Designprocessen Företagens affärsidéer utgörs av att ständigt leverera lösningar på kundernas problem och behov. Produktutveckling och den process som omvandlar idéer till färdiga produkter är därför en central del i företagets verksamhet. En del i produktutvecklingsprocessen består av att ge produkten gestaltning och det är detta som benämns designprocessen. Synen på designprocessen har förändrats över tiden. Designprocessen har gått från att ses som en för designern enskild problemlösningsprocess, till att mer ses som ett integrerat arbete mellan olika deltagare (Cooper 1995; Lundequist 1995). Vidare har synen på designprocessen gått från linjär och sekventiell till cirkulär och spiralformad, genom den ständiga utvärdering som görs under processens gång. Fokus har även ändrats från att enbart beakta de arbetsuppgifter som ingår i processen till att även inkludera designerns sätt att tänka, vilket ska ses som en process i sig själv. Då man talar om designprocessen bör det därför skiljas mellan den så kallade yttre processen som rör arbetsuppgifterna, och den inre som fokuserar på designerns tankeprocess (Cooper 1995; Lundequist 1995; Schön 1996). Matrisen nedan visar en sammanställning över olika författares beskrivning av designprocessen. Författare Cooper (1995) Yttre process Klargörande av uppgift Koncept Primär design Detaljdesign Lundequist (1995) Analys Syntes Utvärdering Beslut Österlin (2003) Uppstartning Info.insamling och analys Koncept eller idéskissning Bearbetning av principerna Uppföljning av detaljer Schön (1996) Värdering Handling Utvärdering Lundequist (1995) Inre process Planering och beredning Beslut Genomförande Utvärdering Återkoppling Cooper (1995) Problemformulering Sökande efter svar Insikt Genomförande Burnette (2005) Avse och definiera Utforska Föreslå Skapa Avsluta och erfara Figur 1. Designprocessen enligt olika författare Utifrån den ovan redogjorda matrisen följer nedan en beskrivning av designprocessens faser mer i detalj. Vi har för detta ändamål valt att använda oss av Österlins (2003) begreppsdefinitioner med tillägg av fasen utvärdering som Lundequist (1995) och Schön (1996) bidrar med. Det är viktigt att poängtera att en designprocess ser olika ut beroende på typ och storlek av företag samt vad som ska tillverkas. Här återges processen sekventiellt, det är dock viktigt att poängtera att processens steg snarare överlappar varandra. Anledningen till att designprocessen beskrivs sekventiellt är för att processen ska vara mer pedagogisk och lättförstådd. Klargörande av uppgift En designprocess börjar med att designern och uppdragsgivaren möts för att gå igenom den så kallade briefen. Här går parterna igenom det identifierade problemet, målsättningen samt de resurser och tidsramar som gäller. Genom att dokumentera vad som framkommit i briefen minskar risken för framtida missförstånd (Österlin 2003). Informationsinsamling och analys För att förstå designproblemet mer i detalj återstår dock det mesta av informationsinsamlingen. Därför gäller det att analysera förutsättningarna för praktiska och estetiska funktioner, men även att undersöka olika material och produktionssätt. Det krävs även att de delaktiga i projektet får en god insikt i vad det finns för
utbud och efterfrågan på marknaden. Det verktyg som används i den här fasen kallas funktionsanalys är en beskrivning av den tilltänkta produktens funktioner (Nordgren et al. 1997; Österlin 2003). Idéskissning Vid den här fasen har designern nu fått en god uppfattning om problemets omfattning. Nu följer en fas av sökande efter svar på problemet genom bred idésökning. Detta kan göras med hjälp av kreativitetsverktyget brainstorming. I den här fasen sker även ett omfattande skissarbete där man med hjälp av så kallade konceptskisser försöker finna olika lösningar på de krav som listades i funktionsanalysen. Här gäller det inte några tjusiga och välgjorda skisser, det gäller istället att bara få ner alla idéer på papper. Dessa utgör sedan presentationsmaterialet som blir underlag för beslut hos uppdragsgivaren (Österlin 2003). Bearbetning av principerna Det vinnande konceptet väljs ut tillsammans med uppdragsgivaren. Ofta är det en kombination av idéer som utifrån funktionsanalysen väljs ut till vidare bearbetning. Nu ska idén anpassas mer i detalj till verkligheten genom att fastställa mått och gestaltning i en prototyp som sedan testas. Detta arbete sker i nära samarbete med konstruktörer som kallar fasen för primärkonstruktion (Österlin 2003). Uppföljning av detaljer Genom utvärdering har de delaktiga i processen möjlighet att göra sista-minuten-ändringar och finjusteringar. Det är viktigt att designern är med i även denna slutgiltiga fas. Om någonting skulle behöva ändras på produkten kan även designen behöva ändras, varför det är viktigt att samtliga deltagare är med i processen från början till slut. Det är viktigt att notera är att vid samtliga de genomgångna faserna kan det bli nödvändigt att gå tillbaka några steg om det visar sig att fel beslut fattats någon gång i processen. Det är därför viktigt att det kontinuerligt sker utvärderingar under processen, men även efter det att produkten har lanserats. Detta eftersom det finns mycket lärdom att dra från ett projekt till ett annat (Lundequist 1995; Österlin 2003).
