GR Utbildning Utbildningsutvärdering av GRs Vuxenutbildningsavtal Etapp 1 (2004-2005) Augusti 2005
2005-08-22 Utbildningsutvärdering av GRs Vuxenutbildningsavtal Etapp 1 (2004-2005) Inledning Detta är en utvärderingsrapport av utbildningarna inom GR Utbildnings samverkansavtal inom vuxenutbildning och avser den första etappen, Etapp 1 (2004-2005). Utvärderingen har genomförts av Helena Jonsson på uppdrag av GR Utbildning och kontaktperson har varit Peter Holmström. Arbetet har letts av en utvärderingsgrupp bestående av Tomas Mjörnheden, Göteborg, Pehr Lagerstedt, Lerum, Håkan Gustavsson, Mölndal, Anders Jelmbark, Tjörn, samt Peter Holmström, GR. Syftet har varit att utvärdera hur de tio utbildningarna (en viss utbildning har genomförts i fyra kommuner) i samverkansavtalet uppfattats av de berörda, d.v.s. de studerande, lärare och rektorer. De utbildningar som avses är Design i Lerum, Friskvårdsterapeut i Ale, Funktionshinderprogrammet i Göteborg, Hälso- och sjukvårdsdokumentation i Partille, Kock Restaurang/Storhushåll i Göteborg, Påbyggnadsutbildning inom förskolan 1 i Göteborg, Mölndal, Partille och Stenungsund samt Transport på Tjörn. Sammantaget har det funnits drygt 120 regionrekryterande platser under Etapp 1. Utbildningen inom Hälso- och sjukvårdsdokumentation i Partille har startat våren 2005 och kommer att avslutas först under hösten 2005, varför denna utbildning inte finns med i föreliggande utvärdering. Detta bör has i åtanke när de jämförande siffrorna studeras. Det är alltså nio utbildningar och 36 intervjuer som har genomförts. Utvärderingen har genomförts genom intervjuer och arbetet har utförts under perioden juni - augusti 2005. Parallellt med detta arbete har genomförts en utvärdering av hur processen med att ta fram samverkansavtalets första etapp uppfattats av de berörda; beslutsfattare, förvaltningschefer och ansvariga för vuxenutbildningen, samt hur dessa har sett på samarbetet i denna etapp (Processutvärdering av GRs Vuxenutbildningsavtal Etapp 1, 2005-08-12). En intervjuundersökning genomfördes i januari 2005 av en enskild utbildning (friskvårdsterapeututbildningen) inom avtalets Etapp 1 (Utbildningsutvärdering av GRs Vuxavtal Etapp 1 Friskvårdsterapeut, Jan 2005). I framställningen nedan presenteras uppfattningar från arton studerande, nio lärare och nio rektorer från de olika utbildningarna. Intervjupersonerna (rektorer) har utvalts av utbildningscheferna och rektorerna har i sin tur valt ut vilka lärare (de som varit mest ansvariga i respektive utbildning) som varit lämpliga att intervjua. De studerande har valts ut slumpvis, genom att befinna sig som nummer tre uppifrån och nummer tre nerifrån på klasslistan. De frågor som alla har besvarat finns bifogade längst bak i materialet. Texten inleds med de studerandes röster och följs därefter av lärarnas och till sist rektorernas. Sist i framställningen följer avsnittet Reflexioner, där några centrala tankar lyfts fram. 1 Av språkliga skäl kommer de som varit inblandade i någon av dessa utbildningar att kallas för barnskötare i framställningen. 1
De studerandes synpunkter Skäl för att söka utbildningen Vad de studerande gjorde innan de började på utbildningarna är givetvis mycket varierande. Generellt kan ändå sägas att de flesta sökt utbildningen för att de var intresserade eller att det var inom det området de vill arbeta. Många har redan arbetat inom studieområdet, t ex kock eller inom förskola, men har velat gå vidare och få mer djupgående kunskaper, papper på vad de kan, högre lön och i många fall en tillsvidareanställning. Andra har sysslat med helt andra saker innan de började sin utbildning; de har exempelvis studerat, varit arbetslösa eller arbetat inom något helt annat område som de inte har velat fortsätta inom. Ett par personer har bytt verksamhet p.g.a. arbetsskada och några har valt utbildningen för att kunna fortsätta med studier på högskola/universitet. Flera