Hjärnan under utveckling och påverkan

Furuboda folkhögskola Yngsjö 16 november 2015 Hjärnan under utveckling och påverkan Utveckling av hjärnan hos barn och ungdomar. Hur påverkas hjärnan av olika förhållanden som t.ex skärmar i dator, Ipad och Iphone? Begrepp som epigeni=k, teratogener, plas=citet, stress, anknytning, temperament, minnesprocesser och lärande behandlas. Åke Pålshammar senioruniversitetslektor Ins=tu=onen för psykologi Uppsala universitet Förståndshjärnan måste lära sig samarbeta med de delar, som styr dri@er och känslor ( känslohjärnan ) Exekutiva funktioner kontrollera styra Sensoriska och kognitiva funktioner ta emot information koda och analysera lagra info: minnen arbetsminne fokusering Fundamentala funktioner känslor drivkrafter grundläggande vakenhet Samspelet mellan gene=k och miljöfaktorer: EpigeneDk Från grek. epi, ovanför, över Det feta myelinet får nervimpulser ao gå mycket snabbare Dopamin, Serotonin Myelinisering är eo index på hjärnans mognad EO nätverk av nervceller 1

Use it or lose it Neuroplasticitet i hjärnan: 1) I början av livet: när den omogna hjärnan organiserar sig 2) Vid hjärnskada: för att kompensera för förlorade funktioner eller maximera kvarvarande funktioner 3) Under vuxenlivet: så snart som något lärs in and memoreras Träning gör ao nerverna blir större, mer utvecklade och mer kapabla - Och ännu bäore sammankopplade med varandra Resultat: Erfarna taxichaufförer hade större posterior (bakre) hippocampus än oerfarna. Neurons that fire together wire together E@er en halvdmmes övning: På bara en halvdmme har nya knoppar i nerverna bildats LTP: lång7dspoten7ering, en slags neural inlärningsmarkör DendriDc spines 2

Träning under dagen NaJen e@er träningen Barn & ungdomar behöver s=mulans och någon som har =d och bryr sig och som engagerar sig på rik=gt! Tidig stress kan rubba balansen mellan serotonin och dopamin i den orbitofrontala hjärnbarken och främre cingulum (Poeggel et al., 2003). Det förefaller i själva verket som om det påverkar storleken på hjärnan i största allmänhet, och särskilt storleken på den prefrontala hjärnbarken. Ju 7digare e@ barn får uppleva övergrepp eller vanvård, desto mindre blir hjärnvolymen, i synnerhet den prefrontala hjärnbarken som är så vik7g för a@ kontrollera och lugna de starkare ångestreak7onerna i amygdala (De Bellis et al., 2002) Intensiv och långvarig stress ger bland annat: Sänkt immunförsvar Svårigheter aj fokusera Försämrat minne Ökad känslighet för ny stress Tre olika sorters koncentradonsförmåga: 1) Vakenhetsgrad: varierar från dåsighet =ll panikliknande stress. Den påverkar det mesta eleverna gör. Op=mal vakenhetsgrad är vik=g för just arbetsminnet. Stress har betydande verkan på arbetsminnet. 2) SDmulusdriven uppmärksamhet: den typ av uppmärksamhet, som dras =ll något nyo eller särskilt intressant i omgivningen: eo plötsligt ljud, en person som gå förbi vår plats, men även tankar som dyker upp i vårt huvud och som vi inte kan släppa. 3) Kontrollerad uppmärksamhet: den typ av uppmärksamhet, som vi använder när vi bestämt oss för ao koncentrera oss på en specifik uppgi^: texten i boken framför oss, talaren längst fram i rummet eller dokumentet, som ska bifogas mailet. Lekens betydelse för hjärnan I en studie av E.V. Orekhova m fl (2006) vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg ( EEG theta rhythm in infants and preschool children, Clinical Neurophysiology, 117, sid 1047-1062) EEG på barn 8-12 mån och 3-6 år Resultat: thetarytm i EEG är kopplad till både känslomässiga och tankemässiga (kognitiva) processer. Rytmen verkar viktig för neural s k plasticitet och inkodning av information i barnets hjärna. (Använde såpbubblor, låda med små obekanta leksaker, vuxen pratar till barnet ; för 3-6 åringen: Sagan om musen som hade gått vilse ). 3

