Plan mt diskriminering ch kränkande behandling I enlighet med skllagens 6:e kapitel ch diskrimineringslagens regler m aktiva åtgärder FÖRSKOLA: Per Albins hems förskla FÖRSKOLECHEF: Pia Dahl DATUM FÖR UPPRÄTTANDE AV PLANEN: 2018-06-01 DATUM FÖR NÄSTA ÅRS UPPRÄTTANDE AV PLAN: 2019-06-01
Plan mt kränkande behandling INLEDNING Detta är försklan Per Albins hems plan mt kränkande behandling. Kränkande behandling är ett uppträdande sm, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns värdighet. En plan mt kränkande behandling ska finnas för varje förskla. Sm en del av detta har Förskla Per Albins hem gjrt en kartläggning av verksamheten ch utifrån denna dragit slutsatser m vilka risker sm finns för kränkningar ch hur vi ska arbeta för att förebygga dessa. Barnen ch vårdnadshavare har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. I planen finns ckså förskleförvaltningens rutin (sm följer skllagens regler). Rutinen anger hur persnal ch försklechef ska agera, både m persnal kränker eller trakasserar barn ch m barn kränker eller trakasserar andra barn. Rutinen handlar således m persnalens anmälningsskyldighet till försklechef, försklechefens anmälningsskyldighet till huvudman samt utredning av händelsen. UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Vid uppföljning av föregående års plan finner vi att de planerade åtgärderna blev delvis genmförda. Målen blev delvis uppnådda, de mråden sm identifierats sm icke uppnådda kmmer att behandlas i plan för 2018/2019.
KARTLÄGGNING OCH ANALYS Kartläggning har genmförts genm persnalenkät rörande innevarande års Plan mt diskriminering ch kränkande behandling med fkus på måluppfyllelse ch föreslagna åtgärder. Kartläggningen har även mfattat enkäter till vårdnadshavare gällande hur undervisning ch utbildning bedrivs ch kmmuniceras med vårdnadshavare samt barnens trivsel ch msrg. Tidigare anmälningar m kränkande behandling har tagits i beaktande. Försklans rutiner i frm av Trygg ch säker förskla har kntrllerats. Samtal har förts i persnalgruppen utifrån förhållningssätt, nrmkritisk granskning av förhållningssätt samt tillgänglig utbildningsmiljö. Kartläggningen har visat ch identifierat följande risker eller brister: Det finns en risk för kränkande behandling när tydliga rutiner ch regler saknas. att försklan exkluderar barn när en plan för ett inkluderande arbetssätt saknas. för kränkning när det demkratiska klimatet ch samhörigheten mellan barn ch persnal inte ges förutsättningar att utvecklas. för kränkningar när det finns brister i persnalens förmåga att prfessinellt reflektera över försklans undervisning ch utbildning. att barn utsätts för kränkande behandling i dlda ytr inmhus ch utmhus. för kränkningar när det saknas en plan för att stärka barns självkänsla, uppmärksamma varje barn ch arbeta för att utveckla varje barns tillit till egen förmåga. att vårdnadshavare upplever brister i delaktighet ch inflytande över försklans undervisning ch utbildning m innehållet inte kntinuerligt kmmuniceras. för att vårdnadshavare inte har kännedm m hur försklan hanterar knflikthantering, barns inflytande ch delaktighet, hur försklan arbetar för att varje barn blir lyssnad på, hur barn är delaktiga i att bestämma vad man ska göra i försklan, att barn ges individuella förutsättningar ch hur försklan arbetar med genusfrågr m metder för detta inte är transperenta. för tydlighet vid överlämning av tillsynsansvar vid lämning ch hämtning.
VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI? Var är vi (risk ch hinder)? Vart ska vi (målsättning)? Hur gör vi (åtgärd)? Ansvarig Tidsplan Trygghetspärmen- Trygg ch säker försklas rutiner Individnivå: Trygg ch säker förskla Finns på Kmin samt en reviderad pärm per förskla. ch regler ska förankras ch följas av all persnal. Intrduktinsrutiner för nyanställd persnal. (Syftar till att minska lyckr ch lära av Försklans egna regler ch rutiner Avdelningsnivå: inträffade lycksfall så att de kan undvikas i framtiden ch på så sätt göra försklan till en tryggare plats för barnen) ska vara enkla, tydliga, synliga ch tillgängliga för all persnal. Förankring ch reflektin under verksamhetsutvecklingstid Förankrade rutiner ch regler. Det finns risk för kränkande behandling när tydliga rutiner ch regler saknas. Knsekvensen kan bli att åtgärder inte vidtas vid kränkande behandling m kännedm m de kmmungemensamma rutinerna saknas hs persnal ch vårdnadshavare. Rutiner ska finnas så att all persnal sm arbetar på enheten känner till vanstående rutiner ch regler. Samtliga vårdnadshavare ska få kännedm m de kmmungemensamma rutinerna ch reglerna sm finns vid anmälningsförfarandet vid kränkande behandling. Under tex föräldramöte, insklning eller andra frum ska samtliga vårdnadshavare få kännedm m de kmmungemensamma rutinerna ch reglerna sm finns vid anmälningsförfarandet vid kränkande behandling. Enhetshetsnivå: Vid varje APT diskuteras rutiner ch regler ur Trygg ch säker förskla.