studerande, i synnerhet de äldre, lyfter fram det positiva med att utbildningarna är korta (ekonomin). Hur kunskapsinnehållet i utbildningen har kunnat påverkas med hänsyn till förkunskaper, intresse och syfte med att gå utbildningen På frågan om de studerande tycker att de har kunnat påverka kunskapsinnehållet i utbildningarna finns svar, alltifrån Ingenting! till Det är perfekt individanpassning, så ja, jag har påverkat. De flesta säger dock att de har önskat mycket och i de flesta fall fått gehör. Några menar att de varit fria att påverka, men inom vissa ramar eller att de kunnat påverka, men bara om hela gruppen vill. De som har varit helt nya inom sitt område tycker att det har varit svårt att påverka eftersom de inte visste riktigt vad de kunde påverka. Någon har inte studerat på länge och säger: Jag har nog kunnat påverka mer än jag förstått förrän nu. Jag har inte suttit på skolbänken på trettio år. Det har tagit lite tid för mig att fatta att jag kunnat påverka. En av arton studerande uppger att det har varit möjligt att validera sina kunskaper. (Fler har ju kanske erbjudits men det är bara en som har gjort det.) Åtta av arton studerande säger att de har haft möjlighet att fördjupa sig inom något område under utbildningens gång. Flera av de studerande som svarar nej på frågan, menar att det beror på att utbildningen har varit antingen för bred eller att tiden har varit för kort. Hur tider för lektioner, handledning, gruppövningar, praktik och studiebesök har passat Tiderna för lektioner, handledning, gruppövningar, praktik och studiebesök har passat de flesta (13 av 18) bra eller väldigt bra. Några (5) svarar att de har passat någorlunda. Det har alltid rört sig om dagtid, med undantag för någon kvällstid eller helgundervisning, men de har då kunnat ta ledig någon annan dag i veckan. Praktiken har haft varierande tider beroende på var man varit. Flera studerande menar att det har varit bättre att genomföra praktiken i ett sträck, och inte två eller tre dagar kontinuerligt per vecka. Möjlighet att påverka studietakten Ungefär hälften av de studerande tycker att de har kunnat påverka studietakten på ett eller annat sätt. De som anser att de inte har kunnat påverka, menar ofta att detta berott på tidsbrist: Jag har inte påverkat. Det har varit fullt upp; det finns ingen tid till det, och en annan 2
studerande säger Jag är singel, så det är inga problem. Ett par studerande säger att de hade velat göra hela utbildningen snabbare, men att det inte har funnits möjlighet till det. Fjorton av arton studerande meddelar att det inte funnits möjlighet att studera på deltid. Resterande fyra säger att det inte erbjudits deltidsstudier. Elva studerande informerar om att det inte har varit möjligt att studera delar av utbildningen, medan sju säger att det har funnits möjlighet. Nio studerande har kunnat behålla sitt arbete. Lika många studerande har inte haft möjlighet till detta. Några studerande har arbetat två till tre dagar i veckan parallellt med studierna. De uppger att det har varit enormt pressat, men att det har varit möjligt. Andra menar att det är totalt omöjligt att arbeta parallellt. Flera har arbetat extra kvällar och helger. Det finns även de som har fått tjänstledigt från sina arbeten och flera av de studerande hade inget arbete innan de startade utbildningen. Möjlighet att välja plats för studierna Undervisningslokalerna (18) Lär/studiecentrum (4) Bostaden (10) Arbetsplatsen (0) Andra platser som nämns är praktiken, bibliotek, datorrum. Två utbildningar har arbetat i portal. En studerande säger: Vi har jobbat jättemycket i portalen. Det har varit väldigt kämpigt på grund av att jag inte är datakunnig. Trots att det har varit jobbigt har det varit ok. Men de flesta uppger att de inte har arbetat alls i någon portal. Två studerande säger att de inte vet om de har jobbat i en portal, vilket de antagligen då inte har