Relevanta dokument
ALLMÄN TEKNISK BESKRIVNING

Vintermodellen. Anna Arvidsson. NVF Stykkishólmur, Island

Vägverkets ersättningsmodell för vinterväghållning. Allmänt 81 VINTERVÄGHÅLLNING

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning

Policy för vinterväghållning i Sjöbo kommun där kommunen är väghållare

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

Förstudie för investeringsåtgärder

SOPSALTNING AV CYKELSTRÅK - EN BESKRIVNING AV ARBETET

PM - Trafik. Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson.

4 Separering av gång- och cykeltrafik

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

* VTlnatat. 4»... Statens väg- och trafikinstitut

fastighetsägare i Växjö kommun

Jämställd snöröjning. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Lägesrapport

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

Nyborgsvägen, Stenungsund

13 Stigningsfält och omkörningsfält

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

UPPDRAGSNUMMER

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Indikator 10 Drift och underhåll av GCM-vägar Johan Lindberg Trafikverket

Riktlinjer för vinterväghållning

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

Medborgarförslag om förändringar i trafikmiljön i Niemisel

VTI rapport 529 Utgivningsår Tema Vintermodell. Väglagsmodellen. Staffan Möller

Ersättningsmodell för vinterväghållning

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Standardbeskrivning. för Basunderhåll Väg (SBV)

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

TRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan Stockholm Therese Nyman Linda Lundberg

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Svensk författningssamling

Standardbeskrivning. för Grundpaket drift (SBD) Do Karlstad

Kvalitetsdeklaration avseende snöröjning och halkbekämpning inom Abisko, Björkliden och Riksgränsen

Försök med variabla hastighetsgränser

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Medborgarförslag - Skaffa en sopsaltare eller sopa undan gruset på halva cykelbanorna under vinterhalvåret

Flogstaleden. Cykelfrämjandet i Uppsalas synpunkter i sammandrag

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

Beräkningsmodell i VädErs, version 2.03

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service

Till fots och med cykel

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar

Drift och underhåll en underskattad del i cykelarbetet Anna Niska. Cykelkonferensen, Gävle 25 maj 2016

Ersättningsmodell för vinterväghållning baserad på väderdata från VViS och MESAN, VädErsKombi

Trafikutredning tillhörande detaljplan för Karossen 5 m.fl

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

Trafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll

Standardbeskrivning. för Basunderhåll Väg (SBV)

När du ska korsa en gata

Förslag till utformning av cykelöverfart

Moped klass II Kunskapsprov

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

Sänkt hastighetsgräns och osaltad E4 i Region Norr. Väglags- och hastighetsdata.

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Plankorsningar. Vägteknisk utformning. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0

reglera trafiken med hjälp av vägmärken, vägmarkering m.m. utan att bygga om.

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

PM Omledningsvägar för E22 Kalmar-Västervik, delen Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Projektnummer: V

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Trafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1

KOMPLETTERANDE PM FÖR TRAFIKUTFORMNING

Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Beräkningsmodell i VädErsKombi, version 1.00

Utredning av möjligheter för uppställning av busskur

Till fots och med cykel

Ansvar för snöröjning i landets kommuner

SJÖSTADSHÖJDEN. Gata

Bilaga 1 Infrastruktur

Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de

Gårdstånga. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

Vi anpassar gatumiljön för alla

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage

Måvy hotell och trafikantservice

Cykelbokslut.

Vinterväghållningspolicy i Finland

Arbete på väg - Exempelsamling. Arbete på väg. Exempelsamling

PM om trafik för projekt Gångaren 1 0

Cykelbanor på Torsgatan mellan Odengatan och Karlbergsvägen. Inriktningsbeslut. Olle Zetterberg Göran Gahm

VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning

Trafikutredning Sydöstra Hogstad Västanå 2:7 m.fl.

