MALL FÖR PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hej!

Transkript

1 Hej! Förskoleförvaltningen har tagit fram nedanstående mall för plan mot diskriminering kränkande behandling. Varje förskola ska ha sin egen plan mot diskriminering kränkande behandling. Planen innehåller två delar. Den första, Plan mot kränkande behandling, följer skollagens 6:e kapitel. I den måste förskolan göra en kartläggning av verksamheten utifrån denna dra slutsatser om vilka risker det finns för kränkningar hur förskolan ska arbeta för att förebygga dessa. I planen ska också förskoleförvaltningens rutin (som följer skollagens regler) finnas med. Den anger hur personal förskolechef ska agera, både om personal kränker eller trakasserar barn om barn kränker eller trakasserar andra barn. Rutinen handlar således om personalens anmälningsskyldighet till förskolechef, förskolechefens anmälningsskyldighet till huvudman samt utredning av händelsen. Den andra delen, Dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering, följer diskrimineringslagen. I den måste förskolan dokumentera arbetet mot diskriminering. Det innebär att förskolan ska göra en undersökning analys av verksamheten utifrån respektive diskrimineringsgrund utifrån de dra slutsatser om vilka risker det finns för diskriminering hur förskolan ska arbeta för att förebygga dessa för att främja lika rättigheter i verksamheten. I del två ska också förskoleförvaltningens riktlinjer för arbetet mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier repressalier finnas med. Mallen innehåller rubriker under vilka förskolan ska beskriva sitt arbete. Varje rubrik åtföljs av en anvisningsruta som kan fungera som stöd i arbetet. Allt som inte är anvisningar ska stå kvar i planen. Anvisningarna bör tas bort när planen färdigställts. /Utvärderings- myndighetsenhet

2 Plan mot diskriminering kränkande behandling I enlighet med skollagens 6:e kapitel diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder FÖRSKOLA: Solbackens förskola FÖRSKOLECHEF: Christina Johansson DATUM FÖR UPPRÄTTANDE AV PLANEN: DATUM FÖR NÄSTA ÅRS UPPRÄTTANDE AV PLAN:

3 Plan mot kränkande behandling INLEDNING Detta är Solbackens förskolas plan mot kränkande behandling. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns värdighet. En plan mot kränkande behandling ska finnas för varje förskola. Som en del av detta har Solbackens förskola gjort en kartläggning av verksamheten utifrån denna dragit slutsatser om vilka risker som finns för kränkningar hur vi ska arbeta för att förebygga dessa. Barnen vårdnadshavare har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. I planen finns också förskoleförvaltningens rutin (som följer skollagens regler). Rutinen anger hur personal förskolechef ska agera, både om personal kränker eller trakasserar barn om barn kränker eller trakasserar andra barn. Rutinen handlar således om personalens anmälningsskyldighet till förskolechef, förskolechefens anmälningsskyldighet till huvudman samt utredning av händelsen. UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan har arbetat med FN:s konvention om barnets rättigheter både i barngrupp personalgrupp. Barnen har bland annat arbetat med Linda Palms Lisa Sollenbergs böcker Tio kombisböcker som tar upp barns rättigheter etiska dilemman i vardagen. Personalen har fått kompetensutveckling i barnkonventionen, barns inflytande värdegrund. Kommunikation utifrån barnens erfarenheter, viljeyttringar, tankar, kunskaper, funderingar, idéer, ord som sårar/gläder konflikter påverkar hur verksamheten utformas förändras. Personalen har valt metoder som främjar barns delaktighet inflytande, samt upprättat planeringsmatriser om förskolans arbete med värdegrund, inflytande alla barns rätt till stöd. På förskolan arbetar vi utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt där barnens nyfikenhet, kreativitet, självförtroende samt förmåga att fatta beslut stimuleras. På förskolan har vi barnråd Grön Flagg-råd där barnen är med diskuterar samt fattar beslut om verksamheten. Barn från varje avdelning deltar

4 även i ett matråd några gånger per termin med syfte att öka barnens inflytande gällande mat välmående. Barnen är delaktiga i att ta fram Barnens plan mot diskriminering kränkande behandling genom möten, diskussioner, litteratur skapande. KARTLÄGGNING OCH ANALYS Föregående års plan har kartlagts tillsammans med barnen genom trygghetsvandringar, samtal i barngrupp dokumentation i förskolans digitala dokumentationsverktyg Pluttra. Barnen har delgett sina tankar om var de känner sig trygga eller inte trygga samt var i vilka situationer konflikter kan uppstå. De har även deltagit i samtal om vad barn vuxna kan göra i olika situationer som kan uppstå i förskolans vardag, till exempel då någon behöver hjälp eller när det uppstår en konflikt. Barnen har berättat att de kan visa stopphanden då det är något de inte vill, att de kan vända sig till en vuxen om de behöver hjälp att det är viktigt att alla lyssnar på varandra. Personalen har under verksamhetsutvecklingsdagar samt under arbetslagens tid för verksamhetsutveckling reflekterat kring förskolans arbete mot kränkande behandling bland annat genom att dokumentera analysera utifrån förskolans prioriterade mål värdegrund, barns inflytande alla barns rätt till stöd. Vårdnadshavare får ta del av plan mot diskriminering kränkande behandling på föräldramöte planen bearbetas i vårt samråd för vårdnadshavare. Vårdnadshavare som är valda till representanter bildar rådet tillsammans med biträdande förskolechef förskollärare. Kontinuerligt på samråd föräldramöte diskuteras förskolans plan mot diskriminering kränkande behandling. Planen finns tillgänglig att läsa på förskolan, på förskolans hemsida samt på förskolans dokumentationsforum Pluttra. Vårdnadshavare erbjuds att fylla i en förskoleenkät vart annat år där bland annat områden som rör barnens trygghet trivsel behandlas. Enkäten från vårterminen 2017 visar överlag att barnens vårdnadshavare upplever att barnen är trygga trivs på förskolan.