gjort. Många elever frågar även intervjuaren vad en portal eller virtuell miljö är för något. Mail tycks dock ha använts flitigt i alla utbildningarna. Former av stöd för lärandet som passat bäst Handledning (14) Undervisning i lektionsform (9) Föreläsningar (5) Gruppövningar (4) Studiebesök (3) Praktik (10) Webb eller IT (0) Annat (0) Hur utbildningen kan påverka det framtida yrkeslivet På vilket sätt studerandena bedömer att utbildningen kan komma att påverka sitt framtida yrkesliv är en central fråga. Här lyfts några röster fram: Det har den redan gjort. Jag har fått jobb. Jag börjar direkt när jag har fått körkortet, men jag måste fylla 21 först. Jag byter jobb. Jag har fått självförtroende. Jättemycket! Jag håller på att få en fast tjänst inom precis det jag ville. 3
Jag kommer att få högre lön. Det påverkar allt. Jag tänker på ett helt annat sätt nu. Min dröm är att använda allt jag lärt mig nu och att jag fort kommer ut i arbetslivet. Som synes är det många positiva röster som kommer fran när det gäller de studerandes framtida yrkesliv. Men en grupp som uttryckt en del oro är barnskötarna: I min kommun är det uttalat att barnskötare inte ska få förskoletjänster. De kan inte ha tänkt. Man börjar undra hur politikerna har tänkt faktiskt; det verkar ju inte finnas något behov av barsnkötare. Det hade varit mycket bättre om samhället hade stöttat en utbildning för förskolelärare i stället. Med tanke på att kommunen sagt att man bara ska anställa förskollärare undrar jag om jag har gått och utbildat mig till arbetslöshet eller till timvikarie. Det kommer att påverka mycket. Jag vill ju ha en fast tjänst. I min kommun är det okej att söka både förskoletjänster och barnskötartjänster. Det är bra. 4
Lärarnas synpunkter Hur informationen om vad det innebär att utbildningen är regionrekryterande har genomförts Lärarna har informerats på olika sätt och det vanligaste är att arbetsledaren har informerat dem. Men vissa har även nämnt; studierektorn, kurser inom projektet Reflex och den gemensamma lärargruppen (barnskötarna). Vissa verkar ha fått sämre information: Det har jag aldrig hört talas om förrän jag skulle göra den här intervjun och då talade jag med en kollega om det. Vi har inte fått så mycket konkret information; det är mer så att vi vet att några elever kommer från hela regionen. Hur utbildningen har utformats för att kunna tillgodose de studerandes behov av kompetensutveckling för framtida yrkesinriktning/yrkesverksamhet Hur de olika utbildningarna har utformats för att tillgodose de studerandes behov av kompetensutveckling för framtida yrkesverksamhet varierar kraftigt. Några nämner att det varit svårt att anpassa så mycket p.g.a. att det rör sig om en basutbildning, som bara rymmer just de baskunskaper som krävs för att kunna gå vidare till högskolan. Andra berättar att undervisningen har gjorts så individuell som möjligt och att en nära dialog med de studerande är viktig. Annat som nämnts är vikten av att ha en stark kontakt med verksamheterna, att innehållet i kurserna ska ligga så nära verksamheterna som möjligt, mycket studiebesök och praktik, koppla teori till praktik och variation av tentamensformer. Att ha en god kontakt med universitetet och att exempelvis hålla sig a jour med dess litteratur lyfts också fram som viktiga delar. Möjligheter för de studerande att påverka kunskapsinnehållet i utbildningen med hänsyn till förkunskaper, intresse eller syfte med att genomföra utbildningen De flesta lärarna menar att de studerande är med och påverkar, men inom vissa ramar. En del gör exempelvis upp studiehandledningen tillsammans. Andra har gått ett steg längre och säger att det hela är en demokratisk process där eleverna är med och fyller innehållet och att lärarens uppgift sedan är att sätta ihop kurserna efter allas inlägg. De har kunnat påverka mycket. Det är deras utbildning vi servar och handleder. Det rör sig om vuxna människor som har varit och jobbat mycket. Några lärare berättar att utbildningen antingen är fastställd, eller att det rör sig om baskunskaper, och att det därför inte varit möjligt för de studerande att vara med och påverka. Det uttrycktes som: De hade ingen kunskap om vad de kunde påverka. Två av nio utbildningar har kunnat erbjuda validering. Lärare för åtta av de nio utbildningarna säger att det har funnits möjlighet för de studerande att fördjupa sig inom något område under utbildningens gång. 5