Designmetodikens verktyg Beroende på var i designprocessens faser designern befinner sig, finns olika verktyg att arbeta med för att gå vidare i processen (se figur 3). De fördelar som designprocessens verktyg bidrar med till produktutvecklingsprocessen är såväl ekonomiska som effektivitets-, och tidsmässiga (Svengren 1995; Cooper 1995). Det är designverktygen som vi avser att undersöka i kommande avsnitt. Funktionsanalys För att komma fram till hur en produkt ska utformas för att på bästa möjliga sätt passa kunden, är det bra att inleda med att ställa sig frågan varför produkten finns till, vilket själva huvudsyftet med den är och vilka kundbehov den ska uppfylla. Ett verktyg som ger svar på dessa frågor är en funktionsanalys. Med funktion avses här alla krav och önskemål på en produkt som gör den möjlig att använda och att sälja (Nordgren et al. 1997). Idén med en funktionsanalys är att på ett metodiskt och strukturerat sätt gå igenom alla tänkbara funktioner som är nödvändiga och önskvärda för den tilltänkta produkten. Detta är en viktig skillnad mot den annars ofta använda kravspecifikationen som har en tendens att komma med färdiga lösningar utan att vidga perspektivet beträffande produktens möjligheter. Genom funktionsanalysen tvingas designern tänka igenom vad som ska uppnås och ökar samtidigt chanserna till att finna nya och bättre lösningar på nuvarande produkter (Landqvist 2002). En produkt har en huvudfunktion, exempelvis att transportera människor med hjälp av en flygresa. Den har även delfunktioner vilka måste fungera för att huvudfunktionen ska fungera och hit räknas olika stödtjänster såsom service av motorer, landningsbana, incheckningssystem mm. Därutöver finns stödfunktioner vilka stödjer huvudfunktionen utan att vara nödvändiga för att den ska fungera, exempelvis mat till passagerarna och olika servisfunktioner (Österlin 2003). Funktionsanalysen dokumenteras vanligtvis i en matris. Funktionerna beskrivs i verb och substantiv, till exempel medge transport och struktureras i kolumner utifrån hur viktiga funktionerna är (se figur 2). I kolumnerna specificeras även vilken av de uppställda funktionerna som är huvudfunktion, samt vilka som är nödvändiga respektive önskvärda. Därtill kan tilläggas ytterligare en kolumn för eventuella kommentarer eller noteringar, i det här fallet genom en funktionsgräns som specificerar vad funktionen ska klara av (Österlin 2003; Landqvist 2002). Verb Substantiv Typ av funktion kommentar Medge Transport Huvudfunktion Max 100 passagerare alt 25 ton tonnage Möjliggöra Incheckning Nödvändig Trevlig Betjäning Önskvärd Figur 2: Eget exempel på påbörjad funktionsanalys över en flygresa. Att arbeta fram en funktionsanalys är inte endast en uppgift för designern utan för alla deltagare i utvecklingsprocessen. Om exempelvis en marknadsförare skulle vara med i processen skulle denne säkert reagera på att funktionen betjäning endast ses som önskvärd istället för nödvändig. Genom att utnyttja samtliga deltagares kompetens ökar chansen för enighet och för en lyckad framtagning av en produkt med god kvalité (Lundequist 2002). De fördelar som vi erhåller genom funktionsanalysen menar Landqvist (2002), är att vi minskar risken för att någonting glöms bort längs vägen, således fungerar funktionsanalysen som checklista. Den utgör även en kortfattad och lättöverskådlig presentation av vilka gemensamma beslut och prioriteringar som gjorts och är därmed ett viktigt redskap för samarbete mellan deltagarna. Slutligen fungerar den även som underlag för marknadsavdelningen genom att funktionerna även utgör de tyngsta säljargumenten.