Likvärdighet Alla barn är allas barn gemensam kunskapssyn ch människsyn. Det finns en risk att försklan exkluderar barn när en plan för ett inkluderande arbetssätt saknas. Knsekvensen kan bli att varje barn inte ges förutsättningar för delaktighet ch inflytande över den undervisning ch utbildning sm försklan erbjuder. Vi behandlar inte alla barn lika utan likvärdigt. Alla barn ska kunna delta i försklans undervisning ch utbildning utifrån sina behv ch förutsättningar. Individnivå: Förankring av styrdkument ch inventering av individuella kmpetenser. Avdelningsnivå: Kartlägga barnens fysiska, sciala ch pedaggiska utbildningsmiljö med hjälp av Malmö stads material sm finns på Kmin, Alla barns rätt till stöd. Enhetsnivå: Utarbeta en tydlig ch knkret plan för ett inkluderande arbetssätt Kartläggning av identifierade individuella kmpetenser i arbetslagen för att dra nytta av varandras kunskap. Värdegrundsarbete Det finns en risk för kränkningar när det demkratiska klimatet ch samhörigheten mellan barn ch persnal inte ges förutsättningar att utvecklas. Knsekvensen kan bli att varje individs rätt till delaktighet ch inflytande inte Värdegrunden enligt försklans lärplan ska genmsyra undervisning ch utbildning ch synliggöras i verksamheten. Individnivå: Förankring av styrdkument Avdelningsnivå: Värdegrunden ska ligga till grund för utfrmning av undervisning ch utbildning.
tillgdses ch att varje individs röst inte blir uttryckt eller hörd. Enhetsnivå: Diskutera i arbetslag ch/eller andra gruppknstellatiner, vilka grundläggande värderingar vi har. Frum för detta kan vara exempelvis Apt eller reflektinsgrupper. Persnalens förhållningssätt Det finns en risk för kränkningar när det finns brister i persnalens förmåga att prfessinellt reflektera över försklans undervisning ch utbildning. Knsekvensen kan bli att persnalen inte vågar ifrågasätta kllegers förhållningssätt sm bryter mt försklans värdegrund ch uppdrag. Ha ett prfessinellt förhållningssätt, genm att skilja på vad sm är prfessinellt ch privat. I lika situatiner kunna be en kllega/kllegr m hjälp när behv uppstår. Öppet klimat där alla kan våga säga vad de tänker ch tycker. Alla ska känna sig betydelsefulla för att deras insatser är viktiga. Kunna ifrågasätta varandra utan att anklaga. Ge knstruktiv kritik. Individnivå: Nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt Avdelningsnivå: Reflektera över sig själv ch kllegrs förhållningssätt ch val. Vara mttaglig för men även själv ställa öppna, nyfikna frågr: Hur tänkte du? Kan vi göra på ett annat sätt? Kan vi uttrycka ss på ett annat sätt? Enhetsnivå: Kntinuerligt reflektera ch utvärdera på Apt hur vi nrmkritiskt granskar vårt förhållningssätt. Tillsynsansvar Det finns en risk att barn utsätts för kränkande behandling inmhus ch Alla barn ska känna sig trygga i försklans utbildningsmiljöer, såväl inne sm ute, under hela Individnivå: Nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt.
utmhus. Knsekvensen kan bli att kränkningar inte uppmärksammas ch försklan brister i tillsynsansvar. Det finns en risk för tydlighet vid överlämning av tillsynsansvar från vårdnadshavare till persnal vid lämning ch från persnal till vårdnadshavare vid hämtning av barnen. dagen med samtlig persnal. Tydliga rutiner för överlämning av tillsynsansvar skall utvecklas. Persnalen agerar aktivt mt nedvärderande språkbruk, kränkande kmmenterar/handlingar ch systematiska uteslutningar. Persnalen fördelar sig både utmhus ch inmhus på ett medvetet sätt. All persnal skall vara förtrgen med rutiner vid överlämning av tillsynsansvar. Avdelningsnivå: Trygghetsvandringar i mindre grupper genmförs med barnen. Kartläggning av ytr där kränkning kan förekmma ch ökad uppsikt. Prata med barnen i mindre grupper: Känner ni er trygga ch/ eller rädda någn gång eller någnstans på försklan? Enhetsnivå: Skapa rutiner i hur vi säkerställer gd uppsikt över barnen. Utveckla en tillgänglig utbildningsmiljö sm ger förutsättningar till utveckling ch garanterar barnens säkerhet.
Hur bekräftar vi barnen utifrån vem de är ch inte vad de presterar Självkänsla ch självförtrende Det finns en risk för kränkningar när det saknas en plan för att stärka barns självkänsla, uppmärksamma varje barn ch arbeta för att utveckla varje barns tillit till egen förmåga. Knsekvensen kan bli att grundläggande tillit inte utvecklas ch att det kmpetenta barnet inte ges förutsättningar för utveckling ch lärande. En gemensam barnsyn - se barns förmåga i det kmpetenta barnet, barn gör så gtt de kan. Stärka barns självkänsla ch tillit till egen förmåga sm ger självförtrende. Varje barn ska uppleva sig sm en tillgång i gruppen utan krav på prestatin. Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Ge psitiv uppmärksamhet sm bekräftar barnet sm persn. Avdelningsnivå: Utarbeta metder ch msätta dessa i undervisning ch utbildning för att nå planens mål. Fkusera på barnets tillgångar ch förmågr, ge barnet tid att tillägna sig kunskap ch utveckla kmpetens. Persnalen ska vara närvarande. Med hjälp av litteratur kmpisböckerna kan vi stärka barnen ch ge dem redskap för hur de kan påverka klimatet ch kmpisrelatinerna ch ge dem tillit till sin egen förmåga. Medvetet arbetssätt med genus, se barnet ch inte könet. Enhetsnivå: Utarbeta en tydlig ch knkret plan för att stärka barns självkänsla, uppmärksamma varje
