljönämnd (Sotenäs kommun värdkommun) och Lönenämnd (Munkedals kommun värdkommun). I den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen ingår kommunala bolag samt uppdragföretagen enligt följande andelar. Namn Andel Munkedals bostäder AB 100 % Munkedal vatten AB 100 % Dingle industrilokaler AB 51 % Rambo AB 20,6 % Riksbyggen Kooperativa Hyresrättsförening Sörbygården och Dinglegården 20 % Vadholmen Foss 2:81 mfl AB 100 %

121 1.2 Nedrevidering av skatteunderlaget Källa: Cirkulär 16:45 Sveriges kommuner och landsting En ny bedömning på antalet asylsökande och antalet ensamkommande flyktingbarn visar kraftig nedrevidering. Det innebär att prognosen för kommunal och statlig konsumtion har skruvats ned 2016. Utvecklingen nästa år har också justerats ned till följd av det mer begränsade flyktingmottagandet. Migrationsverket räknar nu med 34 500 asylsökande i år jämfört med 100 000 i föregående skatteunderlagsprognos. Mängden asylsökande för efterföljande år har justerats ned jämfört med tidigare bedömningar. Nedrevidering gäller även för antalet ensamkommande flyktingbarn. Från 18 000 ensamkommande flyktingbarn (i föregående prognos) till 3 500. Tillströmningen även efterföljande år har justerats ned i betydande grad. En svagare utveckling av offentlig konsumtion innebär, allt annat lika, en svagare utveckling av efterfrågan i svensk ekonomi. Av bland annat detta skäl har bedömningen av tillväxten i svensk ekonomi justerats ned. Trots en svagare beräknad tillväxt i svensk ekonomi har bedömningen av sysselsättningen justerats upp. Utvecklingen av antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin har varit påfallande stark under första halvåret. Sysselsättningen beräknas fortsätta växa i relativt snabb takt även under resten av året. Även nästa år ökar sysselsättningen och skatteunderlaget snabbare än normalt, även om det är en nedjusterad bild jämför med den vi gjorde i april. Den starka sysselsättningstillväxt som följer av den pågående konjunkturförstärkningen är huvudförklaringen till att skatteunderlaget växer väsentligt mer än genomsnittligt i år och nästa år. Tillsammans med tilltagande löneökningar bidrar den också till relativt snabbt stigande pensionsinkomster. Med ekonomins återgång till konjunkturell balans mattas sysselsättningsökningen efter 2017 samtidigt som grundavdragen ökar snabbare. Befolkning Befolkningskurvan fortsätter att peka uppåt för året. Vid årsskiftet uppgick invånarantalet till 10 205 per sista augusti har en ökning skett till 10 283. Det innebär + 78 medborgare. Den stora ökningen avser i huvudsak överskott på invandring. Detta indikerar att Migrationsverket nu snabbat upp sina handläggningstider. In-/utvandringen uppgår till +126 invånare, födelsenettot är negativt -23 detsamma gäller för in- och utflyttning - 31. Ökningen är mycket tydlig för sektor Barn- och utbildning.

122 Arbetslöshet Från augusti 2015 till augusti 2016har arbetslösheten gått ner för befolkningen i stort, både i riket och Västra Götaland. Däremot har den ökat i Munkedals kommun. Antal öppet arbetslösa samt i program 16-64 Aug. 2016 Aug. 2015 Förändring Riket 352 876 367 132-3,3% Västra Götaland 53 680 56 965-5,8% Munkedal 255 237 7,6% För gruppen 18-24 år ser tendensen positiv ut även i Munkedal. Antal öppet arbetslösa samt i program 18-24 Aug. 2016 Aug. 2015 Förändring Riket 60 526 72 668-16,7% Västra Götaland 9 172 10 946-16,2% Munkedal 41 52-21,2% Tidigare har arbete utförts tillsammans med bl.a. Arbetsförmedlingen vilket med stor säkerhet har påverkat utvecklingen för ungdomar. Men det har också etablerats nya företag både inom Munkedals kommun, liksom i grannkommunerna, vilket också skapar nya möjligheter till sysselsättning. Under kommande år kan utbudet av arbetskraft i kommunen öka betydligt, till följd av den stora inflyttningen som pågår av nyanlända, vilket kan leda till en ökande andel arbetssökande om inte efterfrågan kommer att motsvara utbudet.

123 Integration Flyktingmottaget går enligt plan och de gällande överenskommelserna som kommunen har. Det ser i stort sett likadant ut som förra året. Migrationsverkets siffror har en fördröjning vilket innebär att det faktiska antalet mottagna och anvisade sista augusti var något högre än det här redovisade utfallet. Den stora förändring som kan ses i utfallet gäller ensamkommande. Där är det hittills i år anvisad 1 person. Detta är en följd av dels att många kommuner skrev upp antalet i sina avtal förra året och därför anvisas först dels att en ny anvisningsmodell gäller från 1 april där den kommun med sämst måluppfyllnad anvisas först. Integration nyckeltal 2013 2014 2015 2016 Asylsökande/inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem, antal 256 493 474 Ensamkommande asylsökande barn, antal 18 70 1 Mottagna i flyktingmottagande under året, antal 12 65 72 19 Mottagna i flyktingmottagandet efter anvisning, antal 14 15 12 7 Mottagna i flyktingmottagandet senaste 24 mån, antal 21 68 132 139 Källa: Migrationsverkets hemsida samt anvisade ifrån AF Bosättningsunderlag. Bostäder Kommunen har i dagsläget för få nya bostäder vilket är en utmaning framöver. För Munkedals del är det viktigt att flyttkedjan fungerar dvs att äldre kan lämna sin villa för att flytta till en lägenhet i ett centralt läge och sälja villan till en ung familj. I vissa perioder har detta inte fungerat vilket inneburit att personer flyttat till andra kommuner för att få en lägenhet. Andelen outhyrda lägenheter inom Munkbos bestånd är nu 2,2 % vilket är väldigt lågt. Munkbo kan inte ge förtursfall lägenhet inom rimlig tid. Kommunen har gett Munkbo i uppdrag att undersöka möjligheten att bygga flerbostadshus. Det är ett angeläget uppdrag som kommer att involvera kommunen på olika sätt. Kommunens beredskap när det gäller villatomter är god bortsett från i västra Munkedal. Tomter för flerbostadshus finns i olika lägen. Industrimark finns i begränsad omfattning på Smedberg, Säleby och Hedekas men saknas i Dingle och Hällevadsholm. Planarbete pågår i Håby och Gläborg. Statsbidrag De riktade statsbidragen har de senaste åren ökat det innebär att det finns ett behov av att få en samlad bild av vilka riktade statsbidrag som tillfaller kommunen.

124 De riktade bidragen avser finansiering för specifikt ändamål. Kommunen ansöker själv om de riktade bidragen till skillnad från de generella. Dessa bidrag innebär ökad grad av administration. Sektor barn- och utbildning är den sektor som i högst omfattning sökt de riktade bidragen men bidragen återfinns även inom sektor omsorg (stimulansmedel för ökad bemanning inom äldrevården mm). Som exempel på kommande riktade satsningar är; Lärarlyftet statens satsning på särskild kompetenta lärare. En fråga för verksamheten att hantera är dels kompetensförsörjning dels också vad denna satsning kostar i form av ökade pensionskostnader. En beräkning på den senare är beställd. Skolverkets riktlinjer angående färre antal barn i barngrupperna. Förslaget innebär att för 1-3 år 6-12 barn samt för 4 5 år 9-15 barn. Barngrupperna idag har ett snitt på 18,5 barn. En ansökan om statsbidrag för att minska gruppstorlekarna är gjord men pga lokalbrist samt rekryteringssvårigheter kan bidraget inte nyttjas. För perioden januari-augusti 2016 har kommunen erhållit 5,6 mnkr i riktade statsbidrag. Bidrag från Migrationsverket har ökat i takt med ökat mottagande och uppgår tom aug 2016 till 55,3 mnkr. Bidragen ersätts kommunen dels utifrån fastlagt mottagandeantal och dels utifrån ett ansökningsförfarande. Kommunen har idag en fordran på Migrationsverket ca 20 mnkr. Under 2017 kommer ersättning från Migrationsverket avseende ensamkommande barn att minskas. Ny lagstiftning mm Nya regler kring betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade kommer att påverka kommunen. Hur mycket är i dagsläget. En effekt av förslaget kan bli att biståndshandläggare måste lägga om sin arbetstid och också schemaläggas på helger. Ny kommunalredovisningslag, förslag på ny lag har varit ute på remiss. Den stora förändringen i förslaget innebär att hela pensionsskulden ska redovisas i kommunernas balansräkning. Idag redovisas intjänad pension tom 1997-12-31 som en ansvarsförbindelse dvs utanför balansräkningen. Skulle förslaget träda i kraft finns det risk för Munkedals del att det egna kapitalet kommer att bli negativt. I dagsläget uppgår ansvarsförbindelsen till 226 mnkr inkl löneskatt och det egna kapitalet till 231 mnkr.

125 1.3 Finansrapport augusti 2016 Finansavsnittet avses informera om kommunens finansiella ställning. Rapporten gäller för perioden januari augusti 2016 och endast för kommunen. Likvida medel Likvida medel på koncernkontot uppgår till för närvarande till 66,4 mnkr. Ökning av skatteintäkter, högre statsbidragsintäkter framförallt avseende ersättning från Migrationsverket är en bidragande orsak. Upplåning Kommunens upplåning uppgår till 217 mnkr. Prognosen för årets investeringar uppgår till ca 30 mnkr av investeringsplanen som uppgår till 40 mnkr. Till det tillkommer eventuellt köp av Dingle Naturbruksgymnasium på ca 15 mnkr (netto). I dagsläget är det inte aktuellt med nyupplåning. Samtliga lån är placerade hos Kommuninvest. Lån 2013 2014 2015 2016 Kommuninvest 205,2 196,7 217,2 SEB 20,5 0 205,2 217,2 217,2 Derivat - Ränteswapar 2013 2014 2015 2016 SEB 125 125 125 Swedbank 35 35 35 0 160 160 160 Finansiell risk Genomsnittliga räntebindningstid per 31/8-16 är 3,77 år. Snitträntan för perioden januari till augusti är 2,23 %. Räntan exklusive derivat (swap) är -0,08 %. Genomsnittlig kapitalbindningstid per 31/8-16 uppgår till 0,68 år. Tabellerna visar en prognos över kommunens räntekostnader (givet samma låneskuld samt ränteswapar). Översta tabellen visar på en ökning av räntekostnader från 4,8 mnkr till 5,3 mnkr under förutsättning att räntorna utvecklar sig enligt marknadens förväntningar. Skulle räntorna däremot stiga med 1 % utöver vad marknaden förväntar sig kommer räntekostnaderna att uppgå till 4,9 mnkr 2016 och öka till 5,9 mnkr.

126 Avstämning finanspolicy Avstämning visar att i princip är samtliga kriterier uppfyllda. Endast ett kriterium är gult (till del uppfyllt). Minst två långivare bör eftersträvas. Orsaken till att kommunen endast har en långivare i dagsläget beror på att det endast är Kommuninvest som har negativ ränta. Övriga banker har räntegolv eller liknande.

127 2. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att hushålla i tiden och över tiden. Kravet på god ekonomisk hushållning grundar sig på att kommunens ekonomi ska ha förutsättningar för att klara av befolkningens behov både nu och i framtiden. Enligt kommunallagen ska kommuner i samband med budgeten ange finansiella mål samt verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen ska följas upp i årsredovisningen och i delårsbokslut. För att uppnå god ekonomisk hushållning i Munkedals kommun har kommunfullmäktige fattat beslut om 4 finansiella inriktningsmål och 9 inriktningsmål för verksamheten. Dessa mål har sin utgångspunkt i kommunens vision. Verksamhetsmålen (inriktningsmålen) i sin tur konkretiseras av varje nämnd i form av resultatmål. Målen visar för förvaltningen vad som ska göras. Uppföljning av resultatmål finns att läsa i respektive nämnds delårsrapport. Graden av måluppfyllelse sker på varje mål genom nedanstående markering: Målet är helt uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt 2.1 Finansiell analys Kommunen redovisar för perioden ett positivt resultat om 40,8 mnkr och prognosen visar på ett resultat om 17,3 mnkr. I jämförelse med budget innebär det en positiv avvikelse på 5,9 mnkr. Verksamhetens nettokostnader beräknas uppgå till 96,8 % i förhållande till skatter och statsbidrag. I delårsrapporten görs endast en kortfattad och förenklad finansiell analys. Resultat Resultat före jämförelsestörande poster För att uppnå och god ekonomisk hushållning är det viktigt att ha en god balans mellan löpande intäkter och kostnader. Måttet som används här är resultatet före jämförelsestörande poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till skatter och statsbidrag ligga mellan 2 3% över en längre tidsperiod. Med en sådan resultatnivå klarar en kommun av att finansiera större delen av sin tillgångsökning med skatteintäkter, vilket i sin tur leder till att kommunen kan bibehålla sin finansiella handlingsberedskap på kort och lång sikt. För 2014 uppgick resultatet före extraordinära poster i förhållande till skatter och statsbidrag till -0,3 % för att under 2015 förstärkas något till 0,1 %. Prognosen för 2016 är 17,3 mnkr vilket innebär 2,9 % av skatter och statsbidrag vilket innebär att kommunen har en förbättrad resultatutveckling. Värt att notera är att för 2013 och 2015 förstärktes resultatet med återbetalade försäkringspremier från AFA. Dessa försäkringspremier ingår inte i nyckeltalet. För 2016 stärks resultatet med de tillfälliga statsbidragen för ökat flyktingmottagande och riktade statsbidrag från ex Migrationsverket.

128 Resultatet för delåret är 23,8 mnkr högre än prognosen för helåret. Skattefinansiering av investeringar För att uppnå god ekonomisk hushållning bör, när den löpande driften finansierats, en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna, kan även kallas självfinansieringsgrad. Ett värde 100 % eller mer, innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100 % kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Investeringarna för årets åtta första månader uppgår till 12 mnkr och prognosen på helår pekar på 30,3 mnkr. Nettoinvesteringarna är 10,2 mnkr lägre än budget detta beror dels på investeringsbidrag avseende fibernät och dels på åtgärder Ishallen samt att gång- och cykelväg längs Stalevägen. Munkedals siffror uppgick till 62,9 % för 2014 och 46,0 % för 2015. Prognosen för 2016 ser ut att landa på 125,2 %. Detta innebär att kommunen inte har finansierat investeringar med skatteintäkter under 2014-2015, men för 2016 beräknas det göras. Nettokostnadsandel Viktigt för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna utvecklar sig i förhållande till skatter och generella statsbidrag. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatter och statsbidrag den löpande verksamheten tar i anspråk. 2014 var nettokostnadsandelen innan finansnetto och jämförelsestörande poster 99,7 % och för 2015 uppgick den till 99,4 %. Prognosen för 2016 ser bättre ut och nyckeltalet beräknas bli 96,8 %. Den huvudsakliga orsaken till att nettokostnadsandelen minskar är en förstärkning av intäkter från Migrationsverket (ersättning för ensamkommande) samt anslag till kommunstyrelsens förfogande. Ersättningsnivåerna kommer att sjunka avseende ensamkommande. Förändringen beräknas träda i kraft juli 2017. Kapacitet Soliditet inklusive pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I detta nyckeltal används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Soliditeten inkl pensionsavsättningar förstärktes mellan 2014 och 2015, även inför 2016 beroende på att utbetalningar i av pensionsskuld intjänad innan 1998 fortlöper. Detta påverkar skulden positivt och innebär att kommunen förbättrar sin ställning något. Risk Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. En ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts.

129 Mellan 2014 och 2015 försämrades Munkedals kassalikviditet. Under 2016 har kassalikviditeten ökat och uppgår vid delåret till 100,7 %. Normalt eftersträvas ett riktvärde på 100 %. Det innebär att korta tillgångar är lika stora som korta skulder. I kommunernas kortfristiga skulder ingår dock en semesterlöneskuld som utgör ca 30 % av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60 % tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen. Munkedals nivå på 100,7 % innebär att kommunen klarar av att finansiera oväntade finansiella utgifter på kort sikt utan att behöva låna. Åtaganden utanför balansräkningen Borgensåtagande samt pensionsförpliktelser utanför balansräkningen är två stora poster som medför en ökad risk och ger kommunen lägre handlingsberedskap. De borgensåtagande som kommunen ingått ökar från 2013 på 175 mnkr till att för 2015 uppgå till 219 mnkr. De kommande åren kommer borgensåtagandet att öka med ytterligare ca 100 mnkr till Munkbo till följd av stamrenoveringar. Pensionsförpliktelse före 1998, sjunker och har så gjort de senaste åren. En del av minskningen beror på förändrade inkomstbasbelopp men även att utbetalningar sker av skulden. Totalt sett innebär dessa ökade åtaganden en högre risk. Kontroll Budgetföljsamhet och prognossäkerhet En budgetföljsamhet så nära 0 som möjligt är det önskvärda. Tyvärr uppvisar kommunen för 4 året i rad en negativ budgetavvikelse. I huvudsak handlar det om stora avvikelser inom nämnderna. Prognossäkerheten visar också på avvikelser framförallt inom nämnderna men också inom finansförvaltningen. Nämndernas prognos pekar på ett underskott om -6,3 mnkr. Detta är dock en förbättring jämfört med föregående prognos på motsvarande 9,1 mnkr. Feb Mar Apr Maj Jul Aug Kommunledningskontor 4,1 4,3 3,0 3,2 3,4 5,0 Sektor Samhällsbyggnad 0,0 0,0-2,1-2,1-2,1 1,8 Sektor Barn och utbildning 0,0 0,0 0,7 0,6 0,0 1,0 Sektor Omsorg -9,7-14,0-17,1-17,1-17,3-15,4 Summa Kommunstyrelsen -5,6-9,7-15,4-15,3-15,9-7,6 Övriga nämnder 0,0-0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 Byggnämnden 0,0 0,0 0,4 0,4 0,4 0,9 Finans (inklusive budgeterat resultat) 18,3 17,8 21,0 21,0 18,7 23,7 Summa 12,6 8,1 5,9 6,0 3,2 17,1 Lönenämnd 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 Summa Munkedals kommun 12,7 8,2 6,1 6,2 3,3 17,3

130 2.2 Finansiella mål Inriktningsmål De finansiella inriktningsmålen är antagna av kommunfullmäktige i Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Dessa inriktningsmål är långsiktiga och gäller för perioden 2015-2019. 1. Resultatmål - På lång sikt ska det genomsnittliga resultatet i förhållande till skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning uppgå till 2 %. Årsprognosen innebär att det genomsnittliga resultatet de senaste tre åren uppgår endast till 0,9 %, vilket innebär att målet inte kommer att uppfyllas. 2. Soliditetsmål -Soliditeten ska öka med 4-procentenheter Med nuvarande prognos bedöms inte målet vara uppfyllt. 3. Investeringsmål- Självfinansieringsgraden av investeringar 100 % Självfinansieringsgraden beräknas uppgå till 125,2 %. 4. Skattemål - Skattesatsen ska sänkas Målet att skattesatsen ska sänkas är inte uppfyllt då skatten beslutades höjas med 95 öre, från 22:68 till 23:63 år 2016. Resultatmål De finansiella resultatmålen är antagna av kommunfullmäktige i budget 2016-2017 (MRP). Utgångspunkten för resultatmålen är de finansiella inriktningsmålen ovan. De finansiella resultatmålen är kortsiktiga och gäller för perioden 2016-2017. Finansiella resultatmål 2016 Mål Prognos 2016 Resultat 2,0 % 2,9 % Soliditet >39,2 % 37,8 % Nettoinvesteringarna <30,0 30,3 Skattesats 22:68 23:63

131 2.3 Måluppfyllelse av KFs inriktningsmål 1. Yttersta vikt att barnkonventionen implementeras i all kommunal verksamhet, likväl jämställdhet, integration och solidaritet. Fokus ligger på att implementera barnkonventionen. Detta har påbörjats och följer förväntad planering. En gemensam uppstart genomfördes under våren då hela kommunledningsgruppen tillsammans med Folkhälsopolitiska rådet genomförde en tvådagars utbildning. 2. Miljöaspekter ska beaktas i alla kommunens beslut. I samtliga tjänsteskrivelser ska miljöaspekterna anges. Det innebär att öka medvetenheten hos handläggarna. Inom sektor samhällsbyggnad har samtliga handläggare genomgått utbildning. Miljömålen har uppdaterats och antagits under året. Målen utgår i från uppsatta nationella mål. Arbete pågår nu i organisationen med att bryta ned de övergripande målen till varje sektor och enhet. 3. Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt. Ett livslångt lärande startar med förskoleverksamheten. Prioriterat inom förskolan är arbete med lärandetillfällen utomhus. Som ex kan nämnas odling och tema skogen där planerade aktiviteter utförs. Fortbildning i utomhuspedagogik kommer att ges framgent. Förskoleklasslärare från hela kommunen har träffats regelbundet under ledning av handledare för att utveckla arbetet i förskoleklassen. En kollegial fortbildningsinsats där pedagoger från år F-3 från olika skolor i kommunen träffats under hela läsåret en gång per vecka under ledning av handledare pågår. Detta har gett god effekt så sätt kollegial fortbildning ses som något viktigt och självklart. Röda-trådenträffar avseende matematik har ägt rum i april i enlighet med Matematikplan. Träffarna syftar till att utveckla matematikundervisningen i ett årskurs 1 till 9-perspektiv. Samtliga ungdomar mellan 16-19 år som inte studerar på ett nationellt gymnasieprogram eller har arbete innefattas av kommunens informations och aktivitetsansvar. När en ungdom avslutar sina studier utan gymnasieexamen tas kontakt och de erbjuds studier, praktik eller får hjälp att komma vidare till annan verksamhet, typ AF eller arbetsmarknadsenheten. Ett bredare samarbete med den kommunala vuxenskolan har medfört att allt fler av våra ungdomar får möjligheten till att studera vidare efter att grundstudierna är avklarade. Det finns en god vilja till kommunikation inom kommunen där verksamheter hanterar och arbetar i och kring elever, familjer och övrigt. Kanaler håller på att öppnas, inte bara inom barn och utbildning utan även gentemot andra verksamheter, speciellt in emot sektor stöd (IFO). Samverkan mellan IFO, Stöd och vård och äldreomsorg har

132 skett för att främja och stötta egna förmågor. Detta arbetar har under perioden för insatsen bidragit till att undvika placeringar. En av kommunens större elevgrupper är IM-programmets språkintroduktion. Merparten av dessa elever är ensamkommande flyktingbarn. Runt dessa elever har vi ett nära samarbete med sektor stöd, som ansvarar för ungdomens boende och fritid. 4. Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får de stöd som behövs, när det behövs utifrån behov. Arbete pågår med att förändra boendestrukturen för en bättre anpassad boendemiljö för att möta ökat behov av stöd för personer med demens. I och med det planeras en ombyggnad av Allégården. För att öka stöd till anhöriga har anhörig- och frivilligcafé öppet en dag i veckan. Verksamheten drivs av hälsosamordnare tillsammans med frivilliga. Ett kommunövergripande nätverk/team är på gång i syfte att stärka och utveckla stödet till fler anhöriga och nå ut till fler målgrupper. Anhörigsamordnare informerar och har skapat grupper för att stärka anhöriga till närstående med demensproblematik. Då är sjuksköterska från Närhälsan involverad. En arbetsgrupp ska startas upp och då kommer Närhälsan till att bjudas in. 5. Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling. näringslivet. En marknadsföringsplan ska tas fram för att stärka Munkedals attraktionskraft. Fokus ligger också på att utveckla och stärka lokala näringslivet. Syftet är att ta fram en näringslivsstrategi, uppstart har skett genom kartläggning och nulägesanalys. Detta tillsammans med ett antal dialogmöten med både allmänheten, föreningslivet och Genom pilotprojektet "Stärkt lokal attraktionskraft" har processer startats upp inom fem fokusområden; Näringsliv, Landsbygd, Turism och besöksnäring, Kulturen som tillväxtfaktor och Offentlig upphandling. Arbetsgrupper är utsedda och två tankesmedjor har genomförts. Samtliga i syfte att leda till ett attraktivare Munkedals kommun ur ett boende, näringslivs- och besöksattraktivitetsperspektiv. Verksamheten har också som mål att öka andelen ekologisk samt närproducerad mat. Statistik för de enheter som ingår i Kostenheten (vilket är merparten) visar att ekologiska inköp 2015 uppgick till 13,4%, första halvåret 2016 är motsvarande 16,9%. Under sommaren har verksamheterna gjort bärinköpen i kommunens två belägna odlingsföretag. En lokal brödupphandling är påbörjad. 6. Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur. I välfärden handlar detta om att forma en ny struktur för äldreomsorg och äldreboenden. Detta bygger på delaktighet för personal inom äldreomsorgens samtliga

133 verksamheter. Strukturen på dagens särskilda boenden har föreslagits förändras i och med principbeslut om att minska antalet boenden samtidigt också möte framtidens ökade behov och bygga ett nytt större boende. Förvaltningen har i uppdrag att minska antalet externa hyreskontrakt. Arbete pågår med att inventera lokalernas beskaffenhet samt att se över en bättre användning/nyttjande av dem och att minska den totala lokalkostnaden. Förvaltningen arbetar också vidare med att minska energianvändningen i kommunala lokaler. Detta sker genom installation av nya ventilationsaggregat, dagljusmontage, konvertera anläggningar till förnyelsebar energi (solcellsanläggning Önnebacka förskola). Kommunen har i dagsläget för få nya bostäder vilket är en utmaning framöver. För Munkedals del är det viktigt att flyttkedjan fungerar dvs att äldre kan lämna sin villa för att flytta till en lägenhet i ett centralt läge och sälja villan till en ung familj. I vissa perioder har detta inte fungerat vilket inneburit att personer flyttat till andra kommuner för att få en lägenhet. Kommunens beredskap när det gäller villatomter är god bortsett från i västra Munkedal. Tomter för flerbostadshus finns i olika lägen. Industrimark finns i begränsad omfattning. 7. Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjuda idrott- fritids- och kulturaktivitet av varierande karaktär och god kvalitet. Nyöppnad verksamhet i Solbergs gamla lokaler har skapat större möjligheter till fler aktiviteter för barn och unga. Arbetet med att snygga till lokalerna är i full gång. Ombyggnation av biblioteket möjliggör samverkan med medborgarcentrum. Genom självbetjäningssystemet har tillgängligheten i biblioteket ökat med 10 timmar/vecka. Genom samarbete med Medborgarcentrum har denna ofantliga förändring möjliggjorts. Litteraturcirklar och after-noon tea under ledning av bibliotekarier har genomförts kontinuerligt. IT-café med pensionärsgruppen har hållits och samarbete med Integration och NGO genom Café Forum och kommunikation med nyanlända. Intresset för litteratur har ökat i åldersgruppen 9-12 år. Aktiviteter för barn och ungdomar genomförs kontinuerligt i form av bokklubb och lovaktiviteter. Åldersgruppen 3-5 år har fått sagostunden tillbaka. Ungdoms- och barnbibliotekarie deltar i Barnkulturgruppen med representanter från kommunens samtliga skolor. Skolbesök har genomförts i förskoleklasser samt i lågoch mellanstadieskolorna.

134 8. Munkedals kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald. Handlingsplan för minskad ohälsa samt rutiner för uppföljning planeras vara klar under hösten. Oroväckande är att ohälsan fortsätter att stiga i hela organisationen, men främst inom sektor omsorg. Ett arbete med att ta fram en personal och kompetensförsörjningsplan har startat. Arbetet fortskrider långsamt på grund av personalnedskärningar och vakanta tjänster på nyckelposter. 9. Styrdokumenten ska vara aktuella, kända och regelbundet följas upp. Antagna policydokument revideras med regelbundenhet minst var fjärde år. något. Kommunens styr- och ledningsarbete måste kontinuerligt att utvecklas. Fokus under året i detta arbete är implementering av nytt budgetsystem dvs att införa resurstilldelning, översyn och bättre synkning av tidsplan för budget och bokslutsprocesser. Denna prioritering innebär att uppdatering av styrdokument får stå tillbaka Arbetet med resursfördelning sker i bred dialog mellan förvaltning och förtroendevalda. Beslut om ny modell beräknas tas av kommunfullmäktige februari 2017. 2.4 Sammanfattning god ekonomisk hushållning Måluppfyllelsen har förstärkts både avseende de finansiella målen och verksamhetsmålen. Av de finansiella målen är investeringsmålet uppfyllt för perioden då självfinansieringsgraden nu uppgår till 125,2 %. Övriga inriktningsmål är inte uppfyllda för perioden. Måluppfyllelsen för de finansiella resultatmålen är också mer positiva än i föregående bokslut. Två av fyra mål är uppfyllda för perioden. Investeringsnivån kommer enligt prognos att uppgå till 30,3 mnkr samt resultatet prognostiseras till 17,3 mnkr (2,9 %). Även verksamhetsmålen har en positivare bedömning då 6 av 9 mål är delvis uppfyllda för perioden. Ett av målen är i princip uppfyllt, två mål är däremot inte alls uppfyllda. Positivt är också att merparten av målen har en ökande trend. Den kortfattade finansiella analysen visar en positivare utveckling än i tidigare bokslut. Den prognostiserade resultatnivån för 2016 är viktig förutsättning för att nå god ekonomisk hushållning. Viktigt är att vidhålla en resultatnivå för att skapa en ökad beredskap för nuvarande och kommande utmaningar (lågkonjunktur, investeringar, ökade kostnader på grund av befolkningsförändringar etc). Resultatnivån bör ligga på 2-3 procent i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. En viktig förutsättning för det är att verksamhetens nettokostnader fortsättningsvis måste uppgå till högst 98 % av skatteintäkter och statsbidrag.

135 Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning avser 2015-2019 (finansiella mål) samt 2016-2019 (verksamhetsmål). Bedömningen som kommunstyrelsen gör är att flertalet av de uppsatta målen för god ekonomisk hushållning visar på en positivare måluppfyllelse än i tidigare bokslut. Här ser styrelsen en positiv trend. Kommunstyrelsens bedömning är att för verksamhetsår 2016 uppnås inte målen för god ekonomisk hushållning.

