PM underlag för Mål och Budget 2011

PM underlag för Mål och Budget 2011 Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans

1(77) Innehåll 1. INLEDNING...2 2. MÅL OCH STRATEGIER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING...5 2.1 LÅNGSIKTIGA MÅL...5 2.2 HUVUDSTRATEGIER...5 2.3 KORTSIKTIGA MÅL...6 2.3.1 Nöjda invånare...6 2.3.2 Ekonomi i balans...6 2.3.3 Stolta medarbetare...7 2.3.4 Nöjda kunder...7 2.3.5 En ledande tillväxtregion...7 2.3.6 Hållbar miljö...7 3. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...8 3.1 MAKROPERSPEKTIV...8 3.1.1 Skatteintäktsprognos 2010-2013...12 3.2 MIKROPERSPEKTIV...17 3.2.1 Resultatbudget...17 3.2.2 Balansbudget...20 3.2.3 Finansieringsbudget...20 3.2.4 Landstingsbidrag...21 3.2.5 Finansiering/känslighetsanalys...21 3.2.6 Planåren 2012-2013...23 3.2.7 Investeringar...23 4. SPECIFIKA MÅL OCH BUDGET FÖR NÄMNDER OCH STYRELSER...26 4.1 LANDSTINGSSTYRELSEN (LS)...26 4.1.1 Koncernfinansiering...30 4.1.2 Nya Karolinska Solna (NKS)...31 4.2 REGIONPLANENÄMNDEN (RN)...32 4.3 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN...33 4.3.1 Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN)...33 4.3.2 TioHundranämnden (THN)...35 4.3.3 Beställarorganisationen...35 4.4 KOLLEKTIVTRAFIKEN...36 4.4.1 AB Storstockholms Lokaltrafik (SL)...36 4.4.2 Färdtjänstverksamhet (FtjV)...38 4.4.3 Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB)...39 4.5 FÄRDTJÄNSTNÄMNDEN (FTJN)...39 4.6 KULTURNÄMNDEN (KN)...40 4.7 PATIENTNÄMNDEN (PAN)...40 4.8 LOCUM AB...41 4.9 LANDSTINGSFASTIGHETER STOCKHOLM (LFS)...41 4.10 AB SLL INTERNFINANS...42 4.11 LANDSTINGSREVISORERNA...42 4.12 SKADEKONTO...42 5. BILAGOR...43 5.1 RESULTATRÄKNING SLL-KONCERNEN 2009 2013...43 5.2 BALANSRÄKNING SLL-KONCERNEN 2009-2013...44 5.3 FINANSIERINGSANALYS SLL-KONCERNEN 2009-2013...45 5.4 INVESTERINGSPLAN 2011-2015...46 5.5 LANDSTINGSBIDRAG 2009-2013...47 5.6 RESULTATKRAV 2010 2013...48 5.7 RESULTATRÄKNING LANDSTINGET 2009-2013...49 5.8 TAXOR OCH AVGIFTER...50 5.9 PRODUCENTORGANISATIONEN - RESPEKTIVE RESULTATENHET...54 5.10 PM UNDERLAG FÖR INVESTERINGAR...62 5.10.1 Bakgrund...62 5.10.2 Investeringar inom hälso- och sjukvård...63 5.10.3 Investeringar inom trafiken...72 5.10.4 Framtida investeringsarbete...76 Sidobilaga: Sidobilaga Investeringar 5.4.1-5.4.4.pdf