Anpassning av tider för lektioner, handledning, gruppövningar, praktik och studiebesök till de studerandes behov Tiderna för lektioner, handledning, studiebesök m.m. har anpassats på olika sätt. Det vanligaste är att man har haft vissa obligatoriska dagar och andra dagar som varit självstudiedagar, då handledarna alltid funnits tillgängliga på ett eller annat sätt. Någon har koncentrerat teoridagarna maximalt, för att eleverna inte ska behöva åka till utbildningen så många gånger per vecka. En lärare har uttryckt att de studerande får anpassa sig. En utbildning har gjort så att första terminens praktik har lagts på måndagar och tisdagar, medan termin två har haft onsdagar och torsdagar som praktikdagar. På så sätt har det möjliggjorts för de studerande att se hela verksamhetens vecka. En utbildning har efter studerandenas önskemål förlagt praktiken till mer sammanhängande perioder som på högskolan, istället för att praktisera ett par dagar i veckan. Möjlighet för de studerande att påverka studietakten Lärarna är relativt ense om att det har varit svårt för de studerande att kunna påverka sin studietakt. Flera av lärarna säger att det har varit möjligt att flytta fram tentor och inlämningsarbeten under hektiska perioder, men att det annars har varit svårt att individualisera takten. En lärare påpekar att en anledning till detta är att de inte har vetat om utbildningen ska få fortsätta ett år till eller inte; det blir exempelvis svårt att ha eftersläntare. Dessutom menar läraren att de hade kunnat erbjuda utbildningen på halvfart om det hade haft vetskap om utbildningens framtid. Eleverna har kunnat påverka ganska lite eftersom de ska vara färdiga inom den tid som anges för kursen. Vi hade mer ambition med det flexibla under termin ett. Det blev en väldigt stor arbetsbörda för mig. Det blev så mycket arbeten och inlämningar. Deltidsstudier har erbjudits vid två av nio utbildningar. Att studera delar av utbildningen har varit möjligt vid tre av utbildningarna. I två av de tre fallen har det fungerat bra, men i det tredje fallet uppger läraren att det inte har fungerat bra: det blir inte helhjärtat. Det har varit väldigt varierande svar på frågan om de studerande har kunnat behålla sina jobb under studietiden. Om de studerande har haft ett arbete innan de startade utbildningen har de i regel fått tjänstledigt. Några har arbetat extra under studietiden och vid något fall har det varit aktuellt att den studerande har fått gå ner i tjänst. En lärare anser att det är direkt olämpligt att ha ett arbete samtidigt p.g.a. att utbildningen utgör heltidsstudier. Möjligheter för de studerande att välja plats för sina studier De möjligheter de studerande har haft när det gäller att välja plats för sina studier är: Undervisningslokalerna (9) Lär/studiecentrum (4) Bostaden (6) Arbetsplatsen (3) När det gäller platser av mer virtuell art har nästan alla uppgett att de använt sig mycket av: mail. Det tänkta arbetet i de olika utbildningarnas portaler har varit besvärligare. Här lyfts några röster fram: Vi har inte fått igång portalen än, men okey till nästa omgång, Vi ska bli bättre på att arbeta i portalen nästa år, Vi vill ha eleverna här; vi vill inte att de ska sitta 6