Arbete på väg Exempelsamling

Funktionskontroll av Sunderbystråket i Luleå

Bygga och plantera i tomtgränsen

Vinterväghållning. Gävle kommun. Stefan Kusbom Entreprenadingenjör Fredrik Nygren Gatuingenjör

PUBLIKATION 2006:154 L A. LågflödesOLA Objektiva fakta

Genomförd utvärdering av väghållningens kravnivåer för nya fordonssystem

Sanningar & myter om. Snöröjningen TEKNISKSERVICE

Ansvar för snöröjning i landets kommuner

1 Grundvärden för trafikmiljön

Transkript:

DRIFT 96 VV Publ 1996:16 1 Innehållsförteckning VÄGLAGSTJÄNSTER 3 1 Allmänt 3 1.1 Definitioner 3 Sektionselement 3 Observationsytor 3 Friktionsklasser 4 Jämnhet 4 Snödjup 4 Snöfall 4 Rimfrost 4 Snödrev 5 Särskilda väderförhållanden 5 2 Standardbeskrivning 6 Framkomlighet 6 Sikt 6 Vägrenar, ej motorväg 7 Vägrenar på motorväg 7 Snödrev 7 Standard nattetid 7 2.1 Standardklasser 7 2.1.1 Standardklass A1 7 2.1.2 Standardklass A2 8 2.1.3 Standardklass A3 9 2.1.4 Standardklass A4 10 2.1.5 Standardklass B1 11 2.1.6 Standardklass B2 12 2.1.7 Standardklass C1 13 2.1.8 Standardklass C2 13 2.1.9 Standardklass C3 13 3 Rekommendationer 14 3.1 Val av standard 14 3.1.1 Körfält, vägrenar och sidoanläggningar 14 3.1.2 Gång och cykelbanor samt gångbanor 14

VV Publ 1996:16 DRIFT 96 1 Allmänt Väg- och Trafikdivisionens Produkter och tjänster omfattar bl a Väglagstjänsten Väglag vintertid. 1.1 Definitioner Sektionselement I beskrivningen av standard för vinterväghållning särskiljs följande sektionselement: - körfält - vägrenar - sidoanläggningar - gång- och cykelbanor samt gångbanor (gång- och cykelvägar) Med sidoanläggningar avses anläggningar för uppställning av fordon utanför vägbanan. Följande typer av sidoanläggningar ingår: - bussficka och avskild hållplats - rastficka och rastplats - informationsplats - samåkningsparkering Observationsytor Körfält delas in i fem observationsytor: körfältskant(1), två hjulspår(2), yta mellan hjulspår(3) samt vägmitt(4). Sektionselementen vägren och sidoanläggning delas in i två observationsytor - mot dike(1) respektive mot körfält(2). Gång- och cykelbanor samt gångbanor består av endast en observationsyta. Se figur 1.0-1. Sektionselementet vägren omfattar även vägmarkeringen (kantlinjen). Varje observationsyta är 100 meter lång. 4 2 3 2 1 2 1 2 1 1 Körfält Vägren Sidoanläggning Gång- Cykelväg Figur 1.0-1 Observationsytor

DRIFT 96 VV Publ 1996:16 3 Friktionsklasser Gränsvärden för begreppen tillfredsställande friktion, halka och svår halka anges i tabell 1.0-1. Klass Friktionskoefficient Tillfredsställande friktion 0,25 Halka 0,25 Svår halka 0,15 Tabell 1.0-1 Värdet för friktionskoefficienten avser ett medelvärde över en 20 meters sträcka och bestäms enligt Vägverkets metodbeskrivning 104:1990. Vid tillämpning av metodbeskrivningen får avsteg göras från stycket 4.1 Allmänt. Mätning kan även utföras i temperaturer under + 5 C, dock ska vatten inte användas. Friktionskoefficienten kan också bestämmas enligt Vägverkets metodbeskrivning 110:1996 (publiceras 1996-10). Jämnhet En yta anses jämn om spårbildningar eller andra ojämnheter i tjock is eller packad snö inte överstiger 2 cm mätt med en 60 cm lång rätskiva. Detta gäller såväl längs som tvärs vägen samt vid anslutande allmänna vägar. Rätskivan ska vila mellan två ojämnheter eller mellan en ojämnhet och vägytan varefter mätning sker vinkelrätt mot rätskivan. Snödjup Snödjupet uttrycks i cm. Varje cm snömodd räknas som 2 cm. Snömodd är snö som bearbetats av trafiken och fått sådan konsistens att den inte packas eller som ombildats till snömodd på grund av saltning. Även snöslask ingår i snömodd. Med en observationsytas snödjup avses ett genomsnittligt värde över observationsytan. Med ett sektionselements snödjup avses det största av snödjupen på sektionselements observationsytor. Snöfall Som snöfall räknas nederbörd i form av snö, hagel eller snöblandat regn som faller med en intensitet över 1 mm/h (fast form). Rimfrost Rimfrost likställs med is i standardbeskrivningen.