2(77) 1. Inledning Nämnder och styrelser har utifrån Mål och budget 2010 och planår 2011-2012 arbetat fram lokala budgetunderlag som rapporterats in och konsoliderats. Ny skatteintäktsprognos har inarbetats och i underlaget redovisas möjlig resultat-, balans-, investerings- och finansieringsbudget. I underlaget redovisas alternativa intäktsscenarier, det vill säga effekten på landstingets samlade intäkt av andra skattesatser och priser på SL:s 30-dagarskort än de som angivits i Mål och budget 2010 och planår 2011-2012. Därutöver redovisas även ett antal risker. Förutsättningarna år 2011, med utgångspunkt i Mål och budget 2010 och planår 2011-2012, är följande: Landstingsskatten är oförändrad, 12,10. Avvikelser från Mål och budget 2010 och planår 2011-2012 som är inarbetade i budgetunderlaget 2011 är sammanfattningsvis följande: Landstingsrevisorernas landstingsbidrag har justerats upp i linje med inrapporterat belopp, 0,5 miljoner kronor per år 2011-2013. SL har inkommit med ett resultat som är 508 miljoner kronor lägre än beslutat resultatkrav. Avvikelsen förklaras med ökade trafikkostnader. SL har inkommit med förslag, LS 1010-0803, om att införa en avgift för SL Accesskort för att täcka uppkomna kostnader i samband med anskaffning av Accesskort på cirka 40 miljoner kronor. Intäkten beräknas ge cirka 40 miljoner kronor i intäkt under 2011. Folktandvårdens prislista för vuxentandvård höjs med 2,6 procent eller med 21,0 miljoner kronor. Södersjukhuset AB har inkommit med ett resultat som är 7,8 miljoner kronor högre än beslutat resultatkrav. Avvikelsen förklaras av en reglering avseende tidigare tagen pensionskostnad. S:t Eriks Ögonsjukhus AB har inkommit med ett resultat som är 6,5 miljoner kronor lägre än beslutat resultatkrav. Avvikelsen förklaras med ökade pensionskostnader. Koncernfinansierings resultat överstiger resultatkrav från Mål och budget 2010 och planår 2011-2012 med 586 miljoner kronor, vilket huvudsakligen förklaras av ökade skatteintäkter. Avvikelserna exklusive Koncernfinansiering motsvarar knappt 500 miljoner kronor i negativ resultatpåverkan. Folktandvårdens och SL:s prisjustering i inrapporterat budgetunderlag är resultatneutral men om beslut om prisjusteringar ej tas kommer detta att medföra en negativ resultatpåverkan.

3(77) Avvikelser från Mål och budget 2010 och planår 2011-2012 som ej är inarbetade i budgetunderlaget 2011 men har resultateffekt är sammanfattningsvis följande: Landstingsstyrelsens förvaltning begär i enlighet med beslut, LS 1008-0629, 3,5 miljoner kronor till stiftelsekapital vid bildandet av Stiftelsen Flemingsberg Science (hanteras under 2010). Landstingsstyrelsens förvaltning pekar på behovet av att öka resurserna till forskningen. Stockholms läns landsting har inte, på motsvarande sätt som staten, räknat upp forskningsmedlen under åren 2008-2010. Det motsvarar 34,5 miljoner kronor. Landstingsstyrelsens förvaltning påpekar att budgeten inte inrymmer några utökade resurser till Konserthusstiftelsen eller Skärgårdsstiftelsen. NKS har ett ökat behov av landstingsbidrag, 113 miljoner kronor till följd av ökade kostnader för till exempel evakueringskostnader, avskrivning av mediaomläggning samt projektet Verksamhetens innehåll. Hälso- sjukvårdsnämnden, HSN har efter uppräkning av pris och volymförändring ett budgetunderskott motsvarande 760 miljoner kronor därutöver har de föreslagit en rad kostnadsreducerande åtgärder motsvarande 500 miljoner kronor, vilka bedöms leda till en försämrad tillgänglighet. HSN beslutade den 27 april 2010 att hemställa, LS 1005-0444 hos landstingsstyrelsen att finansiering avseende kostnader för arbetet med sjukskrivningsmiljarden år 2011, cirka 96 miljoner kronor, beaktas i samband med beslut om -2013 för Stockholms läns landsting. Arbetet med sjukskrivningsmiljarden kan generera intäkter motsvarande 205 miljoner kronor till Stockholms läns landsting. TioHundranämndens budgetunderlag innehåller en ospecificerad besparing avseende landstingsverksamheten motsvarande 18,3 miljoner kronor. Patientnämnden äskar ytterligare medel bland annat till följd av ny lagstiftning vilket medför en ökad arbetsbelastning, 0,5 miljoner kronor. Färdtjänstverksamheten pekar på behovet av utökade resurser, cirka 20 miljoner kronor, till följd av ökad resandevolym. Waxholms Ångfartygs AB underlag innehåller en ofinansierad post, 18,6 miljoner kronor vilket innebär att de är i behov av ökad ersättning för att klara inrapporterat resultatkrav. I Danderyds Sjukhus AB:s budgetunderlag finns en ofinansierad kostnad på 41 miljoner kronor. Intäktsförstärkning är en förutsättning för att uppnå det av landstingsfullmäktige fastställda resultatkravet på 12 miljoner kronor. Södersjukhuset AB har i sitt budgetunderlag antagit icke avtalsenliga intäktsökningar motsvarande 20 miljoner kronor. Avvikelserna motsvarar drygt 1 100 miljoner kronor därutöver har HSN föreslagit en rad kostnadsreducerande åtgärder motsvarande 500 miljoner kronor. Vidare beskriver flera vårdproducenter behov av ökade intäkter eller effektiviseringar utöver 2 procent.

