Ny foderstrategi en lönsam historia



Relevanta dokument
Ny foderstrategi. -en lönsam historia

Nya tider nya strategier

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det?

Närproducerat foder i praktik och teori

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN LRF MJÖLK

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Seminarium: Nyheter inom Foder

Effekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion

NÖT

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Har storleken betydelse?

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

mjölk och nöt producenter nr 4

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Närproducerat foder fullt ut

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Växa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Gårdsbeskrivning. Kalset Mjölk, Kalset, Skeppshult. Gårdsägare: Hans & Anna Samuelsson

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN LRF MJÖLK

Komplettering av slutrapport avseende RJN-projektet 17/2008, 2/2009, 2/2010, Närproducerad krossensilerad spannmål ger bättre lönsamhet. Följande fråg

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

(5) Om Växa Sverige

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

Fullfoder till mjölkkor

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Inverkan på produktionskostnad mjölk av - besättningsstorlek, mekaniseringsgrad och byggnadstyp

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag

MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN

Se pengarna i din friska besättning

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

FÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN LRF MJÖLK

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Närodlat foder till skånska kor ett demonstrationsprojekt vintern 2005/06

Lektion nr 3 Matens resa

Jordbruksinformation Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Handledning foderbudget

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor

Regional balans för ekologiskt foder

MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3

Internationella rapporten 2009 Resultat från

Resultat av enkät Lantbrukare

Faktaunderlag Undersökning om alkohol & träningsvanor April 2012

blir modernt spannmålslager

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Policy Brief Nummer 2013:5

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Störst på ekologisk drift och robot

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Ekologisk djurproduktion

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR FRÅN SVENSK MJÖLK

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Bra vallfoder till mjölkkor

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Hästägarmöte 28 augusti 2018

DATALAGRET OCH LANTBRUKETS LÖNSAMHET

100 % ekologiska fodermedel och deras hantering på mjölkgårdar i Götaland

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel?

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

Foder UTFODRING AV HÄSTEN

OM DET BLIR FEL. Fryspunkt. Januari

Ekonomiska effekter av utfodringsåtgärder för ökad kväveeffektivitet på mjölkgårdar

Transkript:

