Njursvikt, akut - handläggning av vuxna, SÄS

Relevanta dokument
Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?

Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS

Fallbeskrivningar akut njursvikt

Diabetes med ketoacidos BARN

Integrerande MEQ-fråga DX3 Totalt 20 poäng

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Njursjukdom diagnostik och behandling. Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH.

Höftfraktur - Preoperativa faste- och postoperativa nutritionsrutiner

Lithium, insättning och behandling - vuxenpsykiatri

Akut njursvikt (AKI) Pälle Hedman, Njurmedicin Karolinska 1

Akut Njursvikt. Översikt Lärandemål: Efter kursen skall studenten:

Elektrolytrubbningar Elektrolyter. Kvinna 55 år. Kvinna 55 år

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Intoxikationer. Lars Lind Akutsjukvården

Akut endokrinologi. Inger Friberg 2014

Översikt. Definition av akut njursvikt Klassificering av akut njursvikt Utredningsgång och differentialdiagnostik. Behandling Fallbeskrivningar

Parenteral vätskebehandling till vuxna Gäller för: Region Kronoberg

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

ANELÄK CRRT med citrat

CRRT kontinuerlig dialysbehandling på IVA

Kronisk njursvikt en översikt. Tryggve Nevéus Bosön 2014

Akut och kronisk njursvikt

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

AKUT NJURSVIKT. Introduktion för AT läkare VT Gudrun Malmsten Christina Savvidou

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2

Moment I (4hp) DEL B OM152B Datum

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

VISS utifrån patientfall

Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

Övningsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter

Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , ,

Akut njursvikt på akuten. Gregor Guron, Adj. Professor, Överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Peter Fors Alingsås Lasare2

Publicerat för enhet: Akutmedicinklinik Version: 5

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Njursjukdomar och deras behandling

Njursvikt Njurens fysiologi. Kronisk njursvikt (CKD)

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Karin 84 år. Tablett och insulinbehandlad typ 2 diabetes. Förmaksflimmer, Waranbehandling. Hypertoni.

Hemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Vätskebalans. Eva Hovstadius För sjuksköterskeprogrammet Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder:

PRODUKTRESUMÉ. Klar, färglös, hyperton, steril och pyrogenfri lösning. Osmolalitet ca 930 mosm/kg vatten, ph ca 6.

PM URINVÄGSINFEKTIONER

Introduktion Nefrologi

Läkemedel enligt generella direktiv, barn

KOMMENTAR TILL NJURFALL 1

Att dosera läkemedel vid njursvikt

DX poäng MEQ 2

KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken

Diabetes hyperglykemi utan ketoacidos - BARN

HIV1-infektion hos gravida kvinnor inkl behandling och uppföljning av barnet

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Njursvikt och Njurpatofysiologi. Var Sitter Njurarna? Anatomi. Agneta Cassel Linköping

4.1 Terapeutiska indikationer Användes för att lösa upp urinsyrastenar och för att förhindra deras nybildning.

Vätskebalans i praktiken

Fall 1-19-årig kvinna

Njursten - medicinska aspekter. Tobias Axelsson, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Njursvikt för allmänpediatrikern

ID- / TENTAMENSKOD:... MEQ fråga 1. 8 poäng. Anvisning:

Publicerat för enhet: Avdelning 42; Njurmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 7

Njursjukdomar och deras behandling

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

PRODUKTRESUMÉ. Nedsatt njurfunktion; Dosreduktion är nödvändig hos patienter med nedsatt njurfunktion.

Diabetes-ketoacidos (DKA) och hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom (HHS)

Njursvikt och Njurpatofysiologi. Var Sitter Njurarna? Anatomi. Agneta Cassel Linköping

ATG-behandling (Thymoglobuline ) vid konditionering inför stamcellstransplantation

Akut och kronisk njursvikt

Bipacksedel: Information till patienten. Duosol Kalium 2 mmol/l hemofiltrationsvätska

Urinvägsinfektioner i öppenvård ny behandlingsrekommendation

Symtomatisk hyponatremi SVK

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)

Njurtransplanterade patienter påoperation och påiva

MEQ-fråga 1 Sida 1 (5)

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN CRRT daglig utvärdering av dialyseffekt och heparindos

Kateterjournalen - Dokumentation i Melior

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Svårt graviditetsillamående/ hyperemesis gravidarum

Diabetes och njursvikt

Specialistskrivning i Barn- och ungdomsmedicin 2016

Behandlings- och åtgärdsförslag Intensivvårdsavdelningen

Publicerat för enhet: Avdelning 42; Njurmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 6

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Magnesium, fosfat och calcium - riktlinjer på BIVA

Tappningsrutiner vid perioperativ vård

Sammanfattning. Förutsättningar. Definitioner. Innehållsförteckning

Transkript:

2017-07-11 33250 1 (6) Sammanfattning Riktlinjen beskriver handläggning av vuxna patienter med akut nedsättning av njurfunktionen (GFR) med ofullständig utsöndring av kväveprodukter (kreatinin och urea) och en störd vätske- och elektrolytbalans. Oliguri är urinmängd <400 ml/dygn eller anuri <100 ml/dygn. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar... 1 Handläggning på akutmottagning eller vårdavdelning... 1 Hur urskilja om njursvikt är prerenal, renal eller postrenal... 2 Genomförande... 3 Behandlingsprinciper... 3 Behandling... 3 Indikationer för akut dialys... 4 Hyperkalemibehandling... 5 På avdelningen dagen efter inläggning... 5 Dokumentinformation... 6 Länkförteckning... 6 Förutsättningar Handläggning på akutmottagning eller vårdavdelning 1. Anamnes + undersökning Prerenala orsaker - Hypovolemi: t.ex. blödning, dehydrering, brännskador. - Övervätskning med nedsatt njurperfusion: hjärtsvikt, leversvikt. - Perifier vasodilatation: septisk chock. Renala orsaker - ATN (akut tubulär nekros): ischemi, sepsis, systemisk hypotoni, farmaka (aminoglykosider, metotrexate, cisplatinum), myoglobin (rabdomyolys), kontrastmedel. - AIN (akut interstitiell nefrit): akut allergisk nefrit sekundärt t.ex. antibiotika (sulfa, cefalosporiner) eller andra läkemedel t.ex. PPI. - Atheroembolisk njursvikt efter vaskulärt ingrepp eller kontrastundersökning.

2017-07-11 33250 2 (6) - Akut glomerulonefrit (vaskulit, SLE m.m.). - Förgiftning (svamp, etylenglykol m.m.). - Sällsynta: renal infarkt, bilateral njurartärstenos, renal ventrombos, hemolytiskt uremiskt syndrom/trombocytopen trombotisk purpura (HUS/TTP). Postrenala orsaker - Uretärobstruktion: tumör, sten, fibros. - Blåstömningshinder: t.ex. prostatism 2. Prover (blod): SR, CRP, H1, P4. Komplettering med S-karbonat och fosfat vid njursviktsmisstanke (ring till lab). Vid nästa provtagning även PTH. 3. Prover (urin): urinsticka Kan vid indikation kompletteras med U-Na, U-osmolalitet samt U-sediment. 4. EKG (vänsterkammarhypertrofi, ischemi, arytmi/t-våg + QRSförändringar p.g.a. hyperkalemi). 5. Vid feber: blod och urinodling, eventuellt riktad odling. 6. Syra-bas, föreligger metabolisk acidos? 7. Bladderscan: Om retention görs engångstappning. Kan bli aktuellt med KAD om retention vid upprepade bladderscankontroller, se riktlinje Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna. 8. Ultraljud njurar och urinblåsa för att kunna utesluta postrenala hinder och hydronefros, om hydronefros kontakta kirurgjouren för övertag. 9. Sätt ut nefrotoxiska läkemedel som NSAID, perorala antidiabetika (särskilt Metformin), digitalis, litium samt andra läkemedel som utsöndras via njurarna. Överväg utsättning av kaliumsparande diuretika, ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockare. Om Litium sätts ut bör detta diskuteras med psykiater. Hur urskilja om njursvikt är prerenal, renal eller postrenal U-natrium U-osmolalitet Ultraljud njurar Prerenal <20 >500 (hög) Renal >40 <350 (låg) Postrenal Avflödeshinder/hydronefros

2017-07-11 33250 3 (6) Genomförande Behandlingsprinciper HYPERVOLEM HYPOVOLEM Normotensiv Ge intravenös diuretika Hypotensiv Inotrop stöd Ge vätska Behandling 1. Vid hypovolemi Monitorera diures och vätskeintag Restitution av plasmavolym. 2/3 av uppskattat deficit (för att uppskatta deficit behöver man veta patientens normala vikt innan ankomst till sjukhuset samt aktuell vikt, 60 % av vikten är vätska) ges inom 6-8 i form av NaCl 9 mg/ml. (Om inga uppgifter om vikt kan man ge empiriskt 2 liter NaCl totalt, varje liter med 4 s hastighet.) Vid hypernatremi i regel vattenbrist som kompenseras med infusion glukos 50 mg/ml. 2. Vid övervätskning och hjärtsvikt Vätskekarens 1000 ml/dygn. Injektion furosemid 10 mg/ml, 25-50 ml som intravenös infusion under ett dygn alternativt intravenös furosemid 10 mg/ml, startdos 4-8 ml 3 ggr/dag. Första injektionen ges på akutmottagningen. På avdelningen kan man trappa upp furosemid. OBS! Vid hjärtsvikt med lågt blodtryck, och där furosemid inte ger tillfredställande diuressvar, kan dopamin prövas i dosering 2-5 ug/kg kroppsvikt/min. Dopamininfusion ska ske under blodtrycks- och arrytmikontroll på HIA/IVA. Nitroglycerin som infusion eller sublingualt 0,25-0,5 mg (om blodtryck >100 systoliskt). Överväg akut dialys vid lungödem hos oligurisk eller anurisk patient. 3. Hyperkalemi måste korrigeras, se tabell nedan

