Beslutsunderlag nytt trygghetsboende på Västra Stationsområdet i Höör

2018-05-31 XXX 2018/XXX 1 (12) Beslutsunderlag nytt trygghetsboende på Västra Stationsområdet i Höör 1. Förslag till beslut Att Höörs kommun tillsammans med Riksbyggen bildar en kooperativ hyresrättsförening med namnet Kooperativa hyresrättsföreningen Trygga hem i Höör. Att Höörs kommun utser tre personer till ordinarie styrelseledamöter i föreningen och tre personer som ersättare i enlighet med förslag i punkt 9.3. Att Höörs kommun antar föreslagna stadgar för föreningen (enligt bilaga 5). Att Höörs kommun tecknar stiftaravtal med Riksbyggen som reglerar syfte och ändamål med föreningen (enligt bilaga 6). Att Höörs kommun säljer anvisade delar av fastighet Räven 1 till föreningen enligt senare upprättat köpekontrakt. Vidare uppdrar kommunfullmäktige till föreningen att genomföra projektet enligt redovisat förslag. Att Höörs kommun tecknar samverkansavtal med föreningen (enligt bilaga 7). Att Höörs kommun lämnar kommunal borgen till Kooperativa hyresrättsföreningen Västra Station i Höör på den totala finansieringen av åtgärderna om 100 mkr. 2. Sammanfattning Riksbyggen och Höörs kommun har sedan november 2016 i projektform samarbetat kring byggnation av ett nytt trygghetsboende. Projektets syftar till ett långvarigt samarbete mellan parterna, som genom en kooperativ hyresrättsförening skall skapa ett modernt och tidsenligt trygghetsboende. Alla kostnader som byggnationen innebär finansieras av föreningen via lån. Kommunen lämnar föreningen kommunal borgen för att garantera lägsta lånekostnad för föreningen. Föreningen styrs av ett antal dokument och avtal som grundläggs i samband med bildandet av föreningen. Några av dessa är föreningens stadgar som grundas på lagen om kooperativa hyresrätten (2002:93) och det stiftaravtal som tecknas mellan kommunen och Riksbyggen om syfte och ändamål med föreningen. Genom föreslagen lösning erhåller kommunen 33 trygghetsbostäder med tillhörande gemensamhetslokal inom den kooperativa hyresrättsföreningen. Placeringen blir i det nordöstra kvarteret på fastighet Räven 1. Höörs kommun: Samhällsbyggnadssektor Box 53 243 21 Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Tel: 0413-280 00 Fax: 0413-207 41 tekniskanamnden@hoor.se www.hoor.se www.facebook.com/hoorskommun

2018-05-31 XXX 2018/XXX 2 (12) 3. Ärendebeskrivning 3.1 Riksbyggens erfarenhet av kooperativ hyresrätt och boende för äldre samt förskolevverksamhet Riksbyggen har sedan inledningen av 1990-talet samarbetat med olika kommuner gällande vårdboenden och kooperativ hyresrätt. Konceptet har under denna tid utvecklats och har för berörda kommuner inneburit besparingar, samt ökat kommunernas förmåga att erbjuda moderna äldrebostäder till sina innevånare. Riksbyggen har etablerat samarbete med bland annat Skara, Borås, Mariestad, Hjo, Götene, Töreboda, Gullspång, Ljusnarsbergs, Grästorp, Munkfors, Mullsjö, Storfors, Bromölla och Östra Göinge kommuner med samma koncept som föreslås i denna handling. 3.2 Bakgrund Trygghetsboende Idag bor ett antal äldre med behov av hemtjänstinsatser i ej anpassade bostäder och ibland långt från kommunal service vilket föranleder höga kostnader för såväl hemtjänst som bostadsanpassning. En anledning är att det idag saknas trygghetsbostäder i kommunens centrum. 3.3 Projektarbete med Riksbyggen Höörs kommun har sedan november 2016 i projektform samarbetat med Riksbyggen. Projektorganisationen består av styrgrupp, projektgrupp och referensgrupp. Under 2017 och våren 2018 har ärendena placering, antal boendeplatser samt detaljplanefrågor avhandlats. Projektgruppen har under perioden arbetat fram beslutsunderlag och där styrgruppen fattat beslut alternativt lämnat inriktningsdirektiv till projektgruppen. Projektet har letts av en styrgrupp bestående av: Stefan Lissmark Anna Palm Anders Magnhagen Lars-Håkan Persson Susanne Andersson Maria Boström-Lambrén Michael Andersson Maria Ivarsson Anders Ihse (föredragande representant projektgruppen) Utredningsarbetet har utförts av en projektgrupp med följande deltagare: Socialchef Monica Dahl, ersatt av Tf Annika Mellberg, ersatt av Eva Näslund. Barn och utbildningschef Lisbeth Bonthron Förskolechef Victoria Berntsson Samhällsbyggnadschef Rolf Carlsson Ekonomichef Linda Andersson Kommunarkitekt Karin Kallioniemi Projektsamordnare Jesper Sundbärg Förvaltare Riksbyggen Martin Dahlberg Ekonom Riksbyggen Niclas Berg