136 3. Ekonomisk redovisning 3.1 Resultaträkning Resultaträkning Januari - Augusti Januari - Augusti (Belopp i mnkr) Kommunkoncernen Kommun Årsbokslut 2015 Jan-Aug 2015 Jan-Aug 2016 Årsbokslut 2015 Jan-Aug 2015 Jan-Aug 2016 Verksamhetens intäkter 207,2 128,3 171,5 127,2 74,3 118,0 Verksamhetens kostnader -716,5-459,8-503,9-656,5-420,4-467,0 Avskrivningar -27,2-19,3-21,7-18,9-11,9-13,3 Verksamhetens nettokostnad -536,5-350,8-354,1-548,2-358,0-362,3 Skatteintäkter och generella statsbidrag 551,9 366,2 404,3 551,8 366,2 404,3 Finansiella intäkter 0,3 0,0 1,1 2,3 1,6 2,1 Finansiella kostnader -10,1-6,8-6,9-5,1-3,4-3,3 Resultat före extra ordinära poster 5,6 8,6 44,4 0,8 6,4 40,8 Extraordinära poster -0,6 0,0 0,0-0,6 0,0 0,0 Uppskjuten skatt -1,7 0,0-0,2 0,0 0,0 0,0 Periodens resultat 3,3 8,6 44,1 0,2 6,4 40,8 Resultatet under perioden januari- augusti 2016 uppgår till 40,8 mnkr för Munkedals kommun. För kommunkoncernen är resultatet 44,1 mnkr under samma period. Det är ett resultat på hur det ser ut ekonomiskt fram till och med augusti 2016. Under verksamhetsredovisningen kan det utläsas vad helårsresultatet prognosticeras att bli. I resultatet för perioden januari-augusti är semesterlöneskulden bokförd. Detta genererar en intäkt på 6,9 mnkr som inte beräknas finnas kvar vid årsskiftet. Detta beror på att semesterdagar har använts under perioden av anställda men inte tjänats in ännu. Under perioden har kommunen intäktsfört det tillfälliga stöd för ökat flyktingmottagande med 11 mnkr, verksamheterna har haft kostnader motsvarande 4 mnkr, vilket ger en nettointäkt på 7 mnkr som påverkar resultatet positivt. Det budgeterade resultatet är 7,6 mnkr av periodens resultat. Skatteintäkterna är beräknade efter SKLs prognoser. Resultatet för kommunen är 34,4 mnkr bättre än föregående år vid samma tid och för kommunkoncernen är det 35,5 mnkr bättre. Disponering av resultatutjämningsreserven Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får framgår av kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning. I riktlinjerna framgår att RUR får disponeras den årliga skatteutvecklingen väntas understiga det tioåriga genomsnittliga. Med nuvarande prognos är det inte möjligt något av åren 2016 2019 att utnyttja RUR (se tabell nedan).

137 Tabell 3. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år 2016 2017 2018 2019 Snitt 10 år 4,0 4,0 3,9 3,8 Årlig ökning 5,0 4,6 4,1 4,1 Differens 1,0 0,6 0,2 0,3 Källa: Skatteverket och SKL. Balanskravsutredning Balanskravet är enligt kommunallagen att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Balanskrav Bokslut Prognos (Belopp i mnkr) 2015 2016 Resultat 0,2 17,3 Avgår reavinst 0-0,2 Årets resultat efter balanskravs-justeringar 0,2 17,1 Medel till RUR 0 0 Medel från RUR 0 0 Balanskravsresultat 0,2 17,1 Munkedals kommun har ett prognosticerat resultat på 17,3 mnkr. Efter avräkning av reavinster förväntas balanskravsresultatet för 2016 hamna på 17,1 mnkr. Prognostiserat resultat enligt balanskravet är 5,7 mnkr högre än budget och 16,9 mnkr högre än föregående år. Det innebär att kommunen uppfyller balanskravet och behöver inte återställa något resultat.

138 3.2 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Indirekt metod (Belopp i mnkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Kommunkoncern Årsbokslut 2015 Jan- Aug 2015 Jan- Aug 2016 Årsbokslut 2015 Kommun Jan- Aug 2015 Jan- Aug 2016 Årets resultat 3,3 8,6 44,1 0,2 6,4 40,8 Justering för ej likviditetspåverkande poster 32,4 15,0 24,0 19,6 11,8 14,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 35,8 23,6 68,1 19,8 18,3 55,4 Ökning/minskning förråd och varulager 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning/minskning exploateringsfastighet/mark 0,3 0,9-0,2 0,2 0,9 0,2 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0,9-3,3-14,1 0,7 2,5-8,1 Ökning/minskning kortfristiga skulder 88,6 0,6 76,8 19,1-13,8-20,3 Kassaflöde från den löpande verksamheten 125,5 21,9 130,6 39,8 7,7 27,1 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar -4,9-1,4-2,5-4,9-0,9-2,5 Investering i materiella anläggningstillgångar -59,3-25,2-30,2-37,3-18,6-13,1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 3,2 0,8 0,3 0,4 0,0 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar -12,2-0,8 3,9-11,2 0,0-0,2 Försäljning i finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investeringsbidrag 1,9 3,6 1,9 3,6 Kassaflöde från investeringsverksamheten -71,3-26,6-24,9-51,1-19,5-12,2 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av Lån 28,4 16,4 0,0 12,0 0,0 0,0 Ökning/Minskning av långfristiga skulder -81,1-1,8-91,8 0,0 0,0-0,1 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -52,7 14,6-91,8 12,0 0,0-0,1 Årets kassaflöde 1,5 9,9 13,9 0,6-11,8 14,8 Likvida medel vid årets början 58,8 58,8 60,3 51,0 51,0 51,6 Likvida medel vid årets slut 60,3 68,7 74,2 51,6 39,2 66,4

139 3.3 Balansräkning Balansräkning Januari - Augusti Januari - Augusti (Belopp i mnkr) Kommunkoncernen Kommun Årsbokslut 2015 Jan-Aug 2015 Jan-Aug 2016 Årsbokslut 2015 Jan-Aug 2015 Jan-Aug 2016 Tillgångar Anläggningstillgångar: Immateriella anläggn.tillg. 9,7 5,9 16,0 9,7 5,9 11,4 Materiella anläggn.tillg. Mark, byggnader och tekniska anl. 577,8 557,4 584,5 271,0 259,4 272,3 Maskiner och inventarier 30,4 33,4 28,3 19,7 18,8 17,9 Finansiella anläggn.tillg. 19,4 8,0 15,5 119,8 108,6 120,0 - varav reverslån M-dals 76,2 76,2 76,2 Vatten AB 0,0 0,0 0,0 - varav förlagslån 1,5 1,5 Kommuninvest 1,5 1,5 1,5 1,5 Summa anläggn.tillg. 637,3 604,7 644,2 420,2 392,7 421,6 Omsättningstillgångar: Exploatering 40,3 39,7 40,5 40,3 39,7 40,5 Fordringar 47,5 51,7 61,6 36,7 34,8 44,8 Kassa och bank 60,3 68,7 74,2 51,6 39,2 66,4 Summa omsättn.tillg. 148,1 160,1 176,3 128,6 113,7 151,7 Summa tillgångar 785,4 764,8 820,5 548,8 506,4 573,3 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 210,8 214,7 255,8 190,5 196,7 231,3 - varav periodens resultat 3,3 8,6 44,1 0,2 6,4 40,8 Summa eget kapital 210,8 214,7 255,8 190,5 196,7 231,3 Avsättningar Avsättningar 15,2 13,3 16,8 8,4 6,6 9,0 - varav avsättningar för 8,4 6,6 9,0 6,6 pensioner 8,4 9,0 Summa avsättningar 15,2 13,3 16,8 8,4 6,6 9,0 Skulder: Långfristiga skulder 347,0 412,4 258,8 219,2 205,2 222,6 Kortfristiga skulder 212,4 124,4 289,2 130,7 97,9 110,4 Summa skulder 559,4 536,8 548,0 349,9 303,1 333,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 785,4 764,8 820,5 548,8 506,4 573,3 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser före 1998 232,8 236,1 226,8 Borgensåtagande 219,1 219,5 218,9

140 Kommunens balansomslutning har ökat sedan föregående årsbokslut. Under året har de likvida medlen på kassa och bank ökat. Under året har det investerats för 15,6 mnkr och gjorts avskrivningar på 13,3 mnkr, vilket ökar anläggningstillgångarna något. De kortfristiga fordringarna har ökat från årsskiftet, stor del av ökningen beror på fordringar som kommunen har mot Migrationsverket. Per siste augusti har kommunen fordringar mot Migrationsverket på ca 18 mnkr. I en balansräkning kan den kortsiktiga(likviditet) och långsiktiga(soliditet) betalningsförmågan utläsas. Kommunens likviditet är i delårsbokslutet 100,7 %, en ökning från årsbokslutets 79,1 %. Det beror på mer likvida medel samt fordringar än vid årsskiftet. Kommunens soliditet är vid delåret 40,3 %, en ökning från 34,7 % i årsbokslutet. För helåret prognosticeras en soliditet på 37,8 % De långfristiga skulderna i kommunen är högre än vid årsskiftet. Det beror på att mottagna investeringsbidrag (3,6 mnkr) redovisas som en långfristig skuld på balansräkningen. För koncernen har de minskat vilket beror på att de under året hanteras som kortfristig skuld. Minskningen av de kortsiktiga skulderna inom kommunen beror främst på lägre leverantörsskulder samt lägre semesterskuld än vid årsbokslutet. Ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998 visar på en minskning från föregående år, till följd av pensionsutbetalningar. Vid delåret 2016 uppgår den till 226,8 mnkr inklusive löneskatt. Munkedals kommun har totalt borgensåtagande för 218,9 mnkr. Borgensåtagandet består främst av borgen till Munkedal Bostäder AB med 175 mnkr och Riksbyggen Kooperativa Hyresrättsförening 37,5 mnkr. I november 2015 beviljade kommunfullmäktige Munkedal Bostäder AB en utökad ramborgen från 175 mnkr till 275 mnkr, hittills har 175 mnkr nyttjats.

141 3.4 Sammanställning av Munkedals kommunkoncern, resultat och årsprognos Resultat och årsprognos kommunkoncernen (mnkr) Kommunkoncernen Utfall Augusti Årsprognos Munkedals kommun 40,8 17,3 Koncernföretag Munkedals Bostäder AB 1,8 1,0 Dingle industrilokaler AB 0,0 0,0 Munkedal Vatten AB 2,2 1,9 Vadholmen Foss 2:81 mfl AB -0,1-0,1 Summa 3,8 2,8 Uppdragsföretag Rambo AB 0,5 2,6 Kooperativa hyresrättsfören. 0,1 0,2 Summa 0,6 2,8 Totalsumma samlade verksamhet 45,2 22,9 Munkedals Bostäder AB visar ett resultat på 1,8 mnkr. Årsprognosen uppgår 1,0 mnkr. Munkedals Bostäder AB ägs av Munkedals kommun till 100 % och har till främsta uppgift att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Dingle industrilokaler AB visar ett resultat på 0,0 mnkr. Årsprognosen uppgår till 0,0 mnkr. Dingle industrilokaler AB ägs av Munkedals kommun till 51,0% och av New Wave Group till 49,0 %. Bolaget har som syfte att äga, förvalta och bygga industrilokaler. Munkedal Vatten AB visar ett resultat på 2,2 mnkr. Årsprognosen uppgår till 1,9 mnkr. Överskottet beror på lägre ränta, högre brukningsintäkter än budgeterat. Munkedal Vatten AB ägs av Munkedals kommun till 100 %. Bolaget ansvarar för drift, underhåll och utveckling av kommunernas vatten- och avloppsverksamheter. Rambo AB visar ett resultat på 0,5 mnkr. Rambo AB ägs av Munkedals kommun till 20,6 % och är samägt med Lysekils kommun, Tanums kommun och Sotenäs kommun. Det är ett regionalt avfallsbolag vars verksamhet omfattar omhändertagande, transport och/eller behandling av avfall. Riksbyggens Kooperativa Hyresrättsförening Dingle- och Sörbygården visar ett resultat på 0,1 mnkr. Årsprognosen uppgår till 0,2 mnkr. Hyresrättsföreningen ägs av Munkedals kommun till 20,0 % och omfattar två verksamhetsfastigheter som ligger i Dingle och Hedekas. Vadholmen Foss 2:81 mfl AB visar ett resultat på -0,1 mnkr för perioden 20150901-20160831. Bolaget har förlängt räkenskapsår 20150901 20161231 då räkenskapsåret ändrats under perioden. Bolaget ägs till 100 % av Munkedals kommun sedan december 2015.

142 4. Verksamhetsredovisning 4.1 Driftsredovisning Resultaträkning Bokslut Prognos Budget Avvikelse (Belopp i mnkr) 2015 2016 2016 2016 Nämnd/Verksamhet Kommunfullmäktige, revision, valnämnd och överförmyndarnämnd 0,0-2,4-2,6 0,2 Kommunstyrelsen varav - Kommunledningsstab 2,1-44,1-49,1 5,0 - Sektor samhällsbyggnad 2,0-88,2-90,0 1,8 - Sektor Barn & Utbildning 2,8-205,6-206,6 1,0 - Sektor Omsorg -25,5-237,1-221,8-15,3 Byggnadsnämnden 1,2-1,1-2,0 0,9 Lönenämnden 0,0-2,4-2,6 0,2 Summa nämndverksamhet -17,4-580,9-574,7-6,3 Gemensamma kostnader och intäkter 11,6-6,0-4,2-1,8 Summa gemensamma kostnader och intäkter 11,6-6,0-4,2-1,8 Summa verksamhetens nettokostnad -5,8-586,9-578,9-8,1 Skatteintäkter -4,9 436,8 443,6-6,8 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 5,1 153,0 150,3 2,8 Generellt statsbidrag- tillfälligt stöd 16,6 0,0 16,6 Finansiella intäkter -0,2 2,8 2,0 0,8 Finansiella kostnader 1,6-5,0-5,6 0,6 Summa Skatter och finansnetto 1,6 604,2 590,3 14,0 Jämförelsestörande post 4,4 0,0 Årets resultat 0,2 17,3 11,4 5,9 Helårsprognosen för Munkedals kommun är 17,3 mnkr vilket är 5,9 mnkr bättre än det budgeterade resultatet på 11,4 mnkr. Tillfälliga medel för flyktingsituationen samt anslaget till kommunstyrelsens samt kommunfullmäktiges förfogande innebär att resultatet är positivt. Utan dessa poster hade kommunens resultat uppgått till -7,6 mnkr. Nämnderna Nämnderna beräknas ha ett underskott på -6,3 mnkr vid årets slut, detta trots att kommunstyrelsens budget har förstärkts med 16,8 mnkr (exkl indexuppräkningar) under året. Underskottet härleds främst till sektor Omsorg och beror på fortsatt höga kostnader individ- och familjeomsorgen samt inom hemtjänst. Mer detaljerad beskrivning finns på sid 27.

143 Finansförvaltningen Gemensamma verksamhetskostnader Gemensamma kostnader och intäkter förväntas ha ett underskott på -1,8 mnkr vid årets slut. Detta beror på mindre avvikelser avseende kostnader för pension, löneskatt samt intern ränta. Under budget för gemensamma kostnader och intäkter finns också kommunfullmäktiges buffert på 2,3 mnkr, vilken beräknas vara outnyttjad vid årsskiftet. Skatteintäkter inklusive slutavräkning Sammantaget är dessa intäkter budgeterade till 443,6 mnkr. Skatteprognoser visar på underskott på skatteintäkterna efter senaste prognosen (cirkulär 16:45) från SKL. Förändringen mellan augustis skatteprognos jämfört med april (cirkulär 16:17) beror på att skatteunderlagets ökning nedreviderad samtliga år. Slutavräkningar för 2015 och 2016 är negativa och genereras ett underskott på -3,4 mnkr. (Se tabell nedan.) Att slutavräkningen är negativ beror på förändring mellan preliminär avräkning av skatteintäkter i bokslut 2015 jämfört med senaste prognosen från SKL (augusti 2016). Prognos i december 2015 visade på en ökning av skatteunderlaget med 4,9 procent för 2015. Med den bedömningen uppgick rekommenderad uppbokning i bokslut 2015 till 43 kronor per invånare den 1.11.2014. SKL:s prognos från augusti 2016 visar ökningen av skatteunderlaget med 4,8 procent för 2015. Med denna lägre uppräkning uppgår prognosen för avräkningen 2015 till 4 kronor, vilket medför en korrigering på 39 kronor per invånare 1.11.2014. En försämring för Munkedal med -3,4 mnkr. (mnkr) Budget 2016 Prognos 2016 Avvikelse Skatteintäkter 443,6 440,2-3,4 Generella statsbidrag 150,3 153,0 2,8 Slutavräkning -3,4-3,4 593,9 589,9-4,0 Generella statsbidrag- tillfälligt stöd ökat flyktingmottagande 16,6 16,6 Slutavräkning 2016 Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2015 och 2016 uppgår till 5,0 procent respektive 5,3 procent, enligt regeringsbeslut. SKL:s prognos innebär en lägre uppräkning för 2016 vilket gör att vår prognos på slutavräkningen 2016 blir negativ 292 kronor per invånare den 1.11.2015. Jämfört med vår prognos i april (cirkulär 16:17) är det en försämring med 167 kronor per invånare. Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag Generella statsbidrag och utjämningsbidrag ger ett överskott på 19,4 mnkr totalt, vilket främst beror det tillfälliga stödet för flyktingsituationen (16,6 mnkr) som intäktsförts 2016. Under året kompenseras verksamheterna för kostnader kopplade till de medel som kommunen erhållit för den rådande flyktingsituationen. Av 20,7

144 mnkr som erhölls 2015 periodiserades 16,6 mnkr till att nyttjas 2016. Intäkten är klassificerade som ett tillfälligt generellt statsbidrag och redovisas på raden generellt statsbidrag och utjämningsbidrag. Totalt prognosticeras att 5,3 mnkr av 16,6 mnkr kommer att användas i verksamheterna. Det är en förbättring från tidigare prognos med 3 mnkr. Medlen är tillfälliga och får inte föras över till 2017 inte heller utnyttjas som investeringsbidrag. Utjämningsbidragen förväntas även ge överskott på 2,8 mnkr gentemot budget. Finansiella kostnader Kommunens låneskuld uppgår till 217 mnkr. I dagsläget bedöms inte någon ökning av låneskulden för 2016. Räntenivåerna är fortsatt låga vilket innebär att de finansiella kostnaderna är lägre budgeterat ca 0,6 mnkr. Finansiella intäkter Överskottet på finansiella intäkter består utav utdelning av överskottsmedel från Kommuninvest. Att överskottsmedel bokförs på resultatet är möjligt till följd av Munkedals ökade medlemsinsats under 2015. 4.1.1 Sammanställning av nämnders resultat och årsprognos Resultat och årsprognos på Sektor/nämndsnivå (mnkr) Nämnd Utfall Augusti Årsprognos Kommunstyrelsen 11,4-7,6 Varav -Kommunledningsstab 5,5 5,0 -Sektorn för Samhällsbyggnad 2,9 1,8 -Sektorn för Barn & utbildning 2,9 1,0 -Sektorn för Omsorg 0,1-15,4 Byggnadsnämnden 0,8 0,9 Lönenämnd 0,7 0,2 Övriga nämnder -0,7 0,2 Varav -Kommunfullmäktige 0,1 0,2 -Valnämnd 0,0 0,0 -Överförmyndare -1,0 0,0 -Revision 0,2 0,0 Summa 12,3-6,3

145 Sammanställning nettokostnader Sektor/nämndsnivå (mnkr) Årsprognos Nämnd 2014 2015 2016 Kommunstyrelsen 525,3 552,2 575,0 Varav -Kommunledningsstab 46,9 45,6 44,1 -Sektorn för Samhällsbyggnad 81,0 87,8 88,2 -Sektorn för Barn & utbildning 183,3 183,4 205,6 -Sektorn för Omsorg 214,2 235,4 237,1 Byggnadsnämnden 0,3 0,9 1,1 Lönenämnd 2,7 2,5 2,4 Övriga nämnder 2,6 2,5 2,4 Summa nettokostnader 530,9 558,1 580,9 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens resultat för perioden jan-augusti 2016 är +11,4 mnkr. Årsprognosen pekar på ett underskott om -7,6 mnkr. Detta trots att nämnden inför 2016 kompenserades med 16,8 mnkr för verksamhetsutökningar. Verksamhetens nettokostnader är fortsatt höga och tyder inte på minskning sedan årsskiftet. För 2016 beräknas nettokostnaderna öka med ca 4 %. Mellan aug 2015 och aug 2016 har externa intäkter, främst bidrag, ökat med ca 66 %. När det gäller bruttokostnaderna är det främst personalkostnader som ökar mest, ca 11 %. Till kommunstyrelsens förfogande Inför 2016 tillkom anslaget till kommunstyrelsens förfogande på 11,8 mnkr. Under perioden januari-augusti har sammanlagt 6,5 mnkr omfördelats och 5,3 mnkr finns kvar. Sektor Totalt anslag 20160101 11,8 Omsorg 2,0 tjänst (försörjningsstöd samt missbruk) 1,1 Samhällsbyggnad ökat fastighetsunderhåll 0,8 Omsorg avdelningschef till stöd 0,8 Barn- och utbildning datorer till skolan 0,5 Barn- och utbildning för ej genomförd ramminskning 2,0 Barn- och utbildning för ny förskoleavdelning 1,3 Summa kvar 20160831 5,3 Statsbidrag ökat asylmottagande Som stöd till kommunerna för ökat asylmottagande erhöll Munkedal 20,7 mnkr. 4,1 mnkr intäktsfördes under 2015 resterande medel är överförda till året. För 2016 räknar verksamheterna med att ha kostnader motsvarande 5,3 mnkr. Detta blir kommunstyrelsen kompenserad för.

146 Kommunledningsstaben visar ett utfall för perioden på 5,5 mnkr med en årsprognos om 5,0 mnkr. Merparten av överskottet avser anslaget kommunstyrelsens till förfogande. Näringsliv, Miljösamarbetet med Sotenäs samt Bilvården beräknar ett positivt resultat medan förtroendevaldas verksamhet beräknas gå med underskott. Ett avgångsvederlag på personalavdelning belastar staben. Sektor samhällsbyggnads utfall för perioden är plus 2,9 mnkr och årsprognosen visar 1,8 mnkr. Prognosen förbättras avsevärt mellan juli och augusti. Detta beror på att kostnader för insatser i Dingle naturbruksgymnasium nu är utfördelade till respektive verksamhetsområde dvs 0,4 mnkr till sektor Barn- och utbildning samt 3,0 mnkr till sektor omsorg. Sektorn erhöll ökat kommunbidrag på 0,8 mnkr avseende ökat fastighetsunderhåll samt höga kostnader för bostadsanpassning. Fastighetsunderhållet uppgår nu till 85 kr/m 2. Överskottet är främst hänförligt till låga driftskostnader inom fastighet, erhållna bidrag samt återhållsamhet med inköp, kurs mm. Sektor barn och utbildning visar ett positivt periodiserat utfall på 2,9 mnkr. Årsprognosen anges till 1,0 mnkr. Den förbättrade prognosen beror på erhållna statsbidrag för nyanlända barn inom skola och barnomsorg. Samtidigt har sektorn rekrytera behörig personal till verksamheterna vilket innebär att anställningar görs på viss tid och därmed ger lägre personalkostnader. Sektorn har under 2016 erhållit ökat kommunbidrag motsvarande 6,7 mnkr. Ökningen avsåg ökat antal barn inom förskolan, ej genomförda besparingar samt en organisationsförändring dvs övertagande av verksamheterna kultur och fritid. Sektorn har de fem senaste åren haft positiva resultat. Utfall 2015 samt prognos 2016 (mnkr) 3 2,5 2,751 2 1,5 1 0,5 0,700 0,600 1,000 0 0,000 0,000 0,000 Utfall 2015 Feb Mar Apr Maj Jul Aug

147 Verksamhet 2014 2015 2016 2016 2016 2016 Barn och Utbildning Utfall helår Utfall helår Utfall jan-aug Budget Prognos helår Budgetavvikelse (mnkr) Barnomsorg 40,5 40,1 28,5 46,0 45,5 0,5 Grundskolan 79,7 78,4 55,9 85,6 85,3 0,3 Särskolan 12,9 11,7 7,6 10,3 10,2 0,1 Gymnasieskola 39,5 41,2 28,7 43,5 43,5 0,0 Vuxenutbildning 3,4 4,2 3,9 4,3 4,3 0,0 Övrig verksamhet 7,3 7,8 10,8 16,9 16,8 0,1 Totaler 183,3 183,4 135,5 206,6 205,6 1,0 Sektorns nettokostnader ökar med ca 12 % jämfört med 2015. Ökningen beror i huvudsak på en omorganisation då sektorn 2016 övertog ansvar för Bibliotek-Fritid- Kultur. Under året ar också en ny förskola öppnats. Förskoleverksamheten inklusive familjedaghem, förskola samt öppen förskola genererar överskott motsvarande 0,5 mnkr (1,2 mnkr 2015). Framförallt beroende på vakanser inom barnomsorgen. Problem med att erhålla behörig personal på förskolor och fritidshem vilket innebär att barnskötare anställs på viss tid och därmed ger lägre personalkostnader. Verksamheterna har fått förstärkning av kommunbidrag med 1,3 mnkr för ny förskola. Denna avdelning öppnades 1 mars 2016. Antalet barn fortsätter att öka även 2016 (+40). Det har fått till följd att en ny förskola startade i mars 2016 samt att ny friförskola har öppnats. Trots det har verksamheten fortsatt nya barn i kö. Inför hösten finns idag en kö på 20 barn. Nettokostnaden för verksamheten ökar med 13,5 %. Någon slagning mot skatteverket och inkomstnivåer är inte genomfört under året. 2013 2014 2015 aug-16 Barnomsorg antal barn 856 902 931 971 Fritidshem 380 425 452 468 Förskola 444 446 445 454 Köpta platser 4 5 8 9 Friförskolan Skorpan 13 Pedagogisk omsorg 28 26 26 27 Grundskola inklusive förskoleklass och skolbarnsomsorg visar på + 0,3 mnkr (+3,7 mnkr 2015). Skolverkets statsbidrag har ökat de sista tre åren vilket beror på specifika satsningar inom skolan. Bidrag från Migrationsverket har också ökat de sista tre åren och används för att anställa personal, fortbildning, köpa läromedel, tolk, samt it-hjälpmedel till nyanlända elever. Ersättning som söks från Migrationsverket erhålls med stor osäkerhet och lång eftersläpning. Osäkerhetsfaktorn är att enheterna endast

148 får för asylsökande och tio 4-veckorsperioder/år. Erhålls asyl omvandlas bidraget till Schablonersättning som är en betydligt lägre ersättning. Trots ökat statsbidrag ökar nettokostnaden för grundskolan med 8,8 %. Antalet barn inom skolan ökar (+33) framförallt för Bruksskolan samt Kungsmarksskolan. 2013 2014 2015 aug-16 Grundskola antal elever 1076 1096 1131 1164 Bruksskolan 179 182 187 209 Centrumskolan 126 139 146 148 Hedekas Skola 106 111 108 111 Hällevadsholms Skola 89 91 86 82 Kungsmarksskolan 319 311 324 342 Munkedalsskolan 257 262 280 272 Vuxenutbildningen visar ett nollresultat (+1,3 mnkr 2015). Under året har erhållits ytterligare statsbidrag på ca 1 mnkr för Yrkesvux, Ykesvux SFI samt Trainee. År 2015 års Trainee-bidrag återbetalades i sin helhet då beslut kom sent och det hanns inte med att leva upp till de krav som ställdes. Samtliga statsbidrag ska återredovisas och har krav om återbetalning om skolan inte kan leva upp till och leverera de antal timmar/elevtimmar som sökts. Antalet gymnasieelever i kommunens egen regi har ökat med 38 elever sedan lå 2014/2015. En stor del av verksamheten finansieras av sökta statsbidrag vilket enheten framgångsrikt sökt och blivit beviljade. Mottagandet av asylsökande har varit störst vid Kunskapens hus. Verksamheten har under året flyttat till Dingle. Sektor Omsorg har ett utfall på 0,1 mnkr med en beräknad årsprognos om -15,4 mnkr. Prognosen har justerats avsevärt mellan juli och augusti. Detta beror på intäkter för ensamkommande inte varit inräknade fullt ut. Sektorn har också tagit höjd för kostnader i samband med inflyttning av verksamhet i Dingle. De huvudsakliga orsakerna till årets samt de senaste årens negativa avvikelse är ökade kostnader inom hemtjänst och ökade kostnader för placeringar inom IFO och Stöd. Statsbidrag från Migrationsverket dämpar den negativa prognosen inom sektorn. Inför 2016 ökades sektorns budget med 6,4 mnkr.

149 Avdelning Vård och Äldreomsorg Vård och äldreomsorgs prognos uppgår till -6,6 mnkr. Det är i huvudsak hemtjänst som genererar det stora underskottet. Utfall 2015 samt utveckling av prognos 2016 (mnkr) 0,00-1,00-2,00-3,00-4,00-5,00-6,00-7,00-8,00-9,00-10,00 Utfall 2015 Feb Mar Apr Maj Jul Aug -5,04-6,60-6,55-7,35-7,15-7,15-9,40 Mellan 2014 och 2015 ökade verksamhetens nettokostnad med 9 %. Nya löner för anställda inom kommunal betalas ut i september. Det innebär att verksamhetens nettokostnader fortsätter att öka 2016. Verksamhet 2014 2015 2016 2016 2016 2016 Äldreomsorg Utfall Utfall Utfall Prognos Budgetavvikelse helår helår jan-aug Budget helår (mnkr) Hemtjänsten 46,4 48,3 32,5 41,8 49,0-7,2 Hemsjukvården 16,0 17,1 11,1 16,9 17,3-0,4 Korttidsboende 3,4 3,1 2,3 3,6 3,4 0,2 Dagligverksamhet 1,9 1,9 1,2 2,1 1,8 0,3 Särskilt boende 47,2 55,5 36,4 54,2 53,8 0,5 Öppen verksamhet 0,6 0,4 0,3 0,5 0,5 0,0 Gemensamma 7,6 7,8 5,4 9,1 9,0 0,1 Totaler 124,1 134,1 89,1 128,1 134,7-6,6 Hemtjänst, visar på en prognos på -7,2 mnkr (-7,8 mnkr 2015). Kostnadsutfallet janaug 2016 ligger på ungefär samma nivå som jan-aug 2015, detta utan hänsyn till löneökningar inom kommunals avtalsområde som betalas ut i september. Detta trots att antal beviljade hemtjänsttimmar beräknas sjunka med ca 8 %. Fortsatt analys krävs varför kostnaderna inte minskar i samma takt som antalet beviljade timmar. Tabellen nedan visar att antalet timmar per månad har minskat mellan 2015 och 2016. Antalet beviljade timmar/person har sjunkit och snittet för 2016 uppgår till 38 timmar/person jämfört 43 timmar/person 2015. Står sig det utfallet resten av året innebär det att beviljade timmar sjunker till 90 382 för 2016.

150 År Beviljade timmar Timmar/ månad Timmar/ person Antal personer 2013 71 258 5 938 31 190 2014 90 587 7 549 40 190 2015 97 901 8 158 43 188 2016 (tom aug) 60 255 7 532 38 195 Beviljad hemtjänst inklusive delegerad HSL ligger i genomsnitt lägre under januariaugusti jämfört med samma period 2015. Hemsjukvård inklusive nattpatrullen (-0,4 mnkr). Personalkostnaderna minskar under perioden jan-aug 2016 jämfört med föregående år. Under året har verksamheten använt inhyrd personal för ca 0,2 mnkr. Särskilt boende (+0,5 mnkr) Budgetavvikelsen är positiv, trots det är kostnaden för kommunens särskilda boende hög i jämförelse med andra kommuner. Nettokostnadsavvikelsen för Munkedal indikerar en högre kostnad än vad som är statistiskt förväntat motsvarande drygt 20 %. Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg (%) 2013 2014 2015 Liknande kommuner äldreomsorg, Munkedal, 2015-0,1 0,4 0,0 Munkedal 21,1 21,7 24,0 Liknande kommuner: Haparanda, Oxelösund, Markaryd, Askersund, Osby, Färgelanda, Grums Gemensamma poster har en positiv prognos på 0,1 mnkr vilket i huvudsak beror på inte tillsatta tjänster.