VV Publ 1996:16 DRIFT 96 Snödrev Snödrev innebär att snö transporteras med vinden. Parametrarna vindhastighet och varaktighet används för att definiera snödrev. Särskilda väderförhållanden Med särskilda väderförhållanden avses väder som inte kan betraktas som normalt ur ett lokalt perspektiv. Parametrarna vindhastighet, nederbörd, varaktighet och intensitet används för att definiera särskilda väderförhållanden.

DRIFT 96 VV Publ 1996:16 5 2 Standardbeskrivning En väg ska vara framkomlig för fordon och trafikanter som är tillåtna på det aktuella vägnätet. Standardkraven ska alltid uppfyllas. Avvikelse får endast förekomma vid särskilda väderförhållanden. Då ska kontinuerlig halkbekämpning eller snöröjning utföras. Standardkraven ska vara uppfyllda senast 48 timmar efter det att vädret återgått till normala förhållanden. Framkomlighet Standardkraven ska vara uppfyllda på hela körfältet utom i samhällen där kraven ska uppfyllas på minst 90% av bredden, mätt från vägmitt. På gång- och cykelbanor och gångbanor ska standardkraven vara uppfyllda på minst 75% av bredden, dock minst 0,5 meter. Där man inte kan lagra snö på annat sätt än att lägga upp en vall mellan vägbanan och gång- och cykelbanan eller gångbanan får vallen inte vara bredare än 1 meter och inte högre än 1,1 meter. Detta gäller då vägbana och gång- och cykelbana ligger i direkt anslutning till varandra. Dock får det inte förekomma någon vall vid överfarter för gång- och/eller cykeltrafik. Plattformar vid busshållplatser ska ha samma standard som intilliggande gångoch cykelbana. Om gång- och cykelbana saknas ska plattformen ha samma standard som närmaste sektionselement. Tillgängligheten till väderskydd får inte begränsas av upplogad snö mer än 8 timmar. Plogvallen får då vara högst 15 cm hög. Sikt Sikten i korsningar mellan statliga vägar får vara nedsatt högst 3 dygn på grund av snö. Sikten i en vägkorsning mäts från en punkt 3 meter in på den anslutande vägen och ska åt båda håll vara minst a meter där vägens geometri så medger. Mätningen sker från en punkt 1,1 meter över vägbanan. Sikten anses tillräcklig om ett annalkande fordons strålkastare är synliga inom sikttriangeln. Avståndet a varierar med hastighetsgränsen på korsningens huvudväg. Se figur 2.1-1 och tabell 2.1-1. a a 3 m Figur 2.1-1 Sikttriangeln

VV Publ 1996:16 DRIFT 96 Hastighetsgräns Avstånd a 50 km/h 80 m 70 km/h 130 m 90 km/h 190 m Tabell 2.1-1 Vägrenar, ej motorväg De krav som anges för vägren i avsnitt 2.1 nedan gäller endast vägren som är bredare än 0,7 meter. Vägren med profilerad vägmarkering, t ex kamflex, omfattas inte av kraven. Vägrenar på motorväg För vägrenar på motorväg gäller samma krav som för sidoanläggning med undantag av att endast kravet fri från svår halka behöver uppnås. Snödrev Vid snödrev gäller samma standardkrav som vid snöfall med undantag av att dubbla snödjupet tillåts. Standard nattetid Standarden på vägar i klasserna A2, A3 och A4 får vara sänkt alla dagar mellan klockan 23.00 och 06.00. Oavsett vägytans faktiska temperatur får körfält och vägren då ha det tillstånd som tillåts vid en vägytetemperatur som är under -8 C för A2, -6 C för A3 och -3 C för A4. Från klockan 06.00 ska standarden åter vara den avsedda. 2.1 Standardklasser 2.1.1 Standardklass A1 Körfältet ska under snöfall och upp till 2 timmar därefter inte ha större snödjup än 2 cm halkbekämpas kontinuerligt vid regn som orsakar halka vara fritt från is inom 1 timme efter det att regn som orsakat. Om vägytan är kallare än -8 C ska körfältet ha tillfredsställande friktion inom 2 timmar.

