Å rlig Plan mot diskriminering och kra nkande behandling-ra daskolan La sa ret

Relevanta dokument
Å rlig Plan mot diskriminering och kra nkande behandling-ra daskolan La sa ret Fo renklad version

Klinteskolans fritidshem

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING RÅDASKOLAN 2018/2019

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Sanda skola. Läsåret Reviderad Jessica Nilsson, rektor Sanda skola

Likabehandlingsplanen är utformad i enlighet med Diskrimineringslag 2008:567 samt Skollagens 2010:800 kapitel 6.

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Skärsta friskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Vux Huddinge

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Örnsköldsviks Gymnasium

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2018, arbetsmaterial

LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Älgarås skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Älgarås fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Vällsjöskolan. Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Sofiaskolan

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildning Trosa Svenska för invandrare (SFI)

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kometskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för Hols skola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Komvux plan mot diskriminering, trakasserier och kra nkande behandling 2018

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium

Nybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola

Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MELLERUDS SÄRSKOLA 2017/2018

Likabehandlingsplan Strömstiernaskolan

Förskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling. Senast reviderad

Från januari 2009 regleras detta i såväl Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen (SFS 1985:1100) 14 a kap.

Likabehandlingsplan för Lindholmens Tekniska Gymnasium

Likabehandlingsplan i Laxå kommun på alla skolor

Likabehandlingsplan 2014 Augustendals förskola. Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för grundskola F-9 samt fritidshem

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan /15

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lagaholmsskolan Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling

Örnaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Möckelngymnasiet Degerfors. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Vux Huddinge

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår vision Ansvariga för planen Elevernas delaktighet Förankring av planen Utvärdering Främjande insatser...

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

S:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan

Förskolan Västanvinden

Likabehandlingsarbete

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

SSP Svenska skolan i Paris

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Broskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Å rlig Plan mot diskriminering och kra nkande behandling-ra daskolan La sa ret 2016-2017 Enligt elevenkäten (100 % svar) genomförd april 2016 upplever eleverna hög trivsel och trygghet på skolan. Elever tycker att det är bra att det biblioteket har nu öppet under lunchen. Tyvärr, finns det trakasserier ibland också på Rådaskolan oftast i form av otrevliga kommentarer och mycket tveksamma skämt. Elever från förberedelseklassen känner sig välkomna och upplever att de inte bli utsatta för rasistiska kommentarer eller för någon form av mobbning eller trakasseri. Däremot har det förekommit kulturkrockar mellan olika etniska grupper och syn på frigjordhet. Klassresan till Stockholm blev väldigt lyckad och det verkar så som om det inte förekom någon form av mobbning eller liknande på resan. Elever med någon form av funktionshinder (synskada t.ex.) verkar också trivas bra på skolan och de känner sig inte utsatta på något sätt. Ibland glömmer eleverna att det finns något handikapp t.ex. när man springer i korridorerna och inte tänker på att det finns elever som har dålig syn. Det vore bra om lärarna påminner sina klasser med jämna mellanrum att vara särskilt omtänksamma och försiktiga när de rör sig på skolan. I nuläget kan man inte säga vilka områden på skolan är farligare än andra, men matsalen anses som jobbigast. Problemet är att många elever vistas där samtidigt och en del elever upplevs som gapiga. Även om det finns många vakter är det ofta mycket högljutt och det kan kännas jobbigt att vara där. Skolgården anses också som lugn men en del mopedkörning förekommer. Det saknas bra möjligheter att sätta sig. Ett önskemål är att ha flera bord, bänkar etc. En vollybollsplan har iordningsställts. Ordningsreglerna anses som bra och vettiga men det kan vara oroligt och stökigt i klassrummet ändå. Eleverna säger att det beror helt enkelt på vilken lärare som undervisar och vilka ämnen det handlar om vissa lektioner är mer omtyckta än andra. 1. Förankringsprocessen För att planen ska bli ett kraftfullt verktyg för elevernas trygghet måste den vara känd hos eleverna, vårdnadshavare och personalen. Alla i verksamheten behöver veta att den finns och vad som står i den! Förankring hos elever, vårdnadshavare och personal sker genom att vi använder redan etablerade informationskanaler som klassråd, veckobrev, webbplats, föräldramöte och personalmöten (2 ggr/år). Se till att personal vet hur de förväntas agera vid till exempel ett misstänkt fall av trakasserier eller andra kränkningar. Rektor leder detta och markerar att detta är en viktig fråga för hela skolan. 1

2. Konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningar Kartläggningen sker genom en elevenkät, genom observationer av personal samt genom systematik kring trygghetsärenden 1 som utreds. Dessutom görs en analys av de tillbudsrapporter som gör för att se vilka tendenser avseende detta område som kan utläsas. Läsårsvis görs dessutom en utvärdering med personalen. Information kring rutiner, sociala och lokalmässiga aspekter på skolans status - vad gäller arbetet mot diskriminering och kränkande behandling utgör en del av kartläggningen. Vad som kartläggs: Diskrimineringsgrunder Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Övriga kränkningar Skolans rutiner Resultat har inkommit kring följande: Kön och etnisk tillhörighet: Kartläggningen visar att en del konflikter kan kopplas till attityder kring olika etnisk tillhörighet. Åtgärd: Balans mellan utmanande verksamhet (undervisning och samarbeten inom organiserade former) och trygghetsskapande vuxenstöd i form av rastvärdar. Utveckla samverkansformer med ungdomsplatsen Stinsen. Ansvar: Värdegrundsansats inom all undervisning vad gäller innehåll och organisation. Undervisande lärare. Rastvärdar. Rektor ansvarar för instruktioner och schema. Övriga kränkningar: En beskrivning av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, med ansvarsfördelning, uppföljningsrutiner och utvärderingsrutiner. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i er verksamhet. Förebyggande mål och åtgärder motiveras delvis av vad som kommer fram i en kartläggning. Insatser för att förebygga Diskriminering Roterande tematiskt arbete där de kartlagda diskrimineringsgrunderna skall bearbetas under en treårscykel för att komplettera det som naturligt kommer in i skolans kursplanearbete. Urval, innehåll och aktiviteter kommer att påverkas av vad som kommer fram under kartläggningarna. Från 2015: Tema 7,8,9 mänskliga rättigheter * Diskrimineringsgrunderna * Främlingsfientlighet * Könsöverskridande uttryck * Sexuell läggning Åk 7 Barnkonventionen, barnarbete, rättssäkerhet Åk 8 medborgarrättsrörelsen, etnisk ursprung, rasism, nationalism, imperialism 1 Trygghetsärenden är skolans benämning på ärenden som utreds med anledning av att elever kan ha utsatts för kränkning eller diskriminering. Dessa ärenden skall också rapporteras till rektor och till huvudmannen via förvaltningschef. Detta görs med blankett Trygghetsärende Rådaskolan 2

Åk 9 migration, flyktingar, invandring, minoritetsgrupper, diskrimineringsgrunder, FN:s mänskliga rättigheter - repeteras varje temaår Gruppövningar, parövningar Alt. 1 SO-lärarna håller i temadelarna övriga täcker upp för dem i schemapositionerna Alt. 2 Förbereder material för andra lärare/kontaktlärarna Insats: Gemensamma rutiner kring lektioner, bemötande, stöd, bedömning, betyg och beslutsfattande för att individuella perspektiv skall tas. Övriga insatser: Kön Könsidentitet eller köns uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder 3. En beskrivning av insatserna för att främja likabehandling, med ansvarsfördelning, uppföljningsrutiner och utvärderingsrutiner Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Utflyktsdagar klass- och årskursvis med kontaktlärare under läsårstuppstart för att stärka relationer och tolerans. Ansvar: Kontaktlärare (augusti-september) Uppföljning: Klassrådsdialog (september-oktober) Utvärdering: Personalkonferens (1:a i november) All personal rör sig bland eleverna bl.a. vid elevkaféet och verkar för ett positivt klimat genom värme och engagemang. Personal som deltar i detta den första rasten varje dag bjuds på fika. Ansvar: Rektor och skolvärd bjuder in. (Hela året) Uppföljning: Rektor och skolvärd. (november) Utvärdering: Personalkonferens. (1:a i december) Hålla Plan mot diskriminering och kränkande behandling aktuell genom upprepad information på vår hemsida. Ansvar: Skolexpeditionen 4. Rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Kontaktlärare, kurator och rektor kan alltid kontaktas om man vill anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vid anmälan är det lättare för de som skall arbeta med ärendet om du så tydligt som möjligt beskriver vad som hänt, vem som drabbats och om du vet vem det är som du vet gjort något. Vet du inte vem så är det ändå bra att anmäla. 3