Kreativitet För att lösa problem krävs många gånger att tänka i nya banor och hitta nya kombinationer. Detta kan göras genom att ta influenser från många olika områden och att man tar tillvara människors olika kompetenser (Österlin 2003; Cooper 1995; Rollof 1999). Det viktiga är att man inte begränsar sig i sitt kreativa tänkande och att man utnyttjar befintliga metoder. Att tänka i nya banor samtidigt som förmåga finns att tänka rationellt och strukturerat, kännetecknar många designers sätt att tänka och inom designlitteraturen trycker många författare på designers kreativa bidrag i produktutvecklingsprocessen (Dumas 1994; Svengren 1995; Cooper 1995). Brainstorming är den vanligaste typen av kreativitetsfrämjande aktiviteter. Brainstorming kan genomföras på olika sätt men oftast sker det genom att en grupp av människor träffas för att komma på så många idéer som möjligt. Här är gränserna vaga, alla idéer välkomnas och kritik och bedömning är helt förbjudet under mötet (Österlin 2003). Kommunikation genom metaforer Vid framtagning av en produkt kommer människor med olika kompetenser att vara involverade i processen och därför tillkommer ofta problem genom att deltagarna har olika förförståelse, erfarenheter och intressen med sig in i ett projekt. För att en projektgrupp ska ha möjlighet att sluta upp kring uppsatta mål utan att missförstånd ska uppstå, förespråkar Dumas (1994) användandet av metaforer. Denna metodik kan vara särskilt användbar då deltagarna i ett projekt ska enas om någonting abstrakt och svårdefinierat, såsom utformandet av exempelvis en tjänst. Genom att tala i bilder kan deltagare enas kring värden och riktlinjer i konceptfasen, som sedan styr arbetets fortskridande. Visualisering Många designers måste ha en penna i handen för att tänka, skriver Österlin (2003). Visualisering är i likhet med metaforer ett verktyg för att underlätta förståelsen och kommunikationen mellan deltagare i ett utvecklingsarbete, men är dessutom det viktigaste verktyget för designer i idéskissningsfasen. Visualiseringen kan dels ske genom en- och tvådimensionella skisser och med tredimensionella dataillustrationer, men även genom modellbyggande. Genom att visualisering både underlättar förståelsen och idéskapandet effektiviseras produktutvecklingsprocessen såväl ekonomiskt, som kvalitets- och tidsmässigt (Svengren 1995). Verktyg för utvärdering Efter att designern fått fram flera idéer som verkar lösa huvudfunktionens alla delar, är det dags att välja ut de bästa lösningarna. Ibland kommer olika funktionskrav i konflikt med varandra och dessa måste då värderas i förhållande till varandra eller så måste huvudfunktionen eller målsättningen omvärderas. Ett sätt att utvärdera är att se vilka av de olika lösningsförslagen som utifrån funktionsanalysen har flest högprioriterade funktioner (Österlin, 2003). Viktigast är att man väljer de lösningar som på enklaste sätt löser så många som möjligt av kundens behov och önskningar. En speciell metod för utvärdering av idéer är Quality Function Deployment (QFD) vilken innebär kundorienterad produktutveckling genom kundorientering (Österlin 2003). Syftet med metoden är att med hjälp av att olika matriser jämföra och hitta samband mellan kundkrav med produktfunktioner. Med hjälp av dessa matriser som går under benämningen QFD- huset, kan man även jämföra den egna produkten med konkurrenternas. Metodens styrka är att värderingarna (sambandet mellan kundkrav och produktfunktioner) ger ett facit till att man försöker lösa kundkraven med rätt medel (Landqvist 2001; Österlin 2003). Dock menar såväl Herrström (03-12-05) som Nordgren (03-12-04) att QFD bland praktiker ofta känns komplicerad att använda. De menar att det eventuellt är inom större företag som metoden används men sällan på mindre designbyråer. Nordgren (03-12-04) menar att metoden eventuellt även är mer förekommande på tekniktunga företag. Var designverktygen används i designprocessen Vi har i de ovanstående avsnitten redogjort för designprocessens olika faser, allt ifrån problemidentifiering till utvärdering. Det har även redogjorts för de olika designverktygen som industridesigners använder sig avi sitt arbete. Vi ska kortfattat avsluta kapitlet med en figur som illustrerar var i designprocessen designverktygen fyller sina funktioner (se figur 3).