5 VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI? Var är vi (risk hinder)? Vart ska vi (målsättning)? Hur gör vi (åtgärd)? Ansvarig Tidsplan Utifrån trygghetsvandringar samtal med barnen har det identifierats en risk att barn kan utsättas för kränkande behandling då vuxna inte är närvarande i aktiviteten. Det kan gälla dolda ytor på gården/delar av gården där vuxennärvaron brister eller inomhusmiljöer som rum där barnen leker själva. Alla barn ska känna sig trygga både i förskolans inomhus- utomhusmiljö. Vuxna ska finnas närvarande, antingen som deltagare i aktiviteten eller som ett stöd då behov uppstår. Alla barn ska kännas sig trygga med att det finns en vuxen nära som möter dem respektfullt personalen ska veta var barnen befinner sig vad de gör. Kartläggning över var personalen befinner sig i förskolans inomhus utomhusmiljö genomförs analyseras. Toaletten har identifierats som en plats där kränkningar kan uppstå. Det kan handla om att Alla barn ska känna sig trygga då de använder förskolans toaletter samt att de har makt över sin Personalen stöttar barnen i att sätta gränser, samt lyssna till respektera andras gränser. Arbetar Förskollärare tillsammans med arbetslag. Förskolans ledning ansvarar för att stödja förskollärare arbetslag i arbetet Förskollärare tillsammans med arbetslag. Förskolans ledning ansvarar för att stödja förskollärare arbetslag i arbetet Arbetet sker löpande Analys av kartläggning görs vårterminen 2018 höstterminen 2018 Löpande - arbetet utvärderas i maj oktober 2018

6 barnen upplever att de inte får vara ifred eller att dörrar öppnas stängs utan att hänsyn tas till hur den person som sitter på toaletten vill ha det Det finns en risk att barn utsätts för kränkningar i kapprummet då det är många barn där samtidigt. Utifrån kartläggning tillsammans med barnen har det framkommit att det då kan förekomma puttningar verbala yttringar som kan kränka. egen toalettsituation utifrån förutsättningar. Alla barn ska känna sig trygga i förskolans kapprum. Kapprummet ska vara en plats för lärande utvecklings samt social gemenskap aktivt med barns kroppliga integritet utifrån Rädda barnens material Stopp min kropp Mindre grupper i kapprummet närvarande personal. Det tar olika lång tid för barn att klä sig därför går barnen ut i omgångar Förskollärare tillsammans med arbetslag. Förskolans ledning ansvarar för att stödja förskollärare arbetslag i arbetet Löpande - arbetet utvärderas i maj oktober 2018 ÖVRIGT All personal ska vara förtrogen med innehållet i FN:s konvention om barnets rättigheter. Personal barn arbetar extra med barnkonventionens fyra grundprinciper: Alla barn har samma rättigheter lika värde, Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnet, Alla barn har rätt till liv utveckling, Alla barn har rätt att uttrycka sin mening få den respekterad. Förskolan ska ta tillvara på barnens tankar, vi lyssnar på varandra respekterar varandras åsikter olikheter. På förskolan använder vi oss av material aktiviteter som kan uppmuntra barnen att diskutera känslor samt skapa en ökad förståelse för andra människor. Förskolans arbete mot kränkande behandling dokumenteras kontinuerligt på förskolans digitala dokumentationsverktyg Pluttra samt är en återkommande punkt på dagordningen för arbetslagens verksamhetsutvecklingstid.

7 DELAKTIGHET I ARBETET MED PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Barnen uppmuntras att diskutera reflektera över sådant som är viktigt för dem i sin vardag på förskolan. Verksamheten utformas förändras utifrån barnens erfarenheter, kunskaper, idéer funderingar. Förskolan har genomfört trygghetsvandringar med barnen där de har delgett sina uppfattningar om var i vilka situationer de känner sig trygga respektive otrygga, utifrån detta har mål i planen tagits fram. Vårdnadshavare får ta del av plan mot diskriminering kränkande behandling på föräldramöte planen bearbetas i vårt samråd för vårdnadshavare. Vårdnadshavare som är valda till representanter bildar rådet tillsammans med biträdande förskolechef förskollärare. Kontinuerligt på samråd för vårdnadshavare diskuteras förskolans plan mot diskriminering kränkande behandling. Förskolans aktuella plan finns tillgänglig att läsa på förskolan, på förskolans hemsida samt på förskolans dokumentationsforum Pluttra. Personal har arbetat med områden som ingår i planen på verksamhetsutvecklingsdagar på arbetslagens verksamhetsutvecklingstid. Förskolans utvecklingsgrupp för hållbar utveckling reviderar planen utifrån insamlat material planen läggs sedan ut på remiss till all personal. Beslut om planen fattas på arbetsplatsträff. Kriterierna i planen genomsyrar verksamhetens förhållningssätt. HUR ANMÄLER EN FÖRÄLDER ELLER ETT BARN KRÄNKANDE BEHANDLING? Nedanstående rutin ska följas: Vårdnadshavare eller barn kan vända sig till personal som arbetar i förskolan för att berätta om barnets upplevelse av kränkande behandling. Ordet kränkning eller anmälan behöver inte användas av den som berättar. Alla vuxna som arbetar i förskolan måste agera när man får reda på att ett barn anser sig utsatt för kränkande behandling både vad gäller sådant som sker mellan barn, då ett barn anser sig utsatt av en personal. RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN ELLER AV ANNAT BARN Nedanstående rutin ska följas. Den är gemensam för kränkningsärenden ärenden som rör alla former av trakasserier:

8 ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF När personal får kännedom om att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller mellan barn-barn ska det omedelbart anmälas till förskolechefen. Även händelser som sker mellan barn ska anmälas till förskolechef. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till förskolechef. Personal är enligt skollagen skyldig att anmäla till förskolechefen. Det finns ett absolut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även om förskolechef muntligen informeras om händelsen ska personalen upprätta en skriftlig anmälan till förskolechef, Blankett 1- Anmälan till förskolechef ska användas. ANMÄLAN TILL HUVUDMAN När förskolechefen får kännedom om händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs. förskolenämnden. Det är barnets upplevelse av kränkning/diskriminering som ska anmälas. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till huvudmannen, dvs. förskolenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, Blankett 2- Anmälan till huvudman. I samband med detta ska förskolechefen också inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn som anser sig utsatt av en vuxen. UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Förskolechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på om det förekommit kränkande behandling eller trakasserier. Det är barnets upplevelse som ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen involverar flera barn som upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras diarieföras i separata ärenden. Av utredningen ska det framgå? Förskolechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen Skäliga åtgärder ska vidtas. Förskolan är (när utredningen visat att det förekommit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden. De åtgärder som sätts in ska riktas mot både den som blivit utsatt den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp för att se om de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någon kränkning eller trakasserier så dokumenteras detta ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, överväga om andra åtgärder ändå kan var aktuella att genomföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Förskolechefen ska använda

9 framtagen blankett, Blankett 3- Utredning åtgärder vid rapportering. Blankett 3- Utredning åtgärder för att förhindra diskriminering kränkande behandling i framtiden ska återrapporteras till nämnden som ett delegationsbeslut.

10 Dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering INLEDNING Detta är Solbackens förskolas dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering. Diskriminering är att någon missgynnas eller kränks mot barkgrund av en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering ska finnas för varje förskola. Som en del av detta har Solbackens förskola gjort en undersökning analys av verksamheten, utifrån respektive diskrimineringsgrund, utifrån de dragit slutsatser om vilka risker för diskriminering hinder mot likabehandling som finns samt hur vi ska arbeta för att förebygga dessa främja likabehandling. Barn personal har deltagit i arbetet med framtagandet av planen. Här finns också förskoleförvaltningens riktlinje. Riktlinjen beskriver arbetet mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier repressalier.

11 KARTLÄGGNING OCH ANALYS Diskriminering kopplat till Kön Kartläggning analys Kartläggning har genomförts genom att personalen har reflekterat utifrån de stödfrågor som finns längst bak i planen samt genom samtal i barngrupp. Personalen upplever att de har en medvetenhet kring jämställt bemötande i förskolan samt att de reflekterar över genusroller i personalgrupp tillsammans med barnen. De har en medvetenhet om betydelsen av att alla barn ges samma möjligheter att lära utvecklas oberoende av könstillhörighet. Personalen lyfter även att det kan finnas en subtil skillnad i hur de bemöter pojkar flickor i till exempel tonläge, ordval förväntningar. Utifrån samtal i barngrupp framkommer att barnen upplever att både flickor pojkar får göra samma saker på förskolan samtidigt som några av barnen anser att det finns flick - pojk - saker, till exempel vissa klädesplagg. Kartläggningen visar att det är viktigt att fortsätta arbeta aktivt medvetet för att inget barn ska diskrimineras i förskolan utifrån kön. Personalen håller reflektionen om bemötande förhållningssätt levande genom återkommande diskussioner på bland annat arbetslagens verksamhetsutvecklingstid. Material som finns i förskolan ska väljas utifrån ett medvetet jämställdhetsperspektiv Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Kartläggning har genomförts genom att personalen har reflekterat utifrån de stödfrågor som finns längst bak i planen samt genom samtal i barngrupp. Förskolan har utökat utbudet av material, främst litteratur, som visar på en mångfald av identiteter uttryck. Personalen för återkommande diskussioner i arbetslagen för att reflektera kring hur samhällets normer kommer till uttryck i verksamheten hur personalen ska förhålla sig till dessa utifrån förskolans styrdokument. Barnen utforskar olika sätt att vara i rolleken.