hemma då förloras dynamiken, Lite portalstrul, men fixas till nästa år, Vi får portal först nästa termin, Vi är lite nya, men vi vill börja jobba i Fronter mycket mer. Former av stöd/verktyg för lärande som ges till de studerande De former av stöd för sitt lärande som har erbjudits de studerande är: Handledning (9) Undervisning i lektionsform (8) Praktik (8) Föreläsningar (7) Gruppövningar (7) Studiebesök (6) Webb eller IT (3) Annat Stöd som lärarna har saknat under utbildningens gång är ett gemensamt datanät, telebildstudio och datastöd. Flera lärare tycker att det har varit för mycket nytt på en gång och en säger: Jag gick Reflex Fronterkurs, men det räckte inte. De största hindren för att bedriva kursen i flexibel form Enligt lärarna har det största hindret för att genomföra utbildningarna flexibelt varit att dessa skiljer sig mycket från lärare till lärare och givetvis även sinsemellan. De som arbetar i de fyra barnskötarutbildningarna uppger alla att de har saknat en gemensam plattform och att mycket av det tänkta arbetet har stupat på detta. Några lärare menar att deras utbildning är så praktisk att det är svårt att arbeta med ett flexibelt upplägg. Andra hinder har varit att man inte haft ITportal, eller att de studerande inte har haft tillgång eller kunskap till/om datorer och att man saknar kunskap om flexibelt lärande. Ett par hinder beskrivs så här: De yttre ramarna. Det finns ett kursdatum då det ska vara slut. CSN-reglerna hänger ihop med detta. Vidare: Det fanns elever som inte hade någon som helst datavana. Det får ju inte heller ta för mycket tid med inlärning av detta. I en av utvärderingarna av kursen skrev en elev: Vi ville lära oss om konflikthantering, men istället fick vi lära oss hur en digitalkamera fungerade. Det blir fel fokus där datorn får alldeles för stor plats. Hur utbildningen kan utvecklas utifrån arbetsmarknadens och de studerandes önskemål Sådant som lärarna vill utveckla utifrån önskemål från arbetsmarknaden och de studerande (anges i intresserangordning): Mer kontakt med arbetsmarknaden och praktikplatserna Validering Mer flexibelt upplägg Mer användning av portal Anpassa utbildningen efter samhällets krav Bättre kontakt med högskolor Bättre marknadsföring Bättre på att variera oss, exempelvis tentamensformer Göra utbildningen olika lång, d.v.s. att en del kan gå längre och andra kortare, efter behov. 7
Rektorernas synpunkter Varför utbildningarna är regionrekryterande På frågan om varför man tycker att just den specifika utbildningen ska vara regionrekryterande svarar flertalet att det är av ekonomiska skäl. Det är för dyrt att starta varje utbildning i varje kommun; dessutom finns det inte tillräckligt med underlag, i synnerhet inte i de mindre kommunerna. Det är bättre att göra en riktigt bra utbildning, där det finns lärare med specialkompetens, än flera med sämre kvalitet. Några nämner också att deras utbildning uppfyller kraven på tillväxtskapande jobb. Ett par röster om detta: Vi som är storkommun har lärt oss mycket av småkommunerna, vi har fått mycket nytänkande. och Det finns ett behov av barnskötare och utbudet är inte tillräckligt i varje kommun. Hur utbildningens innehåll och form är anpassat till att den är regionrekryterande De olika utbildningarna har anpassats till innehåll och form på olika sätt: schemamässiga förändringar, betoning på det flexibla lärandet, koppla lärande till arbetsplatsen, lägga praktik, studiebesök m.m. till de studerandes bostadsort, distansstudier, gemensamma temadagar (gäller barnskötarna), individuell handledning och IT. Det sistnämnda är ovanligt, men har fungerat i vissa fall, många verkar dock vara på gång. En utbildning uppger att den hittills har varit allt för starkt styrd av regelverk och därför har varit svår att anpassa. Information till lärarna om vad det innebär att utbildningen är regionrekryterande Rektorerna har informerat sina lärare om vad det innebär att utbildningen är regionrekryterande, mestadels genom att upplysa på info- och arbetsplatsträffar samt genom satsningen på projektet Reflex (de har gått Fronterkursen och varit med på Reflexdagar