2018-05-31 XXX 2018/XXX 3 (12) Byggprojektledare Riksbyggen Pelle Persson Koncept Riksbyggen Tore Johansson Projektledare Riksbyggen Anders Ihse Arkitekt Vlade Naumovski Projektgruppen har från början arbetat med olika alternativ som inneburit olika konsekvenser både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Allt eftersom arbetet pågått har alternativen omformats vilket lett fram till det förslag som redovisas. För förankring av projektgruppens förslag har referensgrupper bildats inom social- respektive barn & utbildningssektorn, med representanter från personal samt fackliga företrädare. Referensgruppen har även verksamma pensionärsorganisationer som har fått information via kommunens pensionärsråd. Referensgruppen har fortlöpande informerats om planerna och inbjudits att lämna synpunkter och förslag till det fortsatta arbetet. Vidare har gruppens medlemmar uppmanats att sprida information om projektets innehåll till sina respektive organisationers medlemmar för största möjliga förankring och information om planerade åtgärder. 4. Utredda alternativ Projektet initiala inriktning var att utreda behovet och förutsättningarna för att bygga trygghetsbostäder i Höörs kommun. Parallellt ses möjligheterna över att komplettera anläggningen Kungshällan till ett modernt äldrecentrum efter kommunens strategiska planering och behov. Projektets utökade och förändrade inriktning för särskilt boende och ett modernt äldrecenter tillsammans med förskola och storkök syftar till att ta till vara på synergieffekter som uppstår i en gemensam byggnad där flera funktioner och lokaler kan samutnyttjas. Det utökade uppdraget och inriktning förankrades i den utsedda styrgruppens möte 2017-04-11. En för ändamålet nybildad kooperativ hyresrättsförening planeras att äga och förvalta anläggningarna inom Maglehill och trygghetsbostäder inom Västra Stationsområdet. Under våren 2018 har projektet återgått till den initiala inriktningen med ett renodlat trygghetsboende på Västra Stationsområdet i fokus. 4.1 Trygghetsboende Västra station Höörs kommun genomför en utveckling av Västra stationsorådet med framtagande av ny detaljplan i utvecklingsområdets södra del, kv Räven som etapp 1. Detaljplanen omfattar tre kvarter för bostäder och styrgruppen har förordat det norra kvarterer i anslutning till torgbildningen med angränsning till Magasinet. Föreslaget kvarter ger möjlighet till 33 lägenheter med trygghetsboende och gemensamhetslokal i publikt läge nära service och kommunikationer. 4.2 Utökning Kungshällan Kungshällans trygghetsboende som idag ägs och förvaltas av HFAB, är beläget i Höörs centrala delar. Kommunen äger angränsande fastighet som kan medge utbyggnad men ger en begränsad möjlighet till en god utemiljö för de boende inom särskilt boende om behovet om 60 lägenheter skall uppfyllas. Styrgruppen beslutade att nytt läge för vård och omsorgsboende skall utredas. Se nedan.