151 Avdelning Individ- och familjeomsorg (IFO) Prognosen för IFO ligger på 12,8 mnkr (-17,8 mnkr). Kommunbidraget ökade med 5,1 mnkr till 2016. Under perioden 2012-2016 har IFOs budgettilldelning förstärks med 12,2 mnkr, denna förstärkning har inte varit tillräcklig. I budgetförstärkningen ingår också en tillfällig satsning på insatser inom gruppen med långvarigt försörjningsstöd samt vuxna missbrukare. Denna insats varar under 2016 och 2017. En första avrapportering sker på kommunstyrelsens möte i augusti. Prognosen har försämrats med ca 2 mnkr jämfört med i april. Utfall 2015 samt prognos 2016 (mnkr) 0,00-2,00-4,00-6,00-8,00-10,00-12,00-14,00-16,00-18,00-20,00 Utfall 2015 Feb Mar Apr Maj Jul Aug -6,40-7,60-11,00-11,00-12,00-12,80-17,84 Verksamhet 2014 2015 2016 2016 2016 2016 Individ- och Utfall Utfall Utfall Prognos Budgetavvikelse familjeomsorgen helår helår jan-aug Budget helår (mnkr) Kontor 8,0 11,3 10,2 14,4 14,4 0,0 Försörjningsstöd 7,7 7,6 5,4 7,0 8,2-1,2 Institutionsvård vuxen 1,8 2,6 2,3 1,2 3,0-1,9 Institutionsvård barn 8,7 16,2 9,4 7,5 11,6-4,1 Familjehemsvård barn 8,2 8,6 8,9 7,5 13,0-5,5 Övrigt 5,9 5,2 2,8 4,3 4,4-0,2 Totaler 40,3 51,6 38,9 41,8 54,6-12,8 Nettokostnaderna fortsätter att öka med 6 % 2016.

152 Totalt placerade barn Antal barn 40 35 30 25 20 15 10 5 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2015 30 30 27 27 29 30 29 31 34 34 33 35 2016 33 36 35 36 36 34 34 31 33 35 35 35 Totalt antal barn visar inte på någon minskning utan ligger på samma nivå som för 2015. Det är intressant att titta vidare på hur situationen ser ut i jämförbara kommuner. Vuxna institution 1,9 mnkr (-1,4 mnkr 2015). Jämfört med 2015 ökar kostnaderna med 0,5 mnkr pga en ökning av placeringar. Arbete med utvecklingen genom hemmaplanslösningar samt ett två-årigt projekt pågår. Redovisning av projektet sker till kommunstyrelsen. Barn institution 4,1 mnkr, nettokostnaden uppgår till ca 11,6 mnkr jämfört med 16,2 mnkr för 2015. Kostnaderna har kunnat minskas något tack vare övertagande av placeringar till egna familjehem. Barn institution 2013 2014 2015 Prognos 2016 Kostnad placering barn (mnkr) 5,1 8,7 16,2 11,6 Antal dygn på institution 1 609 2 586 3 614 2834 Kostnad/dygn kr ex overheadkostnader 3 170 3 364 4 483 4212 HVB (Instution) placeringar Antal barn 14 12 10 8 6 4 2 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2015 9 9 9 9 8 9 9 11 13 12 11 10 2016 8 9 6 6 8 7 7 5 5 6 6 6 Antalet placerade barn på institution sjunker jämfört med föregående år.

153 Familjehem 5,5 mnkr. Anslaget ökades med 2,5 mnkr för 2016. Kostnaden beräknas uppgå till 13,0 mnkr en ökning med 4,4 mnkr jämfört med föregående år. Ett antal placeringar av barn på institution har övergått i familjehem vilket innebär ökade kostnader här. Inflyttning av verksamhet för att kunna arbeta med utredningar på hemmaplan har skett under året. Återkoppling sker i bokslutet. Familjehem barn 2013 2014 2015 Prognos 2016 Kostnad Familjehem barn (mnkr) 5,0 8,2 8,6 12,9 Antal familjehemsplaceringar (kommunen) 16 14 17 18 Antal familjehemsplaceringar (köpt plats) 10 14 8 10 12 Köpt familjehem 10 Antal barn 8 6 4 2 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2015 10 10 7 7 9 9 8 8 8 9 8 8 2016 8 10 10 10 10 9 9 9 10 10 10 10 Antalet placerade barn i köpta platser familjehem ligger fortfarande högre än jämfört med 2015. 25 20 Egna familjehem Antal barn 15 10 5 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2015 11 11 11 11 12 12 12 12 13 13 14 17 2016 17 17 19 20 18 18 18 17 18 19 19 19 Bilden visar på hemtagningseffekten av barn i egna familjehem.

154 Försörjningsstöd 1,2 mnkr. Antalet hushåll minskar, trots detta är prognosen högre än utfallet föregående år. Under 2016 och 2017 pågår projekt att minska antalet hushåll med långvarigt försörjningsstöd. 850 000 800 000 750 000 700 000 650 000 600 000 550 000 500 000 450 000 Jämförelse 2015-2016 Försörjningsstöd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 2015 Utfall & prognos 2016 budget 2016 Kontoret räknar med ett 0 resultat. (-2,6 mnkr 2015). Under året har enheten haft kostnader för konsulter motsvarande 2,5 mnkr.

155 Avdelning Stöd Prognosen pekar på ett överskott +3,9 mnkr (+1,7 2015) exklusive integration innebär det ett underskott motsvarande -2,1 mnkr. Prognosen förbättrar sig avsevärt jämfört med tidigare månader. Tidigare prognoser var för försiktiga avseende intäkter från Migrationsverket. Avdelningen visar på underskott inom samtliga verksamheter exklusive integration. Avdelningen har inte genomfört beslutade neddragningar. Inför 2017 har staten aviserat om väsentligt lägre bidrag för ensamkommande. Det innebär att verksamheterna omgående måste ställas om. Utfall 2015 samt prognos 2016(mnkr) 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 3,95 1,69 1,70 1,35 0,95 1,10 1,10 utfall 2015 Feb Mar Apr Maj Jul Aug Verksamhet 2014 2015 2016 2016 2016 2016 Stöd Utfall Utfall Utfall Prognos Budgetavvikelse helår helår jan-aug Budget helår (mnkr) Boende enligt LSS samt övrig LSS 36,9 38,9 23,3 37,8 37,9-0,2 Integration -1,3-4,7 2,3 0,3-5,7 6,0 AME 2,5 2,4 2,9 2,5 2,6-0,1 Övrigt 12,7 13,0 7,9 11,3 13,1-1,8 Totaler 50,8 49,7 36,3 51,8 47,9 3,9 Boende enligt LSS (grupp-och servicebostäder) samt övrig LSS verksamhet -0,2 mnkr (-2,7 mnkr 2015). Arbete med boendestruktur på gruppbostäder pågår. Kvalitets- och nivåarbetetet som påbörjats under 2015 håller på att implementeras.

156 Integration/PUT +6,0 mnkr (+4,7 mnkr 2015). Prognosen har förbättrats avsevärt vilket beror på för försiktigt prognos gällande intäkter från Migrationsverket. Totalt ansvarar verksamheten för 79 barn och ungdomar jämfört med det avtalet på 52 asylsökande och 18 PUT totalt 70 platser vilket är samma nivå som för slutet av 2015. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal platser Integration/PUT-boende Jan feb mars april maj juni juli aug Egna HVB Köpta HVB Egna Familjehem Köpta familjehem Utsluss Gemensamma kostnader -1,8 mnkr (-0,4 mnkr 2015). Underskottet återspeglar främst de beslutade besparingarna som inte har genomförts -1,4 mnkr. Åtgärder vid negativ avvikelse Enligt ekonomistyrningsprinciperna ska nämnd som vid årets slut beräknar ett underskott lämna in åtgärdsplan. Arbetet med åtgärder pågår inom framförallt sektor Omsorg men även inom de övriga sektorerna. Planen kommer att lyftas fram till KS/KF i november. Utgångspunkten är att samtliga åtgärder ska vara tidsatta samt innehålla vilken besparingseffekt som beräknas (hel/delår). Åtgärderna ska medföra att verksamhet och ekonomi är i balans per 2017-12-31. Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden visar ett resultat på 0,8 mnkr. Årsprognosen uppgår till 0,9 mnkr. Överskottet beror på högre bygglovsintäkter och försäljning av tjänst. Lönenämnden Lönenämnden är en samverkan mellan Munkedal, Lysekil och Sotenäs kommun. Lönenämnden visar ett resultat på 0,7 mnkr. Årsprognosen uppgår till 0,2 mnkr som avser Munkedals kommun. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige redovisar ett resultat på 0,1 mnkr. Årsprognosen uppgår till 0,0 mnkr. Valnämnd Valnämnden utser röstmottagare, upprättar vallokaler och ansvarar för förtidsröstning. Under 2016 sker inga val. Resultat och prognos är 0,0 mnkr.

157 Överförmyndare Överförmyndare visare ett resultat på -1,0 mnkr. Årsprognosen uppgår till 0,2 mnkr, beroende främst på bidrag från Migrationsverket gällande 2015. Överförmyndarverksamheten sker i samarbete med Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Färgelanda och Uddevalla. Revision Revision visar ett resultat på 0,2 mnkr. Årsprognosen uppgår till 0,0 mnkr. Revisorerna har som uppdrag att granska all verksamhet som bedrivs inom kommunens nämnder. 4.2 Investeringsredovisning Investeringsredovisning Nämnder (mnkr) Januari- Augusti Årsbudget (inkl. res.överf.) Helårsprognos Kommunstyrelsen varav, 11,8 38,8 29,5 -Kommunledningstab -0,2 3,8 2,8 -Sektorn för Samhällsbyggnad 11,6 30,6 22,9 -Sektorn för Barn & utbildning 0,4 2,3 2,3 -Sektorn för Omsorg 0,0 2,2 1,5 Byggnadsnämnden 0,1 1,7 0,8 Lönenämnden 0,0 0,0 0,0 Summa 12,0 40,5 30,3 För mer detaljerad investeringsredovisning hänvisas till respektive nämnds delårsrapport. Under perioden januari till augusti har det investerats för 12,0 mnkr netto. Den största investeringen under denna period är ombyggnad av Önnebacka förskola (6,5 mnkr). Under perioden har vi erhållit investeringsbidrag på 3,6 mnkr avseende fiberinvesteringar. Medborgarcentrum har färdigställts under perioden. Årsbudgeten 2016 för investeringar är 40,5 mnkr, hänsyn tagen till resultatöverföring från 2015 som beslutats av kommunfullmäktige. Årsförbrukningen beräknas bli 30,3 mnkr. Kommunfullmäktiges kortsiktiga finansiella mål för investeringar är att nettoinvesteringar inte ska överstiga 30,0 mnkr. Detta mål kommer att vara så gott som uppfyllt enligt prognosen. 4.3 Viktiga händelser under året Fokus under året är åtgärder för att få verksamhet och ekonomi i balans. Arbete med åtgärdsplan pågår och kommer att rapporteras till kommunfullmäktige november 2016. Som ett komplement till detta arbete är en kommunanalys beställd, denna kommer att genomföras av Sveriges kommuner och landsting. Slutredovisning sker i november.

158 Inriktningsbeslut är antaget avseende att minska från fem till tre särskilda boenden. I inriktningsbeslutet ingår att bygga ett nytt särskilt boende. Processen är startat och en omstrukturering kommer att ske successivt. Avveckling av Vässjegården planeras vara genomförd hösten 2017. Under våren godkändes hyresavtal mellan kommunen och Västra Götalandsregionen avseende Naturbruksgymnasiets lokal. Under året har verksamheter flyttat in i lokalerna. Kunskapens hus var först med inflyttning, därefter följd av HVB-hem till det kommer kost- och städverksamhet. De lokaler som verksamheterna tidigare befann sig i var inte anpassade för elevantal eller antal boenden. Fortsatt arbete med ökad samverkan mellan Sotenäs, Lysekil och Munkedal pågår. Detta inom områdena personal och bygg. Arbete med implementering av nytt resursfördelningssystem är uppstartat. Beslut om ny modell beräknas antas av kommunfullmäktige i februari 2017 och modellen implementeras i budget 2018-2019. 4.4 Medarbetare 4.4.1 Anställda Antal anställda 2016-01-01 2016-08-31 Tillsvidare Visstid Timavl. Tillsvidare Visstid Timavl. Kommunledningsstab 38 2 3 37 5 4 Samhällsbyggnad 76 8 29 78 6 53 Barn och utbildning 294 50 129 312 66 164 Sektor omsorg (avd. Stöd+IFO) 142 20 34 163 17 99 Sektor omsorg (avd. äldreomsorg) 312 20 168 305 25 194 Summa 862 100 363 895 119 514 Under tidsperioden 160101 till 160831 har det totala antalet anställda i kommunen ökat från 1325 till 1528. (Omfattar heltid, deltid, visstidsanställda). Antalet heltidsanställda i kommunen har ökat från 528 till 551 och antalet deltidsanställda 334 till 344. Den största ökningen har skett inom Sektor omsorg och främst Avdelning Stöd och dess Integrationsenhet, som har ökat från 24 till 36 heltid- och deltidsanställda. (från 20 till 30 heltidsanställda). Även sektor Barn och utbildning har ökat från 294 heltid- och deltidsanställda till 312. Totalt har antalet visstidsanställda ökat från 50 till 66. Kunskapens Hus har ökat mest inom sektorn, från 25 heltidsanställda till 33.

159 4.4.2 Ohälsa (%) jan -aug 2015 jan-aug 2016 Totalt hela kommunen 7,68 % 8,38 % Kommunledningsstaben 8,07 7,56 Sektor Samhällsbyggnad 5,24 8,61 Sektor Barn och utbildning 6,53 6,94 Sektor Omsorg (Avd vård o äldre) 8,09 10,13 Sektor Omsorg (Stöd+IFO) 10,37 8,22 Kommunens totala sjukfrånvaro har från 150731 till 160731 stigit från 7.68 % till 8.38 %. Det är främst inom sektor omsorg som sjukfrånvaron har stigit och ligger nu på 9.43 %. Även samhällsbyggnadssektorn har stigit från 5.23 % till 8.61 %, medan sektor Barn och utbildning stigit marginellt 6.53 % till 6.94 %. Något mindre än hälften av den totala andelen sjukskrivna är långtidssjukskrivna över 60 dagar. Resterande är korttidsfrånvaro samt sjukskrivning upp till 2 månader. Orsakerna till sjukfrånvaron är övervägande av privata orsaker. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron är av mindre omfattning och består både av fysiska och psykiska orsaker. Arbetet pågår enligt kommunens rutin för rehabilitering och arbetsanpassning för att få anställda tillbaka i arbete och korta ner sjukfrånvaron där det är möjligt. Ett samarbete har startats i september med företagshälsovården som partner, med syfte att analysera och ta fram en långsiktig, kommunövergripande handlingsplan samt en handlingsplan per sektor, med målsättningen att sänka sjukfrånvaron samt arbeta på ett hälsofrämjande och förebyggande sätt. 4.5 Framtid I ett längre perspektiv är det viktigt att skapa ett positivt utfall av arbetet med att göra Munkedals kommun mer attraktivt. Ett gemensamt arbete har inletts tillsammans med Tillväxtverket, Västra Götalandsregionen och på senare tid även Högskolan Väst. Munkedals geografiska läge bör vara en god förutsättning för ett lyckat resultat. En viktig pusselbit i sammanhanget är att vi tillsammans, inom förvaltningen och inom den politiska organisationen, i olika sammanhang skapar en positiv bild av Munkedals kommun. Tillgången till kommunal industrimark och kommunala tomter till "rätt pris" bör även fortsatt vara god. Arbetet med industriområden och marknadsföring av dessa fortsätter. Förhoppningen är att kunna locka ytterligare företag att etablera sig.

160 Framöver är personalrekrytering fortsatt viktigt område att arbeta med. Rekrytering av personal med rätt kompetens är en svårighetsfaktor inom flera verksamheter. Kommunen har de kommande åren pensionsavgångar att hantera för att behålla kompentens. Under 2017 beräknas ny resursfördelningsmodell antas av kommunfullmäktige, för att implementeras i budget 2018-2019. 5. Nyckeltal Årets resultat 2013 2014 2015 Prognos 2016 Årets resultat (mnkr) 10,7-1,9 0,2 17,3 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster (mnkr) 1,3-1,9-4,2 17,3 Årets resultat i relation till skatteintäkter och statsbidrag Årets resultat exkl jämförelsestörande poster i relation till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 2,1% -0,4% 0,0% 2,9% 0,3% -0,4% -0,8% 2,9% Balanskravsresultat 11,7 0 0,2 17,1 Nettokostnadsandel 2013 2014 2015 Prognos 2016 Verksamhetens intäkter och kostnader (netto) 92,3% 96,5% 96,8% 93,4% Avskrivningar 3,2% 3,1% 3,4% 3,4% Driftskostnader före jämförelsestörande poster och finansnetto 97,3% 99,7% 99,4% 96,8% Finansnetto 0,6% 0,7% 0,5% 0,4% Driftskostnader efter finansnetto 99,7% 100,4% 100,8% 97,1% Jämförelsestörande poster(netto) -1,8% 0,0% -0,8% 0,0% Driftskostnadsandel 97,9% 100,4% 100,0% 97,1% Skatteintäktsutveckling och nettokostnadsutveckling 2013 2014 2015 Prognos 2016 Skatteintäktsutveckling 3,0% 5,0% 3,8% 9,9% Nettokostnadsutveckling (exkl. jämförelsestörande poster) 4,0% 5,0% 4,3% 6,9% Investeringsfinansierade mått 2013 2014 2015 Prognos 2016 Nettoinvesteringsvolym (mnkr) 36,2 23,4 41,4 30,3 Skattefinansieringsgrad av nettoinvesteringar 47,9% 62,9% 46,0% 125,2%

161 Soliditet 2013 2014 2015 Prognos 2016 Soliditet 37,6% 37,0% 34,7% 37,8% Tillgångsförändring 4,2% 0,7% 6,6% - Förändring av eget kapital 12,3% -1,0% 0,1% - Kassalikviditet 40,0% 79,1% 67,5% - Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser (%) -12,3-10,2-7,7% -3,1% Prognossäkerhet (mnkr) 2013 2014 2015 Prognos 2016 Årets resultat 10,6-1,9 0,2 17,3 Prognos totalt (jan-aug) 8,8 1,2-11,9 Avvikelse träffsäkerhet prognos totalt 1,8-3,1 12,1 Resultat nämnderna 11,4-8,1-18,7-6,3 Prognos nämnderna (jan-aug) 5,1-5,3-25,7 Avvikelse träffsäkerhet nämnderna 6,3-2,8 7,0 Åtagande utanför balansräkningen (mnkr) 2013 2014 2015 Prognos 2016 Borgensåtagande 175,1 203,1 219,5 249,5 Pensionsförpliktelser för 1998 255,1 242,8 232,8 224,8

162 146 Kommunstyrelsens delårsbokslut januari -augusti 2016 Sammanfattning Kommunstyrelsens delårsbokslut efter augusti består av en ekonomisk sammanställning med årsprognos för Kommunstyrelsens verksamheter samt investeringsredovisning och måluppfyllelseuppföljning. Utfallet för investeringar prognosticeras för året till 29,510 mnkr. Årsbudgeten för investeringarna uppgår till 38,827 mnkr inkl resultatöverföring. Kommunstyrelsens resultat för perioden uppgår till +11,440 mnkr och årsprognosen visar på ett underskott om (-15,410 mnkr i april) -7,610 mnkr vilket är en halvering från April-prognosen. Förändringen beror i huvudsak på statsbidrag från Migrationsverket. Sektor Omsorg presenterar åtgärder som avser flera hemmaplanslösningar för att minska externa kostnader. Fortsatt arbete med hemtjänstens och hemsjukvårdens organisation och arbetssätt. Utöver åtgärdsförslagen pågår bl a utvecklingsarbete mellan sektor omsorg samt barn och utbildning avseende samverkan att bygga upp större kapacitet i förebyggande verksamheter och s.k. hemmaplanslösningar. Arbete med åtgärdsplan pågår och planen kommer upp till beslut i KS/KF i november. Detaljer kring Kommunledningskontoret och övriga sektorer återfinns i bilagor. Särskilda konsekvensbeskrivningar Ekonomi Ett underskott vid årets slut ska avbalanseras snarast och senast inom 3 år enligt ekonomistyrningsprinciperna. En plan ska upprättas för hur det negativa resultatet ska återställas och delges kommunstyrelsen. Miljö Ingen påverkan Folkhälsa Ingen påverkan Facklig samverkan enligt FAS05 Information på samverkansmöte 2016-09-26. Beredning Kommunchefens tjänsteskrivelse 2016-09-19.

163 Forts 146 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner upprättat delårsbokslut. Kommunstyrelsen godkänner planerade investeringar. Yrkanden Åsa Karlsson (S), Karl-Anders Andersson (S) och Maria Sundell (S) och Ann- Sofie Alm (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner upprättat delårsbokslut. Kommunstyrelsen godkänner planerade investeringar.

164 2016-09-19 Dnr: KS 2016-192 Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Margareta Andersson Catarina Ross Elisabeth Johnsson Ekonom Ekonom Ekonom Kommunstyrelsens delårsbokslut augusti 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner upprättat delårsbokslut. Kommunstyrelsen godkänner planerade investeringar. Sammanfattning Kommunstyrelsens delårsbokslut efter augusti består av en ekonomisk sammanställning med årsprognos för Kommunstyrelsens verksamheter samt investeringsredovisning och måluppfyllelseuppföljning. Utfallet för investeringar prognosticeras för året till 29,510 mnkr. Årsbudgeten för investeringarna uppgår till 38,827 mnkr inkl resultatöverföring. Kommunstyrelsens resultat för perioden uppgår till +11,440 mnkr och årsprognosen visar på ett underskott om (-15,410 mnkr i april) -7,610 mnkr vilket är en halvering från April-prognosen. Förändringen beror i huvudsak på statsbidrag från Migrationsverket. Sektor Omsorg presenterar åtgärder som avser flera hemmaplanslösningar för att minska externa kostnader. Fortsatt arbete med hemtjänstens och hemsjukvårdens organisation och arbetssätt. Utöver åtgärdsförslagen pågår bl a utvecklingsarbete mellan sektor omsorg samt barn och utbildning avseende samverkan att bygga upp större kapacitet i förebyggande verksamheter och s.k. hemmaplanslösningar. Arbete med åtgärdsplan pågår och planen kommer upp till beslut i KS/KF i november. Detaljer kring Kommunledningskontoret och övriga sektorer återfinns i bilagor. Särskilda konsekvensbeskrivningar Ekonomi Ett underskott vid årets slut ska avbalanseras snarast och senast inom 3 år enligt ekonomistyrningsprinciperna. En plan ska upprättas för hur det negativa resultatet ska återställas och delges kommunstyrelsen. Miljö Ingen påverkan Folkhälsa Ingen påverkan Facklig samverkan enligt FAS05 Information på samverkansmöte 2016-09-26.

165 Inga ytterligare konsekvenser Håkan Sundberg Kommunchef Beslutet expedieras till: Ekonomienheten Kommunchefen Samtliga sektorchefer Akten

166 Delårsrapport Kommunstyrelsen Jan-aug 2016 Dnr: KS 2016-192

167 Innehåll 1.1 Verksamhetsbeskrivning... 3 1.2 Viktiga händelser... 3 1.3 Ekonomi... 4 1.3.1 Driftsredovisning... 4 1.3.2 Investeringsuppföljning Investeringsredovisning (mnkr)... 7 1.3.3 Åtgärder för att hantera underskott i årsprognosen... 8 1.3.4 Kostnads- och intäktsutveckling... 8 1.4 Måluppfyllelse... 9 1.5 Framtid... 20 1.6 Övriga nyckeltal... 21 1.7 Övrig uppföljning... 21 1.7.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 21 1.7.2 Intern kontroll... 22 1.7.3 Kvalitetsredovisning... 22 Bilagor Bilaga 1: Investeringsredovisning delårsbokslut april 2016 Bilaga 2: Kommunledningskontoret Bilaga 3: Sektor Samhällsbyggnad Bilaga 4: Sektor Barn och Utbildning Bilaga 5: Sektor Omsorg

168 1.1 Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsens ansvar omfattar i princip all verksamhet och är också anställningsmyndighet för all kommunal personal (oavsett var i organisationen de befinner sig). Till stöd i sitt arbete har kommunstyrelsen en förvaltning bestående av kommunchef, tre (fyra) verksamhetssektorer, Barn och Utbildning, Omsorg (Vård och Omsorg samt Stöd) och Samhällsbyggnad samt ett kommunlednings kontor. Kommunchefen har helhetsansvar för kommunens verksamhet. Kommunstyrelsens andel av kommunens budget är 99 %, resterande andel finns inom Byggnadsnämnd, Lönenämnd samt smånämnder. En allt större del av den kommunala verksamheten bedrivs i form av bolag, förbund eller gemensam nämnd. Miljö, Lön och ITverksamheten bedrivs i gemensam nämnd med Lysekil och Sotenäs. Även VA-verksamheten drivs i samverkan med andra kommuner, här i aktiebolag tillsammans med Uddevalla och Färgelanda. Räddningstjänsten mitt Bohuslän bedrivs även i ett förbund. Kommunstyrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan. Den har ett särskilt ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter, har hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Skall enligt kommunallagen lägga förslag till beslut i alla ärenden som skall behandlas av kommunfullmäktige, om inte någon annan nämnd har gjort det. Ansvarar för den översiktliga planeringen av användning av mark och vatten, bostadspolitiken samt utveckling av samhällsbyggandet i övrigt samt ansvarar för utvecklingen av den kommunala demokratin. 1.2 Viktiga händelser Förvaltningens fokus är arbetet med åtgärder för att få verksamhet och ekonomi i balans. En kommunanalys är beställd och kommer att genomföras under året av Sveriges kommuner och landsting. Fortsatt arbete med ökad samverkan mellan Sotenäs, Lysekil och Munkedal pågår detta inom områdena personal och bygg. Flera stora utvecklingsprojekt har startats upp som införande av nytt resurstilldelningssystem, färdigställande av handlingsplan för ohälsa samt rutiner för uppföljning och årshjul SAM. Kön till barnomsorgen har eskalerat vilket medfört att flera förskoleavdelningar har öppnats. Kunskapens Hus har flyttat till Dingle vilket också har medfört ökad verksamhet för kost samt städ. Samordning med fastighetsskötsel med Munkbo har startats upp. Arbete med är påbörjat arbetat med att verkställa korttidstillsyn enligt LSS på hemmaplan. Antalet nya ensamkommande barn som har behov av stöd har avtagit vilket har gjort det möjligt för verksamheten att återhämta sig något och planera framåt. Ett nytt HVB-hem har öppna inom integration. Ombyggnationer och rekrytering har varit fokus under sommaren. Kvalités och nivågruppsarbetet håller på att implementeras i LSS verksamheterna. Bemanningssituationen i sommar har varit besvärlig inom i stort sett alla områden. Det har varit svårt att rekrytera vikarier med rätt kompetens vilket har ökat belastningen på ordinarie personal. Däremot har trycket minskat en del under våren och sommaren när det gäller boendeplatser, korttid och hemtjänst. Det har varit stabilt under sommaren och inte särskilt många utskrivningsklara från sjukhus. Kommunstyrelsen har fattat beslut om nya kvalitetsnivåer för biståndsbedömda insatser inom hemtjänsten. Detta tillsammans med att biståndshandläggare följer upp och omprövar beslut oftare och snabbare kan också vara en av orsakerna till att hemtjänsttimmarna stabiliserats och tom minskat något. Den nationella satsningen "ökad bemanning i äldreomsorgen" har gjort det möjligt att öka nattbemanningen på Allégården. Även i hemsjukvården har man genom stimulansmedlen kunnat anställa sjuksköterska och har på så sätt gett en stabilare bemanning med minskade övertidskostnader.

169 KS/KF har tagit inriktningsbeslut om att minska från fem till tre äldreboende i kommunen. Processen har startat och en omstrukturering kommer ske succesivt. Just nu planeras en flytt av rehabenheten till nya lokaler för att kunna bygga om Allégården till fler boendeplatser. Samtidigt förbereds en avveckling av Vässjegården som planeras vara genomförd hösten 2017. Lokala seniornätverk har startat upp i Svarteborgsområdet, Hedekas och Munkedal. 1.3 Ekonomi 1.3.1 Driftsredovisning Resultaträkning (mnkr) Per. utfall Budget Periodens resultat Budget helår Periodens resultat Jan - Aug Jan - Aug Jan - Aug Jan - Aug 2016 2016 2016 2016 2015 Verksamhetens intäkter 123,04 82,04 41,00 124,22 20,84 Verksamhetens kostnader -473,33-444,05-29,28-664,16-34,05 Nettokostnader -350,29-362,01 11,72-539,94-13,22 Kommunbidrag 380,41 380,37 0,04 567,48 0,04 Resultat efter kommunbidrag 30,12 18,36 11,76 27,54-13,18 Kapitalkostnader -18,68-18,36-0,32-27,54-1,30 Årets resultat 11,44 0,00 11,44 0,00-14,48 Kommunstyrelsens resultat för perioden är 11,440 mnkr med en årsprognos om -7,610 mnkr efter augusti månad. De ökade intäkterna är framförallt statsbidrag till Integration samt Barn och Utbildning pga fler nyanlända barn i verksamheterna. Årets intäkter har dubblerats mot föregående år. Årets kostnader överstiger budgeterade kostnader men inte i samma omfattning som föregående år. Ökade kostnader avser främst IFO med insatser gällande barn, ökade kostnader inom hemtjänst samt kostnader för fler anställda inom kommunens olika verksamheter. Sammanställning av nämndens verksamheter (mnkr) Periodens resultat Aug 2016 Årsprognos 2016 Kommunledningskontor 5.48 5.00 Sektor Samhällsbyggnad 2.89 1.79 Sektor Barn och utbildning 2.92 1.00 Sektor Vård och Omsorg -3.26-6.55 Sektor Stöd 3.41-8.85 Summa Kommunstyrelsen 11.44-7.61 Kommunstyrelsens utfall för perioden är 11,440 mnkr med en årsprognos om -7,610 mnkr efter augusti månad.