som har anordnats). Specifika krav på lärarna avseende utbildningens utformning och innehåll Angående specifika krav på lärarna för att undervisa på de regionrekryterande utbildningarna är svaren mycket varierande. Flera säger att de lagt ned stor möda på att hitta rätt lärare till utbildningarna. De har varit angelägna om att anställa lärare med erfarenhet inom verksamheten och som därutöver har pedagogisk utbildning. De framhåller vikten av att lärarna måste ha en god inblick i den verksamhet som de studerande sedan ska ut i. Flera säger att visst har vi ställt krav, men det har vi gjort innan också. Några svarar blankt nej på frågan. Dessa menar att det innehållsliga går före det faktum att det är en regionrekryterande utbildning. Information och marknadsföring kring utbildningen När det gäller information och marknadsföring kring utbildningen svarar de flesta att de är nöjda. Ett par rektorer berättar att sökläget till nästa omgång har höjts avsevärt och att flera kommuner är inblandade. De menar att marknadsföringen därmed har fungerat väl. Men alla är inte lika nöjda: Nej, där finns det mycket mer att göra. Det behövs central marknadsföring om vad som ingår i utbildningen. Arbetsgivarna måste veta vad de som kommer ut kan. 8
På frågan om man har nått rätt målgrupp svarar de flesta att de inte vet. Någon menar att träffsäkerheten avseende målgrupp förbättrats, att Etapp 1 har fungerat lite som ett test. Jag tycker att annonseringen har nått rätt målgrupp. Utan GR-samarbetet hade utbildningen varit utan mening; vi hade inte haft tillräckligt underlag. Ansöknings- och antagningsförfarandet Rektorerna har många åsikter om hur ansöknings- och antagningsförfarandet har fungerat. De flesta tycker att det har fungerat bra. Övriga tycker att det har fungerat ganska bra, förutom en som tycker att det har fungerat direkt dåligt. För de utbildningar som är förlagda till Göteborg har vuxenutbildningsförvaltningen i kommunen skött arbetet friktionsfritt. Flera påpekar att studievägledarna har samarbetat mycket bra och att ett enormt arbete har lagts ned. En rektor menar att det skulle behövas en muntlig intervju för att bli antagen, att det personliga brevet säger för lite. Flera är missnöjda med tidsförskjutningen och försent inlämnade ansökningar från kommunerna. En säger att de ansökningar vi fick av GR-kommunerna var betydligt senare än våra egna och därför fick vi på gehör gissa hur många som skulle komma. Det blev en ökad arbetsinsats, väldigt sent. Hanteringen med detta måste bli bättre!. Ett par rektorer nämner problematiken kring hur andra- och tredjehandsvalen kan behandlas. Ska de behandlas som förstahandsväljarna? Om så är fallet måste ansökningarna vara inne senast den 15 april för att kunna behandlas på samma sätt. Inget verkar fastställt. En rektor menar att ansökning och antagning måste skötas centralt för att det ska kunna fungera. Detta beroende på att flera kommuner slarvar med att skicka vidare ansökningarna till berörd kommun i tid. Deadlines måste bli snävare, inte bara för eleverna utan även för kommunerna. En rektor poängterar vikten av att fundera mer över formalia kring ansökning och antagning. Det saknas styrning och ledning, menar personen. Skulle vi exempelvis råka ut för ett överklagande skulle det leda till problem; det är en kvalitetsfråga. Förra året var det ju inte så många ansökningar och inte ett problem. Men nu är ansökningarna fler och problem kan uppstå. Det är en brist att vi rektorer inte har haft ett samarbete, så som lärarna har haft. En utbildning har haft problem med att de studerande bara har skickat in sina ansökningar till utbildaren och inte även till hemkommunen. Vissa har trott att de har blivit antagna för att de har fått ja från hemkommunen, men det har krävts ett ja både från hemkommunen och från utbildaren. Detta har givetvis lett till besvikelse för ett antal studerande. Utveckling av utbildningarna utifrån önskemål från arbetsmarknaden och de studerande Rektorerna vill på olika sätt utveckla utbildningarna ytterligare. Flera lyfter fram vikten av att ha bättre dialog och samarbete med arbetsmarknaden. Ett par rektorer framhåller vikten av att utveckla valideringen. Ytterligare aspekter är att man bör hålla igång samarbetet med högskolorna, utveckla IT-området, nätverk på skolledarnivå, ett säkrare antagningsförfarande och uppföljning. Förstärkning av praktikdelen har även betonats; Lärarna ska vara ännu mer ute på arbetsplatserna och följa upp mer där. 9