Lek och samvaro med andra människor tränar det potentiellt egenkontrollerade uppmärksamhetssystemet, men även det stimulusdrivna. EEG-rytmer Mer teta-rytmer i hjärnbarkens främre del när barnet undersökte något nytt och i den bakre när barnet lyssnande till en saga. (Kompletteras i stort av motsvarande förändring i känslohjärnans bark, cingulate cortex, där den anteriora (främre) delen har exekutiva funktioner och den posteriära (bakre delen) har värderande funktioner.) Viktig information från omgivningen som när någon leker eller pratar med barnet (eller barnet upptäcker och undersöker något nytt) ökar dess theta. Tidigare har man hos vuxna sammankopplat theta i baslinje-eeg med sömnighet och låg arousal. T ex hos patienter med ADHD ses det som ett index på kronisk hypo-arousal. Senare upptäckter gör att man i st betraktar theta-synkronisering har samband med fokuseringsförmåga och ett större engagemang med träning av hjärnan att styra beteendet. Parallellt tillkommer nya synapser och redan existerande förstärks liksom att minne och lärande förbättras. Slutsatsen blir att en stor del uppgiftsrelaterad theta-aktivitet i hjärnan spelar en avgörande roll för den höga plasticiteten och inlärningspotentialen hos den unga hjärnan. Vad betyder de nya medierna, som stormar in redan i små barns liv? För Uppmärksamheten? Arbetsminnet? Språket? På kort sikt? På lång sikt? För kärleken? "You could go to work, play games, go da=ng and shopping - all of which people do in the real world - but do it all in two dimensions in front of a screen. We can argue about whether this is beoer or worse than real life, but what we can be sure of is that never before has technology offered us an alterna=ve to real living." One of the ways in which we are changing, says Greenfield is in the so-called 'Google effect', a term coined to describe how our understanding of informa=on has changed. As a result of the ubiquity of search engines, we have become adept at remembering where informa7on is, but less good at remembering the data itself. "We have started to outsource our memory. But what worries me more is the way in which the genera7on of digital na7ves has its iden7ty closely woven into social media. More and more iden77es are constructed externally." 4

If you re increasingly anchored in the present and consequently devo=ng all your =me to the demands of the outside world, a robust sense of inner iden=ty might be harder to sustain." Greenfield adopts several defensive postures: she looks away, folds her arm, pushes her chair back: "This is nature's way of me telling you I've heard enough. I'm presen=ng you with a firewall." But on Facebook the handbrake is absent, leaving you vulnerable and open to the disapproval of your audience, "which lowers your self-esteem and increases levels of narcissism". Online our ac=ons can be separated from the consequences "The level of dopamine released while playing a video game is comparable to that produced by amphetamine or methylphenidate (the generic name for [...] Ritalin or Modafinil). Once released, the dopamine will inhibit the prefrontal cortex, thereby pukng the brain into a mind-set where the here and now trumps the consequences, so the fast-paced sensa=on of the screen will have s=ll more appeal than the slow, dull real world. [...] In some 10 per cent or so of individuals it will be extreme enough to be regarded as addicdve or obsessive behaviour." What living in three dimensions also gives us is access to senses such as touch, taste and smell: "It's incredibly important in terms of a child's development to smell a flower and to feel the wind in your hair. A factor related to childhood obesity today is that one of the few occasions children can use smell is when they're actually ea=ng something. "There is a profound difference between young people who spend all their Dme in front of a screen and those who play the violin or spend a day at the beach. These acdvides are more meaningful and give a more robust sense of who they are." 5