170 Kommunledningskontoret visar på 5,0 mnkr vilket är 1,6 mnkr mer än föregående månadsprognos och beror på anslaget kommunstyrelsens till förfogande återstår 5,3 mnkr och 0,7 återstående av avsatt retroaktiva löner samt förbättrad årsprognos för bilvården och minskade kostnader för samarbetet i Miljö. Sektor Barn och utbildning Årsprognosen anges till +1,0 mnkr. Detta beror på erhållna bidrag samt problem med att erhålla behörig personal på förskolor och fritidshem vilket innebär att barnskötare anställs på viss tid och därmed ger lägre personalkostnader. Behovet av förskoleavdelningar har ökat i centrala Munkedal varför beslut att godkänna öppnandet av en friförskola gjordes. En ny förskola innebär en merkostnad med omfattningen ca 500 tkr för ht 2016 men täcks av övriga enheters positiva resultat. Sektor samhällsbyggnads årsprognos visar +1,790 mnkr. Detta beror på låga driftskostnader inom fastighet, ökad försäljning av tjänst, erhållna bidrag samt återhållsamhet med inköp, kurs m m. En annan stor post är att sektorn fått budgettillskott för bostadsanpassning varför de lyckas hålla sin budget. Sektor Omsorg visar en årsprognos om (- 6,5 mnkr + -8,850 mnkr =) -15,4 mnkr. Vilket är 1,8 mnkr bättre än tidigare prognos. Den stora differensen mellan 2016 och 2015 beror främst på integration. Integrationen har påverkat att intäkterna har ökat inom sektorn men även att kostnaderna har ökat. Ökade insatser gällande barn inom IFO och hemtjänstens kostnader påverkar utfall och årsprognos. Specificerad verksamhetsanalys Vård och Äldreomsorg samt Barn och Utbildning Sammanställning av sektor Omsorgs enheter (mnkr) Verksamhet 2014 2015 2016 2016 2016 2016 Äldreomsorg Utfall janaug Prognos Utfall helår Utfall helår Budget helår Diff Budget vs Prognos Hemtjänsten 46,42 48,29 32,52 41,78 48,98-7,20 Hemsjukvården 16,05 17,09 11,08 16,89 17,29-0,40 Korttidsboende 3,38 3,10 2,27 3,60 3,40 0,20 Dagligverksamhet 1,87 1,93 1,18 2,08 1,78 0,30 Särskilt boende 47,16 55,45 36,36 54,20 53,75 0,45 Öppen verksamhet 0,61 0,43 0,28 0,46 0,46 0,00 Gemensamma 7,62 7,84 5,40 9,14 9,04 0,10 Totaler 124,10 134,14 89,10 128,14 134,69-6,55 Det prognostiserade utfallet 2016 är något högre än utfallet 2015. Den främsta orsaken är hemtjänsten. Det ska dock påpekas att själva kostnadsutvecklingen har minskat mellan åren. Genom en stabilisering inom hemtjänsten, samt att trycket för närvarande minskat när det gäller boendeplatser och korttid, är det prognostiserade underskottet lägre än vid delårsbokslutet i april. Denna minskning bör dock ses som en tillfällig trend och att efterfrågan kommer att ökar igen.

171 Verksamhet 2014 2015 2016 2016 2016 2016 Stöd Utfall Utfall Utfall Prognos Diff helår helår jan-aug Budget helår Budget vs Prognos Boende enligt LSS samt övrig LSS 36,95 38,93 23,29 37,76 37,91-0,15 INTEGRATION 07-09 -1,30-4,68 2,25 0,25-0,01 6,00 AME 2,51 2,36 2,86 2,54 2,64-0,10 GEM. KOSTN. STÖD 1,56 1,69 1,93 0,84 2,54-1,70 Övrigt 11,10 11,34 5,96 10,42 10,52-0,10 Totaler 50,82 49,65 36,31 51,81 53,60 3,95 Avdelningen har genomfört vissa anpassningar genom att inte tillsätta vakanser. De ökade kostnaderna för extrapersonal, mertid och övertid kompenseras till viss del av statliga stimulansmedel under 2016. Mellan 2015 och 2016 visar avdelning stöd på ett prognostiserat utfall som är en klar förbättring än året innan. Det som främst påverkar är intäkter för integration. Men även driften har påverkat prognosen då kostnaden för etableringen av nya verksamheterna i Dingen inte varit möjligt att kalkylera. Detta gör att avdelning stöd nu visar ett bättre resultat än tidigare. Under de gemensamma kostnaderna ligger besparingar som avdelningen inte ser är möjliga att göra, varken på avdelningsnivå eller sektornivå. Verksamhet 2014 2015 2016 2016 2016 2016 Individ- och familjeomsorgen Utfall helår Utfall helår Utfall janaug Budget Prognos helår Diff Budget vs Prognos INDIVID OCH FAMILJEOMSORG 0,01 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 IFO KONTOR 8,00 11,25 10,21 14,35 14,35 0,00 IFO Ungdomssmottagning 0,30 0,41 0,20 0,26 0,26 0,00 IFO FÖRSÖRJNINGSTÖD 7,71 7,62 5,37 7,05 8,25-1,20 IFO BIDRAGSANSTÄLLNINGAR 0,88 0,48 0,11 0,46 0,46 0,00 IFO INST VÅRD VUX 21-1,77 2,61 2,30 1,20 3,05-1,85 IFO INST.VÅRD BOU 0-20 8,69 16,20 9,37 7,50 11,60-4,10 IFO FAMIJEVÅRD VUX 21-0,20 0,00 0,22 0,00 0,00 0,00 IFO FAM.HEMVÅRD BOU 0-20 8,18 8,64 8,90 7,45 12,95-5,50 IFO BISTÅND I HEMMET BOU 0,81 0,60 0,39 1,05 0,60 0,45 IFO FAMILJERÅDGIVNING 0,13 0,14 0,09 0,13 0,13 0,00 IFO BEROENDEMOTTAGNING 0,67 0,51 0,06 0,58 0,08 0,50 IFO FAMILJERÄTT 0,28 0,22 0,07 0,29 0,19 0,10 IFO AND.KONTR/JOURLGH 0,13 0,14 0,08 0,10 0,10 0,00 IFO IND.ÖPPNA INSATS BOU 2,04 2,35 1,28 0,92 2,12-1,20 IFO FAMILJECENTRALEN 0,45 0,39 0,25 0,46 0,46 0,00 IFO KVINNOFRID/JOUR 0,00 0,00 0,02 0,00 0,00 0,00 IFO ÖVRIGVÅRD EJ MISSBRUK 0,03 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 Totaler 40,26 51,58 38,93 41,79 54,59-12,80 Utfallet 2015 mot det prognostiserade utfallet 2016 är det en ökning. Främst är det IFO Kontor som står för den ökningen. En anledning till detta är att IFO har fått tagit över en ny myndighetsutövning gällande ensamkommande barn. En ytterligare ökning mellan åren är på IFO försörjningsstöd. Men tack vare att det pågår ett projekt med att få ner försörjningsstödtagare så ser vi ingen större ökning av prognosen. Samtidigt har 14 nya hushåll som gått ur etableringsersättningen för nyanlända utan egen försörjning tillkommit, och

172 har därmed behov av försörjningsstöd. Avdelningen fortsätter med att aktivt arbeta för att få fler personer ut i egen försörjning. Utfalls prognosen 2016 på Köpta familjehem, institution och övriga insatser gällande barn är i princip densamma som utfallet för 2015. Det innebär att den galopperande kostnadsutvecklingen nu har hejdats och vi fortsätter att arbeta på att bromsa dessa kostnader med bland annat att Barnkullen har kommit igång med att utreda familjer, samt att försöka hitta fler egna familjehem. Vi jobbar också på att inte köpa fler familjehem i framtiden vid nya placeringar eller vid sammanbrott i befintliga. Specificerad verksamhetsanalys Barn och Utbildning Verksamhet 2014 2015 2016 2016 2016 2016 Barn och Utbildning Utfall helår Utfall helår Utfall jan-aug Budget Prognos helår (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) Diff Budget vs Prognos Barnomsorg 40,5 40,1 28,5 46,0 45,5 0,5 Grundskolan 79,7 78,4 55,9 85,6 85,3 0,3 Särskolan 12,9 11,7 7,6 10,3 10,2 0,1 Gymnasieskola 39,5 41,2 28,7 43,5 43,5 0,0 Vuxenutbildning 3,4 4,2 3,9 4,3 4,3 0,0 Övrig verksamhet 7,3 7,8 10,8 16,9 16,8 0,1 Totaler 183,3 183,4 135,5 206,6 205,6 1,0 Sektorn Barn och Utbildning har ett utfall på 66% av budget vilket innebär budgetföljsamhet. Årsprognosen anges till +1,0 mnkr. Stor osäkerhet pga av det stora antalet nyanlända barn som finns inom alla sektorns verksamheter. Sektorn har vakanser främst inom barnomsorgen. Problem med att erhålla behörig personal på förskolor och fritidshem vilket innebär att barnskötare anställs på viss tid och därmed ger lägre personalkostnader. Kunskapens hus flytt till nya lokaler innebär också en osäkerhetsfaktorer med ökade kostnader. 1.3.2 Investeringsuppföljning Investeringsredovisning (mnkr) SEKTOR / KONTOR Per. utfall Jan - Aug Årsbudget Tilläggsbudget Budget tot Återstår Jan - Aug Prognos årsförbruk ning 2016 2016 2016 2016 2016 2016 KLK -0,2 3,0 0,8 3,8 4,0 2,8 Sektorn Samhälls-byggnad 11,6 33,6-3,0 30,6 19,0 22,9 Sektor Barn och utbildning 0,4 1,5 0,8 2,3 1,9 2,3 Sektor Omsorg 0,0 1,2 1,0 2,2 2,1 1,5 Summa 11,8 39,3-0,4 38,8 27,0 29,5 Kommunstyrelsen har en investeringsram på 38,827 mnkr inkl tilläggsbudget som år 2016 är -0,423 mnkr. Årsprognosen är 29,510 mnkr. Den enskilt största investeringen är Önnebacka förskola med en investeringsram på 15,0 mnkr, påbörjades 2015 och med inflyttning i juni 2016. Kommunledningskontoret har totalt 3,0 mnkr i årsbudget + resultatöverföring 0,78 mnkr, totalt 3,780 mnkr. 2,83 mnkr uppskattas att förbrukas under 2016. I stort handlar det om inköp av nya datorer samt fortsatt arbete med beslutsstödsystem.

173 Sektorn Samhällsbyggnad. Förbrukningen uppskattas till 22,9 mnkr jämfört med budget om 30,5 mnkr. Skillnaden beror främst på att inga åtgärder görs i ishallen och att GC längs Stalevägen inte beslutats av Trafikverket. Sektorn Barn och Utbildning kommer att utnyttja sin investeringsbudget 1,5 mnkr + resultatöverföring 0,8 mnkr, totalt 2,3 mnkr. Anslaget används till inköp av möbler och inredning inom förvaltningens förskolor och skolor samt biblioteket. Omorganisation inom förskolorna och centrala elevhälsoteamet gällande lokaler samt flytten till Dingleskolan innebär att det kan bli en förskjutning av kostnaderna till år 2017. Av Sektor Omsorgs investeringsanslag på 1,2 mnkr + 0,975 mnkr, totalt 2,175 mnkr kommer anslaget att användas för inköp av nya sängar, madrasser, arkivskåp, omklädningsskåp, möbler samt larminstallationer på boende. Uppdateringar i verksamhetssystemet Magna Cura. Två nya verksamheter kommer att öppna upp under året och det kommer att kräva investeringar i form av inventarier. Detaljerad lista över investeringarna finns i bilagan Investeringsredovisning delårsbokslut jan-aug 2015. Mer information finns även under respektive sektor. 1.3.3 Åtgärder för att hantera underskott i årsprognosen Sektor Omsorg vakans håller flertalet tjänster och fördelar ut arbetsuppgifterna i organisationen. Fortsatt arbete med hemtjänstens och hemsjukvårdens organisation och arbetssätt. Hemmaplanslösningar inom barn och unga, missbruksvården, LSS och integration har startats upp. 1.3.4 Kostnads- och intäktsutveckling Kostnadsutveckling (mnkr) Jan - Aug 2014 Jan - Aug 2015 Jan - Aug 2016 Bidrag -15.17-16.12-15.07 Köp av huvudverksamhet -61.35-69.89-71.16 Personalkostnader (enbart lönekostnader) -261.37-277.32-307.39 Lokal- och markhyror -6.69-7.05-9.74 Bränsle, energi, vatten -6.69-6.58-7.01 Förbrukningsinventarier/förbrukningsmaterial -11.52-10.81-13.09 Konsultkostnader -2.25-2.67-3.87 Kapitalkostnader -16.96-19.01-18.68 Övriga kostnader -38.43-38.66-45.92 Summa Kostnadsutveckling -420.41-448.12-491.93 Personalkostnader har ökat betydligt jämfört med föregående år vilket beror på tillsättning av personal inom sektor Omsorg med chefer, socialsekreterare samt personal inom integration. Även Barn och utbildning har anställt studiehandledare och språkstödjare. Ökade lokal och driftkostnader samt förbrukningsinventarier beroende på utökade verksamheter inom barnomsorg, skola, Ifo och integration. Övriga kostnader är missvisande till följd av en felbokföring på 3,7 mnkr som avser Köp av huvudverksamhet samt ökade kostnader främst i samband med iordningsställande av lokaler i och med flytt av verksamheter till Dingle.

174 Köp av huvudverksamhet har ökade kostnader p g a köp av placeringar ensamkommande barn. Intäktsutveckling (mnkr) Jan - Aug 2014 Jan - Aug 2015 Jan - Aug 2016 Externa intäkter 65.33 66.75 110.75 - Taxor och avgifter 6.84 7.28 7.60 - Bidrag 32.92 39.72 82.29 - Övriga intäkter 25.58 19.75 20.86 Interna intäkter 9.12 11.10 12.29 Kommunbidrag 345.04 355.92 380.41 Summa intäktsutveckling 419.49 433.77 503.45 Största förändringen är bidrag som avser ökade statsbidrag inom främst Integration men även Barn och utbildning. Kommunbidraget har också ökat från år 2015 och beror på, utöver löneökning, utökat budgetanslag till främst Omsorg. 1.4 Måluppfyllelse 4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i attde får de stöd som behövs, när det behövs utifrån behov. 4.1 Resultatmål ÄO: Anpassa boendemiljö och bemanning för att möta det ökade behovet av stöd och boende för personer med demenssjukdom. Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Pågående arbete med att förändra boendestrukturen för en bättre anpassad boendemiljö pågår. En ombyggnation planeras på Allégården. Mindre och möjliga åtgärder görs vid behov i övriga befintliga boenden. Utfall 2016 Mål 2016 Antal miljöanpassningar 0 5 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 81.00% 80.00% Andel personal med eftergymansial demensutbildning 0.00% 50.00% Andel tills vidareanställd personal som genomfört demens ABC 98.00% 100.00% 4.2. Resultatmål ÄO: Anhörigstödet ska fortsätta utvecklas utifrån handlingsplanen och ska byggas upp i samarbete med kommunens verksamheter, Närhälsan och frivilligorganisationer Status: Delvis uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: Anhörig- och frivilligcafé är öppet en dag i veckan och drivs av hälsosamordnare tillsammans med frivilliga. Ett kommunövergripande nätverk/team är på gång i syfte att stärka och utveckla stödet till fler anhöriga och nå ut till fler målgrupper. Anhörigsamordnare informerar och har skapat grupper för att stärka anhöriga till närstående med

175 demensproblematik. Då är sjuksköterska från Närhälsan involverad. En arbetsgrupp ska startas upp och då kommer Närhälsan till att bjudas in Utfall 2016 Mål 2016 Utbildningsinsatser riktade till anhörigvårdare 0 4 4.3. Resultatmål ÄO: Munkedals kommun ska på ett ansvarsfullt sätt bidra till en fungerande samverkan - internt och externt, för att genom detta kunna utveckla äldreomsorgen och bättre möta äldres olika behov Status: Delvis uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: Ett gemensamt nätverk tillsammans med Närhälsan. I nätverket ingår kommunens demensutvecklare, enhetschef, biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut, MAS samt läkare och äldresköterska från Närhälsan. Utfall 2016 Mål 2016 Återinläggning på sjukhus 0.00% 7.00% Vistelsedagar på sjukhus efter utskrivningsklar 0 3 Aktiviteter i samverkan med andra kommuner 0 2 4.4 Resultatmål Stöd: Boende och sysselsättning skall utformas utifrån olika individers specifika behov. Status: Ej uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: Arbetet med att färdigställa kvalitetsmåtten är klart. Implementeringsprocessen i verksamheterna fortskrider enligt plan. Ytterligare redovisning kommer till bokslutet 2016. 4.4.1: Mätning sker i okt i KKiK. 4.4.2: AME: Nya metoder såsom supported employment och arbetet med att öka kunskap om välfärdsteknik är sätt att nå detta mål. Utfall 2016 Mål 2016 Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng 0.00% 72.00% Färdigställa kvalitetsmått och nivågruppering av stödbehov 0 1 Upprätta förslag till resursfördelning mot nivågruppering sker under 2017 0.0 5. Inriktningsmål: Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling. 5.1 Resultatmål KLK: Ta fram plan för att marknadsföra Munkedal som attraktivt besöksmål Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Detta är en del i pilotprojektet "Stärkt lokal attraktionskraft". En arbetsgrupp från enheten Kultur och Fritid är utsedd för att ansvara för frågan. Någon plan är inte framtagen. Arbete pågår. Utfall 2016 Mål 2016 Ta fram en handlingsplan för att öka Munkedals attraktionskraft (färdigställd 2017) 0 1

176 5.2 Resultatmål KLK: Utveckla servicekontorets verksamhet Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Utfall 2016 Mål 2016 Genomföra utbildningstillfällen för servicekontorets personal 1 2 5.3 Resultatmål KLK: Utveckla och stärka lokala näringslivet Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Resultatmålen ingår som en del i pilotprojektet "Stärkt lokal attraktionskraft". Syftet är att ta fram en näringslivsstrategi för Munkedals kommun och därtill kopplad aktivitetsplan. Processen är igång. Inför framtagandet av styrdokument för näringslivs- och landsbygdsutveckling ska en kartläggning och nulägesanalys göras. Dessutom ska även genomföras dialogmöten med både allmänheten, föreningslivet och näringslivet. Dialogmöten genomförs tillsammans med högskolan Väst. Utfall 2016 Mål 2016 Ny näringslivsstrategi och förslag till handlingsplan för 2017 antagen av KS 0 1 5.4 Resultatmål KLK: Stärka den lokala attraktionskraften i hela Munkedals kommun Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Genom pilotprojektet "Stärkt lokal attraktionskraft" har processer startats upp inom de fem fokusområdena Näringsliv, Landsbygd, Turism och besöksnäring, Kulturen som tillväxtfaktor och Offentlig upphandling. Arbetsgrupper är utsedda och två tankesmedjor har genomförts i samverkan med Högskolan Väst. Resultatet av dessa och kommande tankesmedjor kommer att utgöra grund för strategiskrivningar inom de fem fokusområdena. Samtliga i syfte att leda till ett attraktivare Munkedals kommun ur ett boende, näringslivs- och besöksattraktivitetsperspektiv. Utfall 2016 Mål 2016 Ny landsbygdsstrategi och förslag till handlingsplan 0 1 5.5 Resultatmål KLK: Utveckla innovativa metoder för upphandling Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Arbetsgruppen för upphandling i projektet Stärkt lokal attraktionskraft har träffats vid två tillfällen. Mötena har bland annat resulterat i en samsyn och en ambition i kommande livsmedelsupphandlingar som tar mer hänsyn till när/regionalt/svensk producerade råvaror. Upphandling av livsmedel görs idag i samverkan med sex andra kommuner i närområdet. Avtalet som finns idag gäller fram till 2018-04-30 och kan naturligtvis inte brytas eller frångås på annat vis. Men ett första steg i att förändra i livsmedelsupphandlingen skulle kunna vara att införa kompletteringsköp i närliggande butik. Arbetet med den nya upphandlingslagstiftningen följs med intresse för hur denna kan komma att förändra möjligheterna i kommande upphandlingar. Utfall 2016 Mål 2016 Genomföra studiebesök tillsammans med kommunens upphandlare För att ta del av goda exempel på innovativa metoder för upphandling 0 1 5.6 Resultatmål SB: Andelen ekologisk och närproducerad mat ska öka Status: I hög grad uppfyllt Trend: Ökad

177 Kommentar: Statistik avser ör de enheter som ingår i Kostenheten vilket är merparten av kommunens inköp\. Ekologiska inköp 2015 uppgick till 13\,4%\, siffran för första halvåret 2016 är 16\,9%\. Under sommaren har verksamheterna också gjort bärinköpen i kommunens två belägna odlingsföretag\. Har också påbörjat arbetet med en lokal brödupphandling\. Under vecka 40 kommer vi att mäta svinn \- både tallriks\, produktion och beställningssvinn\. Vid varje inköpstillfälle överväga att välja närproducerat \(Västra Götaland\): Håller på att färdigställa ett underlag som ska gå till KSAU under hösten\, modellen bygger på att kunna redovisa våra inköp utifrån parametrarna: lokalt\, regionalt\, nationellt samt internationell inköpt råvara Utfall 2016 Mål 2016 Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 0.00% 14.50% Påbörja mätning av andelen närproducerade livsmedel (Västra Götaland) 0 1 5.7 Resultatmål Stöd: Aktiviteter ska erbjudas de medborgare som uppbär försörjningsstöd och sysselsättning genom samverkan mellan kommunens olika sektorer. Status: Delvis uppfyllt Trend: Minskad Kommentar: Slutredovisning av nyckeltal sker i bokslutet för 2016. Flertalet nyckeltalen är uppfyllda. Arbetat försätter med att kunna erbjuda kommunal och privat möjligheter. Utfall 2016 Mål 2016 Antal OSA-anställningar 10 10 Ungdomar i grund- och gymnasieskola som haft feriejobb eller praktik, antal praktikplatser (KAS) Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%) 0 20 0.00% 10.00% Öka antalet sysselsättningsplatser med placering utanför den ordinarie kommunala verksamheten. (Antal platser) 0 9 2. Inriktningsmål: Miljöaspekter ska beaktas i alla kommunens beslut. 2.1 Resultatmål KLK: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Utbildningen för handläggare inom sektorn har genomförts. Utfall 2016 Mål 2016 I tjänsteskrivelsemallen ska det finnas förtydligande av miljöaspekterna 0 1 Utbildning konsekvensbeskrivning av miljöaspekter i tjänsteskrivelser 0 1 3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt. 3.1 Resultatmål BUN: Varje avdelning inom förskolan ska varje dag använda utemiljö i sin pedagogiska verksamhet. Status: Delvis uppfyllt

178 Trend: Ökad Kommentar: Förskolor Med utgångspunkt i barnens påvisade intressen fångar pedagogerna på ett medvetet sätt lärandetillfällen utomhus. Förskolorna har planerad verksamhet utomhus när barnen har visat intresse för något speciellt, vid speciella tillfällen och när man arbetar med tema. Mycket av utomhuspedagogiken sker i nuet. Vi har odlat bla. blommor och squash i pallkragar. Vi har även haft tema skogen där planerade aktiviteter utförs. Fortbildning i utomhuspedagogik kommer att ges framgent Utfall 2016 Mål 2016 Återrapportering av utemiljöverksamhet 4 10 3.2 Resultatmål BUN: Unga utan gymnasieexamen ska erbjudas kompensatorisk utbildning inom vuxenutbildningen. Status: I hög grad uppfyllt Trend: Ökad Utfall 2016 Mål 2016 Alla ungdomar 20-24 år ska erbjudas kompensatorisk utbildning/åtgärder. 0.00% 100.00% 3.3 Resultatmål BUN: Alla ungdomar 16-19 år ska erbjudas aktiviteter utifrån kommunens aktivitetsansvar. Status: I hög grad uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Samtliga ungdomar mellan 16-19 år som inte studerar på ett nationellt gymnasieprogram eller har arbete innefattas av kommunens informations och aktivitetsansvar. Elever som studerar på Introduktionsprogrammet IM tillhör kommunens aktivitets- och informationsansvar, vilket i nuläget är drygt 80 elever. I stort anser vi att vi har bra koll på nämnd ungdomsgrupp. När en ungdom avslutar sina studier utan gymnasieexamen tar vi kontakt med dem och erbjuder dem studier, praktik eller lotsar dem till annan verksamhet, typ AF eller arbetsmarknadsenheten. Munkedals kommuns IMprogram har utarbetat funktionella metoder och arbetssätt vad gäller individuella åtgärder. Allt från nationellt gymnasieprogram (processtekniska gymnasiet) till förberedande gymnasiestudier, samt flera yrkesutbildningar så som omvårdnad, fordon och fastighetsskötare. Studier kan även kombineras med praktik eller APL. Utfall 2016 Mål 2016 Mätning av antal ärenden 2 ggr/år 0 2 Erbjuda alla ungdomar aktivitet enligt kommunens aktivitetsansvar. 95.00% 100.00% 3.4 Resultatmål BUN: Främja samverkan och samarbete mellan kommunens olika verksamheter för gott resursutnyttjande. Status: Helt uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Under läsåret 2015\-2016 bedrevs Läslyftet i grundskolan\. En kollegial fortbildningsinsats där pedagoger från år F\-3 från olika skolor i kommunen träffats under hela läsåret en gång per vecka under ledning av handledare\. Det har gett god effekt genom att man nu ser kollegial fortbildning som något viktigt och självklart\. Röda\-trådenträffar avseende matematik har ägt rum i april i enlighet med vår Matematikplan\. Träffarna syftar till att utveckla matematikundervisningen i ett årskurs 1 till 9\-perspektiv\. Förskoleklasslärare från hela kommunen har träffats regelbundet under ledning av handledare för att utveckla arbetet i förskoleklassen\. PISA 2015 där politiker\, skolchef\, rektor\, lärare samverkat och utvecklat varandra tillsammans med sju andra kommuner har avslutats i sin form\. Munkedal har haft den största positiva utvecklingen av de 86 kommuner som deltagit\. En fortsättning i liknande regi i samarbete med V8\-kommuner planeras\. Genom satsningen har man även samverkat med andra kommuner i Bohuslän vilket möjliggjort och öppnat för samarbete även utanför kommunen på alla nivåer\. Det finns en god vilja till kommunikation inom kommunen där verksamheter hanterar och arbetar i och kring elever\, familjer och övrigt\. Kanaler håller på att öppnas\, inte bara inom barn och utbildning utan även gentemot andra verksamheter\, speciellt in emot sektor stöd \(IFO\)\. En av våra större elevgrupper är IM\-programmets språkintroduktion\. Merparten av dessa elever är ensamkommande flyktingbarn\. Runt dessa elever har vi

179 ett nära samarbete med sektor stöd\, som ansvarar för ungdomens boende och fritid\. Rent allmänt är vi öppna för samarbete/samverkan med andra verksamheter i kommunen\. Utfall 2016 Mål 2016 Antal nätverksmöten 2 2 3.5 Resultatmål Stöd: Verksamheterna inom Stöd skall i samverkan utifrån sina specifika uppdrag aktivt samordna stöd och stimulans till varje individ för att nå en god livskvalité Status: Delvis uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: En SIP har utförts på avdelningen. Kommer att färdigställas ett informationsmaterial i form av en broschyr som kommer att gå ut. Broschyren innehåller information om en SIP är och rätten till att begära det samma. Formerna för fler tvärgruppsmöten håller framställas. Där olika professioner, organisationer och enheter träffas för att samverkan kring uppdrag eller enskild. Sker i dagsläget i mindre former mellan främst avdelningarna inom sektorn men också med sektor skolan. Utfall 2016 Mål 2016 Alla brukare eller dess företrädare ska ha vetskap om möjligheten att kunna begära en individuell plan 0.00% 100.00% 3.6 Resultatmål Stöd: Unga utan gymnasieexamen ska erbjudas kompensatorisk utbildning inom vuxenutbildningen. Status: Ej uppfyllt Trend: Inget värde angivet Kommentar: Sektorn har satsats på uppdragsutbildning för att medarbetaren skall kunna validera, fortbilda sig. Det har varit riktade emot en bredare målgrupp, men även innefattat personer mellan 20-24 år. Ett bredare samarbete med den kommunal vuxenskolan har medfört att allt fler av våra ungdomar får möjligheten till att studera vidare efter att grundstudierna är avklarade. Utfall 2016 Mål 2016 Alla ungdomar 20-24 år ska erbjudas kompensatorisk utbildning/åtgärder 100.00% 3.7 Resultatmål Stöd: Tidiga och förebyggande insatser prioriteras och utvecklas i syfte att förbättra eller vidmakthålla egna förmågor och förhindra eller senarelägga mer omfattande insatser Status: Ej uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Samverkan mellan IFO, Stöd och vård och äldreomsorg Har skett för att främja och stötta egna förmågor. Detta arbetar har under perioden för insatsen bidragit till att undvika placeringar. Utfall 2016 Mål 2016 Färre barn och ungdomar får dygnsvård utanför hemmet/antal dygn 2 706 kr 4 300 kr Antal hushåll som erhållit försörjningsstöd 148 200 Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) 0.00% 4.50% Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) 0.00% 8.00%

180 6. Inriktningsmål: Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur. 6.3 Resultatmål ÄO: Förbereda och planera för Äldrecenter för att möta ett ökat behov av boendeplatser och en mer samordnad äldreomsorg Status: Ej uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: Arbetet med att forma en ny struktur för äldreomsorg och äldreboenden har startat där personal inom äldreomsorgens samtliga verksamheter på olika sätt kommer vara delaktiga. En boendeutredning är genomförd och KS har beslutat om placeringen för nytt äldrecenter. Påbörjad detaljplan 0.0 Utfall 2016 Mål 2016 6.1 Resultatmål SB: Öka samutnyttjandet av kommunala lokaler. Status: Delvis uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: Presentera tillgängliga ytor när verksamheten efterfrågar. Arbetet påbörjat. Inventering av lokalernas beskaffenhet och användning bättre kunna nyttja dem: Påbörjat undersökning/inventering. Undersöka nyttjandegraden i kommunala lokaler 2016let. Förbättra nyttjandegraden 2017 Utfall 2016 Mål 2016 Genomföra, undersöka nyttjandegraden/tiden i kommunala lokaler 0 1 6.2 Resultatmål SB: Energianvändningen i kommunala lokaler ska minska. Status: Delvis uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: Förbättra energianvändningen i kommunala lokaler: Arbete med nytt ventilationsaggregat i nya gymnastiksalen, Kungsmarksskolan pågår. Belysning i 4 st klassrum Munkedalsskolan är beställt och delvis installerat. Installation av dagljusmontage i samlingsrum på en av avdelningarna på Hällevadsholms förskola är utförd istället för armaturer. Konvertera anläggningar till förnyelsebar energi: Under juni kommer solcellsanläggningen på Önnebacka förskola vara i drift. Mätning av energianvändningen samt öka andelen förnyelsebar energi redovisas i årsbokslutet. Utfall 2016 Mål 2016 Minska energianvändningen (KWH/m2) mindre än 0 162 Öka andelen förnyelsebar energi % 0.00% 95.00% 7. Inriktningsmål: Genom god dialog med föreningslivet ska kommunens invånare erbjuda idrott- fritids- och kulturaktivitet av varierande karaktär och god kvalitet. 7.3 Resultatmål KLK: Minska droganvändningen Status: Ej uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: Uppföljning av drogvanestatistiken presenteras hösten 2016. Utfall 2016 Mål 2016