DRIFT 96 VV Publ 1996:16 7 vid uppehållsväder under övrig tid vara fritt från snö och is. Om vägytan är kallare än -8 C ska körfältet vara fritt från, vara jämnt och ha tillfredsställande friktion. När vägytan åter är varmare än -8 C ska körfältet vara fritt från snö och is inom 1 dygn. Vägrenen ska under snöfall och upp till 4 timmar därefter inte ha större snödjup än 10 cm vara fri från is på minst halva bredden närmast körfältet inom 1 timme efter det att regn som orsakat. Om vägytan är kallare än -8 C ska vägrenen ha tillfredsställande friktion inom 4 timmar. vid uppehållsväder under övrig tid vara fri från snö och is på minst halva bredden närmast körfältet och på resterande del ha högst 2 cm och vara jämn. Om vägytan är kallare än -8 C ska vägrenen vara fri från lös snö, vara jämn och ha tillfredsställande friktion. Högst 2 cm får förekomma på halva bredden närmast diket. När vägytan åter är varmare än -8 C ska vägrenen vara fri från snö och is på minst halva bredden närmast körfältet inom 1 dygn. Sidoanläggningar ska under snöfall och upp till 4 timmar därefter inte ha större snödjup än 10 cm ha tillfredsställande friktion inom 4 timmar efter det att regn som orsakat vid uppehållsväder under övrig tid ha tillfredsställande friktion och vara jämna, snödjupet får inte vara större än 2 cm. 2.1.2 Standardklass A2 Körfältet ska under snöfall och upp till 4 timmar därefter inte ha större snödjup än 4 cm halkbekämpas kontinuerligt vid regn som orsakar halka vara fritt från is inom 2 timmar efter det att regn som orsakat. Om vägytan är kallare än -8 C ska körfältet ha tillfredsställande friktion inom 4 timmar. vid uppehållsväder under övrig tid vara fritt från snö och is. Om vägytan är kallare än -8 C ska körfältet vara fritt från, vara jämnt och ha tillfredsställande friktion.

VV Publ 1996:16 DRIFT 96 När vägytan åter är varmare än -8 C ska körfältet vara fritt från snö och is inom 1 dygn. Vägrenen ska under snöfall och upp till 6 timmar därefter inte ha större snödjup än 10 cm vara fri från is på minst halva bredden närmast körfältet inom 2 timmar efter det att regn som orsakat. Om vägytan är kallare än -8 C ska vägrenen ha tillfredsställande friktion inom 6 timmar. vid uppehållsväder under övrig tid vara fri från snö och is på minst halva bredden närmast körfältet och på resterande del ha högst 2 cm och vara jämn. Om vägytan är kallare än -8 C ska vägrenen vara fri från lös snö, vara jämn och ha tillfredsställande friktion. Högst 2 cm får förekomma på halva bredden närmast diket. När vägytan åter är varmare än -8 C ska vägrenen vara fri från snö och is på minst halva bredden närmast körfältet inom 1 dygn. Sidoanläggningar ska under snöfall och upp till 6 timmar därefter inte ha större snödjup än 10 cm ha tillfredsställande friktion inom 6 timmar efter det att regn som orsakat vid uppehållsväder under övrig tid ha tillfredsställande friktion och vara jämna. Snödjupet får inte vara större än 2 cm. 2.1.3 Standardklass A3 Körfältet ska under snöfall och upp till 6 timmar därefter inte ha större snödjup än 6 cm halkbekämpas kontinuerligt vid regn som orsakar halka vara fritt från is inom 3 timmar efter det att regn som orsakat. Om vägytan är kallare än -6 C ska körfältet ha tillfredsställande friktion inom 6 timmar. vid uppehållsväder under övrig tid vara fritt från snö och is. Om vägytan är kallare än -6 C ska körfältet vara fritt från, vara jämnt och ha tillfredsställande friktion. När vägytan åter är varmare än -6 C ska körfältet vara fritt från snö och is inom 2 dygn. Mittsträng i vägmitt och kantsträng på observationsytan körfältskant får dock alltid förekomma. Mittsträngen får vara högst 1 meter bred och ska vara jämn