Ny foderstrategi en lönsam historia Erik Engelbrekts, 34 år, bor i Stockholm med sambo och barn. Han är utbildad ekonomargonom och har sina röer i Hälsingland. Erik arbetar på Växa Sverige, avdelningen R&F, som ekonom. I jobbet ingår produkonskostnadsanalys och interna projekt, bland annat utveckling av Kokontrollen och andra system. Största hobbyn är jakt, så förutom min familj så ger en vecka i älg skogen mig den energi som jag behöver för resten av året. Foderkostnaden utgör en av de enskilt största kostnadsposterna inom mjölkprodukonen. Därmed är en låg foderkostnad en vikg faktor för a uppnå lönsamhet inom mjölkföretaget. Förutom a foderkostnaden är stor, relavt andra kostnader inom mjölkprodukonen, så är priset på inköpt foder mer volalt nu än digare. Polisk avreglering av marknaden, ökad globalisering samt ökad eerfrågan på livsmedel i världen är faktorer som bidrar ll en ökade prissvängningar. Volalitet skapar mer osäkerhet i företagen, vars lönsamhet påverkas när priserna svänger. Därmed är också prisrisken på fodermedel en vikg pusselbit för a nå lönsamhet i mjölkföretaget. Det finns olika sä och strategier a använda sig av för a nå en låg foderkostnad. A ha en väl fungerande foderstat där kon på e effekvt sä kan göra mjölk av det foder hon äter är avgörande för a nå fodereffek- vitet och därmed också låg foderkostnad per kg producerad mjölk. A använda sig av billiga fodermedel bidrar också ll a hålla foderkostnaden nere. Vikgt a poängtera är a det billiga fodret forarande måste fungera effekvt i kon, det är först när det blivit mjölk utav fodret som vi vet om det är billigt eller ej. Företags möjlighet a uppnå en låg foderkostnad med låg risk skiljer sig åt och faktorer som påverkar är; möjligheten a producera egna fodermedel, närheten ll en avsalumarknad eller foderfabrik, kapacitet a lagra/hantera olika fodermedel. I dea arbete har vi at på uallet från tre gårdar som alla har gjort förändringar i deras respekve utfodringsstrategier. Gårdarna är geografiskt spridda från mellersta ll södra Sverige vilket gör a deras förutsäningar a både köpa och odla fodermedel skiljer sig åt. De har också ha olika utgångslägen från vilka de har gjort sina ändringar vilket också har bidragit ll a de landat i olika val av strategi. Dock har alla företag ha liknande målsäning med vad de önskat uppnå. Målen som företagen har angivit är a uppnå en lägre foderkostnad, minska på foderräkningen från foderleverantören, öka flexibiliteten i användingen av olika fodermedel, möjlighet a öka andelen hemma producerade fodermedel, bäre kunna utnyja fodermedlen för foderstyrning. Företagens insatser och investeringar varierar beroende på vilka förändringar de behövt göra. Investeringsbeloppen påverkar därmed de årliga kostnaderna och produkonskostnaden i form av räntor, avskrivningar och underhåll. Förutom kostnaderna från investeringen så llkommer kostnader ll drien i form av el/diesel, arbete (eget eller lejt) samt kostnader för användning av andra maskiner såsom; lastmaskin, traktor + vagn, mixer och korvläggare. Dessa kostnader har en inte försumbar inverkan på resultatet av investeringen. För a mäta det ekonomiska uallet så har vi at på foderkostnaden före och eer det a investeringen/ förändringen gjordes. Dock har priset på fodermedlen låsts ll en dpunkt för a man ska kunna mäta förändringen av den nya foderstaten och inte få med inverkan av a foderpriserna förändrats. Det ekonomiska uallet för de tre företagen varierar stort, från 31 * öre per kg ECM i kostnadssänkning ll 1,5 öre i resultaörsämring. Uallet påverkas ll stor del av priset för de olika fodermedlen, vilket visar sig vid en känslighets analys av uallet där de ingående priserna ändras. Gemensamt för alla tre företagen är a de minskat andelen inköpt fodermedel i foderstaten vilket reducerat deras känslighet för förändringar av foderpriset. * Har ej justerats för a viss avkastningsökning också uppnås. Sammanfattning; Produkonskostnaden / inköpskostnaden för alternava fodermedel har störst inverkan på uallet från investeringen All tre företag har sänkt sin andel inköpta fodermedel vilket gör dem mindre känsliga för prissvängningar på foder Hanteringskostnaden för fler fodermedel är inte försumbar och måste beaktas vid val av ny strategi Tillgång på areal och produkonsrisk måste hanteras Hygienisk kvalité på fodermedel (främst våta) beaktas 22 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 Växa Sverige

Företag A B C Antal kor 143 139 120 Avkastning 11 400 kg ECM 10 100 kg ECM 10 200 kg ECM Mjölkningssystem AMS AMS AMS Förändring i foder strategi Ändrat foderstaten från ensilage plus färdigfoder ll egen spannmål och koncentrat. Gjorda investeringar Lager av spannmål och kross. Skruvar, plaa krosshus samt llbehör och eget arbete By hantering av egen spannmål. Från a torka, lagra, krossa hos annan ll a krossensilera och lagra i korv hemma. Samt tagit i drav i foderstaten som ensileras i korv hemma. Ingen investering Tagit in mer hemma produceradefodermedel. Tillverkar eget krafoder i begagnad mixer. Uodrar i staoner istället för i mix på foderbordet. Foderstaoner och foderblandare, skruvar, automak, llbehör och eget arbete Investeringsbelopp 880 000 SEK 0 435 000 SEK Resultat +19 öre/kg ECM +31 öre/kg ECM -1,5 öre/kg ECM Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 23