2018-05-31 XXX 2018/XXX 4 (12) 4.3 Maglehill särskilt boende, förskola, kök, matsal, skola 1-6 och idrottshall Höörs kommun har inventerat lämplig mark för att utveckla kommunal verksamhet och föreslagit läget inom Höör väster där även kommunen genomfört ett kompletterande fastighetsförvärv av fastigheten Åkersberg 1:95. Kommunen har beslutat om planuppdrag inom området Maglehill för att möta kommunens verksamheters behov av bostäder inom särskilt boende, förskola, skola 1-6, kök, matsal och idrottshall samt nya bostäder. Projektet och den kooperativa hyresrättsföreningen omfattas av nybyggnation av bostäder för särskilt boende, förskola och storkök med tillhörande matsal. Samlokaliseringen skapar synergieffekter inom de kommunala verksamheterna, effektivt lokalutnyttjande och nya spännande mötesplatser både inom byggnaden och i utemiljön. Redan idag är efterfrågan på demensboende större än efterfrågan på särskilt boende för personer som inte har demenssjukdom. Boendet bör därför utformas för personer med demenssjukdom. En sådan utformning utesluter dock inte att det blir ett bra boende även för dem som inte har demenssjukdom. 5. Projektgruppen förslag 5.1 Organisationsform Projektgruppen föreslår att Höörs kommun tillsammans med Riksbyggen bildar en kooperativ hyresrättsförening som uppdras att äga och förvalta ett nytt trygghetsboende. Föreningens medlemmar blir kommunen, Riksbyggen, Samverkansföreningen och de personer som bor i föreningens bostäder. På föreningsstämman utses den styrelse som enligt stadgarna har det fulla operativa ansvaret för föreningens verksamhet. Styrelsen består av sju ordinarie ledamöter och sju suppleanter. Av dessa utser kommunen tre, Riksbyggen en och föreningsstämman tre. Bostäderna upplåts med kooperativ hyresrätt till de boende. För lägenheter för äldre på ordinarie bostadsmarknad avses sådana enligt Boverkets regler och upplåts till där minst en person i hushållet har uppnått 65 års ålder vid tillträdet. Dessa lägenheter skall upplåtas med kooperativ hyresrätt till respektive boende. Under etableringsfasens första tolv månader delar föreningen och kommunen på kostnadsansvaret för eventuella vakanser. De verksamhetslokaler som finns i föreningens hus upplåtes som hyresrätt till kommunen med sedvanliga lokal hyresavtal. 5.2 Namnförslag Projektgruppen föreslår att namnet på föreningen blir Kooperativa hyresrättsföreningen Trygga hem i Höör. 5.3 Åtgärdsförslag (nybyggnad) Vid Västra Station i Höör utvecklas för närvarande en ny detaljplan som ska tillgodose Höörs behov av nya bostäder i centralt och i direkt anslutning till järnvägstationen. Området är uppdelat i etapper där den första omfattar tre kvarter sydväst om Magasinet som skall bebyggas med stadskvarter för att

2018-05-31 XXX 2018/XXX 5 (12) skapa en stadssilhuett i västra Höör utmed järnvägen. Där har ett kvarter, det nordöstra, alldeles vid det nya torget med det gamla magasinet som närmaste granne i norr, anvisats som plats för att anlägga ett nytt trygghetsboende. Närheten till både kollektivtrafik och samhällsservicen i Höörs centrum är gynnsammast möjligt. Bild 1. Illustrationsbild över del av Västra Stationsområdet.

2018-05-31 XXX 2018/XXX 6 (12) Bild 2. Plankarta över detaljplaneområdet. 5.3.1 Trygghetsboende Västra station Trygghetsboendet i det norra kvarteret, inom den kommande Detaljplanen för Västra Stationsområdet, Kv. Räven 1, m.fl. d.v.s. 3 stadskvarter med gaturelaterade fasader och entréer från gatan. Gatusidan är klart bullerstörd av den tågtrafik som passerar och därför planeras de 33 bostäderna så att alla sovrum vetter mot den tysta sidan inåt gården, med undantag för tre hörnlägenheter. Dessa får dock egen balkong på den tysta sidan. Trygghetsboendets bostadshus utformas som ett kvarter med en bred och generös loftgång inåt gården som har utvidgningar vid varje respektive lägenhet som blir deras egen balkong. Placeringen i förhållande till väderstreck är gynnsam då kvarteret och gården riktar sig mot väst och fångar därmed solen optimalt på sommarkvällar och gården blir en ljus och behaglig plats att vistas på. Gården omsluts alltså av huset och loftgången med balkongerna, och blir ett socialt rum med mycket god överblick för alla boende och därmed i allra högsta grad ett verkligt trygghetsboende; den goda sociala kontrollen som laddar gården och boendet med social energi. Gården är utformad som en upplevelsevandring och innehåller ett flertal möjligheter till aktivitet, där de tre elementen; Luft, eld och vatten är de teman som utformningen bygger på. I bottenvåningen finns gemensamma utrymmen för alla de boende att vistas i; Café/restaurang mötesplatser för umgänge samt trygghetsvärd där hjälp går att få. Garage finns under gården och angöring sker på gatan i direkt anslutning till entréerna.