DRIFT 96 VV Publ 1996:16 9 och ha tillfredsställande friktion samt högst 1 cm. Kantsträngen får ha högst 1 cm och ska vara jämn och ha tillfredsställande friktion. Vägrenen ska under snöfall och upp till 8 timmar därefter inte ha större snödjup än 15 cm ha tillfredsställande friktion inom 3 timmar efter det att regn som orsakat. Om vägytan är kallare än -6 C gäller 8 timmar. vid uppehållsväder under övrig tid ha högst 2 cm, vara jämn och ha tillfredsställande friktion. Sidoanläggningar ska under snöfall och upp till 8 timmar därefter inte ha större snödjup än 15 cm ha tillfredsställande friktion inom 8 timmar efter det att regn som orsakat vid uppehållsväder under övrig tid ha tillfredsställande friktion och vara jämna, snödjupet får inte vara större än 2 cm. 2.1.4 Standardklass A4 Körfältet ska under snöfall och upp till 6 timmar därefter inte ha större snödjup än 6 cm halkbekämpas kontinuerligt vid regn som orsakar halka vara fritt från is inom 3 timmar efter det att regn som orsakat. Om vägytan är kallare än -3 C ska körfältet ha tillfredsställande friktion inom 6 timmar. vid uppehållsväder under övrig tid vara fritt från snö och is. Om vägytan är kallare än -3 C ska körfältet vara fritt från, vara jämnt och ha tillfredsställande friktion. När vägytan åter är varmare än -3 C ska körfältet vara fritt från snö och is inom 4 dygn. Mittsträng i vägmitt och kantsträng på observationsytan körfältskant får dock alltid förekomma. Mittsträngen får vara högst 1 meter bred och ska vara jämn och ha tillfredsställande friktion samt högst 1 cm. Kantsträngen får ha högst 1 cm och ska vara jämn och ha tillfredsställande friktion.

VV Publ 1996:16 DRIFT 96 Vägrenen ska under snöfall och upp till 8 timmar därefter inte ha större snödjup än 15 cm vara fri från svår halka inom 8 timmar efter det att regn som orsakat svår vid uppehållsväder under övrig tid ha högst 2 cm, vara jämn och fri från svår halka. Sidoanläggningar ska under snöfall och upp till 8 timmar därefter inte ha större snödjup än 15 cm ha tillfredsställande friktion inom 8 timmar efter det att regn som orsakat vid uppehållsväder under övrig tid ha tillfredsställande friktion och vara jämna. Snödjupet får inte vara större än 2 cm. 2.1.5 Standardklass B1 Körfältet ska under snöfall och upp till 6 timmar därefter inte ha större snödjup än 6 cm halkbekämpas kontinuerligt vid regn som orsakar halka ha tillfredsställande friktion inom 6 timmar efter det att regn som orsakat vid uppehållsväder under övrig tid ha högst 2 cm, vara jämn och ha tillfredsställande friktion. Om vägren saknas får dock högst 6 cm förekomma på körfältskanten. Vägrenen ska under snöfall och upp till 8 timmar därefter inte ha större snödjup än 15 cm vara fri från svår halka inom 8 timmar efter det att regn som orsakat svår vid uppehållsväder under övrig tid ha högst 2 cm, vara jämn och fri från svår halka. Högst 6 cm får dock förekomma på halva bredden närmast diket.