barn ch arbeta för att utveckla varje barns tillit till egen förmåga. Kntinuerligt reflektera ch utvärdera på Apt, i arbetslagen ch andra gruppknstellatiner hur vi nrmkritiskt granskar vårt förhållningssätt. Medvetet arbetssätt med genus, se barnet ch inte könet. Vårdnadshavares delaktighet ch inflytande över undervisning ch utbildning hur sker kmmunikatin med vårdnadshavare? Det finns en risk att vårdnadshavare upplever brister i delaktighet ch inflytande över försklans undervisning ch utbildning m innehållet inte kntinuerligt kmmuniceras. Knsekvensen kan bli trygghet ch brist på tillit till försklans pedaggiska arbete ch barnens trivsel på försklan. Säkerställa att vårdnadshavare ges delaktighet ch inflytande över undervisning ch utbildning. Individnivå: Dagligen kmmunicera undervisning ch utbildning samt barnens trivsel med vårdnadshavare. Utveckla det prfessinella förhållningssättet gentemt vårdnadshavare. Under insklningsperiden prfilera försklans undervisning ch utbildning. Det finns en risk för att vårdnadshavare inte har kännedm m hur försklan hanterar knflikthantering, barns inflytande ch delaktighet, hur försklan arbetar för att varje barn ska bli lyssnad på, hur barn är delaktiga i att bestämma Avdelningsnivå: under verksamhetsutvecklingstid, förankra ch reflektera över hur vi säkerställer att vårdnadshavare ges delaktighet ch inflytande över undervisning ch utbildning
vad man ska göra i försklan, att barn ges individuella förutsättningar ch hur försklan arbetar med genusfrågr m metder för detta inte är transparenta. Knsekvensen kan bli att vårdnadshavare kan uppleva att det finns brister i försklans arbete med att utveckla åtgärder för att förhindra kränkningar av barn. Aktuell infrmatin sm rör försklans undervisning ch utbildning skall alltid finnas tillgänglig på avdelningens infrmatinstavla. Se till att vårdnadshavare kntinuerligt delges månadsbrev. Utvecklingssamtal skall erbjudas minst en gång per år eller vid behv till samtliga vårdnadshavare samt uppföljningssamtal i anslutning till insklning. Försklans undervisning ch utbildning skall kmmuniceras vid föräldramöte. Enhetsnivå: Skapa rutiner sm säkerställer att vårdnadshavare ges delaktighet ch inflytande över undervisning ch utbildning. Reflektera ch utvärdera vårdnadshavares inflytande på APT. Vårdnadshavare ges möjlighet till delaktighet ch inflytande genm föräldraråd ch föräldraenkät.
ÖVRIGT DELAKTIGHET I ARBETET MED PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Kntinuerligt arbetar enheten med ett förebyggande arbete mt kränkande behandling i barnens utbildning ch undervisning i lika frmer under dagen. Persnalen utgår från att barn kan själv, alla är lika men lika bra på lika saker, detta stärker barnets självkänsla samt utvecklar självförtrende. Ett flertal lika pedaggiska samtal ch aktiviteter har tillsammans med barnen ägt rum i varierande gruppknstellatiner under verksamhetsåret. Ämnen sm har bearbetats har varit värdegrunden, förhållningssätt, regler, samarbete, samspel, känslr, rättigheter, skyldigheter mm. Persnal ch barn har arbetat med: Hur en bra kmpis är? Vad bra kmpisar gör mt varandra? Viktigt att vi lyssnar på varandra mm. Under läsåret har det undervisats i att lära barnen att säga stpp sm ett sätt att förhindra kränkningar ch diskrimineringar. Från samlingsbxen: De ti kmpisböckerna har bl.a. bken Säg stpp används vid många tillfällen ch även tillhörande aktiviteter till bken har använts i barnens utbildning. HUR ANMÄLER EN FÖRÄLDER ELLER ETT BARN KRÄNKANDE BEHANDLING? Vårdnadshavare eller barn kan vända sig till persnal sm arbetar i försklan för att berätta m barnets upplevelse av kränkande behandling. Ordet kränkning eller anmälan behöver inte användas av den sm berättar. Alla vuxna sm arbetar i försklan måste agera när man får reda på att ett barn anser sig utsatt för kränkande behandling både vad gäller sådant sm sker mellan barn, ch då ett barn anser sig utsatt av en persnal.
RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN ELLER AV ANNAT BARN ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF När persnal får kännedm m att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller mellan barn-barn ska det medelbart anmälas till försklechefen. Även händelser sm sker mellan barn ska anmälas till försklechef. Om det rör sig m flera händelser ska samtliga anmälas till försklechef. Persnal är enligt skllagen skyldig att anmäla till försklechefen. Det finns ett abslut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även m försklechef muntligen infrmeras m händelsen ska persnalen upprätta en skriftlig anmälan till försklechef, Blankett 1- Anmälan till försklechef ska användas. ANMÄLAN TILL HUVUDMAN När försklechefen får kännedm m händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs. försklenämnden. Det är barnets upplevelse av kränkning/diskriminering sm ska anmälas. Om det rör sig m flera händelser ska samtliga anmälas till huvudmannen, dvs. försklenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, Blankett 2- Anmälan till huvudman. I samband med detta ska försklechefen ckså inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn sm anser sig utsatt av en vuxen. UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Försklechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på m det förekmmit kränkande behandling eller trakasserier. Det är barnets upplevelse sm ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen invlverar flera barn sm upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras ch diarieföras i separata ärenden. Av utredningen ska det framgå? Försklechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen Skäliga åtgärder ska vidtas. Försklan är (när utredningen visat att det förekmmit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden. De åtgärder sm sätts in ska riktas mt både den sm blivit utsatt ch den eller de sm utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp för att se m de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någn kränkning eller trakasserier så dkumenteras
detta ch ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, ch överväga m andra åtgärder ändå kan var aktuella att genmföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Försklechefen ska använda framtagen blankett, Blankett 3- Utredning ch åtgärder vid rapprtering. Blankett 3- Utredning ch åtgärder för att förhindra diskriminering ch kränkande behandling i framtiden ska återrapprteras till nämnden sm ett delegatinsbeslut.