4(77) I budgetunderlaget 2011 finns vissa poster som utelämnats med anledning av försiktighetsprincipen men som kan ha en positiv resultatpåverkan: Sjukskrivningsmiljarden (205 mkr) ingår inte i budget för 2011 med hänsyn till försiktighetsprincipen. Detta bidrag bygger på att HSN genomför vissa åtgärder som förvaltningen hemställt finansiering för med motsvarande 96 miljoner kronor. Kömiljarden (cirka 200 mkr) ingår inte i budget för 2011 med hänsyn till försiktighetsprincipen. Detta på grund av att Stockholms läns landsting i nuläget bedöms ha svårigheter att nå angivna målvärden. I det fall det tillfälliga konjunkturstödet för 2010 periodiseras över två år innebär det att de samlade skatteintäkterna 2011 blir 421 miljoner kronor högre jämfört med detta underlag. Ovan nämnda poster kan ha en positiv resultatpåverkan motsvarande 826 miljoner kronor eller netto drygt 700 miljoner kronor (inklusive utökat landstingsbidrag till HSN). Nedan redovisas en sammanfattande konceptuell bild avseende de ingående och utstående avvikelserna jämfört med Mål och budget 2010 och planår 2011-2012: Mkr 1 149 8 21 40 702-508 -7-923 -1 356-113 -77-79 BU 2011 exkl avvik inrapport SÖS FTV SL Accesskort SL St Erik BU 2011 HSN inkl hemställan (96 mkr) NKS Övr ej prod* Övr prod** BU 2011 inkl samtliga avvikelser * Avser enheter som ej tillhör producentorganisationen: WÅAB, LSF (stiftelsen Flemingsberg, ALF-medel), PN, FtjV. ** Avser TioHundranämnden samt enheter som tillhör producentorganisationen: DS, SÖS. I diagrammet ovan har HSN:s specificerade besparingsåtgärder motsvarande 500 miljoner kronor inkluderats.

5(77) 2. Mål och strategier för Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting styrs ytterst av länets invånare. Det sker genom allmänna val till landstingsfullmäktige var fjärde år. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande principiell natur. I landstingets nämnder och styrelser fattas beslut om hur fullmäktiges mål ska uppnås, det vill säga hur uppdragen ska genomföras. Landstingsstyrelsen leder och samordnar arbetet. Stockholms läns landstings arbetar utifrån fastställda långsiktiga mål och strategier som bryts ned i kortsiktiga mål som följs upp med hjälp av indikatorer. Styrning handlar om att påverka organisationen så att de långsiktiga målen uppnås med hjälp av strategier och mer verksamhetsnära indikatorer. 2.1 Långsiktiga mål De långsiktiga målen för Stockholms läns landsting är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. En ekonomi i balans. För att nå de långsiktiga målen har ett antal huvudstrategier utarbetats och dessa beskrivs nedan. 2.2 Huvudstrategier Strategierna beskriver hur de långsiktiga målen ska nås, det vill säga de är verktygen för att nå målen. Målstyrning Tydlig målstyrning som bygger på förtroende och ansvarstagande som skapar resultat.