2017-07-11 33250 4 (6) 4. Grav acidos korrigeras med natriumbikarbonat. Deficit i mmol BE (mmol/l) x 0,3 x vikt i kg. Vid deficit <-10 mmol/l korrigera halva uppskattade deficit med infusion natriumbikarbonat 50 mg/ml (100 ml=60 mmol natriumbikarbonat) med efterföljande kontroll av syrabasstatus och kalium. Måttlig acidos (BE >-10 mmol/l) ge tablett natriumbikar-bonat 1 g, 1 x 3-6 peroralt. 5. Om tecken till hydronefros på ultraljud remiss till kirurgjour/urolog för fortsatt handläggning. 6. Kontakta njurmedicinjouren för råd och eventuellt övertag om inget avflödeshinder. Indikationer för akut dialys 1. Lungödem eller övervätskning vid anuri eller oliguri. 2. Hyperkalemi, P-kalium >7,0-7,5 mmol/l beroende av symtomen och där annan terapi bedöms otillräcklig. 3. Grav acidos, BE <-15 mmol/l och där annan terapi bedöms otillräcklig. 4. Förgiftningar, vid exogen intoxikation kan dialys vara indicerad vid t.ex. metanol. Etylenglykol, litium, teofyllamin, acetylsalicylsyra, acyklovir. 5. Uremiska komplikationer perikardit, encefalopati med koma eller kramper. OBS! Specifika symtom till följd av grav njursvikt är matleda, klåda, acidos, hyperkalemi och vätskeretention. Vid akut njursvikt med urea >30 mmol/l ska njurmedicinare alltid kontaktas omgående, även om tillståndet bedöms som kroniskt (undantag kan vara betydande blåsretention). Observera att vid kreatinin >300 µmol/l är urea ett bättre mått på grad av uremi. Urea 15-30 mmol/l kan vara förenat med uremiska symtom. Indikationer och kontraindikationer för dialys bedöms av nefrolog/ivaläkare.

2017-07-11 33250 5 (6) Hyperkalemibehandling Terapi Resonium Natriumbikarbonat Insulin och glukosdropp Salbutamol Hemodialys Kalcium intravenöst 9 mg/ml (Calcium- Sandoz) Dosering 15 g x 1-3 per os alt. 30 g per rektum Ge 100 ml av 50 mg/ml intravenöst 500 ml 10% alt. 1000 ml 5% glukos + 10 E insulin intravenöst på 2-4 5 mg i saltlösning nebuliserad Nefrolog/ narkosläkare bedömer om det föreligger indikation för hemodialys Ge 10 ml intravenöst under 3 Verkningsme kanism Binder K+ i tarmen Förflyttar K+ in i cellerna Förflyttar K+ in i cellerna Förflyttar K+ in i cellerna Avlägsnar K+ Stabiliserar myokardium 2-4 2-4 20-30 15-30 Omedelba r 1 minut Verkningsti d 4-6 Upp till 24 Risker Tarmobstruktion Effektdebut Volymöverbelastning 4-6 Hypoglykemi 2 Takykardi 3 10-20 Venirritation Hyperkalcemi Tips Kalciumglukonat stabiliserar myokardium men har ingen effekt på kaliumbalansen. Kan upprepas efter 5 vid behov om arytmin fortfarande pågår. Bör inte ges till patienter med digitalis eller då adrenalintillförsel är indicerad. Insulin kan ges utan glukosdropp om P-glukos >13,9. Kontrollera P-glukos efter en timma och ta därefter ställning till om glukos-insulindropp ska sättas. På avdelningen dagen efter inläggning Ordinera följande kontroller redan vid inläggningsbeslut.

2017-07-11 33250 6 (6) Daglig vikt, vätskelista, urinmängder, elektrolyter, syrabasstatus samt vitalparametrar en gång dagligen om patienten anses stabil, tätare kontroller om någon (eller några) vitalparametrar avviker. Misstanke om rabdomyolys, S-CK, S-myoglobin. Misstanke om samtidig systemsjukdom, provtagning för bestämning av SR, ANA, C-ANCA, P-ANCA (antikroppar mot PR3 och MPO), anti- GBM, anti-ccp, P-/U-elfores (M-komponent, lätta kedjor, Ig-nivåer, komplementnivåer). Serologi mot nefropathia epidemica (Puumalavirus). Vid misstanke TTP/HUS, leverprover inklusive LD, TPK, haptoglobin, APTT, PK fibrinogen och även manuell diff med frågeställning schizocyter. Diskutera med nefrolog innan avancerade prover tas. Dokumentinformation För innehållet svarar Inger Holm-Gunnarsson, överläkare, njursektionen, medicinkliniken, SÄS Martin Pilhall, överläkare, medicinkliniken, SÄS Remissinstanser Verksamhetschefer, SÄS Utgivningsdatum, utgåva 1 (internt medicinkliniken) 2014-07-15 Fastställt av Jerker Isacson, chefläkare, SÄS Nyckelord Njursvikt, hyperkalemi, njurfunktion, njursjukdomar, urinvägssjukdomar Länkförteckning Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna. Sjukhusövergripande riktlinje, SÄS http://intrasas.vgregion.se under rubrik Sök styrdokument