Dkumentatin av aktiva åtgärder mt diskriminering INLEDNING Detta är försklan Per Albins hems dkumentatin av aktiva åtgärder mt diskriminering. Diskriminering är att någn missgynnas eller kränks mt barkgrund av en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Dkumentatin av aktiva åtgärder mt diskriminering ska finnas för varje förskla. Sm en del av detta har Förskla Per Albins hem gjrt en undersökning ch analys av verksamheten, utifrån respektive diskrimineringsgrund, ch utifrån de dragit slutsatser m vilka risker för diskriminering ch hinder mt likabehandling sm finns samt hur vi ska arbeta för att förebygga dessa ch främja likabehandling. Barn ch persnal har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. Här finns ckså förskleförvaltningens riktlinje. Riktlinjen beskriver arbetet mt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier ch repressalier. KARTLÄGGNING OCH ANALYS Kartläggning har genmförts genm persnalenkät rörande innevarande års Plan mt diskriminering ch kränkande behandling med fkus på måluppfyllelse ch föreslagna åtgärder.
Kartläggningen har även mfattat enkäter till vårdnadshavare gällande hur undervisning ch utbildning bedrivs ch kmmuniceras med vårdnadshavare samt barnens trivsel ch msrg. Tidigare anmälningar m kränkande behandling har tagits i beaktande. Försklans rutiner i frm av Trygg ch säker förskla har kntrllerats. Samtal har förts i persnalgruppen utifrån förhållningssätt, nrmkritisk granskning av förhållningssätt samt tillgänglig utbildningsmiljö. Kartläggningen visar på att utbildningsmiljön bör utvecklas för att erbjuda barnen en mer tillgänglig ch varierad utbildningsmiljö. Utifrån de ni diskrimineringsgrunderna har försklan frmulerat mål ch föreslagit åtgärder för att utbildningsmiljön skall utvecklas i riktning mt att mtverka all frm av diskriminering eller upplevelse av exkludering från scialt samspel, msrg, undervisning ch utbildning. Vi vill lyfta fram vikten av att på tre nivåer, individ, avdelning ch enhet, arbeta för att persnalen utvecklar ett nrmkritiskt förhållningssätt sm utmanar en prfessinell utveckling hs var ch en, vilket kan ge insikter m miljöns betydelse för barns utveckling ch lärande samt redskap för att förhindra all frm av diskriminering ch kränkande behandling. Utifrån ett genusperspektiv skall försklan genmföra en jämställdhetsanalys. Diskriminering kpplat till Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religin eller annan trsuppfattning Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Ålder Funktinsnedsättning Sexuella trakasserier Repressalier Kartläggning ch analys Den tillgängliga utbildningsmiljön behöver utvecklas för att undvika att diskriminering sker. Utifrån ett genusperspektiv skall försklan genmföra en jämställdhetsanalys. Den tillgängliga utbildningsmiljön behöver utvecklas för att undvika att diskriminering sker. Den tillgängliga utbildningsmiljön behöver utvecklas för att undvika att diskriminering sker. Den tillgängliga utbildningsmiljön behöver utvecklas för att undvika att diskriminering sker. Den tillgängliga utbildningsmiljön behöver utvecklas för att undvika att diskriminering sker. Den tillgängliga utbildningsmiljön behöver utvecklas för att undvika att diskriminering sker. Den tillgängliga utbildningsmiljön behöver utvecklas för att undvika att diskriminering sker. Barns rätt till sin egen krpp bör lyftas ch det bör utarbetas metder för att stärka varje barn. Det finns en risk att barnen upplever sig utsatta för repressalier m vi inte är tydliga i hur vi sätter
gränser, utan att missbruka vårt maktförhållande.
VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI? Diskriminering kpplat till Kön Var är vi (risk ch hinder)? Det finns en risk för diskriminering när det finns bristande tillgänglighet i utbildningsmiljön, pedaggiskt, scialt ch fysiskt. Knsekvensen kan bli att barn exkluderas m könsneutrala utbildningsmiljöer saknas, vilket kan leda till att flickr ch pjkar inte ges lika strt inflytande över verksamheten ch lika strt utrymme i verksamheten. Det finns en risk att arbetslaget inte finner åtgärder för att eliminera de risker sm Vart ska vi (målsättning)? Förskllärare ch arbetslag ska ge varje barn det den behöver utifrån sina förutsättningar. Planen är förankrad hs all persnal ch är ett lättläst ch levande dkument sm genmsyrar försklans undervisning ch utbildning. Utifrån ett genusperspektiv skall försklan genmföra en jämställdhetsana lys ch genmlysa en Hur gör vi (åtgärd)? Ansvarig Tidsplan Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Förankring av arbetet med jämställdhetsanalys. Avdelningsnivå: Kartläggning av utbildningsmiljö utifrån perspektiven; pedaggisk, fysisk ch scial. Kartläggning av persnalen förhållningssätt till flickr ch pjkar. Utifrån könsperspektivet; Hur bemöter vi
har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget ställs. Knsekvensen kan bli att persnalen saknar insikt m betydelsen av att utfrma en tillgänglig ch könsneutral utbildningsmiljö. Det finns en risk att barn ges lika förutsättningar för utveckling ch lärande. genusrelaterad fråga. Enhetsnivå: barn? Vilka aktiviteter föreslår vi? Hur fördelar vi ansvar till barnen? Kartläggning av förhållningssätt i arbetslagen ur ett jämställdhetsperspektiv. Planen förankras i dialg ch genm aktiviteter på verksamhetsutvecklingstid ch Apt. Vi ska vara lyhörda för att inflytande ch utrymme fördelas likvärdigt mellan flickr ch pjkar. Planen förankras i diskussinsfrum ch aktiviteter sm sker under verksamhets-
utvecklingsdagar, APT ch verksamhetsutvecklingstid i arbetslagen. Försklan ska lyfta en genusfråga sm kan öka jämställdheten mellan könen. Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Det finns en risk för diskriminering när det finns bristande tillgänglighet i utbildningsmiljön, pedaggiskt, scialt ch fysiskt. Miljö ch material sm främjar syftet. Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Knsekvensen kan bli att barn upplever exkludering ch diskriminerande behandling när utbildningsmiljön saknar exempel på könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Avdelningsnivå: Skapa könsneutrala utbildningsmiljöe r. Införa mer litteratur sm tar upp ämnet.