Sida 1 av 3 Ärdetlönsamtattinvesterainyinomgårdsutrustning förattkunnahanterafler/nyafodermedel? Hurharutfalletblivitfördemsomgjortdetta? Vadharbidragittillderasutfall? Metod: Analysav3företagsomförändratsinutfodring Ekonomisktresultat,föreochefterförändringen GårdenliggerinomproduktionsområdeNn 143kor(11400kgECM,2013) Mjölkingi2stAMS Rekryteringlejsut,från3tillca20månålder Tjurkalvar,hämtas1430dagarmellangårdsavtal Areal100haspm +145havall/bete(varavägd45ha) Lejerförsådd,sprutningochtröskningsamtallvall skördförutomsträngläggning Foderstaten; Från vallensilage+färdigfoder Till vallensilage+kornkross+toppfoder Totalinvestering880000 Gastätlagringi5stsiloá100m 3 Spannmålskrossochkrossficka Skruvar,plattaföravlastning,tryckfläktochbyggnadförkross Årligkostnad146000kr=44öre/kgspm Kalkylränta5% Avskrivning6% Underhåll2% El5kWh/tim Arbetedagligt5minvartredjedag Införskörd5timmartvätt Fyllasilosunderskörd40timmar Priskr/kg Vallensilage 1,4 Spannmålkross 1,08 Toppfoder 3,52 Färdigfoder 2,66 Kostnadernyfoderstat Kostnadergammalfoderstat Skillnad Mjölkandekor/dagårsmedel 122 Mjölkandekor/dagårsmedel 122 Medelavkastningkg/dagproducerat 37,6 Medelavkastningkg/dagproducerat 37,6 kg/ko/dag kr/ko/dag kg/ko/dag kr/ko/dag Vallensilage 14 19,6 Vallensilage 14 19,6 0,0 Spannmålkross 7,7 8,3 Spannmålkross 0 0 8,3 Toppfoder 5,51 19,4 Toppfoder 0 0 19,4 Färdigfoder 0 0,0 Färdigfoder 13,16 35,0 35,0 Kostnadkr/ko/dag 47,3 Kostnadkr/ko/dag 54,6 7,3 Kostnadkr/kgmjölk 1,3 Kostnadkr/kgmjölk 1,5 0,19 Kostnadkr/dag 5772 Kostnadkr/dag 6662 890 Kostnadkr/år 2106768 Kostnadkr/år 2431587 324820 Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 37