181 Andelen elever i åk 9 som trivs ganska bra eller mycket bra i skolan. 0.00% 80.00% Andel tobaksfria elever i åk 9 0.00% 80.00% 7.1 Resultatmål BUN: Kultur och Fritid: Samordna fritidsverksamheter och behovet av mötesplatser under samlingsbegreppet Allaktivitetshus. Status: Delvis uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: Nyöppnade Tempen i Solbergs gamla lokaler har skapat större möjligheter till fler aktiviteter för barn och unga. Arbetet med att snygga till lokalerna är i full gång. Ombyggnation av biblioteket möjliggör samverkan med medborgarcentrum. Utfall 2016 Mål 2016 Tydliggöra begreppet Allaktivitetshus (mötesplats för alla åldrar.) 0 1 Skapa ett Allaktivitetshus. (Klart 2017) 0 Genomföra gemensamma arrangemang med föreningslivet. 4 3 Skapa en kulturskola. (Klart 2017) 0 7.2 Resultatmål BUN: Kultur och Fritid: Fortsätta bredda verksamheten i biblioteket. Status: I hög grad uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Genom självbetjäningssystemet har tillgängligheten i biblioteket ökat med 10 timmar/vecka. Genom samarbete med Medborgarcentrum har denna ofantliga förändring möjliggjorts. Litteraturcirklar och after-noon tea under ledning av bibliotikarier har genomförts kontinuerligt. IT-café med pensionärsgruppen har hållits och samarbete med Integration och NGO genom Café Forum och kommunikation med nyanlända. Intresset för litteratur har ökat i åldersgruppen 9-12 år. Aktiviteter för barn och ungdomar genomförs kontinuerligt i form av bokklubb och lovaktiviteter. Åldersgruppen 3-5 år har fått sagostunden tillbaka. Ungdoms- och barnbibliotekarie deltar i Barnkulturgruppen med representanter från kommunens samtliga skolor. Skolbesök har genomförts i förskoleklasser samt i låg- och mellanstadieskolorna. Utfall 2016 Mål 2016 Huvudbibliotekets öppethållande utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka 0 2 Hur många timmar/ vecka är huvudbiblioteket tillgängligt totalt (tim) 0 24 Utnyttjandegraden av beståndet ska öka med 5 %. 13.00% 5.00% Antalet aktiviteter där biblioteket ska fördjupa och bredda samarbetet med andra aktörer 0 5 Öka aktiviteter med fokus på läs-och litteraturfrämjande arrangemang 0 5 8.Inriktningsmål: Munkedals kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald. 8.1 Resultatmål KLK: Ta fram handlingsplan för att minska ohälsan fram till 2018, utifrån arbetsmiljöpolicy Status: Ej uppfyllt Trend: Ökad

182 Kommentar: Handlingsplan för minskad ohälsa samt rutiner för uppföljning planeras vara klar under hösten. Oroväckande är att ohälsan fortsätter att stiga i hela organisationen, men främst inom sektor omsorg. Utfall 2016 Mål 2016 Minska ohälsan 8.57% 7.50% 8.3 Resultatmål ÄO: Ansvariga chefer ska tillsammans med medarbetarna gemensamt arbeta för att skapa en god arbetsmiljö och minskad ohälsa Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet Utfall 2016 Mål 2016 Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) 19.44% Andel anställda med adekvat utbildning 0.00% 99.00% Hemtjänstpersonal inom äldreomsorg som slutat arbeta i hemtjänsten det senaste året, andel (%) 0.00% 18.00% Omsorgspersonal inom särskilt boende äldreomsorg som slutat arbeta vid enheten senaste året, andel (%) 0.00% 18.00% 8.2 Resultatmål ÄO: Utveckla och hitta nya rekryteringsvägar in i äldreomsorgen - så att fler ser vård- och omsorg som ett attraktivt arbetsområde och vill utbilda sig Status: Ej uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: Ett arbete med att ta fram en personal och kompetensförsörjningsplan har startat. Arbetet fortskrider långsamt på grund av personalnedskärningar och vakanta tjänster på nyckelposter. Utfall 2016 Mål 2016 Minskad introduktionstid 0.0 Ökat antal elever/praktikanter 0.0 8.4 Resultatmål Stöd: Minska sjukfrånvaron och öka möjlighet att rekrytera socialsekreterare/adekvat personal Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Sektorn har en minskad sjukfrånvaro under 2016 jämfört med 2015. 8.4.1: LSS: Arbetar i rehab planen och följer upp medarbetare utifrån våra gällande förutskrifter, använder mig av företagshälsovården för bedömning av tex. arbetsförmåga och/ eller rehab plan för att komma åter i arbete så tryggt som möjligt. Stämmer av med vår personalavdelning. I rehabprocessen används kommunens policy i samarbete med personalsekreterare. AME: Kommer att rapporteras vid årsskiftet. 8.4.2: LSS: Har haft en rekryteringsdag på AF där vi har med en positiv och detaljerad beskrivning presenterade våra olika verksamheter. Att tillsammans med medarbetare nå en så bra arbetsmiljö som möjligt. Att i annonsering beskriva våra verksamheter i en positiv o intressant anda. Avdelningen kommer arbeta med att vara en professionell medarbetare och hitta sin arbetsglädje. Det kommer ske genom delaktighet på möten och i dagligdrift. Reflektion och kompetensutveckling kommer ske. Utfall 2016 Mål 2016 Minska ohälsan 8.57% 7.50%

183 Handlingsplan för rekrytering av socialsekreterare 0 1 Antal anställda som genomgått validering eller vidareutbildning 0 45 9. Inriktningsmål: Styrdokumenten ska vara aktuella, kända och regelbundet följas upp. Antagna policydokument revideras med regelbundenhet minst var fjärde år. 9.1 Resultatmål KLK: Utveckling av policydokument: styr- och ledning samt ägarpolicy Status: I hög grad uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Kommunens styr\- och ledningsarbete måste kontinuerligt att utvecklas fokus under året i detta arbete är implementering av nytt budgetsystem dvs att införa resurstilldelning\, översyn och bättre synkning av tidsplan för budget och bokslutsprocesser\, definiera grunduppdraget\. Detta i dialog och tillsammans med förvaltning och förtroendevalda\. Arbetet med resursfördelning är igångsatt\. Beslut om ny modell beräknas tas av kommunfullmäktige februari 2017\. På tjänstemannasidan är arbetsgrupper samt styrgrupp utsedda\. Arbetet leds av ekonomiavdelningen\. En politisk referensgrupp kommer att utses och första mötet med förtroendevalda kommer att hållas i slutet av september\. Kommunstyrelsens arbetsutskott är politisk styrgrupp\. Första delen i detta arbete kommer att utgå ifrån att skapa en gemensam bild av nuläget samt ta fram exempel från andra kommuner\. Därefter kommer arbetsgrupperna att arbeta fram förslag på modell för resursfördelning\. I övrigt har övriga delar fått stå tillbaka detta fortsätter under nästkommande år\. Utfall 2016 Mål 2016 Skapa förutsättningar för bättre koncernsamråd 0 1 9.2 Resultatmål KLK: Fortsatt arbete med implementering av beslutsstödsystem Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Utveckling av kommunens beslutsstödsystem fortsätter under året har implementerats rapport för uppföljning av mål och resurser i samtliga delårsbokslut. Detta kommer att följas av att befolkningsprognos samt nyckeltalsrapporter. I övrigt stannar arbetet av något avseende modul för personalrapportering samt kvalitetsrapport för barn- och utbildning. Utfall 2016 Mål 2016 Inventering och förberedelse för modul för detaljbudget (Budget och prognos) i Hypergene. Implementering 2017 0 1 Drift av personalrapporter i Hypergene fullt ut. 0 1 Drift av skolrapporter i Hypergene 0 1 Införande/drift av delårs och bokslutsrapport i Hypergene 1 1 Inventering av modul för vård och Omsorg. Implementering (2017) 0 1 9.3 Resultatmål KLK: Fortsatt arbete med tydlig struktur för kommunens styrdokument Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Ekonomiavdelningen har några styrdokument kvar att se över bla ekonomistyrningsprinciperna. Fokus under året är införande av resursfördelningsmodell vilket innebär att andra delar tyvärr måste stå tillbaka. Fortsatt arbete med övriga styrdokument kommer att ske under nästkommande år.

184 Utfall 2016 Mål 2016 Uppdatera/revidera policydokument 0 10 9.4 Resultatmål KLK: Förbättra kommunens information till och dialog med medborgarna (bl via webb) Status: Ej uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Medborgarcentrum öppnade 11 mars. Arbete pågår med att installera verksamhetssystem för MC. Visningsskärm med info om kommunen skall installeras under maj, utbildning sker med hjälp från Sotenäs. Webborganisation skall tas upp på KLG i slutet av maj. Ansvariga personer skall utses inom varje sektor som sedan informerar till sidansvariga. Under året kommer mer information att kunna lämnas av MC. Utfall 2016 Mål 2016 Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng 0.00% 40.00% Informationsindex för kommunens webbplats - Totalt 0.00% 100.00% 9.5 Resultatmål KLK: Fortsatt arbete med beslutandeprocessen/beredningsprocessen Status: Ej uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: På grund av beslutet om deltagande i e-arkivprojektet tillsammans med Fyrbodal och sml-it kommer projektet att ligga vilande. Arbetet pågår med att effektivisera ärendehanteringen kring sammanträden, men har prioriterats ned på grund av arbetssituationen på enheten. Utfall 2016 Mål 2016 Antal handläggare i Ciceron handläggarstöd 0 5 Antal processer i sammanträdesstöd för förtroendevalda 0 2 1.Inriktningsmål: Yttersta vikt att barnkonventionen implementeras i all kommunal verksamhet, likväl jämställdhet, integration och solidaritet. 1.1 Resultatmål KLK: Barnkonventionen ska beaktas i alla kommunala beslut. Status: I hög grad uppfyllt Trend: Ökad Utfall 2016 Mål 2016 Ta fram kommunövergripande plan för arbetet med barnkonventionen 0 1 Utbildningsinsats politisk nivå. Barnkonventionen 1 Utbildningsinsats för tjänstemän. Barnkonvention 1 Utbildning barnkonsekvensanalys för tjänstemän 1

185 1.2 Resultatmål KLK: Folkhälsoperspektivet ska beaktas i alla kommunala processer. Status: Ej uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: Arbetet med detta verksamhetsmål har inte påbörjats utan planeras till hösten 2016 Utfall 2016 Mål 2016 Utbildning i social hållbarhet, folkhälsa 0 1 Utbildning i konsekvensbeskrivning av folkhälsa i tjänsteskrivelser (tjänstemän) 0 1 1.5 Framtid Framtiden i det korta perspektivet handlar om att skapa ekonomi och verksamhet i balans Målsättningen är att målet ska nås vid utgången av 2017. Under hösten 2016 inleds ett arbete för att utveckla en ny resursfördelningsmodell som ska fördela kommunens samlade resurser med utgångspunkt från invånarnas behov av insatser. Resursfördelningsmodellen har en central roll i kravet på att använda kommunens samlade resurser effektivt och ett redskap för att skapa ekonomi och verksamhet i balans. Efter beslut om handlingsplan för ohälsa ligger fokus under de kommande åren på att genomföra aktiviteter för att få ner sjuktalen. I det lite längre perspektivet är det viktigt att skapa ett positivt utfall av arbetet med att göra Munkedals kommun mer attraktivt. Ett gemensamt arbete har inletts tillsammans med Tillväxtverket, Västra Götalandsregionen och på senare tid även Högskolan Väst. Munkedals geografiska läge bör vara en god förutsättning för ett lyckat resultat. En viktig pusselbit i sammanhanget är att vi tillsammans, inom förvaltningen och inom den politiska organisationen, i olika sammanhang skapar en positiv bild av Munkedals kommun. Oro inför framtiden när det gäller rekrytering av leg. lärare. Få sökande till utannonserade tjänster och mycket högre löneanspråk från dem som söker. Kommunen har ansökt om statsbidrag för att minska gruppstorlekar inom barnomsorgen men med anledning av lokalbrist samt personalrekryteringssvårigheter kan vi kanske inte nyttja bidraget. Utmaningen är att integrera alla nyanlända barn på bästa möjliga sätt. Besök av skolinspektionen väntas i januari 2017. Verkställa vision Dingle. Uppdatera och revidera blanketter och rutiner samt göra dem lättillgängliga för användare. Att genomföra Lärarlönelyftet enligt skolverkets kriterier. Fortsatt arbete med Unikum för förbättra dokumentation och kommunikation med vårdnadshavare. Personal inom förskolan får utbildning inom trauma och matematiklyft. Tillgången till kommunal industrimark och kommunala tomter till "rätt pris" bör även fortsatt vara god. Detta gäller bl. a äldreomsorg, skola, förskola, stödverksamhet mm. Arbetet med industriområden och marknadsföring av dessa fortsätter. Förhoppningen är att kunna locka ytterligare företag att etablera sig. Städ kommer att ta över allt fler arbetsplatser för att förbättra städinsatserna. Inom kostverksamheten satsar Munkedal relativt lite och anslaget per portion skulle behöva höjas för att kunna erbjuda bättre kvalitet. Kostenheten kommer under hösten troligen överta driftsansvaret för Sörbygårdens kök. Fokus på hemmaplanslösningar i syfte att sänka kostnaderna på köpta platser inom LSS, psykiatri och integration. Flyktingarbetet handlar inledningsvis främst om boendefrågor samt att arbeta strategiskt med integration för individen. Ensamkommande barn och ungdomar är ett svårt arbete och detta ställer krav på kommunen att ordna anpassade boenden utifrån andra myndigheters krav, och ha en strategi och plan för detta. Implementering av kvalité och nivågruppering inom LSS samt att påbörja arbetade med nivåer och kvalité inom AME Att arbeta fram strategier för att kunna tillgodose avdelningen behov av kompetens och personal.

186 Mycket tyder på att det kommer bli allt svårare och förenat med stora kostnadsökningar att rekrytera tillräckligt med personal med rätt kompetens till äldreomsorgen. Munkedal har även stora pensionsavgångar de närmsta åren bland personalen inom äldreomsorgen. Därför är det nödvändigt att hitta nya strategier för att dels minska behov av personal men också för att säkerställa att vi kommer kunna behålla och rekrytera framöver. Att fortsätta genomlysningen av hemtjänst och hemsjukvård är viktigt för att på olika sätt försöka hitta sätt att organisera och hitta åtgärder som kan bidra till en mer kostnadseffektiv verksamhet men som ändå erbjuder rätt stöd med god kvalitet. Det är viktigt att det arbete som startat med att förändra och utveckla boendestrukturen för äldre fortsätter med oförändrad kraft för att klara framtidens behov. 1.6 Övriga nyckeltal 1.7 Övrig uppföljning 1.7.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljö Utbildning inom SAM kommer att erbjudas för nya chefer. Arbetsmiljöfrågor diskuteras på medarbetarsamtal samt på APT. Arbetsmiljörond, elev och personalenkäter genomförs årligen och utvärderas analyseras och dokumenterats. Arbetsmiljöfrågor är en stående punkt på APT. Trivselskapande åtgärder är prioriterade. Arbete pågår med förhållningssätt och bemötande vilket har varit mycket framgångsrikt. Arbetsmiljörond är genomförd på alla städområden som ingick i Städenheten i september 2015. Handlingsplaner är upprättade och åtgärder är påbörjade eller genomförda. SAM är en återkommande punkt på arbetsplatsträffarna. De är kontinuerliga LOKSAM träffar tillsamman med berörda fackligaorganisationer, under dessa träffar är det genomgång av samtliga ev. tillbud och arbetsskaderapporter som har skett mellan träffarna. IT- och teknik är något som allt tydligare lyfts fram som ett bekymmer i arbetssituationen, som skapar stress och osäkerhet i arbetet. Det är system som "strular", inloggningar som inte fungerar och framförallt dålig och långsam uppkoppling och dålig mobiltäckning. Ett annat område som ökat är upplevda hot- och våldssituationer, framförallt på boende för demenssjuka där personal ofta utsätts för nyp, slag, kränkningar etc. Arbetsmiljöverket har genomfört flera inspektioner inom vård- och äldreomsorg. Brister som påtalas med krav på åtgärder är bla att löpande följa personalens arbetsbelastning, riskbedömningar ska ske vid varje nytillkommen vårdtagare, bilar som är utrustade för en säker körning. Enhetschefer har fått utbildning i den nya föreskriften "organisatorisk och psykologisk arbetsmiljö". Ohälsa Nyckeltal ohälsa Utfall Augusti 2015 Utfall Augusti 2016 Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) 7.68% 8.38% Kommunens totala sjukfrånvaro har från 150731 till 160731 stigit från 7.68 % till 8.38 %. Det är främst inom sektor Omsorg som sjukfrånvaron har stigit och ligger nu på 9.43 %. Även samhällsbyggnadssektorn har stigit från 5.23 % till 8.61 %, medan sektor Barn och utbildning stigit marginellt 6.53 % till 6.94 %.

187 Något mindre än hälften av den totala andelen sjukskrivna är långtidssjukskrivna över 60 dagar. Resterande är korttidsfrånvaro samt sjukskrivning upp till 2 månader. Orsakerna till sjukfrånvaron är övervägande av privata orsaker. Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron är av mindre omfattning och består både av fysiska och psykiska orsaker. Jämställdhet Könsfördelningen är ojämn, detta är något som tas i beaktande vid nyrekrytering. Ledningsgruppen har jämn könsfördelning. Behov finns av utbildning inom hela jämställdhets/diskrimineringslagstiftning området. Det finns idag ett fåtal manliga anställda inom vård och omsorg. Det jämställdhetsarbete som skett är att så långt det är möjligt kunna anpassa schema och arbetstider för ensamstående småbarnsföräldrar. Utifrån medarbetarenkäten 2015 anser endast 57 % % anser att de kan förena förvärvsarbete med hemansvar och endast 30 % tycker att de kan påverka sina arbetstider. 60 % anser att de har tillräckliga kunskaper om mångfald. 1.7.2 Intern kontroll Intern kontrollarbetet är en viktig del i kommunens styrsystem. Ekonomiavdelningen leder detta arbete framförallt genom kvalitetsgruppen. Internkontrollplan har antagits under dec 2015 för granskningar som skall göras under 2016. Internkontroller pågår och kommer redovisas i samband med årsbokslut. 1.7.3 Kvalitetsredovisning Varje förskolechef och rektor gör efter varje läsår en kvalitetsdokumentation av sin/sina enheters systematiska kvalitetsarbete. Denna kvalitetsdokumentation redovisas till sektorchef den 30 september och läggs sedan ut på enhetens hemsida. Sektorchef sammanställer sektorns systematiska kvalitetsarbete och delger kommunstyrelsen. Sammanställningen läggs därefter ut på kommunens hemsida. Under läsåret 2015/2016 fokuserades utveckling av undervisningen främst inom ämnena svenska och matematik. Även stort fokus på hur skolan och förskolan ska ta emot nyanlända elever, integrera dessa och tillhandahålla en god individuell undervisning. Inom förskolan har implementering av det digitala verktyget Unikum varit ett viktigt arbete för att säkerställa uppföljning och kvalitet avseende bl.a. dokumentation. Inom kultur och fritid har aktiviteter och tillskapandet av mötesplatser för nyanlända varit ett prioriterat område.

188

189 Period: Augusti År: 2016 Organisation: Kommunledningskontor Delårsrapport 1

190 1.1 Verksamhetsbeskrivning Kommunledningskontoret består av kommunchef med en stab bestående av personalenhet, ekonomienhet och en administrativ enhet. Här hanteras EU-projekt, marknadsförings- och värdskapsfrågor samt landsbygdsutveckling. Personal ansvarar för personalstrategiska frågor såsom lönepolitik, arbetsmiljö, samverkan, jämställdhet och framtida personalförsörjningsfrågor. Lag och avtalsfrågor, förhandlingar samt råd och stöd till chefer inom personalområdet. Enheten arbetar med förebyggande insatser för att minska ohälsotalen och arbetar konsultativt i rehabiliteringsärenden Ekonomienheten handhar ekonomisk service till nämnder, styrelser och förvaltningar. Detta innefattar bl. a hantering av leverantörs- och kundfakturor, kravhantering, bokföringsorder samt rådgivning i ekonomifrågor till verksamheterna. En stor del av verksamheten är den s.k. centrala ekonomihanteringen som innebär ansvar för bl. a budget, bokslut, ekonomisk uppföljning, finansfrågor, ekonomistyrningsfrågor och ekonomiska utredningar. Inom ekonomienheten finns också ett övergripande ansvar för kommunens upphandlings- och inköpsfrågor samt utvecklingsfrågor av ekonomiadministrativ art. Administrativa enheten ansvarar för den administrativa verksamheten kring kommunfullmäktige, kommunstyrelse och valnämnd. Detta innebär bl. a sekreterarservice, post- och diariehantering, arkivvård, råd och stöd till andra, utrednings- och beredningsarbete, kommunrättsliga och civilrättsliga frågor m.m. Ansvaret för kommunens telefonväxel ligger här. Från 1/1 2016 ingår Folkhälsa och Web&Informtion på enheten. 1.2 Viktiga händelser Fokus på arbete med åtgärder för att få verksamhet och ekonomi i balans. En kommunanalys är beställd och kommer att genomföras under året av Sveriges kommuner och landsting. Fortsatt arbete med ökad samverkan mellan Sotenäs, Lysekil och Munkedal pågår detta inom områdena personal och bygg. Flera stora utvecklingsprojekt startas upp/pågår som kommunens uppföljningssystem, effektivisering av kundreskontra, hantering av kommunens bilar. En stor nyhet är att i samtliga bilar är nu elektroniska körjournaler implementerade. Införande av nytt resurstilldelningssystem, färdigställande av handlingsplan för ohälsa samt rutiner för uppföljning och årshjul SAM. Framtagning av introduktionskoncept för nyanställda chefer samt genomförande av introduktion för övrig nyanställd personal. Införande av chefshandbok. Öppnande av Medborgarcentrum. 1.3 Ekonomi 1.3.1 Driftsredovisning Resultaträkning (mnkr) Per. utfall Jan - Aug 2016 Bud 2016 Periodens resultat Jan - Aug 2016 Bud helår 2016 Periodens resultat Jan - Aug 2015 Verksamhetens intäkter 10.12 2.29 7.83 3.43 8.45 2

191 Per. utfall Jan - Aug 2016 Bud 2016 Periodens resultat Jan - Aug 2016 Bud helår 2016 Periodens resultat Jan - Aug 2015 Verksamhetens kostnader -35.83-34.26-1.57-50.57-5.70 Nettokostnader -25.71-31.98 6.27-47.14 2.75 Kommunbidrag 33.31 33.31 0.00 49.14 0.00 Resultat efter kommunbidrag 7.60 1.33 6.27 2.00 2.76 Kapitalkostnader -2.13-1.33-0.79-2.00-0.80 Årets resultat 5.48-0.00 5.48 0.00 1.96 Kommunledningskontoret räknar med ett överskott på 6,1 mnkr. Den positiva avvikelsen beror i huvudsak på positiv avvikelse avseende anslaget till kommunstyrelsens förfogande. I prognosen ingår kostnader för tidigare personalchef. Sammanställning av sektorns enheter (mnkr) Periodens resultat Aug 2016 Årsprognos 2016 KOMMUNCHEF 5.66 6.30 PERSONALENHETEN -1.13-1.90 EKONOMIENHETEN -0.16 0.10 BILVÅRDSENHETEN 0.67 0.50 ADMINISTRATIVA ENHETEN 0.44 0.00 Summa Kommunledningsko ntor 5.48 5.00 Kommunchef beräknar ett överskott på 6,3 mnkr. Kostnader för förtroendevalda beräknas överstiga budget med -0,5 mnkr. Detta avser i första hand ersättning för förlorad arbetsförtjänst. På anslaget kommunstyrelsens förfogande finns 9,9 mnkr avsatt. Under året har beviljats medel till Omsorg på 0,8 mnkr för ny avdelningschef. BoU har erhållit 3,8 mnkr för ny förskoleavdelning, ökning av datorer samt tilläggsanslag. Totalt återstår 5,3 mnkr. Lönerevisionen är nu avslutad vilket inneburit ett överskott på centrala poster med 0,7 mnkr. På enheten finns en icke budgeterad tjänst vilket genererar ett underskott på -0,2 mnkr. Näringsliv beräkas ett positivt resultat på 0,5 mnkr. Samarbetet Miljö i Sotenäs har aviserat ett överskott för året pga vakanta tjänster med 0,4 mnkr. Underskott på personalavdelningen p g a tidigare personalchefslön belastat verksamheten under period av arbetsbefrielse samt avgångsvederlag. Detta är en ej budgeterad kostnad och går inte att hämta in under året. Enheten har varit underbemannade under året, varav lägre personalkostnad för löner för dessa anställda. För lågt satt budget för verksamhetssystem. Ytterligare inköp förväntas behöva ske, bla lönekartläggningsprogram varav ökade kostnader är att vänta. Ekonomiavdelningen har under året haft omsättning av personal samt långvarig sjukdom. Enheten räknar med ett överskott om ca 0,1 mnkr. Administrativa enheten årsprognosen uppskattas till 0 kr. Det återstår bl a utgifter för Medborgarcentrum. Kostnaderna för bilvården är lägre än beräknat. Det beror felperiodisering vid årsskiftet avseende försäkringar, lägre kostnader för reparationer samt på införande av elektronisak körjournaler blivit senarelagd. 3

192 1.3.2 Investeringar Investeringsredovisning (mnkr) Per. utfall Jan - Aug 2016 Årsbudge t 2016 Tilläggsb udget 2016 Budget tot 2016 Återstår Jan - Aug 2016 Prognos årsförbru kning 1000 ÖVERGRIPANDE KS 0.15 0.15 0.15 0.00 1003 UTBYTE PC / SKRIVARE 0.84 1.30 1.30 0.46 1.30 1005 UPPFÖLJNINGSSYSTEM 0.29 1.00 1.00 0.71 0.40 1082 NÄTVERKSKOMP O DATASERV 0.09 0.25 0.25 0.16 0.25 1284 METAKATALOG 0.20 0.20 0.20 0.20 1299 Fibernät -1.62 1.62 1304 Konst i offentlig miljö 0.10 0.08 0.18 0.18 0.18 1315 Nytt ehandelssys/ek.sys. 0.21 0.20 0.50 0.70 0.49 0.50 Summa Alla projekt -0.19 3.00 0.78 3.78 3.97 2.83 Införande av uppföljningssystem fortsätter under året med fler delmoduler. Tyvärr stannar arbetet av något pga personalomsättning. Införande av befolknings- samt nyckeltalsmodul kommer att genomföras under hösten. Byte PC/skrivare, nätverkskomponenter, metakatalog pågår och hela anslaget beräknas förbrukas. Fibernät - under året har erhållits statsbidrag vilket avser tidigare års insatser. Införande av e-handelssystem rullar på och beräknas vara klart oktober 2016. 1.3.3 Åtgärder för att hantera underskott i årsprognosen 1.3.4 Kostnads- och intäktsutveckling Kostnadsutveckling (mnkr) Jan - Aug 2014 Jan - Aug 2015 Jan - Aug 2016 Bidrag -2.32-2.79-0.64 Köp av huvudverksamhet -8.46-11.75-11.66 Personalkostnader (enbart lönekostnader) -16.94-16.24-16.30 Lokal- och markhyror -0.01-0.01-0.45 Bränsle, energi, vatten -0.12-0.12-0.03 Förbrukningsinventarier/förbrukningsmaterial -1.36-0.74-0.61 Konsultkostnader -1.06-0.30-0.05 Kapitalkostnader -1.28-1.35-2.13 Övriga kostnader -10.01-8.87-6.03 Summa Kostnadsutveckling -41.55-42.16-37.90 Lägre övriga kostnader ersätts av högre kapitalkostnader. Detta beror på förändrat finansieringssätt för datorer. Övergång från leasing till investering. Bidrag avser utbetalning till föreningar, dessa redovisas from 2016 på sektor Barn- och utbildning. 4

193 Intäktsutveckling (mnkr) Jan - Aug 2014 Jan - Aug 2015 Jan - Aug 2016 Externa intäkter 4.52 4.18 2.74 - Taxor och avgifter 0.04 0.09 - Bidrag 1.92 2.35 1.85 - Övriga intäkter 2.56 1.74 0.89 Interna intäkter 5.89 7.56 7.38 Kommunbidrag 35.26 32.47 33.31 Summa intäktsutveckling 45.67 44.21 43.43 Inga större förändringar av intäkterna mellan 2015 och 2016. 1.4 Måluppfyllelse 5.1 Resultatmål KLK: Ta fram plan för att marknadsföra Munkedal som attraktivt besöksmål Status: Ej uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: Detta är en del i pilotprojektet "Stärkt lokal attraktionskraft". En arbetsgrupp från enheten Kultur och Fritid är utsedd för att ansvara för frågan. Någon plan är inte framtagen. Arbete pågår. Utfall 2016 Mål 2016 Ta fram en handlingsplan för att öka Munkedals attraktionskraft (färdigställd 2017) 0 1 5.1.1 Verksamhetsmål: Ta fram handlingsplan för att öka Munkedals attraktionskraft Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 5.2 Resultatmål KLK: Utveckla servicekontorets verksamhet Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Arbetet pågår. Utbildning för kommunvägledare, bibliotekspersonal och integrationsassisten i Servicebemötande. Utfall 2016 Mål 2016 Genomföra utbildningstillfällen för servicekontorets personal 1 2 5.2.1 Verksamhetsmål: Skapa förbättrad enhetlig service och mottagande. Status: Ej utvärderad 5

194 Trend: Inget värde angivet 5.2.2 Verksamhetsmål: Förbättrad kvalitet och effektivitet. Kvalitetssäkrad verksamhet. Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 5.3 Resultatmål KLK: Utveckla och stärka lokala näringslivet Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Resultatmålen ingår som en del i pilotprojektet "Stärkt lokal attraktionskraft". Syftet är att ta fram en näringslivsstrategi för Munkedals kommun och därtill kopplad aktivitetsplan. Processen är igång. Inför framtagandet av styrdokument för näringslivs- och landsbygdsutveckling ska en kartläggning och nulägesanalys göras. Dessutom ska även genomföras dialogmöten med både allmänheten, föreningslivet och näringslivet. Dialogmöten genomförs tillsammans med högskolan Väst. Utfall 2016 Mål 2016 Ny näringslivsstrategi och förslag till handlingsplan för 2017 antagen av KS 0 1 5.3.1 Verksamhetsmål: Skapa förutsättningar för nya företagsetableringar. Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 5.3.2 Verksamhetsmål: Stärka relationen mellan Munkedals kommun och det lokala näringslivet. Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 5.4 Resultatmål KLK: Stärka den lokala attraktionskraften i hela Munkedals kommun Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Genom pilotprojektet "Stärkt lokal attraktionskraft" har processer startats upp inom de fem fokusområdena Näringsliv, Landsbygd, Turism och besöksnäring, Kulturen som tillväxtfaktor och Offentlig upphandling. Arbetsgrupper är utsedda och två tankesmedjor har genomförts i samverkan med Högskolan Väst. Resultatet av dessa och kommande tankesmedjor kommer att utgöra grund för strategiskrivningar inom de fem fokusområdena. Samtliga i syfte att leda till ett attraktivare Munkedals kommun ur ett boende, näringslivs- och besöksattraktivitetsperspektiv. Ny landsbygdsstrategi och förslag till handlingsplan Utfall 2016 Mål 2016 5.4.1 Verksamhetsmål: Ta fram handlingsplan för att öka Munkedals attraktionskraft Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 5.5 Resultatmål KLK: Utveckla innovativa metoder för upphandling Status: Delvis uppfyllt 6