1) Under människans första ej och ej halvt år: bygga upp en uppfaoning om andra människor Tillit - Misstro PosiDvt resultat: Barnet får =llit både =ll sig själv och =ll omgivningen. Skapar en inre trygghet, =llförsikt och känsla av de också har något ao ge =ll andra människor. NegaDvt resultat: Misstänksamhet, avvisande, resigna=on, =llbakadragande. Anknytning Trygg anknytning Otrygg anknytning: Undvikande typ Ambivalent typ Desorienterad typ Vad som krävs för en trygg anknytning är: Kon7nuitet, Värme/kärlek, Responsivitet och Sensi7vitet (lyhördhet) Har man deoa i =llräckligt stor mängd ( good enough ) brukar barn få en trygg anknytning Jämför det mer begränsade begreppet prägling, som används för djur. Konsekvenser av trygg resp otrygg anknytning rör fr a den socioemo=onella kompetensen, som säos ner vid otrygg anknytning. Trygg anknytning Posi=v och balanserad självbild Posi=va föräldra- och kamratrela=oner (social kompetens, popularitet, social kogni=on) Effek=v emo=onsreglering och förståelse för emo=oner God anpassning =ll skolan, men IQ orelaterat Undvikande (A) och ambivalent (C) anknytning Högre grad av internaliserande problem (ångest, depression, social =llbakadragenhet, psykosoma=sering). Högre grad av externaliserande beteendeproblem (hos=litet och aggressivitet mot andra, olydnad, hög ak=vitetsnivå, bristande impulskontroll). Desorganiserad anknytning Högre grad av internaliserande och externaliserande problem. Predicerar dissocia=on och psykopatologi upp i sena tonår (Carlson, 1998). D-anknytning är en allvarlig riskfaktor för maladap=v socioemo=onell utveckling och psykopatologi (van IJzendoorn m.fl., 1999). Barn och unga, som växer upp under stark belastning utvecklar en anpassning (för ao överleva) som tjänar dem på kort sikt, men som kan vara långsik7gt förödande: Förhöjd risk ao de utvecklar olika former av social isolering, fientlighet, depression, missbruk, extrem övervikt och hjärtkärlsjukdom. 6

Hjärnans utveckling vid Barnmisshandel/Neglekt Onormal cor=kal utveckling (Perry & Pollard, 1997) Minskad Corpus callosum (Teicher m fl, 2004) Minskad vänster hemisfärutveckling (Ito m fl, 1998) Minskad hippocampusvolym (vänster) och utveckling (Brambilla m fl, 2004) Minskad höger-vänster kor=kal integra=on (Teicher m fl, 2002) Ökad mängd EEG abnormiteter (Ito m fl, 1993) Scien=fic American Mind (January/February 2013), 23, 11 Published online: 19 December 2012 doi:10.1038/scien=ficamericanmind0113-11a Brain Imaging Troubled Family Life Changes Kids' Brains Konflikter och neglekt/vanvård påverkar hälsan genom hela barndomen och vuxenlivet. Stress and neglekt i hemmet utgör stora påfrestningar på barn under uppväxten.. Många decennier av forskning har visat på de psykologiska konsekvenserna i vuxenlivet med t ex depressiva besvär och äktenskapsproblem. Och med mer varak=ga rela=oner med andra människor. Svårigheter hemma har omfaoande effekter på neural utveckling, dvs hjärna och nervsystem. 2) Mellan 1 1/2-3 år: Bygga upp en =llit =ll sig själv, bli självständig, få självförtroende Autonomi - Tvivel PosiDvt resultat: Vilja, självkontroll, posi=v självkänsla; lär sig vara självständig i sina dagliga ak=viteter, vågar lita på sin egen förmåga. NegaDvt resultat: Tvångsmässighet, dålig impulskontroll, ambivalens, överdrivet beroende; blyghet, skam och tvivel på den egna förmågan. Temperamentsfaktorer 1. AkDvitetsnivå 2. Rytmicitet 3. Distraherbarhet 4. Närmande undvikande 5. Anpassningsbarhet (Adaptabilitet) 6. Uppmärksamhet 7. ReakDonens intensitet 8. Responströskel (känslighet) 9. Sinnesstämning Personlighetsegenskaper: The Big Five Brukar användas som beteckning på fem stora kluster av personlighetsegenskaper, som förblir rela=vt stabila över =d hos den vuxna människan. Extroversion (utåtvändhet): Utåtriktad, självsäker, entusias=sk, sällskaplig, bestämd, ak=v, spänningssökande och posi=v. Agreeableness (vänlighet, behaglighet): vänlig, hjälpsam, läo i sio säo, tar livet läo (ingen dysterkvist ). Openness (öppenhet för nya erfarenheter): öppen för nya intryck, fantasifull, känslomässig, idérik och värderingsliberal. NeuroDcism (emodonell instabilitet): orolig, stressad, ilsken, reserverad, depressiv, impulsiv och sårbar. ConscienDousness (målmedvetenhet, ansvarskänsla): samvetsgrann, organiserad, noga, försik=g, foglig. 3) Mellan 3 6 år: Vill kunna göra som vuxna, men går då ibland över gränsen för vad de klarar eller får lov ao göra. IniDaDv - Skuld PosiDvt resultat: Presta=onsglädje, nyfikenhet EO bra samspel mellan vuxna och barn skapar en stark känsla av ao kunna ta ini=a=v, vilket ger ap=t och nyfikenhet på livet. Införliva den egna könsrollen plus ao pröva olika sociala roller och förstå andras. NegaDvt resultat: Hämning, ini=a=vlöshet, passivitet. Barnet upplever ao det inte rik=gt duger något är fel och känner skuld. Kan känna ao de tänker, känner och handlar fel, vilket leder =ll passivitet och brist på ini=a=v i både handling och känsla. 7