6(77) Utveckling Fokus på ständiga förbättringar samt forskning och utveckling för ökad kvalitet, säkerhet och konkurrenskraft. Samordning Samordning och standardisering där det höjer kvaliteten och ökar effektiviteten. Dialog Dialog som tydliggör mål och uppdrag, skapar delaktighet och förtroende samt bidrar till goda relationer internt och med omvärlden. Det är av stor vikt att Stockholms läns landsting når uppställda mål. Därför beskrivs nedan de kortsiktiga målen och de indikatorer som landstinget mäter och följer upp för att proaktivt kunna arbeta för en önskad måluppfyllelse. 2.3 Kortsiktiga mål För att styra verksamheterna i riktning mot de prioriterade långsiktiga målen finns nedbrutna kortsiktiga mål: Nöjda invånare Ekonomi i balans Stolta medarbetare Nöjda kunder En ledande tillväxtregion Hållbar miljö Dessa följs kontinuerligt upp med hjälp av indikatorer. Indikatorerna ska visa grad av måluppfyllelse. 2.3.1 Nöjda invånare Två av de långsiktiga målen för Stockholms läns landsting är att invånarna ska erbjudas en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården samt en förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. Om invånarna i Stockholms läns landsting är nöjda är det ett tecken på att rätt vård och trafiknivå uppnåtts. Det kortsiktiga målet Nöjd invånare mäts genom följande två indikatorer för 2011: Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka (andel nöjda medborgare 2009 var 65 procent) 1. Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken ska förbättras (andelen nöjd kund i allmänheten 2009 var 68 procent) 2. 2.3.2 Ekonomi i balans Det tredje långsiktiga målet är att ha en ekonomi i balans. Följande fyra finansiella mål har fastslagits av landstingsfullmäktige, som stöd för att tillsammans med övriga verksamhetsmässiga mål nå det lagstadgade kravet om god ekonomisk hushållning, och utgör de indikatorer som följs upp: Resultat: Att resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls. Finansiering: Reinvesteringar självfinansieras till 100 procent. Skuldsättning: Att lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar. 1 Vårdbarometern 2009. 2 Svensk Kollektivtrafik, Kollektivtrafikbarometern, avser telefonintervjuer där invånarnas inställning till kollektivtrafiken mäts.

7(77) In- och utbetalningsströmmar: Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader. 2.3.3 Stolta medarbetare Landstinget ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Det personalstrategiska arbetet har sin grund i och utgår från värderingar som anges i landstingets övergripande styrdokument. Stolta, delaktiga och ansvarstagande medarbetare är av stor betydelse för att de långsiktiga målen uppnås. I det långsiktiga arbetet för att utveckla det personalstrategiska arbetet i ett verksamhetsperspektiv är landstingets medarbetarundersökning ett av flera verktyg. Målet Stolta medarbetare följs upp med följande indikator: Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka (medarbetarindex för SLL 2009 var 74) 3. 2.3.4 Nöjda kunder Två av de långsiktiga målen är att nå en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården samt en förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. När Stockholms läns landstings kunder är nöjda är det ett tecken på att rätt vård och trafiknivå uppnåtts. För närvarande mäts detta med följande indikatorer: Andelen av patienterna som besökt vården och värderat den 4-5 på en femgradig skala ska öka (andelen 2009 var 82 procent) 4. Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet - tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom Kunder i tid 5. 2.3.5 En ledande tillväxtregion Stockholms läns landsting ska bidra till att länet utvecklas som en öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion samt en resurseffektiv region med god livsmiljö, det vill säga i enlighet med de mål som ligger till grund för arbetet med den regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010). Planen utgår från visionen att regionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Den nya regionala utvecklingsplanen antogs av landstingsfullmäktige under våren 2010. En positiv tillväxt i regionen är på många sätt en grund för att de långsiktiga målen ska kunna nås. Tillväxten i regionen mäts genom nedanstående indikator: Skatteunderlagets 6 årstaktsutveckling i länet ska vara lika hög eller högre än riket/övriga riket. 2.3.6 Hållbar miljö För miljöarbetet inom Stockholms läns landsting finns mätbara mål i det av landstingsfullmäktige beslutade miljöpolitiska programmet, Miljö Steg 5, som gäller 3 SLL:s Medarbetarenkät. 4 Resultat 2009: (Riket: 82 ). Vårdbarometern, SKL. 5 Resultat 2009: SL, WÅAB, FtjN: 87, 81, respektive 94, Mål 2011: 90, 83 respektive 94. SLL:s trafikenheter. 6 Skattunderlag innebär de beskattningsbara förvärvsinkomster som fastställts vid taxeringen. Enligt Sveriges kommuner och Landsting, SKL, är prognosen för 2009 års skatteunderlagsutveckling i länet 2,3 procent vilket visar på en högre årstaktsutveckling än i riket då prognosen för riket är 1,5 procent.