195 Trend: Ökad Kommentar: Arbetsgruppen för upphandling i projektet Stärkt lokal attraktionskraft har träffats vid två tillfällen. Mötena har bland annat resulterat i en samsyn och en ambition i kommande livsmedelsupphandlingar som tar mer hänsyn till när/regionalt/svensk producerade råvaror. Upphandling av livsmedel görs idag i samverkan med sex andra kommuner i närområdet. Avtalet som finns idag gäller fram till 2018-04-30 och kan naturligtvis inte brytas eller frångås på annat vis. Men ett första steg i att förändra i livsmedelsupphandlingen skulle kunna vara att införa kompletteringsköp i närliggande butik. Arbetet med den nya upphandlingslagstiftningen följs med intresse för hur denna kan komma att förändra möjligheterna i kommande upphandlingar. Utfall 2016 Mål 2016 Genomföra studiebesök tillsammans med kommunens upphandlare För att ta del av goda exempel på innovativa metoder för upphandling 0 2 5.5.1 Verksamhetsmål: Pröva nya metoder för upphandling som kan bidra till att fler företag i delregionen tycker det är intressant att lämna anbud Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 5.5.2 Verksamhetsmål: Pröva nya metoder för upphandling som kan bidra till att andelen produkter som är producerade enligt svenska lagar och avtal samt att andelen ekologisk och närproducerad mat ökar i kommunens verksamheter Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 2.1 Resultatmål KLK: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut Status: Ej utvärderad Trend: Oförändrad Utfall 2016 Mål 2016 I tjänsteskrivelsemallen ska det finnas förtydligande av miljöaspekterna 1 2.1.1 Verksamhetsmål: Utbildning för tjänstemän som skriver tjänsteskrivelser om hur man tolkar miljöaspekter i tjänsteskrivelser. Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 7.3 Resultatmål KLK: Minska droganvändningen Status: Ej uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: Uppföljning av drogvanestatistiken presenteras hösten 2016. Utfall 2016 Mål 2016 Andelen elever i åk 9 som trivs ganska bra eller mycket bra i skolan. 80.00% Andel tobaksfria elever i åk 9 80.00% 7

7.3.1 Verksamhetsmål: Samverkan mellan kommunala verksamheter samt polis. tex Konradgruppen och lokala BRÅ. 196 Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 7.3.2 Verksamhetsmål: Skapa engagemang mot droger genom aktivitet på tema ANDT. Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 8.1 Resultatmål KLK: Ta fram handlingsplan för att minska ohälsan fram till 2018, utifrån arbetsmiljöpolicy Status: Ej uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Handlingsplan för minskad ohälsa samt rutiner för uppföljning planeras vara klar under hösten. Oroväckande är att ohälsan fortsätter att stiga i hela organisationen, men främst inom sektor omsorg. Utfall 2016 Mål 2016 Minska ohälsan 7.00% 8.1.1 Verksamhetsmål: Handlingsplan för ohälsa ska vara färdig under 2016. Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 8.1.2 Verksamhetsmål: Ta fram rutiner för uppföljning av handlingsplan ska göras under 2017 Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 9.1 Resultatmål KLK: Utveckling av policydokument: styr- och ledning samt ägarpolicy Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Kommunens styr- och ledningsarbete måste kontinuerligt att utvecklas. Ekonomiavdelningens fokus under året i detta arbete är implementering av nytt budgetsystem dvs att införa resurstilldelning, översyn och bättre synkning av tidsplan för budget och bokslutsprocesser, definiera grunduppdraget. Detta i dialog och tillsammans med förvaltning och förtroendevalda. Arbetet med att bättre synkronisera budget/bokslutprocesser är upprättad. Tidsplanen kommer också att antas något tidigare än föregående år. Samordning med ex kommunalförbund har skett under hela året för att förbättra ovannämnda processer. Överenskommelse om strukturen är i princip klar. Arbetet med resursfördelning är igångsatt. Beslut om ny modell beräknas tas av kommunfullmäktige februari 2017. På tjänstemannasidan är arbetsgrupper samt styrgrupp utsedda. Arbetet leds av ekonomiavdelningen. En politisk referensgrupp kommer att utses och första mötet med förtroendevalda kommer att hållas i slutet av september. Kommunstyrelsens arbetsutskott är politisk styrgrupp. Första delen i detta arbete kommer att utgå ifrån att skapa en gemensam bild av nuläget samt ta fram exempel från andra kommuner. Därefter kommer arbetsgrupperna att arbeta fram förslag på modell för resursfördelning. I övrigt har övriga delar fått stå tillbaka detta fortsätter under nästkommande år. Utfall 2016 Mål 2016 Skapa förutsättningar för bättre koncernsamråd 1 8

9.1.1 Verksamhetsmål: Samråd upprätta tidsplan och matcha med budgetprocessens tidsplan. 197 Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 9.1.2 Verksamhetsmål: Se över budgetprocess -resursfördelning inom verksamhet främst inom omsorg/barn och utbildning. Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 9.1.3 Verksamhetsmål: Finansieringsprincipen. Se över övergripande resursfördelning 2016-2017 Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 9.1.4 Verksamhetsmål: Definiera grunduppdrag per verksamhet- kvalitetsgrupp Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 9.2 Resultatmål KLK: Fortsatt arbete med implementering av beslutsstödsystem Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Utveckling av kommunens beslutsstödsystem fortsätter under året har implementerats rapport för uppföljning av mål och resurser i samtliga delårsbokslut. Detta kommer att följas av att befolkningsprognos samt nyckeltalsrapporter. I övrigt stannar arbetet av något avseende modul för personalrapportering samt kvalitetsrapport för barn- och utbildning. Utfall 2016 Mål 2016 Inventering och förberedelse för modul för detaljbudget (Budget och prognos) i Hypergene. Impelentering 2017 0 1 Drift av personalrapporter i Hypergene fullt ut. 0 1 Drift av skolrapporter i Hypergene 0 1 Införande/drift av delårs och bokslutsrapport i Hypergene 1 1 Inventering av modul för vård och Omsorg. Implementering (2017) 0 1 9.2.1 Verksamhetsmål: Samtliga verksamheter ska kunna rapportera in ekonomi och mål samt övrig uppföljning i Hypergene. Delår och bokslutsrapport Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 9.2.2 Verksamhetsmål: Planera genomförandet av budgetmodul i Hypergene (budget och Prognos) Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 9.2.3 Verksamhetsmål: Fortsätta utveckla styr och ledningssystem 9

198 Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 9.2.4 Verksamhetsmål: Implementering av PA rapporter samt utbildning till användare under 2016 Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 9.2.5 Verksamhetsmål: Uppstart och implementering av Kvalitetsrapport Skola 2016 i Hypergene Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 9.2.6 Verksamhetsmål: Implementering av skolrapporter för rektorer samt utbildning av användandet av skolrapporter i Hypergene Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 9.3 Resultatmål KLK: Fortsatt arbete med tydlig struktur för kommunens styrdokument Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Ekonomiavdelningen har några styrdokument kvar att se över bla ekonomistyrningsprinciperna. Fokus under året är införande av resursfördelningsmodell vilket innebär att andra delar tyvärr måste stå tillbaka. Fortsatt arbete med övriga styrdokument kommer att ske under nästkommande år. Utfall 2016 Mål 2016 Uppdatera/revidera policydokument 0 10 9.3.1 Verksamhetsmål: Tydliga riktlinjer för framtagandet av styrdokument Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 9.3.2 Verksamhetsmål: Avsluta inaktuella dokument Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 9.3.3 Verksamhetsmål: Förbättra enhetliga mallar Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 9.3.4 Verksamhetsmål: Ekonomistyrningsprinciperna uppdaterade och kända Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 10

9.4 Resultatmål KLK: Förbättra kommunens information till och dialog med medborgarna (bl via webb) Status: Ej uppfyllt Trend: Ökad 199 Kommentar: Medborgarcentrum öppnade 11 mars. Arbete pågår med att installera verksamhetssystem för MC. Visningsskärm med info om kommunen skall installeras under maj, utbildning sker med hjälp från Sotenäs. Webborganisation skall tas upp på KLG i slutet av maj. Ansvariga personer skall utses inom varje sektor som sedan informerar till sidansvariga. Under året kommer mer information att kunna lämnas av MC. Utfall 2016 Mål 2016 Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng 40.00% Informationsindex för kommunens webbplats - Totalt 100.00% 9.4.1 Verksamhetsmål: Ta fram handlingsplan för att öka Munkedals attraktionskraft Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 9.5 Resultatmål KLK: Fortsatt arbete med beslutandeprocessen/beredningsprocessen Status: Ej uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: På grund av beslutet om deltagande i e-arkivprojektet tillsammans med Fyrbodal och sml-it kommer projektet att ligga vilande. Arbetet pågår med att effektivisera ärendehanteringen kring sammanträden, men har prioriterats ned på grund av arbetssituationen på enheten. Utfall 2016 Mål 2016 Antal handläggare i Ciceron handläggarstöd 5 Antal processer i sammanträdesstöd för förtroendevalda 2 9.5.1 Verksamhetsmål: Effektivisera hantering av tjänsteskrivelser och sökningar i diariet. Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 9.5.2 Verksamhetsmål: Effektivare distribution av sammanträdeshandlingar Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 1.1 Resultatmål KLK: Barnkonventionen ska beaktas i alla kommunala beslut. Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Arbetet med att implementera Barnkonventionen i kommunen har påbörjats och följer förväntad planering. Utfall 2016 Mål 2016 Utbildningsinsats politisk nivå. Barnkonventionen 1 1 11

200 Utfall 2016 Mål 2016 Utbildningsinsats för tjänstemän. Barnkonvention 1 1 Utbildning barnkonsekvensanalys för tjänstemän 0 1 1.1.1 Verksamhetsmål: Utbildning i barnkonsekvensanalyser i tjänsteskrivelser. Status: Delvis uppfyllt Trend: Inget värde angivet 1.2 Resultatmål KLK: Folkhälsoperspektivet ska beaktas i alla kommunala processer. Status: Ej uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: Arbetet med detta verksamhetsmål har inte påbörjats utan planeras till hösten 2016 Utfall 2016 Mål 2016 Utbildning i social hållbarhet, folkhälsa 1 Utbildning i konsekvensbeskrivning av folkhälsa i tjänsteskrivelser (tjänstemän) 1 1.2.1 Verksamhetsmål: Skapa ny organisation och struktur för folkhälsoarbetet. Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet 1.5 Framtid Framtiden i det korta perspektivet handlar om att skapa ekonomi och verksamhet i balans Målsättningen är att målet ska nås vid utgången av 2017. Under hösten 2016 inleds ett arbete för att utveckla en ny resursfördelningsmodell som ska fördela kommunens samlade resurser med utgångspunkt från invånarnas behov av insatser. Resursfördelningsmodellen har en central roll i kravet på att använda kommunens samlade resurser effektivt och ett redskap för att skapa ekonomi och verksamhet i balans. Efter beslut om handlingsplan för ohälsa ligger fokus under de kommande åren på att genomföra aktiviteter för att få ner sjuktalen. I det lite längre perspektivet är det viktigt att skapa ett positivt utfall av arbetet med att göra Munkedals kommun mer attraktivt. Ett gemensamt arbete har inletts tillsammans med Tillväxtverket, Västra Götalandsregionen och på senare tid även Högskolan Väst. Munkedals geografiska läge bör vara en god förutsättning för ett lyckat resultat. En viktig pusselbit i sammanhanget är att vi tillsammans, inom förvaltningen och inom den politiska organisationen, i olika sammanhang skapar en positiv bild av Munkedals kommun. 1.6 Övriga nyckeltal 1.7 Övrig uppföljning 1.7.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljö 12

201 Personalenheten har under augusti och september genomfört uppföljning av sjukfrånvaron med samtliga chefer. Råd och stöd i rehabutredningar och ärenden. Delaktighet i process kring införande av metoden FAS Arbetsliv på flera enheter, genomför samverkansutbildning i september, för chefer och skyddsombud inom sektor barn och utbildning, samhällsbyggnad samt kommunledningsstaben. Under hösten kommer ett årshjul samt rutiner tas fram, för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan genomföras i sektorerna och dess enheter. Utbildning inom SAM kommer att erbjudas för nya chefer. Arbetsmiljöfrågor diskuteras på medarbetarsamtal samt på APT. Ohälsa Nyckeltal ohälsa Utfall Augusti 2015 Utfall Augusti 2016 Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) 8.14% 7.25% Sjukfrånvaron på kommunledningsstaben är i hög grad inte relaterad till arbetet. Arbete pågår med varje individ för återgång till arbete. Jämställdhet Könsfördelningen är ojämn, detta är något som tas i beaktande vid nyrekrytering. 1.7.2 Intern kontroll Intern kontrollarbetet är en viktig del i kommunens styrsystem. Ekonomiavdelningen leder detta arbete framförallt genom kvalitetsgruppen. Arbetet löper på inom stabens samtliga enheter. 1.7.3 Kvalitetsredovisning 13

202 Period: Augusti År: 2016 Organisation: Sektor Samhällsbyggnad Delårsrapport

203 1.1 Verksamhetsbeskrivning Sektorn har sex enheter, varav fem är underställda KS och en servar Byggnadsnämnden. Fastighetsenheten ansvarar för att kommunens verksamheter ska erbjudas lokaler med god service och kvalité. Enheten park och skog ansvarar för skötsel av grönytor inom bostadsområden, på kommunens fastigheter samt skötsel av kommunens badplatser. Kommunens vägar, gång- och cykelvägar, snöröjning av egna vägar, offentlig belysning, bidrag till enskilda vägar, trafikfrågor och kartfrågor hanteras inom gata/mark. Kostenheten svarar för matlagning i kommunala kök inom skola, förskola och äldreomsorg (förutom Sörbygården). Städenheten svarar för lokalvård i kommunens samtliga lokaler. 1.2 Viktiga händelser Verksamheter har startat upp i Dingle vilket har medfört ökad verksamhet för kost samt städ. Samordning med fastighetsskötsel med Munkbo har startats upp. Önnebacka förskola har öppnat med tre nya avdelningar. 1.3 Ekonomi 1.3.1 Driftsredovisning Resultaträkning (mnkr) Periodens Periodens Per. utfall Bud helår resultat resultat Jan - Aug Bud 2016 Jan - Aug 2016 Jan - Aug 2016 2016 2015 Verksamhetens intäkter 8.72 6.34 2.38 9.51 0.79 Verksamhetens kostnader -50.78-50.78-0.00-76.20 1.18 Nettokostnader -42.06-44.44 2.38-66.69 1.97 Kommunbidrag 60.00 59.99 0.01 90.02 0.01 Resultat efter kommunbidrag 17.94 15.56 2.38 23.34 1.98 Kapitalkostnader -15.05-15.55 0.50-23.33-0.50 Årets resultat 2.89 0.00 2.89 0.01 1.48 Sammanställning av sektorns enheter (mnkr) Periodens resultat Aug 2016 Årsprognos 2016 GATA- OCH MARKENHETEN 0.35 0.20 TEKNISKA ENHETEN 0.62 0.30 FASTIGHETSENHETEN 1.53 1.50 PARK OCH SKOG 0.23 0.00 KOSTENHETEN 0.06-0.25 STÄDENHETEN 0.09 0.04 Summa Sektor Samhällsbyggnad 2,89 1.79 Det positiva resultatet per augusti på 2,89 mnkr beror på låga energipriser samt ökad försäljning av tjänst inom sektorn. Årsprognos för sektorn sätts till 1,79 mnkr, vilket förklaras av lägre energikostnader samt ökad försäljning av tjänst.

204 1.3.2 Investeringar Investeringsredovisning (mnkr) Per. utfall Jan Aug 2016 Årsbudget 2016 Tilläggsb udget 2016 Budget tot 2016 Återstår Jan - Aug 2016 Prognos årsförbru kning 1004 FIBERANSLUTN VHT 0.05 0.10 0.10 0.05 0.10 1048 BYTE FORDON / REDSKAP P&M 0.18 0.30 0.30 0.12 0.18 1074 BELÄGGN O BROARB 0.00 1.00 0.24 1.24 1.24 1.24 1075 Beläggning Västergård 1.00 1.00 1.00 1.00 1077 Beläggning Myrbotten 0.70 0.70 0.70 0.70 1101 KÖK HÄLLEVADSHOLM SKOLA 0.70 0.70 0.70 0.70 1102 Åtgärder Vässjegården 0.60 0.60 0.60 0.60 1103 Anpassning äldreboende 0.50 0.50 0.50 0.50 1104 SPRINKLER LSS 0.44 0.50 0.35 0.85 0.41 0.50 1105 ÄLDREBOENDE FOSS 0.50 0.50 0.50 0.30 1106 Munkedalsskolan skolgård 0.03 1.00 1.00 0.97 0.20 1109 Tillyggn Kunskapenshus mm 1.00 1.00 1.00 1.00 1123 KÖK CENTRUMSKOLAN OMB. 0.50 0.50 0.50 0.50 1140 BYTE AV ARMAT.GATUBEL YSN 0.15 0.30 0.20 0.50 0.35 0.50 1142 HANDIKAPPANPASSN FAST 0.00 0.10 0.10 0.10 0.10 1169 SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER 0.27 0.40 0.40 0.13 0.40 1200 STRAT FASTIGHETSFÖRv 0.30 0.30 0.30 0.00 1204 OMB KOMMUNALA FASTIGHETER 0.08 0.80 0.44 1.24 1.15 1.24 1208 TILLBYGG. LILLA FOSS FSK 0.00 0.00 1212 UTB BOSTADSOMR 0.02 0.30 0.17 0.47 0.45 0.30 1214 TILLBYGGNAD ÖNNEBACKA FSK 6.51 15.00-7.30 7.70 1.20 7.50 1217 GC utmed Stalevägen 1.00 1.00 1.00 0.00 1230 BRUKSVÄGEN VÄGFÖRBÄTTRING 0.99-0.99 1233 HANDIKAPPÅTGÄRDER BADPLAT 0.27 0.25 0.25-0.02 0.37 1248 ENERGISPARÅTGÄRDER ISHALL 2.50 1.24 3.74 3.74 0.00 1256 ENGERGIÅTGÄRDER 0.72 0.50 0.80 1.30 0.58 1.30 1259 KOMMUNAL FLYGKARTA 0.10 0.10 0.10 0.00 1270 GC-BRO BRUKSVÄGEN/ÄL VEN 1.00 1.00 1.00 0.00

Per. utfall Jan Aug 2016 Årsbudge t 2016 Tilläggsb udget 2016 Budget tot 2016 Återstår Jan - Aug 2016 205 Prognos årsförbru kning 1272 INDUSTRIOMRÅDE SÄLEBY 0.00 0.00 1273 SAMHÄLLSFÖRBÄTTRAND E ÅTG 0.50 0.50 0.50 0.50 1280 Jordtipp smedberg 0.00 0.00 1300 P-PLATSER M. CENTRUM 0.20 0.20 0.20 0.20 1308 Möevägen GC o Vägförb. 0.62 1.50 0.18 1.68 1.06 1.68 1313 Kost 10 år 0.05 0.30 0.30 0.25 0.30 1314 H-holm, Vässje 2:4, 3tomt 0.39-0.39 1316 Städ allmänt 0.15 0.30 0.03 0.33 0.19 0.33 1318 Servicekontor 0.67 0.48 0.48-0.19 0.67 Summa Alla projekt 11.58 33.55-2.98 30.57 18.99 22.91 Förbrukningen uppskattas till 22,9 mnkr jämfört med budget om 30,5 mnkr. Skillnaden beror främst på att inga åtgärder görs i ishallen och att GC längs Stalevägen inte beslutats av Trafikverket. 1.3.3 Åtgärder för att hantera underskott i årsprognosen 1.3.4 Kostnads- och intäktsutveckling Kostnadsutveckling (mnkr) Jan - Aug Jan - Aug Jan - Aug 2014 2015 2016 Bidrag -1.84-1.97-1.73 Köp av huvudverksamhet -1.81 0.00-0.31 Personalkostnader (enbart lönekostnader) -16.49-21.21-22.45 Lokal- och markhyror -5.86-5.98-6.60 Bränsle, energi, vatten -6.54-6.38-6.72 Förbrukningsinventarier/förbrukningsmaterial -4.19-4.54-5.02 Konsultkostnader -0.07-0.20-0.37 Kapitalkostnader -14.06-15.92-15.05 Övriga kostnader -6.84-8.75-7.58 Summa Kostnadsutveckling -57.71-64.95-65.82 Inga större förändringar mellan åren. Intäktsutveckling (mnkr) Jan - Aug Jan - Aug Jan - Aug 2014 2015 2016 Externa intäkter 5.55 5.87 6.25 - Taxor och avgifter 0.01 0.24 0.02 - Bidrag 2.13 1.90 1.74 - Övriga intäkter 3.41 3.73 4.49 Interna intäkter 1.03 1.27 2.47 Kommunbidrag 52.41 59.29 60.00 Summa intäktsutveckling 58.99 66.43 68.72 Ökade intäkter för 2016 avser främst ökad försäljning av tjänst.

206 1.4 Måluppfyllelse 5.6 Resultatmål SB: Andelen ekologisk och närproducerad mat ska öka Status: I hög grad uppfyllt Trend: Inget värde angivet Kommentar: Redovisar statistik för de enheter som jag ansvar för och det är ju merparten av kommunens inköp. Ekologiska inköp 2015 uppgick till 13,4%, siffran för första halvåret 2016 är 16,9%. När det finns produkter med liten prisskillnad så ska vi alltid välja det ekologiska alternativet samt lagt om inköpsrutinen på mjölk i kommunen så vi endast köper ekologiskt. Under sommaren har verksamheterna också gjort bärinköpen i kommunens två belägna odlingsföretag. Har också påbörjat arbetet med en lokal brödupphandling. Under vecka 40 kommer vi att mäta svinn - både tallriks, produktion och beställningssvinn. Vid varje inköpstillfälle överväga att välja närproducerat (Västra Götaland): Håller på att färdigställa ett underlag som ska gå till KSAU under hösten, modellen bygger på att kunna redovisa våra inköp utifrån parametrarna: lokalt, regionalt, nationellt samt internationell inköpt råvara Utfall 2016 Mål 2016 Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 16.90% 14.50% Påbörja mätning av andelen närproducerade livsmedel (Västra Götaland) 1 1 5.6.1 Verksamhetsmål: Öka andelen ekologiska livsmedel inom valda områden. Status: I hög grad uppfyllt Trend: Inget värde angivet Kommentar: Jag redovisar statistik för de enheter som jag ansvar för och det är ju merparten av kommunens inköp. Ekologiska inköp 2015 uppgick till 13,4%, siffran för första halvåret 2016 är 16,9%. Har gått ut med att när vi kan hitta produkter med liten prisskillnad så ska vi alltid välja det ekologiska alternativet samt lagt om inköpsrutinen på mjölk i kommunen så vi endast köper ekologiskt. 5.6.2 Verksamhetsmål: Mäta och utvärdera andelen närproducerade livsmedel. Status: Delvis uppfyllt Trend: Inget värde angivet Kommentar: Under sommaren har verksamheterna också gjort bärinköpen i kommunens två belägna odlingsföretag. Har också påbörjat arbetet med en lokal brödupphandling. Vid varje inköpstillfälle överväga att välja närproducerat (Västra Götaland): Håller på att färdigställa ett underlag som ska gå till KSAU under hösten, modellen bygger på att kunna redovisa våra inköp utifrån parametrarna: lokalt, regionalt, nationellt samt internationell inköpt råvara. 2.1 Resultatmål KLK: Miljöaspekterna ska beaktas i alla kommunala beslut Status: Delvis uppfyllt Trend: Inget värde angivet Utfall 2016 Mål 2016 I tjänsteskrivelsemallen ska det finnas förtydligande av miljöaspekterna 1 Utbildning konsekvensbeskrivning av miljöaspekter i tjänsteskrivelser 1 2.1.1 Verksamhetsmål: Utbildning för tjänstemän som skriver tjänsteskrivelser om hur man tolkar miljöaspekter i tjänsteskrivelser Status: I hög grad uppfyllt Trend: Inget värde angivet

207 Kommentar: I de nya tjänsteskrivelserna finns rubrik särskilda konsekvensbeskrivningar där man skriver vad beslutet får för olika konsekvenser för tex miljö, folkhälsa, barnkonventionen, samverkan. Tjänstemän har informerats om den nya mallen. 6.1 Resultatmål SB: Öka samutnyttjandet av kommunala lokaler. Status: Delvis uppfyllt Trend: Inget värde angivet Kommentar: Presentera tillgängliga ytor när verksamheten efterfrågar. Arbetet påbörjat. Inventering av lokalernas beskaffenhet och användning bättre kunna nyttja dem: Påbörjat undersökning/inventering. Undersöka nyttjandegraden i kommunala lokaler 2016. Förbättra nyttjandegraden 2017 Utfall 2016 Mål 2016 Genomföra, undersöka nyttjandegraden/tiden i kommunala lokaler 1 6.1.1 Verksamhetsmål: Genom inventering av lokalernas beskaffenhet och användning bättre kunna nyttja dem. Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Inventeringen påbörjad. 6.1.2 Verksamhetsmål: Presentera tillgängliga ytor när verksamheten efterfrågar. Status: Delvis uppfyllt Trend: Inget värde angivet Kommentar: Arbetet är påbörjat 6.2 Resultatmål SB: Energianvändningen i kommunala lokaler ska minska. Status: Delvis uppfyllt Trend: Inget värde angivet Kommentar: Förbättra energianvändningen i kommunala lokaler: Arbete med nytt ventilationsaggregat i nya gymnastiksalen, Kungsmarksskolan pågår. Belysning i 4 st klassrum Munkedalsskolan är beställt och delvis installerat. Installation av dagljusmontage i samlingsrum på en av avdelningarna på Hällevadsholms förskola är utförd istället för armaturer. Konvertera anläggningar till förnyelsebar energi: Under juni kommer solcellsanläggningen på Önnebacka förskola vara i drift. Mätning av energianvändningen samt öka andelen förnyelsebar energi redovisas i årsbokslutet. Utfall 2016 Mål 2016 Minska energianvändningen (KWH/m2) mindre än 162 Öka andelen förnyelsebar energi % 95.00% 6.2.1 Verksamhetsmål: Genom energieffektivisering förbättra energianvändningen i kommunala lokaler Status: Delvis uppfyllt Trend: Inget värde angivet Kommentar: Arbete med nytt ventilationsaggregat i nya gymnastiksalen, Kungsmarksskolan pågår. Belysning i 4 st klassrum Munkedalsskolan är beställt och delvis installerat. Installation av dagljusmontage i samlingsrum på en av avdelningarna på Hällevadsholms förskola är utförd. Under juni kommer solcellsanläggningen på Önnebacka förskola var i drift.

208 6.2.2 Verksamhetsmål: Konvertera anläggningar till förnyelsebar energi. Status: I hög grad uppfyllt Trend: Inget värde angivet Kommentar: Solcellsanläggning tas i bruk juni 2016. 1.5 Framtid Tillgången till kommunal industrimark och kommunala tomter till "rätt pris" bör även fortsatt vara god. Verksamheterna redovisar stora behov avseende ny- och ombyggnad av lokaler. Detta gäller bl. a äldreomsorg, skola, förskola, stödverksamhet mm. Utredningar om detta kommer att visa på lämpliga lösningar och kostnader. Arbetet med industriområden och marknadsföring av dessa fortsätter. Förhoppningen är att kunna locka ytterligare företag att etablera sig. Städ- och kostverksamheterna kommer att fortsätta utvecklas. Städ kommer att ta över allt fler arbetsplatser för att förbättra städinsatserna. Inom kostverksamheten satsar Munkedal relativt lite och anslaget per portion skulle behöva höjas för att kunna erbjuda bättre kvalitet. Kostenheten kommer under hösten troligen överta driftsansvaret för Sörbygårdens kök. Klimat och årstidsanpassade menyer har börjat användas och kommer succesivt implementeras. Nutritionsgrupp med ansvar för att motverka får lång nattfasta på våra särskilda boenden har startat i samarbete med MAS och enhetetscheferna på boendena. Under hösten kommer personalen i våra skolresturanger delta i arbetsplatsutbyte med Lilla Edets kommun samt Kunskapsförbudet i Trollhättan/Vänersborg i skolmatsakademins regi. Nya nationella riktlinjer för förskolan kommer att implementeras i månadsskiftet oktober/november. Nya specialkostrutiner införs inför läsåret 2016/2017. Genomgång och omarbetning av enhetens egenkontrollprogram är påbörjat. Städeneheten har fortsatta utbildningsinsatser för personalen. Inköp av maskiner och material som förebygger arbetsrelaterade sjukskrivningar. 1.6 Övriga nyckeltal 1.7 Övrig uppföljning 1.7.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågor är en stående punkt på APT. Trivselskapande åtgärder är prioriterade. Arbete pågår med förhållningssätt och bemötande vilket har varit mycket framgångsrikt. Det handlar också om omhändertagande av nya i arbetsgruppen. Arbetsmiljörond är genomförd på alla städområden som ingick i Städenheten i september 2015. Handlingsplaner är upprättade och åtgärder är påbörjade eller genomförda. Arbetsskador och tillbud är registrerade i Heroma och i förekommande fall inrapporterade till arbetsmiljöverket. Utbildning och ergonomisk utrustning bidrar till att förbättra arbetsmiljön.

209 Ohälsa Nyckeltal ohälsa Utfall Augusti 2015 Utfall Augusti 2016 Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) 5.00% 8.00% Sjukfrånvaron har ökat något för sektorn. Trivselskapande åtgärder är prioriterade. Städ och kostenhetens sjuktal har ökat något men är inte arbetsrelaterad sjukdom. Sjukfrånvaron inom Park och skog har minskat. Jämställdhet Ledningsgruppen har jämn könsfördelning. 1.7.2 Intern kontroll Internkontrollplan har antagits under dec 2015 för granskningar som skall göras under 2016. Under vår och höst kommer man kontrollera: Kaffe (Fullmäktige beslut - budget) Kommunens nettokostnad för kaffe ska minska. Lokalutnyttjande (taxebeslut) Intäktskontroll av antal uthyrda timmar Kemikalier (Miljöpolicy) Andel miljövänliga medel. Andelen miljövänliga kemikalier kommer att granskas efter ny kemikalieupphandling som träder i kraft under hösten 2016. Arrenden (taxebeslut) Är samtliga arrenden uppräknade enligt index Upprätta bevakningsrutin: Inventering av bla avtal och kontrakt. Kontroll av index uppdatering av arrenden har skett, inga avvikelser på kontrollerade arrenden har noterats. Andelen miljövänliga kemikalier kommer att granskas efter ny kemikalieupphandling som träder i kraft under hösten 2016.