12 Kartläggningen visar att det är viktigt att fortsätta arbeta aktivt medvetet för att inget barn ska diskrimineras i förskolan på grund av könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Personalen håller reflektionen om bemötande förhållningssätt levande genom återkommande diskussioner på bland annat arbetslagens verksamhetsutvecklingstid. Material som finns i förskolan ska väljas utifrån ett medvetet för att visa på en mångfald av könsuttryck. Religion eller annan trosuppfattning Kartläggning har genomförts genom att personalen har reflekterat utifrån de stödfrågor som finns längst bak i planen samt genom samtal i barngrupp. Personalen upplever inte att religion eller samtal om religion utgör en stor del av vardagen i förskolan. Varken barn eller personal pratar mycket om religion men personalen betonar att det är viktigt att respektera allas religioner samtidigt som de ser att vissa religioner tar större utrymme i verksamheten. Samtal om religion i barngruppen uppstår bland annat vid måltider kring olika typer av kost eller olika sätt att säga tack för maten. Även i samtal om döden diskuterar barnen olika religion trosuppfattning med varandra personalen. Kartläggningen visar att det är viktigt att fortsätta arbeta aktivt medvetet för att inget barn ska diskrimineras i förskolan på grund av religion eller annan trosuppfattning. Personalen håller reflektionen om bemötande förhållningssätt levande genom återkommande diskussioner på bland annat arbetslagens verksamhetsutvecklingstid Etnisk tillhörighet Kartläggning har genomförts genom att personalen har reflekterat utifrån de stödfrågor som finns längst bak i planen samt genom samtal i barngrupp. Personalen upplever att förskolan till viss del erbjuder material som musik litteratur som representerar förskolans ( samhällets) etiska kulturella mångfald. Personalen ser även att barnens olika modersmål synliggör genom bland annat lärplatta sånger men upplever att de språk som färre barn pratar inte får lika stort utrymme i verksamheten som andra språk.

13 Sexuell läggning Kartläggningen visar att det är viktigt att fortsätta arbeta aktivt medvetet för att inget barn ska diskrimineras i förskolan på grund av etnisk tillhörighet. Personalen håller reflektionen om bemötande förhållningssätt levande genom återkommande diskussioner på bland annat arbetslagens verksamhetsutvecklingstid. Material aktiviteter som representerar samhällets etniska kulturella mångfald ska finnas på förskolan Kartläggning har genomförts genom att personalen har reflekterat utifrån de stödfrågor som finns längst bak i planen samt genom samtal i barngrupp. Förskolan arbetar medvetet för att synliggöra olika familjekonstellationer genom bland annat bilder, litteratur rollek. Personalen för återkommande diskussioner i arbetslagen för att reflektera kring hur samhällets normer kommer till uttryck i verksamheten hur personalen ska förhålla sig till dessa utifrån förskolans styrdokument. En risk som personalen ser är att heterosexualitet ofta framställs som norm att andra sexuella läggningar då marginaliseras eller osynliggörs i förskolans verksamhet. Kartläggningen visar att det är viktigt att fortsätta arbeta aktivt medvetet för att inget barn ska diskrimineras i förskolan på grund av sexuell läggning. Personalen håller reflektionen om bemötande förhållningssätt levande genom återkommande diskussioner på bland annat arbetslagens verksamhetsutvecklingstid. Material som speglar olika familjekonstellationer ska finnas användas på förskolan. Ålder Kartläggning har genomförts genom att personalen har reflekterat utifrån de stödfrågor som finns längst bak i planen samt genom samtal i barngrupp. Personalen upplever att barn ibland bemöts olika på grund av vilken uppfattning som finns kring vad ett barn i en viss ålder förväntas klara av att det kan finnas en risk i att personalen ser till barnets ålder itsället för utveckling. Samtal med barnen visar att de upplever att olika barn kan göra olika saker vid olika åldrar men att det ändå finns en viss skillnad mellan små stora barn. Kartläggningen visar att det är viktigt att fortsätta arbeta aktivt medvetet för att inget barn ska diskrimineras i förskolan på grund av ålder. Personalen behöver fortsätta att reflektera både i

14 personalgruppen barngruppen Funktionsnedsättning Kartläggning har genomförts genom att personalen har reflekterat utifrån de stödfrågor som finns längst bak i planen samt genom samtal i barngrupp. Personalen använder sig av olika metoder arbetssätt för att alla barn ska bli delaktiga i verksamheten. Barnen delas i mindre grupper under dagen för att alla barn ska bli sedda hörda. Den fysiska miljön kan utgöra ett hinder, tillexempel tunga dörrar hög ljudvolym. Personalen upplever att barn ibland kan uteslutas från andra barns lek på grund av att de inte förstår lekens regler, personalen reflekterar kring hur de ska stötta barnen på bästa sätt i dessa situationer. I samtal med barnen framkommer att barnen anser att alla kan leka men att några behöver mer hjälp än andra för att klara av leken. Kartläggningen visar att det är viktigt att fortsätta arbeta aktivt medvetet för att inget barn ska diskrimineras i förskolan på grund av funktionsnedsättning. Personalen behöver fortsätta att reflektera både i personalgruppen barngruppen. Utbudet av material som visar på olika funktionsvariationer behöver utökas. Sexuella trakasserier Repressalier Kartläggning har genomförts genom att personalen har reflekterat utifrån de stödfrågor som finns längst bak i planen samt genom samtal i barngrupp. Kartläggningen visar att personalen ser störst risk för sexuella trakasserier i dolda utrymmen eller vid aktiviteter där vuxna inte är närvarande, barnen lyfter toaletten som en plats där de inte alltid får vara ifred när de vill. Personal stöttar barn att markera/säga ifrån vid ofrivillig kroppskontakt eller när någon säger/gör något de inte vill. Kartläggningen visar att det är viktigt att fortsätta arbeta aktivt medvetet för att barns ska känna respekt både för sin egen andras kroppar kroppsliga integritet. Kartläggning har genomförts genom att personalen har reflekterat utifrån de stödfrågor som finns längst bak i planen samt genom samtal i barngrupp. Kartläggningen visar att personalen strävar efter att skapa ett klimat där barn vårdnadshavare känner sig trygga att framföra synpunkter/klagomål utan risk att utsättas för repressalier. Kartläggningen visar även att det till viss del saknas kunskap i personalgruppen för att repressalier

15 ska kunna motverkas på bästa sätt.