Använd gärna blanketten: Anmälan av Trygghetsärende. Det finns en brevlåda vid skolans expedition märkt EXP som kan användas. Du kan också ringa kontaktlärare, kurator och rektor så kan de ta emot anmälan. Om du upplever att du ej får hjälp kan du vända sig till kommunens förvaltning och använda länken för synpunkter och klagomål: http://www.mellerud.se/skola-och-barnomsorg/synpunkter-och-klagomal/ 5. Rutiner för hur personalens respektive rektorns anmälningsskyldighet ska fullgöras Om händelsen iakttas av personal eller om de på annat sätt får vetskap om händelsen skall de genast göra vad de kan för att stoppa händelsen. De bör snarast anmäla händelsen till rektor och kontaktlärare med blankett Anmälan av trygghetsärende. Klasslärare och skolkurator informerar skriftligen ansvarig rektor (eller rektors ersättare vid vakans) med en kopia av ifylld dokumentation Trygghetsärende. Denna dokumentation diarieförs, arkiveras och skickas till huvudmannen via förvaltningschef. Detta bör ske skyndsamt. Anmälan bör inkomma till huvudmannen senast följande arbetsvecka. 6. Rutiner för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras 1) Om händelsen iakttas av personal skall de genast göra vad de kan för att stoppa händelsen och de bör snarast anmäla händelsen till rektor och kontaktlärare. Med blankett Anmälan av trygghetsärende. 2) Iakttagande eller kontaktad personal ev. med hjälp av kontaktlärarna eller personal ur elevhälsan. Skall samtala snarast med den drabbade eleven och utreder händelsen ur dennes perspektiv. Detta är ett uppdrag som åligger personalen, givet av rektor. Dokumentation med blanketten Trygghetsärende. (Detta är ett utredningsuppdrag som rektor gett och är en förlängning av huvudmannens skyldighet att utreda) Anmäl ärendet avidentifierat till förvaltningen, huvudmannens representant. 3) Kontaktlärarna och ev. skolkurator eller i förekommande fall annan ur elevhälsan samtalar med den eller de elever som utpekats ha utfört kränkningen. Utredning får på så sätt fler perspektiv. Dokumentation skall ske enligt blankett Trygghetsärende. a) Elevernas vårdnadshavare kontaktas av den utredande personalen. b) Information ges skriftligen till ansvarig rektor med en kopia av ifylld dokumentation Trygghetsärende. Denna dokumentation diarieförs, arkiveras och skickas till huvudmannen via förvaltningschef. 4) Rektor/Skolkurator lyfter ärendet i elevhälsan. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. Elevhälsan finns till förfogande för de inblandade. 5) Rektor har det övergripande ansvaret för att samtal och utredning genomförs enligt ovan och om ytterligare samtal, samt djupare utredning krävs. 6) Om trakasserier och eller kränkningar har förekommit, ska alla inblandade ges möjlighet att få insikt i sin egen roll och därigenom få möjlighet att reflektera kring sitt beteende. Under samtalet markeras tydligt att trakasserier och eller kränkningar inte accepteras och att detta ska upphöra omedelbart. 4

7) Uppföljande samtal ska ske med de inblandade. Inledningsvis 1-2 ggr/vecka. 8) Övervägande om eventuell anmälan till polis, socialtjänst och eller arbetsmiljöverket ska göras. 9) Rektor beslutar om övriga disciplinära åtgärder. 10) Om skolans personal trakasserar eller kränker kontakta alltid rektor eller huvudman. 11) Om externa aktörer, på exempelvis praktikplatser, trakasserar eller kränker elever kontakta alltid rektor som beslutar om vidare åtgärder. 5