210 Delårsrapport Barn och utbildning Januari augusti 2016 Dnr: KS 2016-192

1.1 Verksamhetsbeskrivning 211 Sektorn samlar de verksamheter som arbetar med utbildning: förskola, fritidshem, grundskola, särskola, gymnasiesärskola, gymnasieskola (Processgymnasiet och IM-program), vuxenutbildning och musikskola samt bibliotek, kultur och fritid. Sektorn leds av en sektorchef på 100 %. Verksamheterna är indelade i resultatenheter med en förskolechef/rektor/enhetschef som ansvarig för respektive enhet. Varje rektor har en skolassistent och tillgång till centrala elevhälsans resurser. Bibliotek, kultur och fritid som tillfördes sektorn under 2015 har en enhetschef på 50 %. 1.2 Viktiga händelser Ombyggnation av biblioteket och reception har gjorts vilket möjliggjort en samverkan med reception, bibliotek och medborgarcentrum. Kön till barnomsorgen har eskalerat vilket medfört att flera förskoleavdelningar har öppnats. Kunskapens Hus har flyttat till Dingle. Pisaarbetet är slutförts. Stugan i gamla Kunskapens Hus har stängts och nyöppnats i gamla Sohlbergs lokaler. Tidigare skolchef har gått i pension och ny skolchef har tillsats. Samordning av elevhälsa och träningssärskola kommer att ske under en ny elevhälsochef. Öppna jämförelsers rapport visar att Munkedal är den enda kommun i V8 (förutom Orust) som höjt sina resultat. Av V8 kommunerna är det Lysekil, Orust och Munkedal som varit med i satsningen och av dessa kommuner är Orust och Munkedal de enda kommuner som höjt sina resultat om man läser Öppna jämförelser. Under sommaren har vi haft igång sommarstudier på K- mark i 5 veckor för nyanlända elever i grundskolan. Fokus var svenska och matematik där studiehandledarna kunde se en tydlig nivåhöjning på framförallt Matematik men även i Svenska. Föräldrar studiehandledare och barn har varit väldigt nöjda och vi hoppas på en bra skolstart HT16/17 ca:60 elever deltog under sommarstudierna Tidigare praktikanter och sommarstudiehandledare nu anställda som studiehandledare i hemspråk. Moduler på plats och möblerade på Munkedalskolan och Bruksskolan Ungdomarna från Kungsmarksskolan vann SM i robotprogrammering under våren och deltog i VM i Tyskland och gjorde mycket bra ifrån sig på tävlingen. 1.3 Ekonomi 1.3.1 Driftsredovisning Resultaträkning (mnkr) Periodens Periodens Per. utfall Jan - Aug 2016 Budget 2016 resultat Jan - Aug 2016 Budget helår 2016 resultat Jan - Aug 2015 Verksamhetens intäkter 25.20 17.24 7.97 25.86 3.60 Verksamhetens kostnader - 159.58-154.52-5.06-231.52-2.92 Nettokostnader - 134.38-137.28 2.90-205.66 0.68 Kommunbidrag 137.91 137.89 0.01 206.58 0.01 Resultat efter kommunbidrag 3.53 0.61 2.92 0.92 0.69 Kapitalkostnader -0.60-0.61 0.01-0.92 0.01 Årets resultat 2.92 0.00 2.92 0.00 0.70 Sektorn Barn och Utbildning har ett utfall på 66,7% av budget vilket innebär budgetföljsamhet. Årsprognosen anges till 1,0 mnkr. Sektorn söker och erhåller många bidrag till verksamheten vilket innebär ökade intäkter men också ökade kostnader. Stor osäkerhet pga av det stora antalet nyanlända barn som finns inom alla sektorns verksamheter. Sektorn har vakanser främst inom barnomsorgen. Problem med att erhålla behörig personal på förskolor och fritidshem vilket innebär att barnskötare

212 anställs på viss tid och därmed ger lägre personalkostnader. Kunskapens hus flytt till nya lokaler innebär också en osäkerhetsfaktorer med ökade kostnader. Sammanställning av sektorns enheter (mnkr) Periodens resultat Aug 2016 Årsprognos 2016 BARN OCH UTBILDNING 0.00 MUNKEDAL RO 0.51 0.20 FÖRSKOLOR SYD/SÖDER 0.59 0.30 Förskolor Centrum 0.33 0.20 MUNKEDAL STALE 0.26 0.10 SVARTEBORG 0.22 0.10 SÖRBYGDEN -0.01 0.00 BIBLIOTEKSENHETEN 0.12 0.10 KUNGSMARKSSKOLAN 0.39 0.00 KUNSKAPENS HUS 0.03 0.00 FÖSKOLOR NORR 0.12 0.00 Ledning barn & utbildning 0.37 0.00 Musikskolan -0.01 0.00 Summa Sektor Barn och utbildning 2.92 1.00 Sektor Barn och utbildning Årsprognosen anges till 1,0 mnkr. Stor osäkerhet pga av det stora antalet nyanlända barn som finns inom alla sektorns verksamheter. Dessa barn/ungdomar behöver utredas genom kunskapsmätning inför klassplacering och har ett ökat behov av läromedel och andra visuella media för att kunna nås på sin studienivå. Ersättning söks från Migrationsverket men erhålls med stor osäkerhet och lång eftersläpning. Osäkerhetsfaktorn är att enheterna endast får för asylsökande och tio 4-veckorsperioder/år. Erhålls asyl erhålls Schablonersättning som är betydligt lägre ersättning. Totalt för sektorn har 2,5 mnkr periodiserats in som bidrag för asylsökande barn i våra verksamheter samt 1,5 mnkr i schablonersättning från Migrationsverket. Bidragen för asylsökande barn är ytterst osäkra fram till de utbetalas medan schablonersättningen skall finansiera hela skolgången i kommunens verksamheter. Inom sektorn finns problem med att erhålla behörig personal på förskolorna och fritidshemmen vilket innebär vakanser samt att barnskötare anställs på viss tid och därmed ger lägre personalkostnader är anledningen till positivt resultat för några enheter och finansierar den nyöppnade friförskolan. Sökta bidrag har förbrukats i viss omfattning. Hela sektorn har under perioden organiserat och anpassat sig utifrån alla nyanlända barn i de olika verksamheterna. Nu intensifieras integrationsarbetet bla annat genom att anställa studiehandledare med olika språkinriktningar, anpassade studiematerial, fortbildning av personal m m. Kunskapens hus flytt till nya lokaler innebär också osäkerhetsfaktorer med ökade kostnader. Samhällsbyggnad har begärt in offert avseende att montera duschväggar i samtliga skolors duschutrymmen (undantaget Hedekas se investeringsredovisning). Kostnadsförslag har ännu inte inkommit men detta ska finansieras av de generella bidrag som tilldelats kommunen under 2016 utifrån omkostnader för att ta emot nyanlända. Moduler som har stått på K-hus har flyttats till Bruksskolan och Munkedalskolan för att lösa platsbrist. En förskoleavdelning har nu startats upp från hösten, i befintlig modul vid Bruksskolan. Från hösten öppnas ytterligare en förskola i Munkedal vilket ger ökade kostnader för iordningställande av lokal. På grund av ökad efterfrågan på barnomsorg i centrala Munkedal har kommunen beslutat öppna ytterligare en avdelning. Denna avdelning finansieras av att en avdelning i Hedekas lägger ner sin

213 verksamhet. Utöver detta har KS beslutat att friförskolan Skorpan får öppna sin verksamhet. vilket innebär en merkostnad med omfattningen 860 tkr för ht 2016. Denna merkostnad finansieras inom ram år 2016. Sektorn planerar att utifrån bidragsersättningar införskaffa datorer och anpassade program till elever och personal för att underlätta studierna för elever i behov av särskilda insatser för måluppfyllelse. Specificerad verksamhetsanalys Barn och Utbildning Verksamhet 2014 2015 2016 2016 2016 2016 Barn och Utbildning Utfall helår Utfall helår Utfall jan-aug Budget Prognos helår (mnkr) (mnkr) (mnkr) (mnkr) Diff Budget vs Prognos Barnomsorg 40,5 40,1 28,5 46,0 45,5 0,5 Grundskolan 79,7 78,4 55,9 85,6 85,3 0,3 Särskolan 12,9 11,7 7,6 10,3 10,2 0,1 Gymnasieskola 39,5 41,2 28,7 43,5 43,5 0,0 Vuxenutbildning 3,4 4,2 3,9 4,3 4,3 0,0 Övrig verksamhet 7,3 7,8 10,8 16,9 16,8 0,1 Totaler 183,3 183,4 135,5 206,6 205,6 1,0 Sektorn Barn och Utbildning har ett utfall på 66% av budget vilket innebär budgetföljsamhet. Årsprognosen anges till +1,0 mnkr. Stor osäkerhet pga av det stora antalet nyanlända barn som finns inom alla sektorns verksamheter. Sektorn har vakanser främst inom barnomsorgen. Problem med att erhålla behörig personal på förskolor och fritidshem vilket innebär att barnskötare anställs på viss tid och därmed ger lägre personalkostnader. Kunskapens hus flytt till nya lokaler innebär också en osäkerhetsfaktorer med ökade kostnader. 1.3.2 Investeringar Investeringsredovisning (mnkr) Per. utfall Jan - Aug Årsbudget Tilläggsbudget Budget tot Återstår Jan - Aug Helårs prognos 2016 2016 2016 2016 2016 2016 Munkedal L&M 0,05 0,00 0,00 0,00-0,05 0,00 Förskolor Syd 0,17 0,00 0,00 0,00-0,17 0,00 Bruksskolan, Stale 0,06 0,00 0,00 0,00-0,06 0,00 Kungsmarkskolan 0,05 0,00 0,00 0,00-0,05 0,00 Kunskapens Hus 0,00 0,90 0,00 0,90 0,90 0,90 Förvaltningsledning 0,02 0,60 0,80 1,40 1,38 1,40 Musikskolan 0,04 0,00 0,00 0,00-0,04 0,00 Summa alla investeringar 0,40 1,50 0,80 2,30 1,90 2,30 Sektor Barn och utbildning Förvaltningsledningen: Investeringsanslaget 600 tkr + resultatöverföring från år 2015 kommer att användas till inköp av möbler och inredning inom förvaltningens förskolor och skolor samt biblioteket. Kunskapens Hus: 900 tkr. I och med flytt till nya lokaler kommer investeringsanslaget att användas för iordningsställande av nya lokaler samt undervisningsmaterial. Ett antal nya yrkesutbildningar kommer att startas som har höga initialkostnader i undervisningsmaterial. Omorganisation inom förskolorna och centrala elevhälsoteamet inom lokaler samt flytten till Dingleskolan innebär att det kan bli en förskjutning av kostnaderna till år 2017. 1.3.3 Åtgärder för att hantera underskott i årsprognosen

1.3.4 Kostnads- och intäktsutveckling 214 Kostnadsutveckling (mnkr) Jan - Aug 2014 Jan - Aug 2015 Jan - Aug 2016 Bidrag -0.87-0.76-2.12 Köp av huvudverksamhet -30.27-29.12-25.47 Personalkostnader (enbart lönekostnader) -93.24-93.74-107.16 Lokal- och markhyror -0.27-0.29-1.34 Bränsle, energi, vatten -0.00-0.01-0.21 Förbrukningsinventarier/förbrukningsmaterial -2.38-1.96-2.68 Konsultkostnader -0.13-0.05-0.03 Kapitalkostnader -0.57-0.56-0.60 Övriga kostnader -13.75-13.27-20.55 Summa Kostnadsutveckling -141.48-139.76-160.18 Bidrag: År 2016 ingår kostnaden för bidrag till föreningar och studieförbund. Köp av huvudverksamhet: Interkommunal ersättning är 3,7 mnkr felbokfört och har hamnat på Övriga kostnader. Personalkostnader: Kultur, fritid och bibliotekspersonal införlivade till sektorn. Studiehandledare och utökad verksamhet för nyanlända samt årets löneökningar. Lokal och markhyror: Kunskapens Hus har en växande verksamhet med många nyanlända varför de har ökade kostnader för Modul och Fortums lokaler under vt varefter de flyttat sin verksamhet till Dingleskolan med ytterligare ökade kostnader där merparten av kostnaderna kan eftersökas från Migrationsverket. Bränsle, energi, vatten: Driftbidrag till föreningar. Förbrukningsinventarier/material: Restriktiv i inköp och förbrukning, de många nyanlända i verksamheterna kräver fler lokaler och utrustning till dessa. Konsultkostnader har minskat: Tolk, mer egen personal med språkkunskaper används idag. Övriga kostnader: Kultur, fritid och bibliotekspersonal införlivade till sektorn vilket innebär ökade kostnader. Felbokföring av interkommunal ersättning med 3,7 mnkr som är Köp av huvudverksamhet. Ökade kostnader för lokalanpassningar som reparation och utrustning. Intäktsutveckling (mnkr) Jan - Aug 2014 Jan - Aug 2015 Jan - Aug 2016 Externa intäkter 17.92 15.26 23.75 - Taxor och avgifter 4.72 4.74 5.14 - Bidrag 7.56 7.84 14.77 - Övriga intäkter 5.65 2.68 3.84 Interna intäkter 0.23 1.35 1.45 Kommunbidrag 126.18 123.85 137.91 Summa intäktsutveckling 144.33 140.46 163.11 Taxor och avgifter: Ökade BO-intäkter.

Bidrag: Ökade statsbidrag. 215 Övriga intäkter: Avser försäljning av verksamhet, interkommunal ersättning från andra kommuner, vilket har ökat mellan åren 2015 och 2016. Övriga intäkter och Interna intäkter År 2014: Skall ses tillsammans pga av felbokföring men är en ökning av Interkom ers. Kommunbidrag år 2016: Ökning av ram pga utökad verksamhet Kultur, Fritid och bibliotek övergick från KLK till BoU. År 2014-2015: Minskad ram besparingar anpassning elevassistenter. 1.4 Måluppfyllelse 3.1 Resultatmål BUN: Varje avdelning inom förskolan ska varje dag använda utemiljö i sin pedagogiska verksamhet. Status: I hög grad uppfyllt Trend: Inget värde angivet Kommentar: Förskolor Med utgångspunkt i barnens påvisade intressen fångar pedagogerna på ett medvetet sätt lärandetillfällen utomhus. Förskolorna har planerad verksamhet utomhus när barnen har visat intresse för något speciellt, vid speciella tillfällen och när man arbetar med tema. Mycket av utomhuspedagogiken sker i nuet. Vi har odlat bla. blommor och squash i pallkragar. Vi har även haft tema skogen där planerade aktiviteter utförs. Fortbildning i utomhuspedagogik kommer att ges framgent Utfall 2016 Mål 2016 Återrapportering av utemiljöverksamhet 12 10 3.1.1 Verksamhetsmål: Varje förskoleavdelning schemalägger en pedagogisk utemiljöaktivitet om dagen. Status: I hög grad uppfyllt Trend: Inget värde angivet 3.2 Resultatmål BUN: Unga utan gymnasieexamen ska erbjudas kompensatorisk utbildning inom vuxenutbildningen. Status: I hög grad uppfyllt Trend: Inget värde angivet Kommentar: Enligt det nya samverkansavtalet med Uddevalla gymnasieskola, rapporterar Uddevalla gymnasieskola samtliga Munkedals elever som inte fått gymnasieexamen vid avslutande studier. Detta innebär att vi betydligt lättare än tidigare kan bjuda in och erbjuda dessa elever kompletterande studier. Samtliga av dessa elever blir erbjudna kompensatorisk utbildning. För närvarande är 38 av dessa elever i studier hos oss. Munkedals kommuns vuxenutbildning har ett nära samarbete med Lysekil och Sotenäs. Detta innebär att vi kan erbjuda betydligt fler utbildningar. Vi har även nära och regelbunden samverkan med AF, vilket innebär att vi får en mer samlad kunskap om eleven och på så sätt hitta bra individuella lösningar. Utfall 2016 Mål 2016 Alla ungdomar 20-24 år ska erbjudas kompensatorisk utbildning/åtgärder. 100.00% 100.00% 3.2.1 Verksamhetsmål: Samarbeta med andra aktörer för att ge individuell utbildning. Status: I hög grad uppfyllt Trend: Inget värde angivet 3.3 Resultatmål BUN: Alla ungdomar 16-19 år ska erbjudas aktiviteter utifrån kommunens aktivitetsansvar. Status: Helt uppfyllt Trend: Inget värde angivet

Kommentar: Samtliga ungdomar mellan 16-19 år som inte studerar på ett nationellt gymnasieprogram eller har arbete innefattas av kommunens informations och aktivitetsansvar. Elever som studerar på Introduktionsprogrammet IM tillhör kommunens aktivitets- och informationsansvar, vilket i nuläget är drygt 80 elever. I stort anser vi att vi har bra koll på nämnd ungdomsgrupp. När en ungdom avslutar sina studier utan gymnasieexamen tar vi kontakt med dem och erbjuder dem studier, praktik eller lotsar dem till annan verksamhet, typ AF eller arbetsmarknadsenheten. Munkedals kommuns IM-program har utarbetat funktionella metoder och arbetssätt vad gäller individuella åtgärder. Allt från nationellt gymnasieprogram (processtekniska gymnasiet) till förberedande gymnasiestudier, samt flera yrkesutbildningar så som omvårdnad, fordon och fastighetsskötare. Studier kan även kombineras med praktik eller APL. Utfall 2016 Mål 2016 Mätning av antal ärenden 2 ggr/år 2 2 216 Erbjuda alla ungdomar aktivitet enligt kommunens aktivitetsansvar. 95.00% 100.00% 3.3.1 Verksamhetsmål: Uppdraget är att kunna erbjuda ungdomar mellan 16-19 år lämpliga individuella åtgärder. Status: I hög grad uppfyllt Trend: Inget värde angivet 3.4 Resultatmål BUN: Främja samverkan och samarbete mellan kommunens olika verksamheter för gott resursutnyttjande. Status: Helt uppfyllt Trend: Inget värde angivet Kommentar: Under läsåret 2015-2016 bedrevs Läslyftet i grundskolan. En kollegial fortbildningsinsats där pedagoger från år F-3 från olika skolor i kommunen träffats under hela läsåret en gång per vecka under ledning av handledare. Det har gett god effekt genom att man nu ser kollegial fortbildning som något viktigt och självklart. Inför kommande läsår 2016-2017 kommer fortbildningen fortsätta på samma sätt men nu med fokus på lärare år 4-9. Röda-trådenträffar avseende matematik har ägt rum i april i enlighet med vår Matematikplan. Träffarna syftar till att utveckla matematikundervisningen i ett årskurs 1 till 9-perspektiv. IKT-gruppen, där kommunens alla skolor är representerade, har träffats regelbundet ca 1 gång/månad för att göra gemensamma avstämningar och hitta utvecklingsområden avseende IKT. Förskoleklasslärare från hela kommunen har träffats regelbundet under ledning av handledare för att utveckla arbetet i förskoleklassen. Fokus har legat på att utveckla screeningarbetet och göra det likvärdigt mellan olika förskoleklasser. Alla fritidspedagoger i kommunen har träffats för gemensam fortbildning under ledning av en av rektorerna för att hitta gemensamma utvecklingsområden avseende fritidsverksamheten i kommunen. Specialpedagoger i kommunen har haft återkommande träffar för att öka likvärdigheten och driva det specialpedagogiska arbetet framåt på ett likvärdigt sätt. Vid dessa möten har även resursteamets personal närvarat. Träningsskolan år 1-6 har haft samverkansmöten återkommande med Träningsskolan år 7-Gymnasiet för att följa den röda tråden ur ett 1-19 års perspektiv. PISA 2015 där politiker, skolchef, rektor, lärare samverkat och utvecklat varandra tillsammans med sju andra kommuner har avslutats i sin form. Munkedal har haft den största positiva utvecklingen av de 86 kommuner som deltagit. En fortsättning i liknande regi i samarbete med V8-kommuner planeras. Träffarna har både bestått i att öka likvärdigheten mellan skolor men även att öka samarbetet mellan olika nivåer i kommunen såsom politiker, skolchef, rektor och lärare för att genom styrning och ledning jobba mot gemensamt mål avseende att höja matematikresultaten. Genom satsningen har man även samverkat med andra kommuner i Bohuslän vilket möjliggjort och öppnat för samarbete även utanför kommunen på alla nivåer. De olika förskolorna i kommunen har regelbundet nätverksträffar. Det är IKT träffar där utveckling av det pedagogiska användandet av I-pad tas upp. Nätverk förskola där pedagogiska rutiner som är likvärdiga i kommunen behandlas. Förskolecheferna arbetar tillsammans för att uppnå en likvärdighet i förskolorna i Munkedal. Goda pedagogiska arbetssätt sprids även på mailen genom att pedagogerna delar med sig. I lärgrupperna delar man med sig av pedagogiska arbetssätt och av teorier. Nära samarbete med barnhälsan och Familjecentralen bedrivs också. Det finns en god vilja till kommunikation inom kommunen där verksamheter hanterar och arbetar i och kring elever, familjer och övrigt. Kanaler håller på att öppnas, inte bara inom barn och utbildning utan även gentemot andra verksamheter, speciellt in emot sektor stöd (IFO). En av våra större elevgrupper är IM-programmets språkintroduktion. Merparten av dessa elever är ensamkommande flyktingbarn. Runt dessa elever har vi ett nära samarbete med sektor stöd, som ansvarar för ungdomens boende och fritid. Rent allmänt är vi öppna för samarbete/samverkan med andra verksamheter i kommunen. Utfall 2016 Mål 2016 Antal nätverksmöten 2 2 3.4.1 Verksamhetsmål: Sprida goda pedagogiska arbetssätt för ökad kunskap inom Barn och Utbildning. Status: I hög grad uppfyllt Trend: Inget värde angivet

217 7.1 Resultatmål BUN: Kultur och Fritid: Samordna fritidsverksamheter och behovet av mötesplatser under samlingsbegreppet Allaktivitetshus. Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Nyöppnade Tempen i Solbergs gamla lokaler har skapat större möjligheter till fler aktiviteter för barn och unga. Arbetet med att snygga till lokalerna är i full gång. Ombyggnation av biblioteket möjliggör samverkan med medborgarcentrum. Utfall 2016 Mål 2016 Tydliggöra begreppet Allaktivitetshus (mötesplats för alla åldrar.) 0 1 Skapa ett Allaktivitetshus. (Klart 2017) 0 Genomföra gemensamma arrangemang med föreningslivet. 4 3 Skapa en kulturskola. (Klart 2017) 0 7.1.1 Verksamhetsmål: Kultur och fritid ansvar för utvecklingen av ett Allaktivitetshus. Status: Delvis uppfyllt Trend: Inget värde angivet 7.1.2 Verksamhetsmål: Samordna mötesplatser för ungdomar. Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad 7.1.3 Verksamhetsmål: Genomföra översyn av budgeterade medel till föreningslivet. Status: Ej uppfyllt Trend: Inget värde angivet 7.1.4 Verksamhetsmål: Främja det tätortsnära friluftslivet genom motionsspår och vandringsleder. Status: Delvis uppfyllt Trend: Inget värde angivet 7.1.5 Verksamhetsmål: Utveckla "Ljusfesten" i Örekilsparken tillsammans med föreningar och företagare Status: Delvis uppfyllt Trend: Inget värde angivet 7.1.6 Verksamhetsmål: Ta fram en ny Kultur- och Fritidsplan för 2016-2019 Status: I hög grad uppfyllt Trend: Inget värde angivet 7.1.7 Verksamhetsmål: Utveckla besöksnäringen med fokus på natur- friluftslivs- fritids- och kultursektorn Status: Delvis uppfyllt Trend: Inget värde angivet 7.2 Resultatmål BUN: Kultur och Fritid: Fortsätta bredda verksamheten i biblioteket.

Status: I hög grad uppfyllt 218 Trend: Inget värde angivet Kommentar: Genom självbetjäningssystemet har tillgängligheten i biblioteket ökat med 10 timmar/vecka. Genom samarbete med Medborgarcentrum har denna ofantliga förändring möjliggjorts. Litteraturcirklar och after-noon tea under ledning av bibliotikarier har genomförts kontinuerligt. IT-café med pensionärsgruppen har hållits och samarbete med Integration och NGO genom Café Forum och kommunikation med nyanlända. Intresset för litteratur har ökat i åldersgruppen 9-12 år. Aktiviteter för barn och ungdomar genomförs kontinuerligt i form av bokklubb och lovaktiviteter. Åldersgruppen 3-5 år har fått sagostunden tillbaka. Ungdoms- och barnbibliotekarie deltar i Barnkulturgruppen med representanter från kommunens samtliga skolor. Skolbesök har genomförts i förskoleklasser samt i låg- och mellanstadieskolorna. Utfall 2016 Mål 2016 Huvudbibliotekets öppethållande utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka 10 2 Hur många timmar/ vecka är huvudbiblioteket tillgängligt totalt (tim) 46 24 Utnyttjandegraden av beståndet ska öka med 5 %. 13.00% 5.00% Antalet aktiviteter där biblioteket ska fördjupa och bredda samarbetet med andra aktörer 5 5 Öka aktiviteter med fokus på läs-och litteraturfrämjande arrangemang 10 5 7.2.1 Verksamhetsmål: Läsfrämjande för barn och unga. Status: I hög grad uppfyllt Trend: Inget värde angivet 7.2.2 Verksamhetsmål: Bredda samarbetet med skolan. Status: I hög grad uppfyllt Trend: Inget värde angivet 1.5 Framtid Alla grundskolebarn skall bli behöriga till gymnasiet. Gymnasieelever klarar att genomföra sina gymnasieutbildningar och får ett slutbetyg. Oro inför framtiden när det gäller rekrytering av leg. lärare. Få sökande till utannonserade tjänster och mycket högre löneanspråk från dem som söker. Lärarlönelyftets konsekvenser - kommer det att förbättra läget eller skapa frustration hos dem som inte kommer i anspråk vilket i sin tur kan leda till fler uppsägningar? Skolverkets riktlinjer som anger mindre antal barn i barngrupperna ( 1-3 år 6-12 barn, 4-5 år 9-15 barn. När kan Munkedal komma i närheten av dessa riktlinjer? Idag har vi i snitt 18,5 barn i våra barngrupper. Kommunen har ansökt om statsbidrag för att minska gruppstorlekar inom barnomsorgen men med anledning av lokalbrist samt personalrekryteringssvårigheter kan vi kanske inte nyttja bidraget. Utmaningen är att integrera alla nyanlända barn på bästa möjliga sätt. Besök av skolinspektionen väntas i januari 2017. Verkställa vision Dingle. Uppdatera och revidera blanketter och rutiner samt göra dem lättillgängliga för användare. Att genomföra Lärarlönelyftet enligt skolverkets kriterier. Fortsatt arbete med Unikum för förbättra dokumentation och kommunikation med vårdnadshavare. Personal inom förskolan får utbildning inom trauma och matematiklyft. 1.6 Övriga nyckeltal

1.7 Övrig uppföljning 219 1.7.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljö På skolorna bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete där APT hålls med all personal en gång per månad. APT förbereds tillsammans med de fackliga i LOKSAM-gruppen vilken träffar rektor inför varje APT. LOKSAM-gruppen fångar i sin tur upp frågor från de fyra arbetslagen då representanter från alla arbetslag ingår i gruppen. I LOKSAM behandlas även frågor såsom fastställande av kalendarium, tillbudsrapporter i de fall det kan häröras till arbetsmiljön, timrapporter i de fall någon upplever hög arbetsbelastning. I LOKSAM utvärderas även lönerevisionen som kopplas till medarbetarsamtalen. Vid större organisatoriska förändringar såsom tex kraftigt ökat elevantal och därmed platsbrist kan en tillfällig grupp utses av LOKSAM som jobbar med frågan och kommer med förslag som går ut till arbetslagen och sedan beslutas av LOKSAM. Vissa stora frågor förbereds i LOKSAM och beslutas på APT. Arbetsmiljörond, elev och personalenkäter genomförs årligen och utvärderas analyseras och dokumenterats. I elevrådet jobbar eleverna med arbetsmiljöfrågor de anser viktiga. Enheten Bruksskolan har under mars månad genomfört en skyddsrond. De brister som fanns har till viss del åtgärdats. Miljöinspektionskontroll genomförd i april 2016.Under hösten har enheterna inom förskolan arbetat med medarbetarenkäten. Bl.a. utifrån resultat på frågan om känslan av stress. I april har även information om den nya AFS 2005:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö getts på enheten. Arbetsmiljön för musikskolans lärare behöver en viss översyn både ute på skolorna och i Kulturhuset. Skall diskuteras under vårens konferenser. Skolans verksamhet måste utvecklas mot de nationella målen. Huvudmannen har ett övergripande ansvar och rektor ansvarar för den pedagogiska ledningen och lärarnas professionella ansvar och färdighet är en förutsättning för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultat följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enheten är på god väg att hitta arbetsformer för att detta ska fungera. Ohälsa Nyckeltal ohälsa Utfall Augusti 2015 Utfall Augusti 2016 Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) 6.53% 6.94% Enligt utskickad statistik har ohälsotalet under perioden jan-april ökat från 6,46 2015 till 7,08 2016. För perioden jan-aug har utfallet ökat från 6,53 år 2015 till 6,94 år 2016. Många sjuka i influensa och likande fr.a. under perioden januari -april. Finns några långtidssjukskrivna inom enheten där flertalet ej kan anses vara kopplat till arbetet. Sjukskrivningar har minskat inom rektorsområde Svarteborg, Munkedal, Bruksskolan och Kungsmarksskolan. Jämställdhet 1.7.2 Intern kontroll 1.7.3 Kvalitetsredovisning Varje förskolechef och rektor gör efter varje läsår en kvalitetsdokumentation av sin/sina enheters systematiska kvalitetsarbete. Denna kvalitetsdokumentation redovisas till sektorchef den 30 september och läggs sedan ut på enhetens hemsida. Sektorchef sammanställer sektorns systematiska kvalitetsarbete och delger kommunstyrelsen. Sammanställningen läggs därefter ut på kommunens hemsida. Under läsåret 2015/2016 fokuserades utveckling av undervisningen främst inom ämnena svenska och matematik. Även stort fokus på hur skolan och förskolan ska ta emot nyanlända elever, integrera dessa och tillhandahålla en god individuell undervisning. Inom förskolan har implementering av det digitala verktyget Unikum varit ett viktigt arbete för att säkerställa uppföljning och kvalitet avseende bl.a. dokumentation. Inom kultur och fritid har aktiviteter och tillskapandet av mötesplatser för nyanlända varit ett prioriterat område.