DRIFT 96 VV Publ 1996:16 11 Sidoanläggningar ska under snöfall och upp till 8 timmar därefter inte ha större snödjup än 15 cm ha tillfredsställande friktion inom 8 timmar efter det att regn som orsakat vid uppehållsväder under övrig tid ha högst 2 cm, vara jämna och ha tillfredsställande friktion. 2.1.6 Standardklass B2 Körfältet ska under snöfall och upp till 8 timmar därefter inte ha större snödjup än 8 cm halkbekämpas kontinuerligt vid regn som orsakar svår halka vara fritt från svår halka inom 8 timmar efter det att regn som orsakat svår vid uppehållsväder under övrig tid ha högst 2 cm, vara jämnt och fritt från svår halka. Om vägren saknas får dock högst 8 cm förekomma på körfältskanten. Vägrenen ska under snöfall och upp till 8 timmar därefter inte ha större snödjup än 15 cm vara fri från svår halka inom 8 timmar efter det att regn som orsakat svår vid uppehållsväder under övrig tid ha högst 2 cm, vara jämn och fri från svår halka. Högst 8 cm får dock förekomma på halva bredden närmast diket. Sidoanläggningar ska under snöfall och upp till 8 timmar därefter inte ha större snödjup än 15 cm vara fria från svår halka inom 8 timmar efter det att regn som orsakat svår vid uppehållsväder under övrig tid ha högst 2 cm, vara jämna och vara fri från svår halka.

VV Publ 1996:16 DRIFT 96 2.1.7 Standardklass C1 Gång- och cykelbanan samt gångbanan ska under snöfall och upp till 4 timmar därefter inte ha större snödjup än 4 cm ha tillfredsställande friktion inom 2 timmar efter det att regn som orsakat vid uppehållsväder under övrig tid ha högst 2 cm, vara jämn och ha tillfredsställande friktion. 2.1.8 Standardklass C2 Gång- och cykelbanan samt gångbanan ska under snöfall och upp till 6 timmar därefter inte ha större snödjup än 6 cm ha tillfredsställande friktion inom 3 timmar efter det att regn som orsakat vid uppehållsväder under övrig tid ha högst 2 cm, vara jämn och ha tillfredsställande friktion. 2.1.9 Standardklass C3 Gång- och cykelbanan samt gångbanan ska under snöfall och upp till 8 timmar därefter inte ha större snödjup än 8 cm ha tillfredsställande friktion inom 4 timmar efter det att regn som orsakat vid uppehållsväder under övrig tid ha högst 2 cm, vara jämn och ha tillfredsställande friktion.

DRIFT 96 VV Publ 1996:16 13 3 Rekommendationer 3.1 Val av standard Väghållningsstandarden, dvs vilka standardklasser som ska användas på respektive vägnät i en region, läggs fast i planeringsprocessen. 3.1.1 Körfält, vägrenar och sidoanläggningar Trafiksäkerhets- och framkomlighetskrav leder till att det ur samhällsekonomisk synvinkel är önskvärt att en väg beroende på dess trafikflöde och vägkategori hänförs till en viss standardklass. Rekommendation enligt tabell 3.1-1. Trafikflöde, ÅDT Nationella stamvägnätet Vägkategori Regionala och lokala vägnäten 16 000 A1 A2 8 000-15 999 A2 A3 2 000-7 999 A3 alt B1 A3 alt B1 500-1 999 B1 alt A4 B1 alt A4 < 500 B1 B2 Tabell 3.1-1 Kontinuitetskrav, speciella förhållanden och tillgängliga ekonomiska resurser kan ge anledning till avsteg från rekommendationerna i tabell 3.1-1. Av säkerhets- och komfortskäl eftersträvas en jämn standard. Kontinuitetskravet innebär att standardförändringar bör ske där det inte upplevs överraskande av trafikanterna. Speciella förhållanden kan motivera att högre eller lägre väghållningsstandard väljs. Ett exempel på detta är stora variationer mellan sommar- och vinterdygnstrafik. Andra faktorer som påverkar valet är andel tunga fordon, näringslivstransporter, kollektivtrafik, fördelning mellan fritids- och arbetsresor m m. 3.1.2 Gång och cykelbanor samt gångbanor Standarden på gång och cykelbanor samt gångbanor ska vara så hög att gående och cyklister inte föredrar att använda angränsande väg. Gångbanor utgör ofta en viktig länk till kollektiva färdmedel. God driftstandard ger personer med funktionshinder bättre förutsättningar att själva kunna ta sig till och från hållplatser.

VV Publ 1996:16 DRIFT 96 Där standarden på gång- och cykelbanor samt gångbanor inte överensstämmer med den lokala kommunala standarden kan, om det uttryckligen angivits, Vägverkets standard anpassas för att bättre tillgodose lokala behov.