2018-05-31 XXX 2018/XXX 7 (12) 6. Verksamhetseffekter 6.1 Trygghetsboende Ett ökat antal lägenheter i trygghetsboende ökar livskvaliten för medborgaren och de kommunala kostnaderna minskar. När personer med behov av hemtjänst flyttar från ej anpassade bostäder långt från centralorten till det planerade trygghetsboendet minskar kostnaderna för hemtjänstinsatser. Med anpassad bostad ökar förutsättningarna för att klara sin dagliga livsföring och därmed minskar behovet av hemtjänst. Framförallt minskar hemtjänstens transportkostnader. 7. Ekonomi 7.1 Ägar- och förvaltningsform Inledningsvis har ett beslut tagits att ägarformen skall vara en ekonomisk förening med kooperativ hyresrätt som upplåtelseform. Detta ligger med som en grundförutsättning i redogörelse nedan. 7.2 Effekt på kommunens ekonomi Verksamheten måste effektivisera hemtjänstservicen. Ett trygghetsboende ger förutsättningar för effektivare hemtjänstinsatser då många medborgare med behov av hemtjänst är samlade i en byggnad jämfört med om samma antal medborgare bor utspritt inom kommunens gränser. 7.3 Produktionskostnad Totala investeringen inkl. alla byggherrekostnader och med ett fastprisavtal för trygghetsboende inom Västra Stationsområdet är beräknat till en kostnad på 99,7 mkr, enligt bilaga 3. Beloppen inkluderar lagstadgad moms. 7.4 Momsredovisning Föreningen kan till skillnad från kommunen inte dra av moms som avser bostäder, däremot kan 13,8% av ingående moms dras av motsvaraande lokalyta i relation till bostadsyta. 7.5 Finansiering och kommunal borgen Föreningen startar sin verksamhet helt utan eget kapital. Det kommer heller inte att krävas någon stor kapitalinsats av föreningens blivande medlemmar. Upplåtelseinsatsen föreslås bli 100 kr. Hela produktions- anskaffningskostnaden lånefinansieras på sedvanligt sätt för fastigheterna. Upphandling av finansiering kommer att ske. Eftersom föreningen vid bildandet enligt finansmarknadens aktörer inte innehåller något substansvärde krävs kommunal borgen till föreningen. Med hänsyn till att denna typ av bostäder bedöms ha stor efterfrågan under överblickbar tid, innebär risktagandet i en borgen som lågt. För att ytterligare minska kommunens risktagande i detta avseende, se under rubriken föreningens styrelse.

2018-05-31 XXX 2018/XXX 8 (12) 7.6 Principer för ekonomin i föreningen Driftsbudgeten i föreningen bygger på de självkostnader som uppstår vid förvaltningen av föreningens fastigheter i form av räntor, avskrivningar, driftskostnader och underhållskostnader. Intäkterna baseras på att täcka föreningens kostnader och att en rimlig konsolidering av föreningens ekonomi fortlöpande kan ske. Eftersom föreningen startar helt utan eget kapital finns behov av att långsiktigt bygga upp både ett fritt eget kapital som att bygga upp en underhållsfond för framtida periodiskt underhåll. Föreningens intäkter kommer från de hyror för bostäder och lokaler som finns i föreningens fastigheter. Hyrorna beslutas av styrelsen i samband med att budget för nästa verksamhetsår beslutas. Således stannar överskott kvar i föreningen och bildar ett fritt eget kapital som styrelsen och föreningsstämman varje år beslutar disponeringen utav. Någon utdelning från föreningen finns inte. Föreningens ekonomi är helt skild från båda stiftarnas ekonomier. 7.7 Driftbudget för föreningen Driftsbudgeten bygger på att hela produktionskostnaden lånefinansieras. Ränta på lånat kapital är beräknad till 2,1 %. Avskrivning beräknas med 1,0 % som rak avskrivning med modellen K2 enligt bokföringsnämndens senaste anvisningar. Alternativt kan K3 (komponentavskrivning) användas om modellen ger ett mer gynnsamt utfall. Driftskostnaden för värme, vatten, renhållning, el, fastighetsskötsel, administration, reparationer, städ mm är beräknad till 380 kr/kvm och avsättning till underhållsfond beräknas ske med 100 kr/kvm från år ett. För fortsatt underhållsplanering upprättas underhållsplan som sedan kommer styra fortsatt ekonomisk avsättning för periodiskt underhåll. Trygghetsboende beräknad till snitthyra med 1700 kr/m2/år exkl. garageplats som beräknas kosta ca 550kr/mån. Kommunens lokalhyra till föreningen uppgår till 0,52 mkr. I driftskostnad och hyra ingår el, IP-telefoni, bredband TV- utbud. För lägenheter inom särskilt boende ingår även TV- avgift och hemförsäkring för de boende. 7.8 Driftbudget för föreningen En långtidsbudget har tagits fram från start fram till år 2067, bilaga 4. Följande antaganden ligger till grund för beräkningen: Ränta 2,1 % över perioden. Rak avskrivning med 1,0 % per år. Inflation om 2,0 % per år för driftskostnader och avsättning till underhållsfond. Hyreshöjning av bostäder och lokaler med 1,0 % per år. Slutsatser av långtidsbudgeten. Utrymme finns att möta en ökad räntenivå när markanden återgår till mer normalt läge. Utrymme skapas också för en ökad avskrivningstakt efter ca 10 15 år.