Det finns en risk att arbetslaget inte finner åtgärder för att eliminera de risker sm har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget ställs. Enhetsnivå: Planen förankras i dialg ch genm aktiviteter på verksamhetsutvecklingstid ch Apt. Knsekvensen kan bli att persnalen saknar insikt m betydelsen av att utfrma en tillgänglig ch utbildningsmiljö med exempel på könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Religin eller annan trsuppfattning Det finns en risk för diskriminering när det finns bristande tillgänglighet i utbildningsmiljön, pedaggiskt, scialt ch fysiskt. Vi erbjuder likvärdig undervisning ch utbildning för alla barn avsett religin eller annan trs- Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt.
Etnisk tillhörighet Barnen ska avsett trsuppfattning behandlas likvärdigt. Knsekvensen kan bli att arbetslaget inte finner årgärder för att eliminera de risker sm har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget ställs. Det finns en risk för diskriminering när det finns bristande tillgänglighet i utbildningsmiljön, pedaggiskt, scialt ch fysiskt. uppfattning. Vi erbjuder likvärdig undervisning ch utbildning för alla barn avsett etnisk tillhörighet Avdelningsnivå: Använda föräldrarnas kunskap ch kännedm i ämnet. Enhetsnivå: Planen förankras i dialg ch genm aktiviteter på verksamhetsutvecklingstid ch Apt. Se till att barnens utbildningsmiljö, material, böcker, sånger mm visar lika sätt att vara. Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Knsekvensen kan bli Avdelningsnivå:
Sexuell läggning att barnen upplever en exkludering ch diskriminerande behandling m miljö ch material inte återspeglar en kulturell mångfald. Det finns en risk att arbetslaget inte finner årgärder för att eliminera de risker sm har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget ställs. Knsekvensen kan bli att persnalen saknar insikt m betydelsen av att utfrma en interkulturell utbildningsmiljö. Det finns en risk för diskriminering när det finns bristande Vi erbjuder likvärdig undervisning ch Försklärarna ch arbetslagen inventerar material ch miljöer sm redan finns på avdelningarna ch kmpletterar m behv finns. Enhetsnivå: Planen förankras i dialg ch genm aktiviteter på verksamhetsutvecklingstid ch Apt. Förskllärare ch arbetslag erbjuder barnen ien utbildningsmiljö, material, böcker, sånger mm. sm visar på många lika sätt att vara. Individnivå: Förankring av styrdkument
tillgänglighet i utbildningsmiljön, pedaggiskt, scialt ch fysiskt. Knsekvensen kan bli att barn upplever exkludering ch diskriminerande behandling när utbildningsmiljön saknar exempel på lika familjesammansättningar ch sexuella läggningar. Det finns en risk att arbetslaget inte finner årgärder för att eliminera de risker sm har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget ställs. Knsekvensen kan bli utbildning för alla barn avsett sexuell läggning. ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Avdelningsnivå: Införa mer barnlitteratur sm handlar m lika sexuella läggningar. Fånga upp barnens frågeställningar ch funderingar kring lika sexuella läggningar. Enhetsnivå: Planen förankras i dialg ch genm aktiviteter på verksamhetsutvecklingstid ch Apt. Förskllärare ch arbetslag erbjuder barnen i sin
Ålder att persnalen saknar insikt m betydelsen av att utfrma en utbildningsmiljö med exempel på lika familjesammansättningar ch sexuella läggningar. Det finns en risk för diskriminering när det finns bristande tillgänglighet i utbildningsmiljön, pedaggiskt, scialt ch fysiskt. Möta barnet efter deras individuella behv ch inte efter ålder, viktigt att se individen. utbildningsmiljö, material, böcker, sånger mm. sm visar på många lika sätt att vara. Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Knsekvensen kan bli att barn exkluderas ch diskrimineras m utbildningsmiljön inte görs tillgänglig för varje barn avsett ålder. Det finns en risk att arbetslaget inte finner årgärder för att eliminera de risker sm har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av Avdelningsnivå: Vi skall kartlägga den pedaggiska, sciala ch fysiska tillgängligheten av material i utbildningsmiljön samt föra pedaggiska diskussiner, vad det innebär samt förändra. Enhetsnivå:
förhållningssätt i arbetslaget ställs. Knsekvensen kan bli att persnalen saknar insikt m betydelsen av att utfrma en utbildningsmiljö sm görs tillgänglig för varje barn avsett ålder. Planen förankras på verksamhetsutvecklingstid ch Apt. Barnen erbjuds material, böcker, sånger mm. sm visar på många lika sätt att vara. Funktinsnedsättning Det finns en risk för diskriminering när det finns bristande tillgänglighet i utbildningsmiljön, pedaggiskt, scialt ch fysiskt. Alla ska kunna delta i verksamheten utifrån sina förutsättningar. Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Knsekvensen kan bli att barn diskrimineras ch att inte varje barn får en psitiv ch individanpassad undervisning ch utbildning samt bemöts på ett respektfullt ch likvärdigt sätt vad gäller Avdelningsnivå: Barnen erbjuds i material, böcker, sånger mm. sm visar på många lika sätt att vara. Förskllärare ch arbetslag använder sig av Rädda barnens
särskilt stöd. Det finns en risk att arbetslaget inte finner åtgärder för att eliminera de risker sm har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget ställs. Knsekvensen kan bli att persnalen saknar insikt m betydelsen av att utfrma en utbildningsmiljö sm ger varje barn en psitiv ch individanpassad undervisning ch utbildning samt bemöter barnet på ett respektfullt ch likvärdigt sätt vad gäller särskilt stöd. pärm Lika men lika sm ger tips ch idéer m hur man arbetar med barn med funktinsnedsätt ning. Enhetsnivå: Planen förankras i dialg ch genm aktiviteter på verksamhetsutvecklingstid ch Apt. Sexuella trakasserier Det finns en risk för diskriminering m varje barns rätt till sin egen krpp inte skyddas. Respektera barnens rätt att äga sin egen krpp ch Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk
Knsekvensen kan bli att barnet blir utsatt för kränkningar ch sexuella trakasserier. Det finns en risk att arbetslaget inte finner åtgärder för att eliminera de risker sm har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget ställs. Knsekvensen kan bli att persnalen saknar insikt m betydelsen av att utfrma en utbildningsmiljö sm kan säkerställa barnets trygghet samtidigt sm barn i säkerhet ska kunna utfrska sin egen krpp utan skuld ch skam. sexualitet granskning av sitt eget förhållningssätt. Avdelningsnivå: Barnen erbjuds material, böcker, sånger mm. sm visar på många lika sätt att vara. Bra litteratur i ämnet ska användas, både för barnen ch till persnalen. Materialet: Stpp min krpp! Från Rädda barnen, är ett bra material att arbeta med i barnens undervisning ch utbildning. Materialet Liten i försklan (jagvillveta.se) är ett bra material med lika pedaggiska
aktiviteter m känslr ch rättigheter. Enhetsnivå: Planen förankras i dialg ch genm aktiviteter på verksamhetsutvecklingstid ch Apt. Repressalier Det finns en risk att barnen upplever sig utsatta för repressalier m vi inte är tydliga i hur vi sätter gränser, utan att missbruka vårt maktförhållande gentemt barnen. Knsekvensen kan bli att arbetslaget inte finner åtgärder för att eliminera de risker sm har identifierats m inte krav på nrmkritisk granskning av förhållningssätt i arbetslaget ställs. Sätt tydliga gränser utan att vuxna missbrukar sin makt. Individnivå: Förankring av styrdkument ch nrmkritisk granskning av sitt eget förhållningssätt. Avdelningsnivå: Arbetslaget diskuterar gränssättningar ch repressalier. Barnen erbjuds material, böcker, sånger mm. sm visar på många
lika sätt att vara. Enhetsnivå: Planen förankras i dialg ch genm aktiviteter på verksamhetsutvecklingstid ch Apt.
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Anvisning: Beskriv löpande utfallet utifrån tidsplanen. Blev planerade åtgärder genmförda? Upphörde riskerna ch hindren? Om inte, gör en ny undersökning ch analys inm mrådet ch frmulera nya åtgärder. Om riskerna ch hindren upphört, beskriv framgångsfaktrerna. Ta brt anvisning van när ni har skrivit er text i matrisen nedan. Diskriminering på grund av Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religin eller annan trsuppfattning Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Ålder Funktinsnedsättning Sexuella trakasserier Repressalier Uppföljning ch utvärdering
ÖVRIGT Anvisning: Här har ni möjlighet att beskriva andra delar av ert arbete mt diskriminering sm ni vill lyfta. Tillexempel m det finns ett löpande arbete sm inte framkmmit tidigare. Ta brt anvisning van när ni har skrivit er text i denna ruta. DELAKTIGHET I ARBETET MOT DISKRIMINERING Anvisning: Barn ch persnal ska vara delaktiga i arbetet mt diskriminering. Beskriv barns ch persnals delaktighet i arbetet mt diskriminering. Ta brt anvisning van när ni har skrivit er text i denna ruta.
FÖRSKOLSEFÖRVALTNINGENS RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER AV MEDARBETARE I VERKSAMHETEN Förskleförvaltningen har en särskild framtagen rutin med fler steg då ett barn misstänkts ha utsatts för sexuella trakasserier, denna rutin ska följas m en sådan misstanke uppstår. I materialet beskrivs dels hur försklrna kan arbeta förebyggande men ckså rutinen för vad försklepersnal respektive chefer ska göra m misstanke m sexuella trakasserier uppstår.
RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN ELLER AV ANNAT BARN ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF När persnal får kännedm m att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller mellan barn-barn ska det medelbart anmälas till försklechefen. Även händelser sm sker mellan barn ska anmälas till försklechef. Om det rör sig m flera händelser ska samtliga anmälas till försklechef. Persnal är enligt skllagen skyldig att anmäla till försklechefen. Det finns ett abslut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även m försklechef muntligen infrmeras m händelsen ska persnalen upprätta en skriftlig anmälan till försklechef, Blankett 1- Anmälan till försklechef ska användas. ANMÄLAN TILL HUVUDMAN När försklechefen får kännedm m händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs försklenämnden. Det är barnets upplevelse av kränkning/diskriminering sm ska anmälas. Om det rör sig m flera händelser ska samtliga anmälas till huvudmannen, dvs försklenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, Blankett 2- Anmälan till huvudman. I samband med detta ska försklechefen ckså inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn sm anser sig utsatt av en vuxen. UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Försklechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på m det förekmmit kränkande behandling eller trakasserier. Det är barnets upplevelse sm ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen invlverar flera barn sm upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras ch diarieföras i separata ärenden. Av utredningen ska det framgå? Försklechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen Skäliga åtgärder ska vidtas. Försklan är (när utredningen visat att det förekmmit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden. De åtgärder sm sätts in ska riktas mt både den sm blivit utsatt ch den eller de sm utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp för att se m de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någn kränkning eller trakasserier så dkumenteras
detta ch ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, ch överväga m andra åtgärder ändå kan var aktuella att genmföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Försklechefen ska använda framtagen blankett, Blankett 3- Utredning ch åtgärder vid rapprtering. Blankett 3- Utredning ch åtgärder för att förhindra diskriminering ch kränkande behandling i framtiden ska återrapprteras till nämnden sm ett delegatinsbeslut.