4) Mellan 6 12 år: Vill känna ao de kan, är kompetenta, duger och kan söka kunskap AkDvitet - Underlägsenhet PosiDvt resultat: Kompetens, känsla av ao duga som människa, duga för det barnet gör och ao det därmed klarar av ao själv söka kunskap och inräoa sio liv även =llsammans med andra. NegaDvt resultat: O=llräcklighet. Barnet får en gnagande känsla av underlägsenhet, ao det inte klarar av saker och =ng och ao det inte duger som det är eller för det det gör. 5) Mellan 12 20 år: Vem är jag? Vem skulle jag kunna vara? Av de =digare iden=teterna skapas nu eo slags pussel ur vilken den sexuella iden=teten, yrkesiden=teten och den personliga iden=teten ska växa fram. Man är på väg in i vuxenvärlden. IdenDtet - IdenDtetsförvirring PosiDvt resultat: Integrerad jagbild, fram=dstro. Integrerar erfarenheter från =digare faser =ll en stabil helhetsbild, som i stort seo ska utgöra grunden för hela den vuxna iden=teten. NegaDvt resultat: SpliOrad jagbild, trots, nega=v iden=tet. Blir rädd för sig själv och andra. Försvårar möjligheterna ao komma andra människor nära. Kan resultera i revolt, överdriven anpassning eller =ll ao konflikten vänds inåt (depression). Tonårstidens kaos: Högstadiet är hårt. Ett jävla kaos, skiftande sociala kontexter, personliga kriser, osäkra identiteter, förhoppningar och förväntningar - externa såväl som interna - ett överhängande hot om våld, utestängning, misslyckande. Och till råka på allt, sexuellt uppvaknande: alla låter erfarna, snackar om det. Kärlek, impulser, oro. Martin Jern: Så värt Tonårsperioden Ur Katarina Kieri, Morbror Knuts sorgsna leende: Steget från ao studsa bollar och sjunga skolavslutningssånger på rasterna =ll ao sioa på cementringar med öppen dunjacka och =gga cigare{impar var försvinnande kort, rundpingis och Domusjeans byoes under loppet av en e^ermiddag ut mot boots och Explorer direkt ur flaskan. Den mest omvälvande =den i varje människas liv är de år som barnet blir vuxen. I eo slag, under några veckor, kanske månader händer det. Hormonerna ställer sig i givakt och påbörjar sin korta men oerhört omvälvande vandring. Ref: Magnus Dahlerus, UNT kultur, 29 aug 2010. Förändringar i ungdomsåren (exempel) * Puberteten, fysisk-hormonella förändringar: - motoriken i obalans pga snabb utveckling: slängig, slarvig, klumpig - yrvaket och kraftfullt driftliv med åtföljande känslosvall * Nytt tänkande mot mer abstrakt förmåga: Enligt kognitiv utvecklingsteori (Piaget) börjar barnet i 11-12-årsålder på allvar kunna tänka abstrakt och fritt * Bilda kärleksförhållanden * Ökat ansvar (ex. utbildning, hushåll), men också ökade rättigheter! * Ökat oberoende från föräldrar * Identitetsutveckling * Hjärnans delar mognar långsamt, men i olika takt 8