Då händelsen gäller elevers agerande Skyldighet att utreda - Trygghetsärende Skyldigheten att utreda gäller så fort det kommer till skolans kännedom att det förekommer kränkningar eller att en elev upplever sig vara utsatt för kränkningar. Det är viktigt att en elev tas på allvar, när han eller hon påtalar att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling i någon form. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig trakasserad eller kränkt och den eller de som kan ha utfört kränkningarna. Först när alla inblandade elever har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler elever samt personal. Skolans insatser inom ramen för utredningen bör alltid dokumenteras. Åtgärdsprogram Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att utreda de inblandade elevernas stödbehov och utarbeta åtgärdsprogram. I kapitel 3 6-12 i skollagen (2010:800) finns det bestämmelser som rör utredningen av elevers stödbehov och åtgärdsprogram. Det kan vara aktuellt att utarbeta åtgärdsprogram för såväl den utsatte eleven som för den eller de som utfört kränkningen. Även eleven som kränker kan ha en problematisk skolsituation. Skolan behöver också möta hennes/hans behov. Disciplinära åtgärder Vid allvarliga fall av trakasserier och/eller kränkande behandling kan det bli aktuellt med disciplinära åtgärder gentemot de elever som har utfört kränkningarna. Åtgärderna får dock inte strida mot bestämmelserna om disciplinära åtgärder i kapitel 5 i skollagen (2010:800). Disciplinära åtgärder får inte användas i bestraffningssyfte. Åtgärderna får inte heller inskränka elevens rätt till utbildning. De åtgärder som vidtas ska vara rimliga i förhållande till syftet och till omständigheterna i den aktuella situationen. Om eleven är minderårig måste åtgärderna vidtas med hänsyn till barnets bästa. Exempel på tillåtna åtgärder i de obligatoriska skolformerna är tillfällig utvisning från lektion, kvarsittning, skriftlig varning, tillfällig omplacering och avstängning. Tillfällig omplacering bör bli aktuellt först när skolan har gjort en utredning och åtgärderna utifrån den inte haft någon effekt. Endast i akuta situationer kan ett undantag göras och en tillfällig omplacering kan genomföras utan utredning. Avstängning får endast ske i samband med mycket allvarliga situationer, t.ex. om det förekommit så grovt våld så att skolan måste anmäla till polisen och/eller arbetsmiljöverket. Avstängningen i de obligatoriska skolformerna får bara gälla till dess att skolan hinner utreda vilka andra åtgärder som kan behövas och får inte pågå längre än en vecka i taget och max två veckor under ett läsår. I varje enskilt fall bör det också bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter, såsom de sociala myndigheterna eller polisen. 6

Då händelsen gäller personals agerande Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för de anställda att utsätta ett barn eller en elev för trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller för alla tänkbara former av kränkningar. Barn och elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Det är viktigt att skolan agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn eller elev upplever sig kränkt av en personal. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion bör ansvara för en sådan utredning. Personal som får reda på/uppmärksammar Ingripa skriva tillbudsrapport Kontaktläraren som får information vid utvecklingssamtal eller liknande skall skriftligen informera rektor. Handläggning - Policy om klagomål på personal Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. I den mån klagomålen gäller kränkande behandling av barn/elev och är av sådan art att de kan leda till disciplinåtgärder ska förvaltningschefen alternativt personalchefen informeras. Om möjligt ska detta ske innan utredning påbörjas. I lagen om anställningsskydd (LAS) finns en rad arbetsrättsliga åtgärder som arbetsgivaren kan vidta mot arbetstagare som misskött sig och utsatt någon för trakasserier eller kränkande behandling. De åtgärder som kan bli aktuella är: Varning (enligt LAS 30 ) Omplacering (enligt LAS 7 ) Uppsägning (enligt LAS 7 ) Avsked (enligt LAS 18 ) Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder kan vidtas ska den anställdes eventuella fackliga organisation kontaktas. Arbetsgivare som vidtar arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd för att stävja trakasserier eller kränkande behandling bör erbjuda henne eller honom stödsamtal. 7. En beskrivning av hur elever ska medverka och har medverkat i det främjande/förebyggande arbetet. Remiss till elevrådet under ht 2016. Klasslärare lyfter likabehandlingsplanen på klassråden under aug/sept. På klassråden samtalar man om det förebyggande arbetet och kommer med förslag som lyfts på elevråd och med rektor. 7