Stöd för kartläggning ch analys Diskrimineringsgrunderna: 1. Kön: Lagen definierar kön sm att någn är kvinna eller man. Förbudet mt könsdiskriminering mfattar ckså persner sm planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Med könsidentitet ch könsuttryck avses i lagen att någn inte definierar sig sm kvinna eller man eller genm sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det sm registrerats för hen vid födelsen. Begreppen mfattar dels en persns mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någn uttrycker det sm kan kallas persnens sciala kön, till exempel genm kläder, krppsspråk, smink eller frisyr. 3. Religin eller annan trsuppfattning: Med religin avses religiösa åskådningar sm exempelvis hinduism, judendm, kristendm ch islam. Annan trsuppfattning innefattar sådana övertygelser sm har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism ch agnsticism. 4. Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas en individs natinella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Etnisk tillhörighet handlar m hur du identifierar eller uppfattar dig själv. Det är alltså individen själv sm definierar sin eller sina etniska tillhörigheter utifrån sin bakgrund ch sin individuella histria. 5. Sexuell läggning: Lagen definierar sexuell läggning sm hmsexuell, hetersexuell eller bisexuell läggning. Förbudet mt diskriminering gäller alla dessa tre sexuella läggningar. Diskrimineringslagens skydd mfattar situatiner ch förutsättningar sm har ett nära samband med den sexuella läggningen, såsm att ha sexuellt umgänge eller att b ch leva med någn av samma kön eller av annat kön. 6. Ålder: Det är tillåtet med bestämmelser sm tar hänsyn till ålder i fråga m förskla, sklbarnmsrg, utbildning i förskleklass, det bligatriska sklväsendet eller fristående skla. Det är även tillåtet med särbehandling på grund av ålder, m den har ett berättigat syfte ch de medel sm används är lämpliga ch nödvändiga för att uppnå syftet. 7. Funktinsnedsättning: Med funktinsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persns funktinsförmåga sm till följd av en skada eller en sjukdm fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Diskriminering på grund av: Kön Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån kön eller hinder mt likabehandling kpplade till kön. Reflektera utifrån såväl fysisk, scial sm pedaggisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt sm har samband med kön? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både persnal ch barn. På vilka platser/i vilka situatiner kan trakasserier förekmma? b. Händer det att barn får lika bemötande utifrån kön? Om ja: Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det? Får flickr ch pjkar lika mycket uppmärksamhet ch bekräftelse i verksamheten? Om nej: Ge exempel. Får barn uppmuntran ch bekräftelse utifrån förväntningar på hur flickr ch pjkar ska vara eller bete sig? Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det? c. Hur framställs kvinnr ch män, flickr ch pjkar i undervisningsmaterial, sagr etc.? Finns det risk för att det män/ pjkar gör anses viktigt (nrm) medan det kvinnr/flickr gör blir synligt? Exemplifiera. d. Används ett knsekvent genusperspektiv (att alltid ifrågasätta eller prblematisera förutfattade meningar kring kvinnr ch män, flickr ch pjkar) i verksamhetsplaneringen? Om inte: Ge några exempel på var det brister. e. Har persnalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågr på ett bra sätt?
Diskriminering på grund av: Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån könsöverskridande identitet eller könsuttryck eller hinder mt likabehandling kpplade till könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Reflektera utifrån såväl fysisk, scial sm pedaggisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt sm har samband med könsidentitet ch könsuttryck? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både persnal ch barn. På vilka platser kan trakasserier förekmma? b. Tillåts barn frmulera sina egna könsuttryck eller sin egen könsidentitet avsett deras juridiska kön. c. Hur blir barn eller anhöriga vars könsidentitet eller könsuttryck bryter mt rådande nrmer ch förväntningar bemötta av persnal ch av barn? Vilka hinder finns i verksamheten sm försvårar för dessa individer? Har persnalgruppen diskuterat hur den ska garantera ett likvärdigt bemötande avsett barns eller anhörigas könsidentitet eller könsuttryck? Kan alla uttrycka sin könsidentitet? d. Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten sm kan upplevas sm missgynnande ch rättvisa för barn ch sm har samband med könsidentitet eller könsuttryck? Ge några exempel.
Diskriminering på grund av: Religin eller annan trsuppfattning Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån religin eller annan trsuppfattning eller hinder mt likabehandling kpplade till religin eller annan trsuppfattning. Reflektera utifrån såväl fysisk, scial sm pedaggisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt sm har samband med religin avses religiösa åskådningar? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både persnal ch barn. På vilka platser kan trakasserier förekmma? b. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt sm har samband med religin eller trsuppfattning? Av vem kan de bli illa behandlade? Tänk på både persnal ch barn. Ge några exempel. Var i verksamhetens lkaler kan detta förekmma? Är barn med viss tr särskilt utsatta? Om ja: Ge exempel. c. Hur arbetar försklan med planering av undervisning, av festligheter eller vid schemaläggning. Tar försklan lika str hänsyn till alla religiner ch trsuppfattningar?