Designprocessen: Klargörande Infoinsamling Idéskissning Bearbetning Utvärdering av uppgift & analys av principerna Designverktygen: Funktionsanalys Kreativitetsverktyg _ Metaforer _ Visualisering _ QFD Figur 3: Egen modell över designprocessens faser samt när de olika designverktygen är användbara. De helstreckade linjerna visar respektive verktygs huvudsakliga användningsområde. De streckade linjerna visar var verktygen fyller en sekundär funktion utöver sitt huvudsakliga område. Som figuren visar används funktionsanalysen mest under processens problemformuleringsskede. Dock kan den även används som checklista under processens gång samt i slutskedet för att utvärdera uppnådda resultatet. Att ha metoder och system för att arbeta med kreativa övningar är som mest betydelsefullt under fasen sökande efter svar, men att vara kreativ är användbart oavsett var i processen man befinner sig. Användandet av metaforer syftar till att hitta ett sätt att förstå varandra och bygga upp gemensamma referensramar och är därför särskilt användbart i processens inledningsskede. Visualisering genom skisser, dataprogram eller modellbyggande är som mest användbart under processens mittersta faser, men som vi tidigare nämnt är användandet av penna och papper ett sätt att tänka för designers och används därför genom hela processen. QFD- metoden är ett rent utvärderingsverktyg som antingen återfinns i början eller i slutet av designprocessen. Utvärdering är annars något som sker kontinuerlig under processens gång genom en inre reflektion hos designern, men även genom en fortlöpande dialog med de deltagande i processen. Litteratur: Burnette, Charles. The idesign Model. 2005. http://www.idesignthinking.com [besökt 2008-09-19] Cooper, Alan. About face: the essentials of user interface design. IDG Books Worldwide, 1995. Dumas, Angela. Building totems: metaphor making in product development. Design Management Journal 5 (1994), pp. 71 82. Landqvist, Jan. Vilda idéer och djuplodande analys: om designmetodikens grunder. Konstfack, 2001. Lundequist, Jerker. Design och produktutveckling. Studentlitteratur, 1995. Nordgren, Peter; Sjöström, Stina och Warsén, Lisa. Produkter som fungerar: designmetoder för utveckling av kollektivtrafiken. Kommunikationsforskningsberedningen, 1997. Rollof, Jan. Kreativitet: en handbok för individer och organisationer. Wahlström & Widstrand, 1999. Schön, Donald A. The reflective practitioner: how professionals think in action. Basic books, 1983. Svengren Holm, Lisbeth. Industriell design som strategisk resurs: en studie av designprocessens metoder och synsätt som del i företags strategiska utveckling. Lund Univ. Press, 1995. Österlin, Kenneth. Design i fokus för produktutveckling. Liber ekonomi, 2003. Detta är ett utdrag ur Nettelbladt, Ebba & Renström, Martin. Vad är tjänstedesign? En jämförande studie av designmetodik och tjänsteutveckling i teori och praktik. Magisteruppsats. Entreprenörsprogrammet, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. 2003. Författaren Burnette (2005) har lagts till i figur 1 i efterhand.
7. Erfara (knowing) Du minns och reflekterar över dina erfarenheter för att lära av dem. Du införlivar erfarenheterna med vad du kan sedan tidigare. Du söker efter hur du i framtiden kan använda dig av den nya kunskap du förvärvat. Designprocessen (baserat på the idesign Model av Charles Burnette, 2005) 1. Avse (intending) 2. Definiera (defining) 3. Utforska (exploring) 4. Föreslå (suggesting) 5. Skapa (innovating) 6. Avsluta (goal getting) Du bestämmer vad du vill eller behöver åstadkomma. Du fokuserar på de omständigheter som gäller för tillfället. Du inriktar dina tankar och handlingar mot ditt mål. Du identifierar och beskriver de beståndsdelar som ingår ditt projekt. Du identifierar vilken information och vilka resurser som kan vara användbara för att uppnå ditt mål. Du relaterar de delar som du identifierat. Du föreställer dig de möjligheter som rör delarna och som är relaterade till ditt mål. Du analyserar vilka idéer eller angreppssätt som är värda att vidareutveckla. Du föreslår vilken form din lösning kommer att ta (syntes) eller vilken handlingsplan du kommer att följa. Du presenterar, kommunicerar och förklarar din lösning i form av tydliga representationer så att andra kan förstå dina målsättningar. Du genomför din handlingsplan eller idé. Du förbättrar ständigt dina färdigheter och resultat för att kunna producera eller prestera vad du haft som avsikt att genomföra. Du iakttar, bedömer och mäter vad som har åstadkommits. Du utvärderar huruvida du uppnått dina intentioner. Du reviderar dina aktiviteter till dess att du uppnått dina mål.