Tonårshjärnan är i obalans. Det är som ao en stark högpotent motor skulle samspela med riskabelt svaga bromsar och styrsystem. Ann N Y Acad Sci. 2004 Jun;1021:27-32. Risk taking and novelty seeking in adolescence: introducdon to part I. Kelley AE, Schochet T, Landry CF. Department of Psychiatry, University of Wisconsin-Madison Medical School, 6001 Research Park Boulevard, Madison, WI 53719, USA. aekelley@wisc.edu Risk taking and novelty seeking are hallmarks of typical adolescent behavior. Adolescents seek new experiences and higher levels of rewarding s=mula=on, and onen engage in risky behaviors, without considering future outcomes or consequences. These behaviors can have adap=ve benefits with regard to the development of independence and survival without parental protec=on, but also render the adolescent more vulnerable to harm. Indeed, the risk of injury or death is higher during the adolescent period than in childhood or adulthood, and the incidence of depression, anxiety, drug use and addic=on, and ea=ng disorders increases. Brain pathways that play a key role in emo7onal regula7on and cogni7ve func7on undergo dis7nct matura7onal changes during this transi7on period. It is clear that adolescents think and act differently from adults, yet rela7vely li@le is known about the precise mechanisms underlying neural, behavioral, and cogni7ve events during this period. Increased inves=ga=on of these dynamic altera=ons, par=cularly in prefrontal and related cor7colimbic circuitry, may aid this understanding. Moreover, the inves=ga=on of mammalian animal models of adolescence-such as those examining impulsivity, reward sensi=vity, and decision making-may also provide new opportuni=es for addressing the problem of adolescent vulnerability. Ann N Y Acad Sci. 2004 Jun;1021:27-32. Risk taking and novelty seeking in adolescence Kelley AE, Schochet T, Landry CF. Department of Psychiatry, University of Wisconsin-Madison Medical School, 6001 Research Park Boulevard, Madison, WI 53719, USA. aekelley@wisc.edu Tonåringen beter sig ofta på ett riskabelt sätt utan att fundera över vad det kan medföra framöver. Beteendena kan vara ett steg mot oberoende och att kunna klara sig utan föräldrarnas skydd, men de kan även medföra negativa konsekvenser. Risken för allvarlig skada eller död är högre under både barndom och vuxen ålder, och mängden depression, ångest, droganvändning, oskyddade samlag, ätstörningar m m ökar. Neurosci Biobehav Rev. 2009 Dec 21 Neurobehavioral evidence for changes in dopamine system activity during adolescence. Wahlstrom D, White T, Luciana M. Department of Psychology, University of Minnesota, Minneapolis, MN 55455, USA; Center for Neurobehavioral Development, University of Minnesota, Minneapolis, MN 55455, USA. Tonåren utmärks av ökad risktagning, känslomässig labilitet och otillräckliga resurser för beteendereglering. Förändringarna har kommit att förknippas med förändringar i hjärnans struktur under denna period i livet, inte minst vad avser grå och vit substans, som ger tydliga avtryck i fördelningen av synapser i frontala, limbiska och striatala områden. Förklaringar kan även vara relaterade till förändringar i dopaminsystemets aktivitet, särskilt överaktivitet, under tonåren jämfört med i barndom och vuxenliv. Nätverk i hjärnan spelar en nyckelroll vid vid känsloreglering och kognitivt fungerande. De genomgår tydliga mognadsförändringar under tonårsperioden. Det är klart belagt att tonåringar tänker och beter sig annorlunda än vuxna. Men vi vet relativt lite om exakt vilka mekanismer som ligger bakom dessa förändringar i hjärna och beteende. Stor förhoppning knyts f n till forskningen om prefrontala och kortikolimbiska nätverk och bansystem. Ann N Y Acad Sci. 2008 Mar;1124:111-26. The adolescent brain. Casey BJ, Jones RM, Hare TA. Sackler Ins=tute, Weill Cornell Medical College of Cornell University, 1300 York Avenue, Box 140, New York, NY 10021, USA. bjc2002@med.cornell.edu Adolescence is a developmental period characterized by subop7mal decisions and ac7ons that are associated with an increased incidence of uninten7onal injuries, violence, substance abuse, unintended pregnancy, and sexually transmi@ed diseases. Tradi=onal neurobiological and cogni=ve explana=ons for adolescent behavior have failed to account for the nonlinear changes in behavior observed during adolescence, rela=ve to both childhood and adulthood. This review provides a biologically plausible model of the neural mechanisms underlying these nonlinear changes in behavior. We provide evidence from recent human brain imaging and animal studies that there is a heightened responsiveness to incen7ves and socioemo7onal contexts during this 7me, when impulse control is s7ll rela7vely immature. These findings suggest differen7al development of bo@om-up limbic systems, implicated in incen7ve and emo7onal processing, to top-down control systems during adolescence as compared to childhood and adulthood. This developmental paoern may be exacerbated in those adolescents prone to emo=onal reac=vity, increasing the likelihood of poor outcomes. 9