220 Delårsrapport Sektor Omsorg januari-augusti 2016 Dnr: KS 2016-192

1.1 Verksamhetsbeskrivning Sektor omsorg är en ny organisation sen 2016-02-01 och samlar avdelningarna Vård och äldreomsorg, Individ och familjeomsorg och Stöd under sig. Sektorns primära uppdrag är att ta ett samlat grepp kring de utmaningar socialtjänsten står inför och lever med. Avdelning Individ och familjeomsorg består av en avdelningschef, 1:sekreterare, socialsekreterare, familjebehandlare och kuratorer. Avdelningen samlar de verksamheter som utgör myndighetsutövningen i SoL (socialtjänstlagen), familjebehandling och missbruksvård samt verksamhet i samverkan med primärvård såsom ungdomsmottagning och familjecentral. Avdelningen har även sen årsskiftet en enhet som arbetar med myndighetsfrågor gällande integration. Avdelning stöd består av en avdelningschef och fem enhetschefer som arbetar med LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), socialpsykiatri, integration och arbetsmarknadsenheten. Avdelning Vård & omsorg samlar de verksamheter som arbetar med hemtjänst, hemsjukvård, kommunal rehabilitering, hjälpmedel, dagverksamhet, anhörigstöd samt särskilda boende för äldre. Avdelningen leds av avdelningschefen och dess enhetschefer. Inom Vård och Äldreomsorg ingår även kommunens bemanningsenhet. Biståndsenheten ingick tidigare men ligger från juli månad direkt under sektorchefen i sektor Omsorg. 1.2 Viktiga händelser I början av maj startade verksamheten Barnkullens öppenvårdsverksamhet och de har efter sommaren tagit emot en familj för observationer till utredning istället för placering på institution. Projektet långvariga försörjningsstödstagare startade den 1 februari 2016. Avdelning IFO har sen årsskiftet startat upp en grupp som arbetar med myndighet integration. Avdelning IFO har från februari till juni tagit emot två studenter från Högskolan Väst vilket varit gynnande för arbetsplatsen och för framtida rekryteringar. Båda studenterna kommer arbeta extra som socialsekreterare under sitt sista studieår hos oss med ensamkommande barn och familjehem Budget och skuldrådgivning är tillbaka hos avdelningen IFO efter att avtalet med Lysekil kommun är avslutat. Två nya chefer har rekryterats, en arbetsmarknadschef och en integrationschef. En omorganisation av avdelningen Stöds uppdrag och resurser har gjorts. Detta har medfört att merparten av enhetscheferna har fått nya uppdrag. Verkställande av korttidstillsyn enligt LSS på hemmaplan har startats upp. Antalet nya ensamkommande barn som har behov av stöd har avtagit vilket har gjort det möjligt för verksamheten att återhämta sig något och planera framåt. Ett nytt HVB-hem har öppnat inom integration. Kvalités och nivågruppsarbetet håller på att implementeras i LSS verksamheterna. 221 Bemanningssituationen i sommar har varit besvärlig inom i stort sett alla områden. Det har varit svårt att rekrytera vikarier med rätt kompetens vilket har ökat belastningen på ordinarie personal. Kvalitetsnivåerna för biståndsbedömda insatser inom hemtjänsten är under implementering. Detta tillsammans med att biståndshandläggare följer upp och omprövar beslut oftare och snabbare kan vara en av orsakerna till att hemtjänsttimmarna stabiliserats och tom minskat något. Äldreomsorgen i Munkedals kommun har återigen fått mycket fina resultat i brukarundersökningen där hemtjänsten hamnar som nr 7 i rankingen för hela Sverige. KS/KF har tagit inriktningsbeslut om att minska från fem till tre äldreboende i kommunen. Processen har startat och en omstrukturering kommer ske succesivt. Just nu planeras en flytt av rehabenheten till

nya lokaler på kunskapens hus för att kunna bygga om Allégården till fler boendeplatser. Samtidigt förbereds en avveckling av Vässjegården som planeras vara genomförd hösten 2017. Lokala seniornätverk har startat upp i Svarteborgsområdet, Hedekas och Munkedal. 222 1.3 Ekonomi 1.3.1 Driftsredovisning Resultaträkning (mnkr) Periodens Persiodens Per.utfall Bud resultat Bud helår resultat Jan - Aug 2016 Jan - Aug 2016 Jan - Aug 2016 2016 Jan - Aug 2015 VERKSAMH INTÄKTER 79,00 56,31 22,69 85,62 8,00 VERKSAMH KOSTNADER -227,14-204,62-22,52-306,07-26,61 NETTOKOSTNADER -148,14-148,31 0,17-220,45-18,62 KOMMUNBIDRAG 149,19 149,18 0,01 221,75 0,01 RES E KOMMUNBIDRAG 1,05 0,86 0,19 1,29-18,60 KAPITALKOSTNAD -0,90-0,86-0,04-1,29-0,01 ÅRETS RESULTAT 0,15 0,00 0,15 0,00-18,61 Den stora differensen mellan 2016 och 2015 beror främst på integration. Integrationen har påverkat att intäkterna har ökat inom sektorn men även att kostnaderna har ökat. Dock kommer denna ökning inte att hålla i sig inför 2017 då vi redan idag ser en minskning av främst ensamkommande barn. För att möta de minskade intäkterna kommer det ske en förändring i boendestrukturen för ensamkommande barn. Andra verksamheter inom sektorn som påverkar utfallet är hemtjänsten och olika insatser gällande barn inom IFO. Glädjande nog kan vi se att kostnadsutvecklingen inte har ökat inom dessa områden mellan 2016 och 2015, men inte heller minskat. Årsprognos (mnkr) Sektor Omsorg Årsprognos 2016 Äldreomsorgen -6,55 Stöd 3,95 IFO -12,80 Totalt -15,40

223 Sammanställning av sektorns enheter (mnkr) Verksamhet 2014 2015 2016 2016 2016 2016 Äldreomsorg Utfall janaug Prognos Utfall helår Utfall helår Budget helår Diff Budget vs Prognos Hemtjänsten 46,42 48,29 32,52 41,78 48,98-7,20 Hemsjukvården 16,05 17,09 11,08 16,89 17,29-0,40 Korttidsboende 3,38 3,10 2,27 3,60 3,40 0,20 Dagligverksamhet 1,87 1,93 1,18 2,08 1,78 0,30 Särskiltboende 47,16 55,45 36,36 54,20 53,75 0,45 Öppen verksamhet 0,61 0,43 0,28 0,46 0,46 0,00 Gemensamma 7,62 7,84 5,40 9,14 9,04 0,10 Totaler 124,10 134,14 89,10 128,14 134,69-6,55 Det prognostiserade utfallet 2016 är något högre än utfallet 2015. Den främsta orsaken är hemtjänsten. Det ska dock påpekas att själva kostnadsutvecklingen har minskat mellan åren. Genom en stabilisering inom hemtjänsten, samt att trycket för närvarande minskat när det gäller boendeplatser och korttid, är det prognostiserade underskottet lägre än vid delårsbokslutet i april. Denna minskning bör dock ses som en tillfällig trend och att efterfrågan kommer att ökar igen. Avdelningen har genomfört vissa anpassningar genom att inte tillsätta vakanser. De ökade kostnaderna för extrapersonal, mertid och övertid kompenseras till viss del av statliga stimulansmedel under 2016. Verksamhet 2014 2015 2016 2016 2016 2016 Stöd Utfall Utfall Prognos Diff helår helår Utfall jan-aug Budget helår Budget vs Prognos Boende enligt LSS samt övrig LSS 36,95 38,93 23,29 37,76 37,91-0,15 INTEGRATION 07-09 -1,30-4,68 2,25 0,25-0,01 6,00 AME 2,51 2,36 2,86 2,54 2,64-0,10 GEM. KOSTN. STÖD 1,56 1,69 1,93 0,84 2,54-1,70 Övrigt 11,10 11,34 5,96 10,42 10,52-0,10 Totaler 50,82 49,65 36,31 51,81 53,60 3,95 Mellan 2015 och 2016 visar avdelning stöd på ett prognostiserat utfall som är en klar förbättring än året innan. Det som främst påverkar är intäkter för integration. Men även driften har påverkat prognosen då kostnaden för etableringen av nya verksamheterna i Dingen inte varit möjligt att kalkylera. Detta gör att avdelning stöd nu visar ett bättre resultat än tidigare. Under de gemensamma kostnaderna ligger besparingar som avdelningen inte ser är möjliga att göra, varken på avdelningsnivå eller sektornivå. Verksamhet 2014 2015 2016 2016 2016 2016 Individ- och familjeomsorgen Utfall Utfall Prognos Diff helår helår Utfall jan-aug Budget helår Budget vs Prognos INDIVID OCH FAMILJEOMSORG 0,01 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 IFO KONTOR 8,00 11,25 10,21 14,35 14,35 0,00 IFO Ungdomssmottagning 0,30 0,41 0,20 0,26 0,26 0,00 IFO FÖRSÖRJNINGSTÖD 7,71 7,62 5,37 7,05 8,25-1,20 IFO BIDRAGSANSTÄLLNINGAR 0,88 0,48 0,11 0,46 0,46 0,00

IFO INST VÅRD VUX 21-1,77 2,61 2,30 1,20 224 3,05-1,85 IFO INST.VÅRD BOU 0-20 8,69 16,20 9,37 7,50 11,60-4,10 IFO FAMIJEVÅRD VUX 21-0,20 0,00 0,22 0,00 0,00 0,00 IFO FAM.HEMVÅRD BOU 0-20 8,18 8,64 8,90 7,45 12,95-5,50 IFO BISTÅND I HEMMET BOU 0,81 0,60 0,39 1,05 0,60 0,45 IFO FAMILJERÅDGIVNING 0,13 0,14 0,09 0,13 0,13 0,00 IFO BEROENDEMOTTAGNING 0,67 0,51 0,06 0,58 0,08 0,50 IFO FAMILJERÄTT 0,28 0,22 0,07 0,29 0,19 0,10 IFO AND.KONTR/JOURLGH 0,13 0,14 0,08 0,10 0,10 0,00 IFO IND.ÖPPNA INSATS BOU 2,04 2,35 1,28 0,92 2,12-1,20 IFO FAMILJECENTRALEN 0,45 0,39 0,25 0,46 0,46 0,00 IFO KVINNOFRID/JOUR 0,00 0,00 0,02 0,00 0,00 0,00 IFO ÖVRIGVÅRD EJ MISSBRUK 0,03 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 Totaler 40,26 51,58 38,93 41,79 54,59-12,80 Utfallet 2015 mot det prognostiserade utfallet 2016 är det en ökning. Främst är det IFO Kontor som står för den ökningen. En anledning till detta är att IFO har fått tagit över en ny myndighetsutövning gällande ensamkommande barn. En ytterligare ökning mellan åren är på IFO försörjningsstöd. Men tack vare att det pågår ett projekt med att få ner försörjningsstödtagare så ser vi ingen större ökning av prognosen. Samtidigt har 14 nya hushåll som gått ur etableringsersättningen för nyanlända utan egen försörjning tillkommit, och har därmed behov av försörjningsstöd. Avdelningen fortsätter med att aktivt arbeta för att få fler personer ut i egen försörjning. Utfalls prognosen 2016 på Köpta familjehem, institution och övriga insatser gällande barn är i princip densamma som utfallet för 2015. Det innebär att den galopperande kostnadsutvecklingen nu har hejdats och vi fortsätter att arbeta på att bromsa dessa kostnader med bland annat att Barnkullen har kommit igång med att utreda familjer, samt att försöka hitta fler egna familjehem. Vi jobbar också på att inte köpa fler familjehem i framtiden vid nya placeringar eller vid sammanbrott i befintliga. 1.3.2 Investeringar Investeringsredovisning (mnkr) 2308 ÄO ARBETSTEKN HJÄLPMEDEL 2333 GEM INVENTARIER ÄO Per. utfall Jan Aug 2016 Årsbudge t 2016 Tilläggsb udget 2016 Budget tot 2016 Återstår Jan - Aug 2016 Prognos årsförbru kning 0,13 0,15 0,15 0,02 0,15-0,09 0,85 0,65 1,5 1,59 1 2335 ÄO LARM 0,1 0,03 0,13 0,13 0,13 2336 Inv MuSoLy Magna Cura 0,1 0,3 0,4 0,4 0,2 Summa Alla projekt 0,04 1,2 0,98 2,18 2,14 1,48 2308: Stort behov av nya sängar och madrasser, inköp kommer ske succesivt. 2333: Arkivskåp, omklädningsskåp kommer köpas in under året. Möbler på boendena är slitna och byts ut successivt. Det kommer göras en del investeringar i samband med omstrukturering av äldreboenden under hösten och under vården 2017. 2335: Kompletteringar av larminstallationer på boende. 2336: Kompletteringar och uppdateringar i verksamhetssystemet Magna Cura sker under hösten.

1.3.3 Åtgärder för att hantera underskott i årsprognosen 225 Sektorn vakanshåller flertalet tjänster och fördelar ut arbetsuppgifterna i organisationen. Fortsatt arbete med hemtjänstens och hemsjukvårdens organisation och arbetssätt. Hemmaplanslösningar inom barn och unga, missbruksvården, LSS och integration har startats upp. 1.3.4 Kostnads- och intäktsutveckling Kostnadsutveckling (mnkr) Bidrag Köp av huvudverksamhet Personalkostnader (enbart lönekostnader) Jan - Aug Jan - Aug Jan - Aug 2014 2015 2016-10,13-20,82-134,69-10,61-29,02-146,14-10,55-33,72-161,48 Lokal- och markhyror -0,55-0,77-1,35 Bränsle, energi, vatten -0,03-0,06-0,05 Förbrukningsinventarier/förbrukningsmaterial -3,57-3,57-4,78 Konsultkostnader -0,99-2,14-3,43 Kapitalkostnader -1,05-1,18-0,9 Övriga kostnader -7,83-7,77 Summa Kostnadsutveckling - 179,66-201,26-11,76-228,02 Med anledning av en stor tillströmning av människor i nöd har sektorn fått vidga sin personalstab avsevärt under året. Detta är den största anledningen till kostnadsutvecklingen. Fler av anställningarna har skett under senare delen av perioden, vilket medför att en kostnadsökning är att vänta under året. Sektorn har fått använda sig av institutionsplaceringar i integrationsarbetet i en hög omfattning jämförbart med föregående år. Det har inte varit möjligt att rekrytera personal med rätt kvalifikationer vilket har begränsat oss till att använda konsulter i avdelning IFO. Intäktsutveckling (mnkr) Jan - Aug Jan - Aug Jan - Aug 2014 2015 2016 Externa intäkter 37,34 41,44 78,01 - Taxor och avgifter 2,08 2,2 2,44 - Bidrag 21,31 27,63 63,93 - Övriga intäkter 13,96 11,59 11,64 Interna intäkter 1,97 0,92 0,98 Kommunbidrag 131,19 140,32 149,19 Summa intäktsutveckling 170,49 182,67 228,19 Integrationsarbetet står för merparten av avdelningen intäktsutvecklig tillsammans med ett utökat kommunbidrag. Integrationen har ökat med antalet ensamkommande från tio stycken 2014 till att varit 93 barn under början av 2016.

1.5 Framtid 226 Arbetet kring de ensamkommande barnen är fortsatt en utmaning, det har tagit lång tid och mycket kraft i att jobba ikapp den situation som var 2015 och vi har mycket kvar. Utmaningen ligger framförallt hos avdelningarna IFO och Stöd men hela kommunen står inför framtida etablering och integrations utmaningar, detta gäller inte minst sektorerna skola och samhällsbyggnad. Två socialsekreterare som idag arbetar med ärenden gällande våld i nära relationer kommer tillsammans med två medarbetare inom vård och äldreomsorg uppdatera handboken, ta fram en broschyr samt planera för en utbildning under hösten. En stor utmaning är att få behålla den befintliga personalen då vi har många kompetenta och erfarna medarbetare. Sektorn har flertalet av medarbetarkategorierna som är svåra att rekrytera i samhället. Den positiva utvecklingen inom framförallt IFO och hemsjukvården måste bibehållas ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Arbete med detta sker dagligdags. Att kunna hitta egna familjehem istället för att tvingas köpa familjehemsvård är en allt svårare ekvation att få ihop. Även om avdelning IFOs satsningar har gett utdelning är det fortfarande mycket att göra. Svårigheten ligger i att hitta familjer som vill åta sig detta uppdrag samtidigt som behovet har skjutit i höjden under den senaste 12 månadsperioden. Att den privata marknaden inom området ökat enorm gör att konkurrensen är stenhård. Vi behöver hitta nya vägar att nå fram. Sektorn står inför stora strukturella utmaningar när det gäller LSS och då i huvudsak avseende boende, korttidsboende och daglig verksamhet. Detta gäller även omstrukturering av insats och form inom integration. En gradvis volymökning sker under kommande åren och där behoven på individnivå är kraftigt differentierade vilket medför ökande krav på personalflexibilitet för att tillgodose alla individers behov. Nya reglerna kring betalningsansvarslagen för medicinskt färdigbehandlade kommer påverka kommunen beroende på hur primärvården löser frågan, detta kan innebära att biståndshandläggarna måste arbeta helger för att verkställa beslut på hemmaplan. Att fortsätta genomlysningen av hemtjänst och hemsjukvård är viktigt för att på olika sätt försöka hitta sätt att organisera och hitta åtgärder som kan bidra till en mer kostnadseffektiv verksamhet men som ändå erbjuder rätt stöd med god kvalitet. Arbete med att förändra och utveckla boendestrukturen för äldre fortsätter med oförändrad kraft för att klara framtidens behov. Eftersom övervägande av de som ansöker om särskilt boende är personer med demenssjukdom eller annan kognitiv svikt är det angeläget att anpassa boendemiljö och bemanning efter dessa behov. Munkedal står liksom hela nationen inför en kostnadsutmaning inom äldreomsorgen. Den demografiska äldreutvecklingen exploderar ca 2022 vilket kommer att leda till kraftigt ökade kostnader. Det är viktigt att sektorn anpassar utbudet och behovet med precision då felsatsningar förvärrar kostnaderna. Detta gör frågan än mer komplex då den långsiktiga planeringen blir än mer komplex. Sektorn bevakar och följer händelseutvecklingen nationellt. En tydlig målsättning nationellt är att öka digitaliseringen som ett led att möta upp kostnaderna. Sektorn följer med i utvecklingen men är för liten för att vara med och driva den framåt.

1.6 Övriga nyckeltal 227 HVB (Instution) placeringar 14 12 10 Antal barn 8 6 4 2 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2015 9 9 9 9 8 9 9 11 13 12 11 10 2016 8 9 6 6 8 7 7 5 5 6 6 6 Ett arbete påbörjades under året med att hämta hem institutionsplaceringarna vilket har gett resultat. Detta ger en positiv effekt ur både ett ekonomiskt och kvalitetsperspektiv. 12 10 Köpt familjehem Antal barn 8 6 4 2 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2015 10 10 7 7 9 9 8 8 8 9 8 8 2016 8 10 10 10 10 9 9 9 10 10 10 10 Korrelationen mellan köpt familjehem och egna familjehem är viktigt ur ett ekonomiskt perspektiv då köpta familjehem kan kosta många gånger mer än egna. Sannolikt står vi kvar med de köpta familjehem som redan är köpta under långt tid. Det är inte möjligt att flytta barn som placerats i familjehem om det inte föreligger nya familjeskäl. Ekonomi enskilt kan inte påverka till en omprövning av beslut även om vi har egna lediga familjehem.

25 20 Egna familjehem 228 Antal barn 15 10 5 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2015 11 11 11 11 12 12 12 12 13 13 14 17 2016 17 17 19 20 18 18 18 17 18 19 19 19 Ett positivt resultat på egna familjehem är en förutsättning för att nå en stabilare ekonomi. Även här är kvalitetsperspektivet tydligt. Antal barn Totalt placerade barn (exkl integration) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2015 30 30 27 27 29 30 29 31 34 34 33 35 2016 33 36 35 36 36 34 34 31 33 35 35 35 Munkedal kommuns antal placerade barn kommer troligtvis bara kunna justeras med några få individer upp och ner. Nivån ligger stabilt och familjeåterföreningarna är relativt få. 10000 Beviljade hemtjänsttimmar 8000 6000 4000 2000 0 Jan Feb Mar Apr 2014 Maj Jun 2015 Jul Aug 2016 Sep Okt Nov Dec

229 1.7 Övrig uppföljning 1.7.1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljö En uppföljning av arbetsmiljön är planerad under hösten inom IFO där det ökade behovet av medarbetare har skapat en svår arbetsplatssituation. Frågan är till stor del kommunövergripande och prioriteringar av Forums arbetsytor behöver göras. Medarbetarna har visat på stor förståelse och i samverkan förs dialogen mellan fack och arbetsgivare på olika nivåer. Ett annat område som ökat är upplevda hot- och våldssituationer, framförallt på boende för demenssjuka där personal ofta utsätts för nyp, slag, kränkningar etc. Personal kommer få utbildning i lågaffektivt bemötande och man kommer se över vilka miljöanpassningar som är möjliga på boendena. Det systematiska arbetsmiljöarbetet finns med som punkt på APT i verksamheterna och följs upp enligt gällande rutiner. Ohälsa Nyckeltal ohälsa Utfall Augusti 2015 Utfall Augusti 2016 Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) 8.87% 9.43% Det är positivt att se att det går åt rätt håll. Flera av våra långtidssjukskrivna har nu haft möjlighet att återgå till arbete. Ett aktivt arbete har utförts för att identifiera orsakerna till frånvaron. Relativt få av sjukskrivningar är arbetsrelaterad, i de fall där det föreligger är arbetsbördan signifikant. Tillsammans med personalavdelningen behöver handlingsplaner/stöd etableras tydligare under 2016, detta för att undvika en förändring av den nedåtgående trenden av sjuktalen. Inom vissa enheter är framför allt korttids frånvaron hög men även här ser vi en nedgång. Arbetet påbörjas så tidigt som möjligt följa och identifiera ev. stödbehov. Jämställdhet Sektorn är en kvinnodominerande sektor. Samtliga chefer arbetar för att få en mer jämnare fördelning mellan könen. Det är dock alltid den bedömda kompetensen som avgör vi rekrytering. Tendensen är att sektorn lyckats rekrytera mer män det sista året, det beror till största delen på de nya verksamheterna som riktats till ensamkommande barn. 1.7.2 Intern kontroll Internkontrollsområden är Lex Sarah, nattfasta, hantering av narkotikaklassade läkemedel, kontroller av hantering av medicintekniska produkter inom Stöd och uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete med fokus på dokumentation. I dagsläget fortgår arbetet och interkontroller kommer att redovisas i samband med årsbokslut 1.7.3 Kvalitetsredovisning Under hösten -15 och våren -16 har det pågått ett kvalitetsarbete inom LSS för att deklarera kvalitetsmått inom särskilt boende LSS samt göra nivågruppering av stödbehov. Kvalitetsmått skall ligga till grund för vägledande bestämmelser och information skall ges till brukare och gode män via broschyr. Under hösten har sektorn satsat på en uppdragsutbildning för baspersonal inom omsorgen. Personal som inte har omvårdnadsprogrammet får möjlighet att läsa upp detta. Metoder, rutiner och handlingsplaner har arbetats med under året. Utbildningar i Delaktighetsmodell, Ett självständigt liv,

Motiverande samtal, låga affektivt bemötande och Hitta rätt är ett urval av de metoder och förhållningsätt som implementeras. Internkontroller utförs och följs upp inom respektive område. 230

231 Period: Augusti År: 2016 Organisation: Sektor Omsorg Delårsrapport Omsorg Måluppfyllelse

1.4 Måluppfyllelse 232 3. Inriktningsmål: Grunden för ett livslångt lärande är att erbjuda en verksamhet med hög kvalitet både pedagogiskt och socialt från förskola och framåt. 3.5 Resultatmål Stöd/IFO: Verksamheterna inom Stöd skall i samverkan utifrån sina specifika uppdrag aktivt samordna stöd och stimulans till varje individ för att nå en god livskvalité Status: Ej uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Varje enhet rapporterar in sina samordnade individuella planer (SIP) via hemsidan som sen sammanställs av medicinskt ansvarig sjuksköterska. En mall för en SIP (samordnad individuell plan) har utförts på avdelningen. Det kommer att färdigställas ett informationsmaterial i form av en broschyr som kommer att innehålla information om vad en SIP är och rätten till att begära det samma. Det har utarbetats en plan på gemensamma mötesplatser, konsultation och gemensamma utbildningar. Samverkan kring individer med långvarigt försörjningsstöd har utvecklats under året genom intensivare kontakter med andra aktörer så som primärvård, psykiatri, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Utfall 2016 Mål 2016 Alla brukare eller dess företrädare ska ha vetskap om möjligheten att kunna begära en individuell plan 0.00% 100.00% 3.6 Resultatmål Stöd: Unga utan gymnasieexamen ska erbjudas kompensatorisk utbildning inom vuxenutbildningen. Status: Ej utvärderad Trend: Inget värde angivet Kommentar: Målet berör sektor omsorg så tillvida att det sker mycket samverkan med skolan kring målgruppen. Däremot är det skolan som erbjuder kompensatorisk utbildning, och målet redovisas därför där. Dock kan sägas att ett bredare samarbete med den kommunala vuxenskolan har medfört att allt fler av våra ungdomar får möjligheten till att studera vidare efter att grundstudierna är avklarade. Utfall 2016 Mål 2016 Alla ungdomar 20-24 år ska erbjudas kompensatorisk utbildning/åtgärder 100.00%

233 3.7 Resultatmål IFO: Tidiga och förebyggande insatser prioriteras och utvecklas i syfte att förbättra eller vidmakthålla egna förmågor och förhindra eller senarelägga mer omfattande insatser Status: Ej uppfyllt ej röd Trend: Ökad Kommentar: Tendensen att placeringarna sker i större utsträckning i familjehem istället för på institution har fortsatt under sommaren sedan delårsbokslutet i april. Antalet hushåll är en ackumulerad siffra på hushåll som någon gång under året varit aktuell för bistånd. Denna kommer att öka, men målet på 200 är inte möjligt att nå. De två nedersta indikatorerna redovisas i nationell statistik, och har ännu inte blivit publicerad. Målet för dygnsvård utanför hemmet/antal dygn är osäkert, och kommer att tolkas ytterligare och redovisas i bokslutet för 2016. Utfall 2016 Mål 2016 Färre barn och ungdomar får dygnsvård utanför hemmet/antal dygn 4 110 4 300 Antal hushåll som erhållit försörjningsstöd l 195 200 Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) 4.50% Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) 8.00% 4. Inriktningsmål: Kommunens invånare ska känna sig trygga i att de får de stöd som behövs, när det behövs utifrån behov. 4.1 Resultatmål ÄO: Anpassa boendemiljö och bemanning för att möta det ökade behovet av stöd och boende för personer med demenssjukdom. Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Det pågår ett arbete med att förändra boendestrukturen för en bättre anpassad boendemiljö. En ombyggnation planeras på Allégården. Mindre och möjliga åtgärder sker i befintliga bostäder. Fullständig redovisning av målet kommer att ske i bokslutet för 2016. Utfall 2016 Mål 2016 Antal miljöanpassningar 3 5 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 81.00% 80.00% Andel personal med eftergymnasial demensutbildning 50.00% Andel tills vidareanställd personal som genomfört demens ABC 98.00% 100.00%

234 4.2. Resultatmål ÄO: Anhörigstödet ska fortsätta utvecklas utifrån handlingsplanen och ska byggas upp i samarbete med kommunens verksamheter, Närhälsan och frivilligorganisationer Status: Delvis uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: Anhörig- och frivilligcafé är öppet en dag i veckan och drivs av hälsosamordnare tillsammans med frivilliga. Anhörigsamordnare informerar och har skapat grupper för att stärka anhöriga till närstående med demensproblematik, tillsammans med sjuksköterska från Närhälsan. En arbetsgrupp ska startas och även då kommer Närhälsan till att bjudas in. Mål redovisas i bokslut för 2016. Utfall 2016 Mål 2016 Utbildningsinsatser riktade till anhörigvårdare 0 4 4.3. Resultatmål ÄO: Munkedals kommun ska på ett ansvarsfullt sätt bidra till en fungerande samverkan - internt och externt, för att genom detta kunna utveckla äldreomsorgen och bättre möta äldres olika behov Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Kommunen ingår i ett nätverk tillsammans med Närhälsan. I nätverket ingår kommunens demensutvecklare, enhetschef, biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut, MAS samt läkare och äldre-sjuksköterska från Närhälsan. Fullständig redovisning sker i bokslutet för 2016. Utfall 2016 Mål 2016 Återinläggning på sjukhus 7.00% Vistelsedagar på sjukhus efter utskrivningsklar 3 4 Utfall 2016 Mål 2016 Aktiviteter i samverkan med andra kommuner 2 4.4 Resultatmål Stöd: Boende och sysselsättning skall utformas utifrån olika individers specifika behov. Status: Ej uppfyllt ej röd Trend: Ökad

Kommentar: Detta håller på att genomföras. Vissa delar av våra verksamheter har detta antingen i form av trådlösa nätverk eller möjligheten att sitta vid en stationär dator. Nya arbetsmetoder såsom supported employment och arbetet med att öka kunskap om välfärdsteknik är också sätt att nå detta mål. Kvalitetsmått är fastställda och arbetet med att upprätta förslag till ett resursfördelningssystem baserat på en nivågruppering av deltagare, kommer att färdigställas under hösten. Uppföljning sker i oktober i KKIK (Kommunens kvalitet i korthet). 235 Ytterligare redovisning kommer till bokslutet 2016. Utfall 2016 Mål 2016 Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng 72.00% Färdigställa kvalitetsmått och nivågruppering av stödbehov 1 Upprätta förslag till resursfördelning mot nivågruppering sker under 2017 5. Inriktningsmål: Genom dialog och god beredskap möta företagare och andra aktörer för att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling 5.7 Resultatmål Stöd: Aktiviteter ska erbjudas de medborgare som uppbär försörjningsstöd och sysselsättning genom samverkan mellan kommunens olika sektorer. Status: Delvis uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: Planering finns för samverkan med IFO och Arbetsförmedlingen kring arbetet med arbetslösa ungdomar (DUA). Styrgruppen har träffats men verksamheten är ännu inte igång. I samverkan ingår möjligheter till utbildning för ungdomar som bedöms vara i behov. Utfall 2016 Mål 2016 Antal OSA-anställningar 9 10 Ungdomar i grund- och gymnasieskola som haft feriejobb eller praktik, antal praktikplatser (KAS) 40 20 Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%) 18,9% 10.00% Öka antalet sysselsättningsplatser med placering utanför den ordinarie kommunala verksamheten. (Antal platser) 13 9

236 6. Inriktningsmål: Kommunen ska kännetecknas av hållbar utveckling genom att erbjuda bra boende och trygga boendemiljöer samt god infrastruktur 6.3 Resultatmål ÄO: Förbereda och planera för Äldrecenter för att möta ett ökat behov av boendeplatser och en mer samordnad äldreomsorg Status: Delvis uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Arbetet med att forma en ny struktur för äldreomsorg och äldreboenden har startat där personal inom äldreomsorgens samtliga verksamheter på olika sätt kommer vara delaktiga. En boendeutredning är genomförd och Kommunstyrelsen har beslutat om placeringen för nytt äldrecenter. Utfall 2016 Mål 2016 Påbörjad detaljplan 8. Inriktningsmål: Munkedals kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av gott arbetsklimat med delaktighet, jämställdhet och mångfald. 8.2 Resultatmål ÄO: Utveckla och hitta nya rekryteringsvägar in i äldreomsorgen - så att fler ser vård- och omsorg som ett attraktivt arbetsområde och vill utbilda sig Status: Ej uppfyllt bedöm utifrån verksamhetsmål och mått Trend: Oförändrad Kommentar: Ett arbete med att ta fram en personal och kompetensförsörjningsplan har startat. Arbetet fortskrider långsamt på grund av vakanta tjänster på nyckelposter. Redovisning av utfall kommer att ske i bokslutet för 2016. Utfall 2016 Mål 2016 Minskad introduktionstid Ökat antal elever/praktikanter

237 8.3 Resultatmål ÄO: Ansvariga chefer ska tillsammans med medarbetarna gemensamt arbeta för att skapa en god arbetsmiljö och minskad ohälsa Status: Delvis uppfyllt Trend: Oförändrad Kommentar: Enhetschefer arbetar på olika sätt med att skapa delaktighet och engagemang. En fullständig redovisning av Utfall och mål kommer att ske i bokslutet för 2016. Utfall 2016 Mål 2016 Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) 10.13% Andel anställda med adekvat utbildning 99,00% 99.00% Hemtjänstpersonal inom äldreomsorg som slutat arbeta i hemtjänsten det senaste året, andel (%) 18.00% Omsorgspersonal inom särskilt boende äldreomsorg som slutat arbeta vid enheten senaste året, andel (%) 18.00% 8.4 Resultatmål Stöd/IFO: Minska sjukfrånvaron och öka möjlighet att rekrytera socialsekreterare/adekvat personal Status: I hög grad uppfyllt Trend: Ökad Kommentar: Både IFO och AME har haft en kraftig nergång i ohälsotalet. Att sektorn ändå inte uppnått målet är föremål för kommande analys. Övriga uppgifter redovisas i bokslutet för 2016. Utfall 2016 Mål 2016 Minska ohälsan 8.22% 7.50% Handlingsplan för rekrytering av socialsekreterare 1 Antal anställda som genomgått validering eller vidareutbildning 45

238

239

240

241