Reflexioner Förväntad arbetssituation efter studierna Intervjuerna har genomförts i ett för tidigt stadium för att kunna uttala sig om den förväntade arbetssituationen. En del av de studerande blev intervjuade på sin examensdag och flera av dem hade precis börjat söka arbete. Vad som kan sägas är dock att de flesta kommentarerna angående de studerandes framtida yrkesliv var positiva. Vissa hade redan fått jobb och andra hade antingen jobb eller fortsatta studier på gång. De som uttryckte mest oro för att få en tjänst inom sitt område var barnskötarna. De var inte oroliga för att inte få vikariat, utan den största oron låg i att inte kunna få en tillsvidareanställning. Barnskötarutbildningen (Påbyggnadsutbildning inom förskola) Det är enbart sju kommuner i landet som har startat Påbyggnadsutbildning inom förskola. Av dessa ingår fyra kommuner, vilka finns i Göteborgsregionen, i samverkansavtalet. Från intervjumaterialet framgår att det inte är självklart att barnskötarna får arbete direkt efter genomförd utbildning. Här möts flera olika perspektiv. Å ena sidan har staten markerat behovet genom att skapa en nationell kursplan, samtidigt som det genom bristen på förskollärare bör finnas en arbetsmarknad för sådana. Å andra sidan så är det en uttalad policy från många kommuner att enbart anställa utbildade förskollärare. Tillgången till dessa är än så länge så begränsad, att kommunerna har svårt att tillgodose sitt behov av förskollärare. Flexibilitet i utbildningarna Även om det har förekommit flexibla inslag i utbildningen visar undersökningen att det återstår mycket att utveckla, både avseende utbildningarnas administration och de studerandes attityd till och kunskap kring portaler/lärplattformar. Lärarna har uttryckt svårigheter med att driva utbildningarna flexibelt, då det har varit osäkert om utbildningarna ska få en fortsättning eller ej. De menar att de då inte har kunnat vara flexibla när det gäller studietakten. Arbetet med att arbeta i virtuell miljö har gått trögt och kantats av en rad problem. Det är inte ambitionen som det har varit fel på, utan mer det faktum att det har blivit för mycket på en gång för lärarna, eller att de olika portalerna/lärplattformarna inte har varit kompatibla. För nästan alla utbildningar har det angetts att det kommer att arbetas mer i dessa under nästa etapp. Utveckling av avtalet och dess tillämpning Det är uppenbart att det finns utvecklingsmöjligheter inom de områden som är berörda. Flexibiliteten, kontakterna med arbetslivet, kontinuitet över åren kan förbättras. Flertalet rektorer och lärare uttrycker sig positivt om framtiden och de vill utveckla utbildningarna, alltifrån innehåll och flexibilitet till möjlighet av samverkan lärare eller rektorer emellan. Det kan tilläggas att rektorerna verkar väl medvetna om både de brister och de önskemål som finns. Det finns önskemål om att både marknadsföring och antagningsförfarande görs central. En förklaring till detta är problematiken med för sent insända ansökningar mellan kommunerna. Med hjälp av en central antagning skulle mycket av den tid som lagts på för sent inlämnade ansökningar ute i kommunerna minskas. 10