Diskriminering på grund av: Etnisk tillhörighet Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån etnisk tillhörighet eller hinder mt likabehandling kpplade till etnisk tillhörighet. Reflektera utifrån såväl fysisk, scial sm pedaggisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn eller elever i verksamheten bli illa behandlade på sätt sm har samband med etnisk tillhörighet? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både persnal ch barn. Kan lika grupper utsättas på lika sätt? Var i verksamheten kan detta förekmma? Ge några exempel. b. Förekmmer det främlingsfientliga eller rasistiska företeelser ch handlingssätt i verksamheten? Om ja: Var förekmmer det? Är en viss etnisk grupp särskilt utsatt? Om ja: Ge några exempel. Finns det rutiner för hur persnalen ska agera för att kunna bemöta ett främlingsfientligt eller rasistiskt beteende? c. Synliggörs lika etniska grupper ch lika kulturer i undervisningen/ pedaggiken? Sker detta på ett likvärdigt sätt? Finns det risk för att etniska tillhörigheter rangrdnas ch att exempelvis det etniskt svenska framställs sm nrm? Om ja: Ange några exempel.
Diskriminering på grund av: Sexuell läggning Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån sexuell läggning eller hinder mt likabehandling kpplade till etnisk tillhörighet. Reflektera utifrån såväl fysisk, scial sm pedaggisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn bli illa behandlade i verksamheten på ett sätt sm har samband med sexuell läggning? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både persnal ch barn. b. Finns det öppet hm- eller bisexuella anhöriga i verksamheten? Om ja: Hur blir de bemötta av persnalen ch av barnen? Om nej: Kan det ber på en känsla av att den sexuella läggningen måste döljas? c. Hur behandlas sexuell läggning i undervisningen eller den pedaggiska verksamheten? Finns det en risk att hetersexualitet framställs sm självklart (nrm)?
Diskriminering på grund av: Ålder Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån ålder eller hinder mt likabehandling kpplade till ålder. Reflektera utifrån såväl fysisk, scial sm pedaggisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. Sakligt mtiverade begränsningar utifrån ålder är tillåtet. a. Hur kan barn bli illa behandlade i verksamheten på ett sätt sm har samband med ålder? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både persnal ch barn. b. Har ni i persnalgruppen diskuterat hur ni ska garantera ett likvärdigt bemötande avsett barns ålder?
Diskriminering på grund av: Funktinsnedsättning Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån funktinsnedsättning eller hinder mt likabehandling kpplade till funktinsnedsättning. Reflektera utifrån såväl fysisk, scial sm pedaggisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn bli illa behandlade i verksamheten på ett sätt sm har samband med funktinsnedsättning? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både persnal ch barn. b. Var i verksamhetens lkaler kan detta förekmma? Är barn med en viss typ av funktinsnedsättning särskilt utsatta? Hur blir anhöriga med funktinsnedsättning bemötta? Ge några exempel. Tänk på att trakasserier även kan ske via exempelvis sms eller sciala medier. c. Hur tillgänglig är verksamheten för persner med lika funktinsnedsättningar (besökare, föräldrar, barn, persnal med flera)? Ge knkreta exempel på prblem sm kan uppstå i vardagen. Tänk på lika typer av funktinsnedsättningar, såsm nedsatt rörelseförmåga, hörsel- eller synnedsättning, adhd, dyslexi, Aspergers syndrm ch autism, diabetes, allergier med mera. Beakta den pedaggiska ch sciala tillgängligheten såväl sm den fysiska.
Diskriminering på grund av: sexuella trakasserier Undersök eventuella risker för diskriminering i frm av sexuella trakasserier. a. På vilket sätt ch i vilka sammanhang kan barn bli utsatta för sexuella trakasserier i verksamheten? Vem eller vilka utför trakasserierna? Tänk på både persnal ch barn. Var kan det förekmma? b. Är vissa grupper extra utsatta? Om ja: Ge exempel. c. Har persnalen tillräcklig kunskap för att kunna förebygga ch mtverka sexuella trakasserier på ett bra sätt? Repressalier Den sm har anmält diskriminering eller påtalat att en aktör bryter mt diskrimineringslagen har ett lagskydd mt att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när någn medverkat i en utredning enligt diskrimineringslagen eller avvisat eller fgat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier. a. På vilket sätt ch i vilka sammanhang kan barn bli utsatta för repressalier i verksamheten? b. Är vissa grupper extra utsatta? Om ja: Ge exempel. c. Har persnalen tillräcklig kunskap för att kunna förebygga ch mtverka repressalier på ett bra sätt?
Stöd för kartläggning av kränkande behandling a. Hur tar vi reda på m kränkningar sker i vår verksamhet? b. Hur arbetar vi för att minska kränkningar? c. Hur gör vi när vi får signaler m att en kllega kränkt ett barn? d. Arbetar vi kntinuerligt med självvärdering ch reflekterar regelbundet över vårt förhållningssätt gentemt lika barn? e. Vilka frum finns för ss att diskutera frågr m kränkande behandling på försklan? f. Hur arbetar vi för att försklan ska vara en trygg plats för alla barn? g. Hur hanterar vi barn med respekt i vår verksamhet? Finns det situatiner där vi kan utveckla detta? h. Hur arbetar vi för att bygga upp en gemenskap i barngruppen? i. Tar vi barns tankar, känslr ch upplevelser på allvar? Hur? j. Hur hanterar vi känslr? Är vissa känslr mer accepterade? Tillåts barn uttrycka mer svåra känslr sm frustratin ch ilska? Hur stödjer vi barnen i att förstå känslr? k. Hur arbetar vi för att stärka varje barns självkänsla ch självförtrende? l. Hur uppmärksammar vi barnens lika lekmönster ch hierarkin i barngruppen?