Sida 2 av 3 GårdenliggerinomproduktionsområdeGss 139kor(10100kgECM,2013) Mjölkingi2stAMS Rekryteringfödsupphemma,tjurarsäljsvid2månader Areal80haspm +150havall/bete(varavägd85ha) Foderstatenändrades; Från vallensilage+hpmassa+spm (torr,krossadistation)+ toppfoder Till vallensilage+hpmassa+spm (ens,krossikorv)+drav (korv)+färdigfoder Ingeninvestering Nyhanteringavspm; Från torkadspm somkrossasochutfodrasistation.torkning, lagringochkrossningpålego Till krossensileringikorv,utfodrasimix Nyttfodermedel; Dravsomlagrasikorv,leverans4 5ggrperår Egenkorvläggare Priskr/kgts 1,36 Vallensilage Hpmassa 1,35 Drav 1,33 Spannmålkrossistation 2,09 Spannmålenskross 1,83 Toppfoder 3,53 Färdigfoder 2,61 Kostnadernyfoderstat Kostnadergammalfoderstat Skillnad Mjölkkorårsmedel 145 Mjölkkorårsmedel 135 10 MedelavkastningkgECMproducerat 9900 MedelavkastningkgECMproducerat 9500 400 kgts/ko/dag kr/ko/dag kgts/ko/dag kr/ko/dag Vallensilage 9,66 13,1 Vallensilage 10,0 13,6 0,5 Hpmassa 1,93 2,6 Hpmassa 2,1 2,8 0,2 Drav 1,10 1,5 Drav 0,0 0,0 1,5 Spannmålkrossistation 0,00 0,0 Spannmålkrossistation 4,4 9,3 9,3 Ensileratspmkross 4,48 8,2 Ensileratspmkross 0,0 0,0 8,2 Toppfoder 0,00 0,0 Toppfoder 5,6 19,6 19,6 Färdigfoder 5,17 13,5 Färdigfoder 0,0 0,0 13,5 GårdenliggerinomproduktionsområdeGns 120kor(10200kgECM,2013) Mjölkingi2stAMS Rekryteringföderuppsjälv Areal68havall/bete+113haspannmål Foderstatenändrades; Ökatandelenhemmaproduceradefodermedel Flyttatkraftfoderfrånfoderbordtillstationer Kostnadkr/ko/dag 38,9 Kostnadkr/ko/dag 45,3 6,4 Kostnadkr/kgmjölk 1,43 Kostnadkr/kgmjölk 1,74 0,31 Kostnadkr/dag 5638 Kostnadkr/dag 6111 474 Kostnadkr/år 2057724 Kostnadkr/år 2230679 172955 Totalinvestering435000SEK Begagnadefoderstationer4st Skruvar Begagnadkraftfoderblandare Styrskåp,automatikochinstallation Årligkostnad105000kr Kalkylränta5% Avskrivning10% Underhåll2% El10kWh/dag Arbeteveckovis20minuter,kontroll Arbetemånadsvis2timmar,kalibrering,påfyllningfickor Arbetemånadsvis2timmar,spannmålstransport(traktorochvagn) Priskr/kg Bete 1,15 Vallensilage 1,26 Majsensilge 0,8 Halm 0,38 Åkerböna 1,97 Raps/drank 2,49 Expro 3,19 Soja 5,53 Grundbalans 3,34 Korn 1,25 Unik52 3,72 Unik32 4,06 Solid220 2,86 Effektmineral 6,4 Foderkalk 2,04 Salt 2,06 Kostnadernyfoderstat Kostnadergammalfoderstat Skillnad Mjölkkorårsmedel 120 Mjölkkor/dagårsmedel 120 0 Medelavkastningkg/dagprod. 28,02 Medelavkastningkg/dagprod. 28,06 0,04 kg kr/dag kg/ko/dag kr/dag Bete 0,5 0,58 Bete 0,5 0,58 0,0 Vallensilage 8,04 10,13 Vallensilage 9,31 11,73 1,6 Majsensilge 4,24 3,39 Majsensilge 3,45 2,76 0,6 Halm 0,9 0,34 Halm 0,88 0,33 0,0 Åkerböna 1,11 2,19 Åkerböna 0,33 0,65 1,5 Raps/drank 0,00 Raps/drank 1,23 3,06 3,1 Expro 0,55 1,75 Expro 1,15 3,67 1,9 Soja 0,03 0,17 Soja 0,00 0,2 Grundbalans 1,17 3,91 Grundbalans 0,00 3,9 Korn 2,45 3,06 Korn 0,22 0,28 2,8 Unik52 0,00 Unik52 0,97 3,61 3,6 Unik32 2,38 9,66 Unik32 0,00 9,7 Solid220 0,00 Solid220 3,76 10,75 10,8 Effektmineral 0,09 0,58 Effektmineral 0,09 0,58 0,0 Foderkalk 0,08 0,16 Foderkalk 0,00 0,2 Salt 0,08 0,16 Salt 0,08 0,16 0,0 Kostnadkr/ko/dag 36,1 Kostnadkr/ko/dag 38,2 2,1 Kostnadkr/kgmjölk 1,3 Kostnadkr/kgmjölk 1,4 0,07 Kostnadkr/dag 4330 Kostnadkr/dag 4579 249 Kostnadkr/år 1580462 Kostnadkr/år 1671369 90907 38 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 Växa Sverige

Sida 3 av 3 Investering 4stkraftfoderautomater(beg) 20357 Skruvarochautomatik 119908 Mixer(beg) 60000 Skruvar,styrskåpochinstallation 234394 Egetarbete120tim 25800 Summainvestering 460459 Kalkylränta 5% 23023 Avskrivning10år 10% 46046 Underhåll 2% 9209 Årskostnad 78278 Driftskostnader El 3000 Arbetemånadsvis(påfyllningfickor,kallibrering2tim) 5160 Arbeteveckovis(kontroll0,2tim) 3689 Spannmålstransport2tim/månad 14400 Summadriftskostnader 26249 Totalaårskostnader 104527 Skillnadifoderkostnad 90907 Totaltresultat 13621 Produktionskostnaden/inköpskostnadenför alternativafodermedelharstörstinverkanpåutfallet fråninvesteringen Alltreföretagharsänktsinandelinköptafodermedel vilketgördemmindrekänsligaförprissvängningarpå foder Hanteringskostnadenförflerfodermedelärinte försumbarochmåstebeaktasvidvalavnystrategi Tillgångpåarealochproduktionsriskmåstehanteras Hygieniskkvalitépåfodermedel(främstvåta)beaktas! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 39