Åsa Gravander, Malin Widerlöv och Kris=na Sjögren delar frikos=gt med sig av sina upplevelser under tonåren i boken "AO handskas med livet". De har trots olika neuropsykiatriska diagnoser samstämmiga erfarenheter. Tonårs=den har utgjort en svår =d i livet. "Jag saknade gränser, iden=tet och grupp=llhörighet. Jag saknade förmåga ao tänka med logik och förnu^. Konsekvenserna av mio handlande kunde jag varken förutse eller bry mig om. Det enda som styrde mig var känslan" (Gravander et al 1999 s.30) En vik7g del av hjärnan är Prefrontala cortex, som härbärgerar s k exeku=va funk=oner och fungerar som hjärnans händelsecentrum : planering arbetsminne organisa=on och strategitänkande uppmärksamhetsanpassning humöranpassning konsekvenstänkande Tonåren var som eo =llstånd bara, tonlöst och livlöst, jag var o^a melankolisk. Sen tyckte jag som de flesta tonåringar ao jag var så ful, och aldrig var jag förälskad heller. Hjärnans utveckling under ungdomsåren Hjärnbarkens sensoriska och motoriska områden blir fullt myeliniserade under småbarnsåren, men frontalloberna fortsätter att myeliniseras under ungdomsåren och kanske ännu längre. Detta syns på MRI-bilder som tillväxt av vit substans. MRI-bilder visar också att volymen av grå substans i frontalloberna når en höjdpunkt under förpuberteten. Därefter ligger den still under en period och sedan minskar den under ungdomsåren (tunnas ut) och ända in i tidig vuxenålder. (Giedd) Långsam mognad i den mänskliga hjärnan Blå färg markerar en mogen del av hjärnan Generellt seo brukar en =llväxtspurt ske i 11- årsåldern för flickor och i 12-årsåldern för pojkar. Inte förrän vid 25 års ålder fungerar hela hjärnan op=malt - ur eo biologiskt perspek=v prefrontala hjärnbarken (cortex) mognar sist av alla delar Det limbiska systemet ( känslohjärnan ) mognar mycket =digare 10

Riskbeteenden De flesta upplever riskbeteenden upphetsande och behagliga. Pojkar har tre gånger så hög risk som flickor ao dö p g a riskbeteenden. Sam=digt prövar ungdomarna sina vingar och får nya erfarenheter: droger, alkohol och sex. Tonårshjärnan: 1. Prefrontala cortex Tänkande hjärnan Neurovetenskaplig forskning visar ao hjärnan och inte minst hjärnans prefrontala hjärnbark genomgår drama=ska förändringar under ungdomsåren. Genom tonåren finns en sårbarhet/skörhet/känslighet hos den utvecklande hjärnan som innebär risker och utmaningar kopplade =ll en oerhörd kapacitet för utveckling och mognad. Grundidéer: En tonårshjärnas exekudva funkdoner är under Dllväxt. Men den går inte aj lita på fullt ut! Erfarenheter skulpterar och formar hjärnan neurala nätverk formas genom ao hjärnan används. ( Use it or lose it! ) Hur tonåringen använder sin =d är avgörande för hur (bra) uppkopplad hjärnan blir. Beteendemässiga och kognidva funkdoner i prefrontala cortex Exempel på s k exeku=va funk=oner: * Kontrollera impulser * Hämma olämpligt beteende * Ini=era lämpligt beteende * Kunna anpassa beteendet när situa=onen förändras * Ha =llfälligt mentalt arbetsutrymme för arbetsminne * Organisera saker och =ng * Utveckla strategier och planer för vad man ska göra * Prioritera mellan uppgi^er och mål * FaOa beslut, välja * Empa= * Känslighet för återmatning, feedback (belöning och bestraffning) * Förståelse, insikt * Koncentra=onsstyrning & arbetsminne 11