16 VAR ÄR VI, VART SKA VI, HUR GÖR VI? Diskriminering kopplat till Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Var är vi (risk hinder)? Det finns en risk är att barn bemöts olika utifrån kön när det gäller språket (tonläge samt val av ord uttryck) vilka förväntningar som ställs på dem. Det finns en risk att barn inte känner sig respekterade på grund av könsöverskridande identitet eller könsuttryck samt att könsöverskridande identitet eller könsuttryck inte finns representerade i förskolans material Det finns en risk att alla barns religion Vart ska vi (målsättning)? Alla barns ska känna lika värde oavsett kön bemötas utifrån sina intressen behov. Alla barn ska ges samma möjligheter att lära utvecklas oberoende av kön Alla barn ska känna sig lika värda oavsett könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Samhällets mångfald ska återspeglas av förskolans material Alla barn ska känna sig lika värda oavsett Hur gör vi (åtgärd)? Ansvarig Tidsplan Personalen reflekterar kontinuerligt över sitt förhållningssätt vid reflektionstid för arbetslag verksamhetsutvecklingsdagar Personal utgår från, arbetar aktivt med, material litteratur som utmanar traditionella könsroller. Personalen reflekterar kontinuerligt över sitt förhållningssätt vid reflektionstid för arbetslag verksamhetsutvecklingsdagar. Förskolan erbjuder personalen arbetar aktivt med material där olika typer av könsuttryck blir synliga Personalen reflekterar kontinuerligt över sitt Förskollärare tillsammans med arbetslag. Förskolans ledning Förskollärare tillsammans med arbetslag. Förskolans ledning Förskollärare tillsammans med arbetslag. Löpande - arbetet utvärderas i maj oktober 2018 Löpande - arbetet utvärderas i maj oktober 2018 Löpande - arbetet utvärderas i maj

17 eller annan trosuppfattning inte får samma utrymme i förskolans verksamhet, att vissa barns tro osynliggörs religion eller annan trostillhörighet. Förskolan ska visa respekt inför alla religioner inte ensidigt påverka till förmån för den ena eller andra åskådningen förhållningssätt vid reflektionstid för arbetslag verksamhetsutvecklingsdagar Personalen stöttar barnen att skapa förståelse för att olika människor kan ha olika tro, detta kan göras utifrån litteratur samtal vid maten samt andra vardagssituationer. Förskolans ledning oktober 2018 Etnisk tillhörighet Det finns en risk att språkliga etniska minoriteter inte synliggörs i förskolans verksamhet Alla barn ska känna sig lika värda oavsett etnisk tillhörighet. En etnisk-, kulturell språklig mångfald ska återspeglas i förskolans material arbetssätt Personalen reflekterar kontinuerligt över sitt förhållningssätt vid reflektionstid för arbetslag verksamhetsutvecklingsdagar Förskolan ska erbjuda arbeta aktivt med litteratur musik på alla barnens språk samt samverka med hemmen visa intresse för olika kulturer. Synliggöra alla barnens språk på avdelningen Förskollärare tillsammans med arbetslag. Förskolans ledning Löpande - arbetet utvärderas i maj oktober 2018 Sexuell läggning Det finns en risk att Alla barn ska känna Personalen reflekterar Förskollärare tillsammans Löpande - arbetet

18 heterosexualitet framställs som norm att andra sexuella läggningar marginaliseras eller osynliggörs sig respekterade oavsett sexuell läggning eller vilken familjekonstellation de lever i. kontinuerligt över sitt förhållningssätt vid reflektionstid för arbetslag verksamhetsutvecklingsdagar Olika familjekonstellationer ska synliggöras i den pedagogiska miljön personalen arbetar medvetet utifrån till exempel litteratur. med arbetslag. Förskolans ledning utvärderas i maj oktober 2018 Ålder Funktionsnedsättnin g Det finns en risk att barn bemöts olika utifrån ålder både av personal andra barn Det finns en risk att alla barn på förskolan inte kan delta i verksamheten på Alla barn oavsett ålder ska känna sig respekterade delaktiga i förskolans verksamhet. Förskolan ska arbeta utifrån varje barns försutsättningar Alla barn på förskolan ska känna sig respekterade samt ha möjlighet att delta i Personalen reflekterar kontinuerligt över sitt förhållningssätt vid reflektionstid för arbetslag verksamhetsutvecklingsdagar Personalen ger stöd till alla barn utifrån behov förutsättningar. Förskolan arbetar åldersintegrerat Personalen reflekterar kontinuerligt över sitt förhållningssätt vid reflektionstid för arbetslag Förskollärare tillsammans med arbetslag. Förskolans ledning Förskollärare tillsammans med arbetslag. Förskolans ledning Löpande - arbetet utvärderas i maj oktober 2018 Löpande - arbetet utvärderas i maj oktober 2018