BILAGA Intervjufrågor Frågor till studerande (S) S1. Hur kommer det sig att du sökte denna utbildning? - Vad gjorde du tidigare? S2. Hur har du kunnat påverka kunskapsinnehållet i utbildningen med hänsyn till exempelvis dina förkunskaper, ditt intresse eller syfte med att gå utbildningen? - Har du haft möjlighet att validera dina kunskaper? - Har du haft möjlighet att fördjupa dig inom något särskilt område? S3. Hur har tiderna för lektioner, handledning, gruppövningar, praktik och studiebesök passat för dig? - Dagtid/kvällstid - Under veckans dagar - Under året (kursstart/kursslut) S4. Hur har du kunnat påverka din studietakt? - Har du kunnat studera på deltid? - Har du kunnat studera delar av utbildningen? - Har du kunnat behålla ditt arbete? S5. Vilka möjligheter har du haft när det gäller att välja plats för dina studier? - Undervisningslokalerna - Ditt lokala lär-/studiecentrum - Bostaden - Arbetsplatsen - Annat (exempelvis virtuell miljö) S6. Vilka olika former av stöd för ditt lärande i utbildningen har passat dig bäst? - Handledning (personliga möten, studiehall, e-post, telefon) - Undervisning i lektionsform - Föreläsningar - Gruppövningar - Studiebesök - Praktik - Webbaserat eller annat IT-stöd - Annat - Saknar du någon form av stöd? S7. På vilket sätt bedömer du att utbildningen kan komma att påverka ditt framtida yrkesliv? - Avser du att studera vidare? I så fall inom vilket område? - Har du fått en god grund för att söka nytt arbete? - Avser du att återgå till tidigare arbete? - Har du helt andra planer? 11
Frågor till lärare (L) L1. Hur har du informerats om vad det innebär att utbildningen är regionrekryterande? L2. Hur har utbildningen utformats för att kunna tillgodose den studerandes behov av kompetensutveckling för framtida yrkesinriktning / yrkesverksamhet? L3. Hur har den studerande kunnat påverka kunskapsinnehållet i utbildningen med hänsyn till exempelvis förkunskaper, intresse eller syfte med att gå utbildningen? - Har den studerande haft möjlighet att validera sina kunskaper? - Har den studerande haft möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom något särskilt område? L4. Hur har tiderna för lektioner, handledning, gruppövningar, praktik och studiebesök anpassats för den studerande? - Dagtid/kvällstid - Under veckans dagar - Under året (kursstart/kursslut) L5. Hur har den studerande kunnat påverka sin studietakt? - Har du kunnat studera på deltid? - Har du kunnat studera delar av utbildningen? - Har du kunnat behålla ditt arbete? L6. Vilka möjligheter har den studerande haft när det gäller att välja plats för dina studier? - Undervisningslokalerna - Ditt lokala lär-/studiecentrum - Bostaden - Arbetsplatsen - Annat (exempelvis virtuell miljö) L7. Vilka olika former av stöd/verktyg för lärande ges till de studerande i utbildningen? - Handledning (personliga möten, studiehall, e-post, telefon) - Undervisning i lektionsform - Föreläsningar - Gruppövningar - Studiebesök - Praktik - Webbaserat eller annat IT-stöd - Annat - Saknar du någon form av stöd? L8. Vilka har de största hindren varit för att bedriva kursen i en flexibel form? - Organisatoriska - Praktiska (tekniken) - Otillräcklig kunskap på området L9. På vilket sätt vill ni utveckla utbildningen ytterligare utifrån önskemål från arbetsmarknaden och de studerande? 12
Frågor till skolledare/rektorer (R) R1. Varför ansåg ni att just denna utbildning skulle bli regionrekryterande? R2. Har ni anpassat utbildningens innehåll och form med hänsyn till att den är regionrekryterande? I så fall hur? R3. Hur har lärarna informerats om vad det innebär att den är regionrekryterande? R4. Har ni ställt några specifika krav på lärarna avs utbildningens utformning och innehåll? I så fall vilka? R5. Är du nöjd med information och marknadsföring kring utbildningen? - Vägledning - Info på webben - Annonsering har man nått rätt målgrupp? R6. Hur ser du på ansöknings- och antagningsförfarandet? - Ansökningen - Antagningen R7. På vilket sätt vill ni utveckla utbildningen ytterligare utifrån önskemål från arbetsmarknaden och de studerande? 13