Hur man uppfaoar och bedömer risker i samband med drogintag, spel, sex och sensa=onssökeri avgörs =ll stor del av ak=vitet i de for arande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar. Tonårshjärnan: 2. Limbiska system Kännande hjärnan Med början i puberteten drivs drama=ska ökningar av hormoner tonåringens beteende. Det limbiska systemet är mycket ak=vt och kan förorsaka starka, spontana känsloreak=oner. Grundidéer: Tonåringen vill känna kärlek men sam=digt oberoende från vuxna. Tonåringen har problem med ao styra känsloreak=oner och ao kontrollera impulser Tonåringen missuppfaoar o^a känslosignaler: reagerar överkänsligt och överdrivet på andras kommunika=on. Tonårshjärnan: 3. Hjärnstammen Överlevnadshjärnan Tonåringar visar läo s k överlevnadsstrategier när de blir stressade: fight or flight Förvarsbeteenden framträder och den tänkande hjärnan stängs ner. Tonårsbeteenden styrs o^a av jakten på njutning. Tonårshjärnan är kopplad så ao den söker sig =ll riskabla upplevelser, som ger starka känsloreak=oner. Grundidéer: Stressen och risken för depression ökar under ungdomsåren. Tonåringar behöver en trygg, närande/uppmuntrande miljö och strategier som kan lugna dem. För ao klara stress (och för en sund hjärnutveckling) behöver tonåringar åtminstone 9 =mmars sömn, bra mat och mo=on. DROGER: Påverkan av droger på utvecklingen av prefrontala cortex: Drama=ska förändringar gör ungdomshjärnan mer sårbar/känslig/ skör än den vuxna hjärnan. Droger stör prefrontala hjärnans kapacitet ao tänka och andra exeku=va funk=oner. Missbruk av kemiska ämnen interfererar med naturliga intressen och hälsosamma ak=viteter. DeOa kan medföra ao man missar avgörande =llfällen =ll ao utveckla neurala ledningssystem och nätverk för inlärning och framgångsrika livsfärdigheter. 12

Påverkan av droger på känslohjärnan: Droger s=mulerar hjärnans njutningssystem genom ao förändra kemin i hjärnan. Drogmissbruk stör naturliga feedback-loop i hjärnans belöningssystem vilket leder =ll behov av ökad s=mulering från drogen (större doser) för ao uppnå den =digare behagskänslan. Påverkan av droger på överlevnadshjärnan: Starkt stressade tonåringar är mer benägna ao röka, dricka eller missbruka andra droger i eo försök =ll självmedicinering. Stressreak=oner skapar onda cirklar. Tar över från naturliga hälsosamma njutningar och stör mo=va=onen. Begränsar neurala system involverade i impulskontroll. Ökar farlig risktagning; kan etablera eo problemmönster. Inverkan av alkohol på hjärnans utveckling (Crews et al, 2007) AvsniO ur En hjärnas födelse och död, del 2 (Utbildningsradion, Sverige) www.hjarnfonden.se www.urplay.se Individens förmåga ( exekudva funkdoner i fr a prefrontala cortex): Impulskontroll Resonemang Planering U örande BeslutsfaOande Riskbedömning För ungdomar upp mot 25 års ålder ökar dessa förmågor successivt (normalt) För de som berusningsdricker alkohol går dessa förmågor successivt ner Om man slutar dricka vid 25 år går förmågorna upp, men når inte den nivå man skulle ha ha^ om man inte druckit alkohol En no=s: mammor som använt niko=n får barn med ökad risk för beroende och psykisk sjukdom Uppväxtmiljön vik=g! Alkohol/niko=n =digt i livet förändrarhjärnan, beteende bl a hjärnans svar på droger, sårbarhet för beroende, behandling vid beroende Vissa gener är ak=va, andra icke ak=va Minnet kan sioa länge en förändring i hjärnan har skeo AO det inte är bra ao dricka mycket alkohol vet nog alla. Men varför det är farligare ao dricka som ung är kanske inte lika känt. Här är några av de största farorna med aj dricka alkohol i tonåren/unga år. AO alkohol skadar hjärnan oavseo ålder vet kanske alla, men e^ersom deoa organ utvecklas ända upp =ll 25-årsåldern är ungas hjärnor ännu känsligare. Alkohol är farligt för såväl en växande som en fullvuxen kropp, Kroppsstorleken spelar roll. En liten kropp innehåller mindre vätska ao späda ut alkoholen med, vilket gör ao det går snabbare ao bli berusad. Kvinnor tar ännu läoare skada då de rent fysiologiskt har sämre förmåga ao bryta ner alkohol. 13

Ett överaktivt belöningscentrum i kombination med inte helt utvecklade pannlober (för kontroll, planering m m) ligger också bakom att ungdomar tar större risker än vuxna när det gäller att söka njutning De har också lättare att fastna för snabba belöningar, snarare än för sådant som kan ge njutning på längre sikt Som förälder måste man försöka se till att ens ungdomar undviker oåterkalleliga misstag som svåra trafikolyckor, självmord, och inte minst, missbruk Dopamine-driven accelera7on of incen7ve mo7va7on from childhood to adolescence and subsequent decline from adolescence to adulthood. Beroenden typ droger: Legala Alkohol Niko=n Koffein Läkemedel Illegala droger Cannabis Kokain, amfetamin Heroin, morfin m m Beroenden typ beteenden: Spel- Internet-poker Shopping Arbetsnarkomani Sexmissbruk Ätstörningar Video/dataspel Internetsurfande Extrem kondi=onsträning http://www.drugsmart.com/fakta Ungdomsåren utmärks av en relativ omogenhet i prefrontala hjärnbarken och dithörande kontrollfunktioner, något som vi tror vara en viktigt bidrag till tonåringens benägenhet att ta stora risker. Ref.: Neurosci Lett. 2010 Feb 1. Developmental and genetic influences on prefrontal function in adolescents: a longitudinal twin study of WCST performance. Anokhin AP, Golosheykin S, Grant J, Heath AC. Washington University School of Medicine, St.Louis MO, U.S.A. 14

