Riksbanken och penningpolitiken

Relevanta dokument
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Riksbanken och dagens penningpolitik

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Sverige behöver sitt inflationsmål

Riksbankens och penningpolitiken

Penningpolitiskt beslut April 2015

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Riksbankens direktion

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Riksbankens roll, penningpolitiken och finansiell stabilitet

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Penningpolitik med inflationsmål

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiskt beslut

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Tid för omprövning - i huvudet på en centralbankschef

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Session 1 Utveckling av centralbankers mandat. Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi

Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Penningpolitik och Inflationsmål

Världens äldsta centralbank firar 350 år

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Inledning om penningpolitiken

Dags att förbättra inflationsmålet?

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Inledning om penningpolitiken

Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder?

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Riksbankens roll i samhällsekonomin

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik

Vad gör Riksbanken? Studiehandledning

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Min penningpolitiska bedömning

Centralbankspengars roll på morgondagens betalmarknad

Imageundersökning 2004

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2013

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Riksbankens politiska ekonomi

Kommittédirektiv. Översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. Dir. 2016:114. Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden

(2015/16:RFR6)

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Så bidrar Riksbanken till finansiell stabilitet*

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Anförande. Bankernas roll för penningpolitiken. Andre vice riksbankschef Eva Srejber. Färs & Frosta Sparbank AB TISDAGEN DEN 25 SEPTEMBER 2001

Penningpolitisk rapport. April 2015

UTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET

Förvaltning av guld- och valutareserven

Penningpolitiken i Sverige

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2014

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik. Ytterligare penningpolitiska åtgärder återinvesteringar i statsobligationer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2012

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Penningpolitik och finansiell stabilitet två huvuduppgifter för Riksbanken

Statsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019

Bilaga 1 - PM. Byte av målvariabel och introduktion av variationsband. Sammanfattning

Framställning till riksdagen 2006/07: RB1

Transkript:

Riksbanken och penningpolitiken Sverigefinska folkhögskolan Haparanda 27 maj 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén

Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta och obligationsköp Finansiell stabilitet

Om Riksbanken

Historiskt perspektiv 1656: Stockholm Banco 1668: Sveriges Riksbank grundas 1904: Monopol på sedelutgivning 1999: Formellt oberoende 1600 1700 1800 1900 2000 1661: Första sedlarna

Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Riksdagen Finansutskottet Riksbanksfullmäktige

Personal 1995-2013

Riksbankens internationella arbete 180 internationella arbetsgrupper 1000 utlandsresor per år

Krafter som påverkar Riksbankens internationella arbete Euroområdet sluter sig Globala maktförskjutningar Riksbankens Internationella arbete Globala krisen Stefan Ingves roll

Fokus på huvuduppgifterna penningpolitik och finansiell stabilitet Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet

Inflationsmålet

Varför är det viktigt med ett fast penningvärde prisstabilitet? Låg och stabil inflation Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska beslut Skapar förutsättningar för god och långsiktig hållbar tillväxt Hög och varierande (volatil) inflation skapar däremot problem... liksom även väldigt låg eller negativ inflation (deflation) under en längre period 12

Varför just 2 procent? Ger utrymme för pris- och lönejusteringar Ger handlingsutrymme för penningpolitiken Vanligt inflationsmål i omvärlden

Inflationsmålet är ekonomins nominella ankare Trovärdigt inflationsmål Bättre lönebildning

Inflationsmålet är ekonomins nominella ankare Trovärdigt inflationsmål Bättre lönebildning Lättare att uppnå inflationsmålet Penningpolitiken kan ta större hänsyn till konjunkturläget

Lägre och mer stabil inflation sedan inflationsmålet infördes KPI, årlig procentuell förändring 16 KPI Medelvärde 16 12 12 8 8 4 1971-1992 Medelvärde 8,3 Std avv 3,0 1993-2015 (april) Medelvärde 1,4 Std avv 1,4 4 0 0-4 70 75 80 85 90 95 00 05 10 15-4 Källor: SCB och Riksbanken

Penningpolitiken den senaste tiden

Inflationen är för låg Årlig procentuell förändring 2 1,5 KPIF exklusive energi KPIF KPI 2 1,5 1 1 0,5 0,5 0 0-0,5-0,5-1 12 13 14 15-1 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB

Expansiv penningpolitik för att försäkra oss om att inflationen stiger Reporäntan har sänkts till 0,25 procent Vi köper statsobligationer Vi är beredda att göra mer

Ut- och inlåningsräntor Procent Källor: SCB och Riksbanken

Riksbankens balansräkning Miljarder kronor 700 700 600 +90 Värdepapper i SEK Sedlar och mynt 600 500 +90 Inlåning 500 400 400 300 Guld och valutareserv 300 Valutalån 200 200 100 Övrigt 100 0 Övrigt Tillgångar Eget kapital Skulder 0 Källa: Riksbanken

Goda förutsättningar för att inflationen ska stiga mot målet Årlig procentuell förändring Lågt ränteläge i Sverige Starkare konjunktur i omvärlden Svagare krona Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Orosmoln Centralbanker i otakt?? Låg inflation länge. Hur snabbt stiger inflationen?? Snabb förstärkning av kronan - en risk för inflationsuppgången Osäkerhet kring utvecklingen i omvärlden

Finansiell stabilitet

Fokus på huvuduppgifterna penningpolitik och finansiell stabilitet Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet

Riksbankens roll Ansvarar för sedlar och mynt Övervakar det finansiella systemet Fyra storbankerna Sköter betalningssystemet RIX Nödkrediter Lender of last resort

Nya sedlar och mynt K o m m e r i o k t o b e r 2015 K o m m e r i o k t o b e r 2016 2015 2016 2017 O g i l t i g a e f t e r d e n 3 0 j u n i 2 0 1 6 O g i l t i g a e f t e r d e n 3 0 j u n i 2 0 1 7

Bankerna centrala i systemet men banker är instabila Sparande Utlåning och finansiella problem kan spridas

Verktyg i stabilt läge förebyggande Internationellt arbete Samarbete med andra myndigheter Krisövningar Analys vad finns det för risker? Rapporten Finansiell stabilitet 2 gånger/år Dialog med bankerna

Stigande aktie- och huspriser Börsutveckling Index, 2009-01-02 = 100 Huspriser Index, 2005 = 100, säsongsrensad data Källor: Macrobond och Valueguard

Verktyg i en finansiell kris Olika möjligheter att snabbt tillföra likviditet Lån och valutareserv Lån mot säkerheter/minimala förlustrisker Centralbanken: Lender of last resort

Tack!