19 Sexuella trakasserier Repressalier grund av funktionsnedsättning Det finns en risk att förskolan inte samtalar om kroppslig integritet med barnen Det finns en risk att ett tillåtande, öppet klimat hindras av att individer (barn, vårdnadshavare, personal) inte vågar säga ifrån då de upplever att något är fel. verksamheten oavsett funktionsnedsättning Inga barn ska utsättas för sexuella trakasserier på förskolan. Förskolan ska arbeta för att alla barn ska respektera både sin egen andras kroppsliga integritet På förskolan ska inget barn bli utsatt för repressalier verksamhetsutvecklingsdagar Förskolan använder Specialpedagogiska skolmyndighetens värderingsverktyg för tillgänglig utbildning i syfte att utveckla verksamheten att bli tillgänglig för alla barn Personalen reflekterar kontinuerligt över sitt förhållningssätt vid reflektionstid för arbetslag verksamhetsutvecklingsdagar Personalen arbetar aktivt utifrån Rädda barnens material Stopp min kropp tillsammans med barnen. Personalen reflekterar kontinuerligt över sitt förhållningssätt vid reflektionstid för arbetslag verksamhetsutvecklingsdagar Kompetensutveckling Värderingsverktyg barnskötare huvudansvariga Förskollärare tillsammans med arbetslag. Förskolans ledning Förskollärare tillsammans med arbetslag. Förskolans ledning Löpande - arbetet utvärderas i maj oktober 2018 Löpande - arbetet utvärderas i maj oktober 2018

20 Synpunkter/klagomål från barn vårdnadshavare ska tas på allvar återkoppling ska ske. Personalen arbetar medvetet tillsammans med barnen för att ge dem redskap att hantera dilemman i vardagen till exempel genom att använda litteratur

21 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Anvisning: Beskriv löpande utfallet utifrån tidsplanen. Blev planerade åtgärder genomförda? Upphörde riskerna hindren? Om inte, gör en ny undersökning analys inom området formulera nya åtgärder. Om riskerna hindren upphört, beskriv framgångsfaktorerna. Ta bort anvisning ovan när ni har skrivit er text i matrisen nedan. Förskolans grupp för Hållbar utveckling dokumenterar arbetet utifrån tidsplan kontinuerligt fram till upprättande av nästa års plan Diskriminering på grund av Kön Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet Sexuell läggning Ålder Funktionsnedsättning Sexuella trakasserier Repressalier Uppföljning utvärdering

22 ÖVRIGT All personal ska vara förtrogen med innehållet i FN:s konvention om barnets rättigheter. Personal barn arbetar extra med barnkonventionens fyra grundprinciper: Alla barn har samma rättigheter lika värde, Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnet, Alla barn har rätt till liv utveckling, Alla barn har rätt att uttrycka sin mening få den respekterad. Förskolan ska ta tillvara på barnens tankar, vi lyssnar på varandra respekterar varandras åsikter olikheter. På förskolan använder vi oss av material aktiviteter som kan uppmuntra barnen att diskutera känslor samt skapa en ökad förståelse för andra människor. Förskolans arbete mot kränkande behandling dokumenteras kontinuerligt på förskolans digitala dokumentationsverktyg Pluttra samt är en återkommande punkt på dagordningen för arbetslagens verksamhetsutvecklingstid. Barnens egen plan mot diskriminering kränkande behandling revideras årligen, barnens plan bygger på barnens kommentarer gjorda erfarenheter. DELAKTIGHET I ARBETET MOT DISKRIMINERING Barn personal deltar dagligen i arbetet mot diskriminering med utgångspunkt i det som sker i vardagen på förskolan, litteratur, drama, film med mera. Förskolan arbetar med det prioriterade målet värdegrund där arbetet med alla människors lika värde utgör en stor del. Barnen tar fram en egen plan mot diskriminering kränkande behandling varje år personalen reflekterar kontinuerligt över förskolans arbete mot diskriminering.

23 FÖRSKOLSEFÖRVALTNINGENS RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR SEXUELLA TRAKASSERIER AV MEDARBETARE I VERKSAMHETEN Nedanstående rutin ska följas: Förskoleförvaltningen har en särskild framtagen rutin med fler steg då ett barn misstänkts ha utsatts för sexuella trakasserier, denna rutin ska följas om en sådan misstanke uppstår. I materialet beskrivs dels hur förskolorna kan arbeta förebyggande men också rutinen för vad förskolepersonal respektive chefer ska göra om misstanke om sexuella trakasserier uppstår.

24 RUTIN DÅ ETT BARN ANSER SIG UTSATT FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING ELLER TRAKASSERIER AV VUXEN ELLER AV ANNAT BARN Nedanstående rutin ska följas. Den är gemensam för kränkningsärenden ärenden som rör alla former av trakasserier: ANMÄLAN TILL FÖRSKOLECHEF När personal får kännedom om att ett barn anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling mellan vuxen-barn eller mellan barn-barn ska det omedelbart anmälas till förskolechefen. Även händelser som sker mellan barn ska anmälas till förskolechef. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till förskolechef. Personal är enligt skollagen skyldig att anmäla till förskolechefen. Det finns ett absolut förbud i lagen för vuxna att kränka barn. Även om förskolechef muntligen informeras om händelsen ska personalen upprätta en skriftlig anmälan till förskolechef, Blankett 1- Anmälan till förskolechef ska användas. ANMÄLAN TILL HUVUDMAN När förskolechefen får kännedom om händelsen är denne i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, dvs förskolenämnden. Det är barnets upplevelse av kränkning/diskriminering som ska anmälas. Om det rör sig om flera händelser ska samtliga anmälas till huvudmannen, dvs förskolenämnden. Anmälan görs på framtagen blankett, Blankett 2- Anmälan till huvudman. I samband med detta ska förskolechefen också inleda en arbetsrättslig hantering av händelsen i det fall händelsen rör ett barn som anser sig utsatt av en vuxen. UTREDNING OCH ÅTGÄRDER Förskolechef är skyldig att skyndsamt starta en utredning för att ta reda på om det förekommit kränkande behandling eller trakasserier. Det är barnets upplevelse som ska vara utgångspunkt för utredningen. Om händelsen involverar flera barn som upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling eller trakasserier ska separata utredningar för respektive barn göras diarieföras i separata ärenden. Av utredningen ska det framgå? Förskolechefen inleder samtidigt en arbetsrättslig utredning av händelsen Skäliga åtgärder ska vidtas. Förskolan är (när utredningen visat att det förekommit kränkning/diskriminering) skyldig att skyndsamt vidta åtgärder för att få kränkningen eller trakasserierna att upphöra samt för att förhindra att det händer i framtiden.