8. Checklista & Handlingsstöd Exempel på områden som bör ses över: Ordningsregler Stöder skolans ordningsregler skolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling? Förhindrar skolans ordningsregler eleverna att bära religiösa attribut som huvudduk, kippa och turban inomhus? I så fall bör vi se över era ordningsregler. Skolmat Kan alla elever äta skolmaten oavsett till exempel allergi eller religion? Skolresor, raster och fritids Kan alla elever delta vid skolans skolresor, raster, friluftsdagar och fritidsverksamhet oavsett till exempel kön, religion eller funktionsnedsättning? Rutiner för akuta åtgärder Hur bedömer elever, vårdnadshavare och personal att skolans rutiner för ingripanden i akuta situationer fungerar? Efterlevs rutinerna? Behöver de revideras? Vet alla anställda hur de ska agera om de bevittnar att elever blir trakasserade eller utsatta för kränkande behandling? Känner elever och vårdnadshavare till skolans policy om trakasserier och kränkande behandling? Hur många av eleverna vet vilka de kan vända sig till på skolan om de själva blir utsatta för kränkningar eller om de blir vittnen till att andra blir utsatta? Hur fungerar rutinerna för uppföljning? Hur fungerar rutinerna för dokumentation? Efterlevs dem? Betyg och examination Hur kan skolan arbeta för att säkerställa att elevers kön, könsidentitet eller köns uttryck, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller funktionsnedsättning inte ska påverka bedömningen i samband med betygsättning och rättning av prov? Praktik Diskrimineringsskyddet omfattar också elever på praktik. En skola får till exempel inte diskriminera en elev när det gäller att hitta lämplig praoplats. Detsamma gäller för så kallad arbetsplatsförlagd utbildning. Det är därför viktigt att granska skolans arbetssätt vid fördelning av praktikplatser i samband med kartläggningen. För sådan diskriminering och trakasserier som inträffar på praktikplatser under förhållanden som skolan inte kan bestämma över ansvarar arbetsgivaren. Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Gemensam uppfattning Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan ska reagera på. Uppsikt och närvaro Personal har god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid, till exempel genom rast-/ vaktschema som baserar sig på kunskap om vilka platser som eleverna upplever som otrygga. Skolan undersöker regelbundet om det finns elever som är utsatta för trakasserier och kränkande behandling. 8

Någon att prata med Alla elever har någon vuxen på skolan de med förtroende kan vända sig till om de eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Engagera er i vad som händer utanför skolan Skolan engagerar sig i trakasserier och kränkande behandling som sker mellan eleverna utanför skolan, till exempel om det förekommer nätmobbing eller mobbing via sms. Ansvar 9. Ansvar Rektors/skolledningens ansvar Att personal, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling ej är tillåten på skolan. Att nya elever och nyanställd personal ges tillgång till likabehandlingsplanen. Att likabehandlingsplan upprättas och utvärderas varje år i samarbete med elever och personal. Uppföljning och utvärdering ska ske varje hösttermin och redovisas i likabehandlingsplanen. Att se till att utredning, åtgärder och dokumentation sker enligt skolans rutiner om det kommer till skolans vetskap att diskriminering eller kränkande behandling förekommer. Att, beroende på kränkningens art, göra en anmälan till socialtjänsten och/eller en polisanmälan. All personals ansvar Att aldrig acceptera negativt beteende eller kränkande behandling, t ex slag, knuffar, utfrysning, öknamn och grimaser, inte heller skadegörelse. Att vid varje enskild kränkning göra en bedömning av allvaret i kränkningen. Att hålla uppsikt över de platser elever vistas på. Att sätta tydliga gränser och omgående reagera på konflikter, bråk och nedsättande kommentarer. Att sätta eleven i centrum och vara tydliga förebilder för det sociala klimatet på skolan. Att arbeta för att pojkar och flickor ges lika stort utrymme i undervisningen. Varje lärare tar ansvar för att fördela taltid lika mellan könen. Elevernas ansvar Att påtala diskriminering och kränkande behandling för någon vuxen. Att följa skolans trivselregler. Att ta ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. 9

Bilaga 1 Diskrimineringsgrunder De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Med könsöverskridande identitet menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet. Eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ord och begrepp Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det skall röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att man behandlar alla lika och därmed missgynnar någon. Detta kan ske genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund. Detta så vida inte bestämmelsen kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Likabehandling innebär att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika (se indirekt diskriminering.) Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker någons värdighet. 10