2018-05-31 XXX 2018/XXX 9 (12) 8. Tidplan Enligt projektplanen som styrgruppen lagt fast arbetar projektet med följande tidsplan: Förprojektering dec 2016 nov 2017 Kalkyler och beslutsunderlag nov 2017 - jan 2018 Beslutsprocess i kommunen juni-sept 2018 Föreningsbildning okt 2018 Laga kraft vunnen detaljplan okt 2018 Bygglovshandlingar sept-dec 2018 Upphandling jan-mars 2019 Byggstart april 2019 Färdigt projekt, inflyttningsklart aug 2020 9. Föreningens samarbete/koppling till Riksbyggen Kooperativa hyresrättsföreningen Västra Station i Höör är en helt fristående förening som är bildad med stadgar som Riksbyggen och Höörs kommun har utformat för ändamålet. Föreningen är en egen juridisk person som registreras hos Bolagsverket med styrelse och stadgar. Föreningens stadgar antas av Höörs kommun och Riksbyggen och kan enbart ändras efter godkännande från Höörs kommun. Styrelsen i föreningen är suverän att fatta de beslut som gagnar föreningen bäst. Föreningens samarbete med Riksbyggen bygger på avtal som tecknas mellan parterna. De vanligaste avtalen rör byggavtal och förvaltningsavtal. Eftersom Riksbyggen är ett byggande och förvaltande företag kan Riksbyggen erbjuda föreningen specialanpassad kompetens för just dessa områden. Med hänsyn till att upplägget som det byggts upp i Höörs kommun grundar sig på Riksbyggens koncept för äldreboende, förutsätts att föreningen under etableringstiden och bygg- och förvaltningsfasen samarbetar med Riksbyggens lokala bygg och förvaltningsorganisation. Innehåll och omfattning i dessa avtal anpassas efter de specifika förhållanden som råder för de objekt/uppdrag som föreningen skall verkställa. 9.1 Riksbyggen-avtal Riksbyggen erbjuder föreningen ett s.k. Riksbyggen - avtal, vilket innebär att Riksbyggen blir totalentreprenör mot föreningen och att Riksbyggen lämnar ett fast pris på planerade byggnationer. Denna typ av avtal brukar uppskattas av de bostadsrättsföreningar som Riksbyggen annars vanligtvis samarbetar med. Avtalet innebär att risktagandet i projektet tas av Riksbyggen och att föreningen med säkerhet vet vilken kostnad som åtgärderna innebär redan när man fattar beslut om byggnationen. Projektgruppen föreslår styrelsen i den blivande föreningen att teckna ett Riksbyggen - avtal.