25 De åtgärder som sätts in ska riktas mot både den som blivit utsatt den eller de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska följas upp för att se om de haft önskad effekt. Har utredningen istället visat att det inte varit någon kränkning eller trakasserier så dokumenteras detta ärendet avslutas. Det är ändå viktigt att tänka kring eventuella förebyggande åtgärder, överväga om andra åtgärder ändå kan var aktuella att genomföra för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Förskolechefen ska använda framtagen blankett, Blankett 3- Utredning åtgärder vid rapportering. Blankett 3- Utredning åtgärder för att förhindra diskriminering kränkande behandling i framtiden ska återrapporteras till nämnden som ett delegationsbeslut.

26 Stöd för kartläggning analys Diskrimineringsgrunderna: 1. Kön: Lagen definierar kön som att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Med könsidentitet könsuttryck avses i lagen att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel (eller på annat) sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det som registrerats för hen vid födelsen. Begreppen omfattar dels en persons mentala eller självupplevda könsbild, dels hur någon uttrycker det som kan kallas personens sociala kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr. 3. Religion eller annan trosuppfattning: Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism agnosticism. 4. Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Etnisk tillhörighet handlar om hur du identifierar eller uppfattar dig själv. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter utifrån sin bakgrund sin individuella historia. 5. Sexuell läggning: Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning. Förbudet mot diskriminering gäller alla dessa tre sexuella läggningar. Diskrimineringslagens skydd omfattar situationer förutsättningar som har ett nära samband med den sexuella läggningen, såsom att ha sexuellt umgänge eller att bo leva med någon av samma kön eller av annat kön. 6. Ålder: Det är tillåtet med bestämmelser som tar hänsyn till ålder i fråga om förskola, skolbarnomsorg, utbildning i förskoleklass, det obligatoriska skolväsendet eller fristående skola. Det är även tillåtet med särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte de medel som används är lämpliga nödvändiga för att uppnå syftet. 7. Funktionsnedsättning: Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

27 Diskriminering på grund av: Kön Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån kön eller hinder mot likabehandling kopplade till kön. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med kön? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal barn. På vilka platser/i vilka situationer kan trakasserier förekomma? b. Händer det att barn får olika bemötande utifrån kön? Om ja: Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det? Får flickor pojkar lika mycket uppmärksamhet bekräftelse i verksamheten? Om nej: Ge exempel. Får barn uppmuntran bekräftelse utifrån förväntningar på hur flickor pojkar ska vara eller bete sig? Exemplifiera. Vad kan det finnas för risker med det? c. Hur framställs kvinnor män, flickor pojkar i undervisningsmaterial, sagor etc.? Finns det risk för att det män/ pojkar gör anses viktigt (norm) medan det kvinnor/flickor gör blir osynligt? Exemplifiera. d. Används ett konsekvent genusperspektiv (att alltid ifrågasätta eller problematisera förutfattade meningar kring kvinnor män, flickor pojkar) i verksamhetsplaneringen? Om inte: Ge några exempel på var det brister. e. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna arbeta med dessa frågor på ett bra sätt?

28 Diskriminering på grund av: Könsöverskridande identitet eller könsuttryck Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån könsöverskridande identitet eller könsuttryck eller hinder mot likabehandling kopplade till könsöverskridande identitet eller könsuttryck. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med könsidentitet könsuttryck? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal barn. På vilka platser kan trakasserier förekomma? b. Tillåts barn formulera sina egna könsuttryck eller sin egen könsidentitet oavsett deras juridiska kön. c. Hur blir barn eller anhöriga vars könsidentitet eller könsuttryck bryter mot rådande normer förväntningar bemötta av personal av barn? Vilka hinder finns i verksamheten som försvårar för dessa individer? Har personalgruppen diskuterat hur den ska garantera ett likvärdigt bemötande oavsett barns eller anhörigas könsidentitet eller könsuttryck? Kan alla uttrycka sin könsidentitet? d. Finns det regler, rutiner eller arbetssätt i verksamheten som kan upplevas som missgynnande orättvisa för barn som har samband med könsidentitet eller könsuttryck? Ge några exempel.

29 Diskriminering på grund av: Religion eller annan trosuppfattning Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån religion eller annan trosuppfattning eller hinder mot likabehandling kopplade till religion eller annan trosuppfattning. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med religion avses religiösa åskådningar? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal barn. På vilka platser kan trakasserier förekomma? b. Hur kan barn i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med religion eller trosuppfattning? Av vem kan de bli illa behandlade? Tänk på både personal barn. Ge några exempel. Var i verksamhetens lokaler kan detta förekomma? Är barn med viss tro särskilt utsatta? Om ja: Ge exempel. c. Hur arbetar förskolan med planering av undervisning, av festligheter eller vid schemaläggning. Tar förskolan lika stor hänsyn till alla religioner trosuppfattningar?

