Språk-, läs- och skrivutveckling i förskolan Uppsala universitet Oscar Björk Oscar.bjork@edu.uu.se
Vad är språk? - Funktionellt i relation till våra sociala syften - Sociosemiotik (Systemisk-funktionell lingvistik) - Mer än bara det talade eller det skrivna - Kommunicera = göra gemensamt, en person delger andra något, ömsesidigt utbyte. - En text, flera tolkningar
Saftblandaren
Innehåll i föreläsning Barns kulturella och sociala erfarenheter av tal- och skriftspråk i möte med förskolan, förskoleklass och grundskolans första år - Utvecklingsekologi - Habitus - Emergent Literacy - Literacy - Multimodala texter - Det språkutvecklande tredje området
Språket är funktionellt per definition Sociosemiotik Systemisk-funktionell lingvistik, SFL (Holmberg & Karlsson 2006) Språkets tre metafunktioner. Språket: upprätthåller och skapar relationer berättar om någonting har en viss form Wittgenstein: The limits of my language mean the limits of my world Ett funktionellt språk har en oundviklig relation till den omgivning i vilken det utvecklats
Text i kontext (Halliday 2014) Kultur Situation Text (det barnen säger)
Kultur Förskola
Läsa mysigt
Min forsknings exempel: Vilka världar skapas i barns tidiga skolskrivande? Berättelser Faktatexter
En systematisk lyhördhet i förskolan?
Titta ner i ryggsäcken!
Språket uttrycker barnens Vanor från familjen, under uppväxten Inristade i kroppen, sitter i ryggraden Produkt av människans historia Påverkar språkbruk, ordförråd, grammatik, normer, värderingar, seder etc. Bidrar till att forma identitet och syn på världen habitus Varje människas Habitus är unik och en produkt av en familjs historia Bourdieu (1997)
Barns språkliga ryggsäckar Har inget med barns språkliga eller kognitiva förmågor att göra Påverkar barns literacyutveckling och senare skolframgång. Skolan: Kunskaper i det lästa och skrivna språket har hög prioritet (Heath 1983, i Riddersporre & Bruce 2014)
Emergent Literacy De skriftspråkliga färdigheter som långsamt kommer upp till ytan hos barn färdigheter man kan uppmärksamma långt innan barnet förstår vad hen läser eller skriver (Eriksen Hagtvet, 2004)
Titta pappa, min bokstäv
Ex. Emergent literacy
Att arbeta med Emergent literacy Trollets förskola, Kalmar (ur tidningen Modern Barndom)
Uppmuntrande miljöer: Du kan fortsätta prata så kan jag vila lite
Social aktivitet Literacy Olika former av literacy som vi använder oss av, förknippade med olika områden i livet. Literacy-praktiker återfinns i bredare sociala sammanhang. Grundas på ett system av symboler, till för att kommunicera med andra. En del av vårt sätt att tänka. Medvetande, attityder och värderingar i förhållande till literacy - styr vårt handlande. Har en personlig historia. Våra individuella liv innehåller många literacy events ända sedan barndomen. Ett literacy events har också en social historia. Rådande praktiker skapas av det förflutna. (David Barton,1994)
Multimodala texter
Högläsning, Bilderböcker Faktaböcker Exempel på literacy som krävs i Serietidningar, andra tidningar TV- och film (textremsa, tecken, symboler) Text på t-shirts Sångtexter, noter t.ex. hem och förskola Datorer, dataspel, Ipads, mobiltelefoner (ikoner, text + bild), tangentbord, Leksakskataloger Text på förpackningar, reklam
Didaktiken: Ett tredje område Barns intressen och erfarenheter Innehåll i verksamheten Tredje område Målen för verksamheten Lpfö
Utformandet av det tredje området: systematisk lyhördhet? Högläsning (Damber & Nilsson 2015) Barnens erfarenheter interageras med berättelsen Prata om det som sker i vardagen Literacy events Utmanar och utvecklar barnets normföreställningar Sång/ramsor Barns preferenser Inte minst: Leksaker och lekar
Leksaker som en väg in i skriftspråket Ingår ofta i nätverk av andra saker t.ex. TV-program serier, böcker, dataspel (Fast, 2007) - Babblarna - Daniel Tiger - Greta Gris - Frost - Pippi Långstrump - Cars - Lego - Pokémon
Berättelsen om Ash och Pokémon Huvudperson ställs inför en konflikt/ett problem ger sig ut i världen för att lösa problemet Exemplet Pokémon möter någon (el. några) märklig, mystisk varelse som behandlar personen väl får gåva som tack blir testad och får glädje av gåvan fienden blir straffad huvudpersonen blir belönad (giftermål, visdom, pengar ) (Fast, 2007)
Exemplet Pokémon källa till lärande? eller gör barnen till offer för kommersialism och marknadskrafter?
Lekens betydelse för De sociala lekreglerna: Samförstånd Ömsesidighet Turtagande språkutvecklingen Lek och språk existerar på liknande villkor där det ömsesidiga samspelet och kommunikationen utgör grunden (Bruce, 2010) Ostrukturerad lek = ett fundament för barns lärande. (Dyson 2009)
Lekens betydelse för språkutvecklingen Skapa goda förutsättningar för lek i förskolan: Pedagogers förhållningssätt Miljö för lek, rum och variation av material, Barns delaktighet (initiativ!) i att skapa detta. I lek och samspel med andra övar barnet språkförmågan övar sig att förstå och göra sig förstådd. Språkförmågan inträdesbiljett till leken. Lek och språk ömsesidigt beroendeförhållande.
Rolleken och språkutveckling Rollekar tvingar barn att använda det talade språket. De utvecklar ett representerande språk: Yttranden för att visa rollidentitet: Nu var du mamman och jag pappan, Moa var barnet och Sixten var vår hund Yttranden för att uttrycka lekens delar på symbolisk nivå: Nu ringer jag på min mobil (en kloss) Yttranden som ersätter handling: Jag hade varit på jobbet och är jättetrött (lägger sig i sängen ). Yttranden med en iscensättande funktion: Nu säger vi att vi är hos doktorn.
Problem(?): Rolleken/Habitus Orden knyts inte bara till verklighetens föremål och händelser utan till de inre bilderna av dessa. Språket frigör oss från här och nu om det väcker föreställningar och inre bilder. (erfarenheter som bidrar till fantasi) Hur påverkar ett barns habitus?
Uppsala universitet Oscar Björk Oscar.bjork@edu.uu.se Frågor?
Språk-, läs- och skrivutveckling i förskolan Uppsala universitet Oscar Björk Oscar.bjork@edu.uu.se