Bilaga 2 Ordningsregler för Rådaskolan 16-17 På Rådaskolan visar vi respekt för varandra och skolans miljö. Vi mår alla bättre av en trivsammare miljö och arbetsplats. Vi kommer i tid till lektioner Vi ansvarar för vårt arbetsmaterial. Vi tar ansvar för skolans inredning och skräpar inte ner. Vi parkerar fordon på anvisade parkeringar. Vi bär inte ytterkläder på lektioner eller i matsalen. Ingen har ytterkläder på sig under lektionstid eller i matsalen på grund av hygieniska skäl och säkerhetsskäl. Om det är kallt i ett klassrum kan läraren avgöra om det är tillåtet att ha ytterkläder på sig. Mobiltelefon, surfplattor får endast användas om läraren ger tillåtelse Mobiltelefoner, surfplattor eller liknande får endast användas för att vi ska få ett bra arbetsresultat. Om föremålen stör undervisningen får läraren ta hand om det. Föremålet kan lämnas tillbaka efter lektionen, skoldagen eller inom fyra dagar. Vid omhändertagande skall hemmet kontaktas och det gäller mer än en lektion. Vi äter och dricker på raster. En lärare kan tillåta att eleverna får ha med något att äta och dricka vid särskilda tillfällen som långa prov, en trivselaktivitet, film eller liknande. Besök av utomstående på Rådaskolan Rådaskolan är ingen allmänplats. Vill någon utomstående vara på skolans område krävs tillstånd av rektor som behöver veta det någon vecka innan det är aktuellt. Rökning och snusning är förbjuden under skoltid och inom skolans område. I Sverige finns en 18 årsgräns för tobak och enligt lag är skolans område en tobaksfri zon. Följ skolans ordningsregler för allas arbetsro och ökat resultat Följer du som elev inte ordningsreglerna sker stegvis att: 1. Samtalar personalen med dig om detta 2. Dina föräldrar kontaktas 3. Du får en skriftlig varning, vilket är allvarligt. Reviderat Mellerud inför läsåret 2016/2017 Robert Olsson Rektor 11

Blankett: Anmälan av trygghetsärende Diarienr: (fylls i av skolan) Den utsatte eleven/personen: Klass: Kontaktlärare: Datum: Anmälare: Anmälares telefonnummer: Anmälares e-postadress: Anmälan gäller, enligt mig, i första hand: Kränkande behandling Diskriminering Trakasserier Person eller personer som utfört handlingen: Tidpunkt, plats och situation: Personer som såg vad som hände, utöver den utsatte: Beskrivning av händelse: 12

Blankett: Trygghetsärende Utredning Diarienr: (fylls i av skolan i förekommande fall samma som Anmälan av trygghetsärende ) Den utsatte eleven/personen: Klass: Kontaktlärare: Datum: Anmälare: Anmälares telefonnummer: Anmälares e-postadress: Anmälan gäller, enligt mig, i första hand: Kränkande behandling Diskriminering Trakasserier Part 1 (den enligt anmälan utsatte): Tidpunkt, plats och situation: Beskrivning av händelse: Händelsen upplevs av parten som en: Enkel konfliktsituation Kränkande behandling Diskriminering Trakasserier Beskrivningen ger anledning att befara koppling till diskrimineringsgrund 2 : Part 2: Tidpunkt, plats och situation: Beskrivning av händelse: Händelsen upplevs av parten som en: Enkel konfliktsituation Kränkande behandling Diskriminering Trakasserier Beskrivningen ger anledning att befara koppling till diskrimineringsgrund: Part 3: Tidpunkt, plats och situation: Beskrivning av händelse: Händelsen upplevs av parten som en: Enkel konfliktsituation Kränkande behandling Diskriminering Trakasserier Beskrivningen ger anledning att befara koppling till diskrimineringsgrund: Vårdnadshavare informerade part 1 Vårdnadshavare informerade part 2 Vårdnadshavare informerade part 3 Rektor, eller dennes ersättare, har gjort anmälan till Huvudmannen genom Förvaltningschef Beslutad ppföljning och åtgärd: Ett uppföljande möte inom en vecka; Möte med vårdnadshavare; ÅP; Disciplinära åtgärder Serie av uppföljande möten; Kommentar: Övrigt: 2 Diskrimineringsgrunderna är: Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder 13