30 Diskriminering på grund av: Etnisk tillhörighet Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån etnisk tillhörighet eller hinder mot likabehandling kopplade till etnisk tillhörighet. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn eller elever i verksamheten bli illa behandlade på sätt som har samband med etnisk tillhörighet? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal barn. Kan olika grupper utsättas på olika sätt? Var i verksamheten kan detta förekomma? Ge några exempel. b. Förekommer det främlingsfientliga eller rasistiska företeelser handlingssätt i verksamheten? Om ja: Var förekommer det? Är en viss etnisk grupp särskilt utsatt? Om ja: Ge några exempel. Finns det rutiner för hur personalen ska agera för att kunna bemöta ett främlingsfientligt eller rasistiskt beteende? c. Synliggörs olika etniska grupper olika kulturer i undervisningen/ pedagogiken? Sker detta på ett likvärdigt sätt? Finns det risk för att etniska tillhörigheter rangordnas att exempelvis det etniskt svenska framställs som norm? Om ja: Ange några exempel.

31 Diskriminering på grund av: Sexuell läggning Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån sexuell läggning eller hinder mot likabehandling kopplade till etnisk tillhörighet. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn bli illa behandlade i verksamheten på ett sätt som har samband med sexuell läggning? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal barn. b. Finns det öppet homo- eller bisexuella anhöriga i verksamheten? Om ja: Hur blir de bemötta av personalen av barnen? Om nej: Kan det bero på en känsla av att den sexuella läggningen måste döljas? c. Hur behandlas sexuell läggning i undervisningen eller den pedagogiska verksamheten? Finns det en risk att heterosexualitet framställs som självklart (norm)?

32 Diskriminering på grund av: Ålder Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån ålder eller hinder mot likabehandling kopplade till ålder. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. Sakligt motiverade begränsningar utifrån ålder är tillåtet. a. Hur kan barn bli illa behandlade i verksamheten på ett sätt som har samband med ålder? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal barn. b. Har ni i personalgruppen diskuterat hur ni ska garantera ett likvärdigt bemötande oavsett barns ålder?

33 Diskriminering på grund av: Funktionsnedsättning Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån funktionsnedsättning eller hinder mot likabehandling kopplade till funktionsnedsättning. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. a. Hur kan barn bli illa behandlade i verksamheten på ett sätt som har samband med funktionsnedsättning? Av vem kan de bli illa behandlad? Tänk på både personal barn. b. Var i verksamhetens lokaler kan detta förekomma? Är barn med en viss typ av funktionsnedsättning särskilt utsatta? Hur blir anhöriga med funktionsnedsättning bemötta? Ge några exempel. Tänk på att trakasserier även kan ske via exempelvis sms eller sociala medier. c. Hur tillgänglig är verksamheten för personer med olika funktionsnedsättningar (besökare, föräldrar, barn, personal med flera)? Ge konkreta exempel på problem som kan uppstå i vardagen. Tänk på olika typer av funktionsnedsättningar, såsom nedsatt rörelseförmåga, hörsel- eller synnedsättning, adhd, dyslexi, Aspergers syndrom autism, diabetes, allergier med mera. Beakta den pedagogiska sociala tillgängligheten såväl som den fysiska.

34 Diskriminering på grund av: sexuella trakasserier Undersök eventuella risker för diskriminering i form av sexuella trakasserier. a. På vilket sätt i vilka sammanhang kan barn bli utsatta för sexuella trakasserier i verksamheten? Vem eller vilka utför trakasserierna? Tänk på både personal barn. Var kan det förekomma? b. Är vissa grupper extra utsatta? Om ja: Ge exempel. c. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna förebygga motverka sexuella trakasserier på ett bra sätt? Repressalier Den som har anmält diskriminering eller påtalat att en aktör bryter mot diskrimineringslagen har ett lagskydd mot att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när någon medverkat i en utredning enligt diskrimineringslagen eller avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier. a. På vilket sätt i vilka sammanhang kan barn bli utsatta för repressalier i verksamheten? b. Är vissa grupper extra utsatta? Om ja: Ge exempel. c. Har personalen tillräcklig kunskap för att kunna förebygga motverka repressalier på ett bra sätt?

35 Stöd för kartläggning av kränkande behandling a. Hur tar vi reda på om kränkningar sker i vår verksamhet? b. Hur arbetar vi för att minska kränkningar? c. Hur gör vi när vi får signaler om att en kollega kränkt ett barn? d. Arbetar vi kontinuerligt med självvärdering reflekterar regelbundet över vårt förhållningssätt gentemot olika barn? e. Vilka forum finns för oss att diskutera frågor om kränkande behandling på förskolan? f. Hur arbetar vi för att förskolan ska vara en trygg plats för alla barn? g. Hur hanterar vi barn med respekt i vår verksamhet? Finns det situationer där vi kan utveckla detta? h. Hur arbetar vi för att bygga upp en gemenskap i barngruppen? i. Tar vi barns tankar, känslor upplevelser på allvar? Hur? j. Hur hanterar vi känslor? Är vissa känslor mer accepterade? Tillåts barn uttrycka mer svåra känslor som frustration ilska? Hur stödjer vi barnen i att förstå känslor? k. Hur arbetar vi för att stärka varje barns självkänsla självförtroende? l. Hur uppmärksammar vi barnens olika lekmönster hierarkin i barngruppen?