2018-05-31 XXX 2018/XXX 10 (12) 9.2 Föreningsstadgar Det viktigaste styrinstrumentet för föreningens arbete är stadgarna. Dessa grundar sig på lagen om kooperativ hyresrätt och den praxis som Riksbyggen erfarit av sitt arbete med motsvarande föreningar. Strävan är att anpassa stadgarna efter de specifika förhållanden som varje kommun har. Och detta är till en del möjligt, medan det i vissa andra områden inte är möjligt eftersom lagstiftningen på dessa områden är tvingande. Ett sådant område är att föreningen måste vara öppen för medlemskap för alla. Då detta inte är tanken med Höörs trygghetsbostäder, kan detta regleras med att ingen får bostad i föreningen utan att en i hushållet har fyllt 65 år och uppfyller Höörs kommuns eventuella kriterier för trygghetsboende. Stadgarna är mycket omfattande och reglerar samtliga tänkta situationer mellan förening och medlemmar, samt hur medlemmarnas rättigheter, skyldigheter och inflytande regleras via föreningsstämma, styrelse mm. 9.3 Föreningsstyrelse Styrelsen i föreningen har ett totalt ansvar för föreningens verksamhet, varför styrelsearbetet är mycket viktigt. Styrelsen har att beakta medlemmarnas intressen på både kort och lång siktigt, och att ta hänsyn till boendekvalitet, underhållsstatus och ekonomi. Därför måste styrelsen innehålla olika kompetenser som kan bevaka sina respektive kompetensområden. RB:s erfarenheter från liknande föreningar är följande: Styrelsens sju ordinarie ledamöter: Kommunen utser 3 ledamöter Kommunstyrelsens ordförande Kommunens ekonomichef Socialchef Riksbyggen utser 1 ledamot: Styrelsens sekreterare, föreningsekonom F-Stämman utser 3 ledamöter Medlem eller verksamhetsföreträdare Medlem eller verksamhetsföreträdare Medlem eller verksamhetsföreträdare Någon av kommunens tre ordinarie ledamöter utses till styrelsens ordförande. Kommunstyrelsens ordförande bör fungera som styrelsens ordförande och bevaka så att kommunens politiska ledning fortlöpande är informerat om föreningens verksamhet, samt verka för att samarbetet mellan föreningen och verksamheten kan fördjupas långsiktigt. Kommunens ekonomichef har särskilt att bevaka att ekonomin i föreningen handläggs på ett sätt som innebär att kommunens borgensåtagande mot föreningen inte utvecklas till en risk. Socialchef bevakar att föreningen verkar i linje med verksamhetens mål och behov och att återkoppling sker mellan föreningen och verksamheten. Styrelsens sju ersättare: Kommunen utser tre ersättare Kommunchef, ersättaren för ordföranden Samhällsbyggnadschef Enhetschef inom socialtjänsten Riksbyggen utser en ersättare Marknadsområdeschef förvaltning

2018-05-31 XXX 2018/XXX 11 (12) F-stämman utser tre ersättare Medlem eller verksamhetsföreträdare Medlem eller verksamhetsföreträdare Medlem eller verksamhetsföreträdare 9.4 Stiftaravtal Föreningen bildas (stiftas) av Riksbyggen och Höörs kommun. För att långsiktigt säkerställa att ändamål och syfte med föreningen inte blir bortglömt och ändrat med tiden, tecknas ett stiftaravtal mellan stiftarna som redogör för de grunder som var avgörande vid samarbetes start. Naturligtvis kan ändamål och syfte ändras framledes om omständigheterna så påkallar, men då kan detta ske på ett planlagt och organiserat sätt. När arbetet i föreningen sker i linje med stiftaravtalet, kan ett framgångsrikt samarbete utvecklas mellan Riksbyggen och kommunen som leder fram till att föreningen blir ett nyttigt redskap i kommunens verksamhetsutveckling. Avtalet är inte tidsbundet utan gäller så länge föreningen är i verksamhet. Avveckling av föreningen regleras i föreningens stadgar. 9.5 Samverkansavtal Mellan föreningen och kommunen tecknas ett samverkansavtal. Avtalet reglerar att kommunen har anvisningsrätten till samtliga bostäder inom särskilt boende och lokaler i föreningens fastigheter. Kommunen lämnar föreningen garanti för fullt lokal och lägenhetsutnyttjande inom särskilt boende samt att hyrorna för de boende på särskilt boende kan blockaviseras till kommunen för samordning av hyra, matkostnad och omvårdnadsavgift. Kommunen lämnar även under etableringsfasens första tolv månader för trygghetsbostäderna garanti för eventuella vakanser. Föreningen och Kommunen delar på kostnadsansvaret under denna period. Därefter hanterar Föreningen de vakanser som uppstår. Höör den xx xxxxxxxxx 2018 För projekt. Bilagor: Bilaga 1, Ritningar på föreslagen byggnation, Trygghetsboende inom Västra Station

2018-05-31 XXX 2018/XXX 12 (12) Bilaga 2, Situationsplan, markplaneringsritning, Trygghetsboende inom Västra Station Bilaga 3, Produktionskostnad och driftsbudget år 1 Bilaga 4, Långtidsbudget (ekonomisk kalkyl) Bilaga 5, Förslag till stadgar Bilaga 6, Förslag till Stiftaravtal Bilaga 7, Förslag till samverkansavtal, princip, Trygghetsboende inom Västra Station