Alkohol och den mognande hjärnan Hippocampus och prefrontal cortex är bland de mest känsliga och sårbara områdena för de giftiga effekterna av t ex alkohol under tonåren. Alkohol är kopplad till cellers tillbakabildning, celldöd och hämning av neuronervcellers utveckling under ungdomsåren. Två områden är speciellt känsliga för droger hos den unga hjärnan under utveckling Prefrontal cortex sårbar! Hippocampus, sårbar! Dopamin Dopaminsystemet stimuleras av alkohol. Hjärnans belöningssystem aktiveras. Det gör en upprymd, euforisk, lycklig. Då vill man känna det igen och igen och därför dricka igen och igen reward, pleasure Serotonin Alkohol stimulerar också serotoninsystemet. Det gör en glad och vänskaplig och motiverar en att dricka mer. Serotoninsystem störs efter lång tids användning av alkohol. Olika minnessystem Dataspel: köra bil på bana Korndsminne LångDdsminne Arbetsminne Språkligt Icke språkligt PRS Stressoch ålderskänsligt Episodiskt SemanDskt Procedur 15

RaDonellt tänkande tycks nå vuxenmognad vid ca 16 års ålder medan psykosocial mognad såsom impulskontroll, fram=dsorientering, förmågan ao vara oberoende, typ stå emot kamraters inflytande, inte nåo samma nivå i 16-årsåldern. Kanske uppnås den inte förrän vid 25 års ålder. Ref. Läkar=dningen, nr 6, 2010 Om pannloben ännu inte är fullt utmognad förklarar det en hel del av varför ungdomar gör dumma saker *) *) Ref: Hjärnan, kap 10: Fostrets och barnets hjärna. Hugo Lagercrantz och Lars Olson. Hjärnfondens styrelse i samarbete med Karolinska Institutet University Press Andelen barn och ungdomar som rapporterar ao de har symtom på nedstämdhet, oro, huvudvärk och sömnsvårigheter har stadigt ökat sedan 1980-talet. Ökningen är tydligast för flickor i högstadiet, där nästan var tredje flicka uppger ao de känner sig nedstämda minst en gång i veckan. Stressorer Organism Stressreaktioner Några av de angivna tänkbara orsakerna: Den höga arbetslösheten Stress i skolan Ökad segrega=on Brist på vuxenstöd Mobbning IT-stress (webb-) För mycket valfrihet Orealis=ska kroppsideal m m Tidsbrist Resursbrist Överstimulering Somatiska Psykiska: kognitiva emotionella Beteende 16

Risk- och skyddsfaktorer vid stress Stressor Individ Stressreaktion Stresspiralen Kronisk belastning Riskfaktorer otrygg anknytning sårbarhet dålig självkänsla dåliga copingresurser dåliga kognitiva, sociala och ekonomiska resurser Skyddsfaktorer trygg anknytning robusthet bra självkänsla bra copingresurser bra kognitiva, sociala och ekonomiska resurser Hot Kortisolutsöndring Störd hippocampus Störd djupsömn Ökad ämnesomsättning Hjärnförändringar vid stress Hjärnan krymper och man beter sig som en ur7dsmänniska. * Hippocampus krymper: dåligt minne. * Sänkt blodgenomströmning i frontalloberna: dåligt omdöme Nybildning av neurala stamceller i hjärnan minskar eller upphör: sämre repara=on av hjärnan * Amygdala ökar i storlek: ger ökad känslighet Hippocampus kan repareras och nybildningen av stamceller kan återupptas mer eller mindre väl, liksom återställande av andra smärre skador i den stressade hjärnan även om det kan ta =d. Vad som erfordras är: Lugn och ro SDmulans för själen (Natur och Kultur) Fysisk akdvitet (Mo=on) Peter Eriksson 17