8(77) 2007-2011. Miljön påverkar bland annat invånarna, kunderna, medarbetarna samt landstingets ekonomi och är därmed av betydelse för att de långsiktiga målen ska uppnås. Samtliga nämnder och styrelser ska arbeta för att uppfylla målen i Miljö Steg 5. 3. Ekonomiska förutsättningar I det följande avsnittet presenteras först en övergripande bild av världsekonomin. Därefter följer en beskrivning av den makroekonomiska situationen och skatteunderlagets sammansättning. Vidare presenteras en prognos för de samlade skatteintäkternas utveckling de kommande åren och ett antal möjliga utvecklingsscenarier. Avslutningsvis behandlas Stockholms läns landstings samlade -2013. Fokus ligger genomgående på budgetåret 2011 samt planeringsåren 2012 och 2013. 3.1 Makroperspektiv Olika prognosinstitut delar uppfattningen om att den svenska ekonomin återhämtar sig starkt efter finanskrisen men att det råder stor osäkerhet angående den globala återhämtningen, vilket innebär en risk även för den svenska återhämtningen. IMF 7 prognostiserar att den globala BNP-tillväxten på årsbasis uppgår till 4,8 procent 2010. För 2011 beräknas tillväxten till 4,2 procent. Nedåtrisker fortsätter att dominera och det finns stora skillnader i återhämtningen mellan de industrialiserade länderna och tillväxtländerna. Många tillväxtländer har återhämtat sig starkt men de är fortsatt beroende av efterfrågan från de industrialiserade länderna. Asien leder den globala återhämtningen med Kinas ökande betydelse för världshandeln som en stark tillväxtmotor för allt fler exportberoende länder. För USA:s del däremot finns det en oro för att återhämtningen avstannar vilket skulle få konsekvenser för resten av världen. I Europa står många länder inför utmaningen att få ordning på de omfattande statsfinansiella underskotten samtidigt som de finansiella förhållandena ännu inte är helt normaliserade. Institutioner och marknader är fortfarande sköra. Generellt kan det dock sägas att volatiliteten på finans-, valuta- och varumarknaderna fortsatt är hög. Sannolikheten för en skarp global inbromsning bedöms dock som låg även om återhämtningen bedöms avstanna något under det andra halvåret av 2010 för att sedan öka farten under 2011. Indikationer för tillverkningsindustrin pekar på att förtroendet är tillbaka på de nivåer som rådde före krisen och sysselsättningen i de industrialiserade länderna ökar måttligt. Utvecklingen av hushållens konsumtion är stark i tillväxtländerna men hålls nere i de industrialiserade länderna på grund av lågt förtroende från konsumenterna, hög arbetslöshet, stagnerande inkomster och minskade förmögenheter. Inflationen globalt sett bedöms att hållas på relativt låga nivåer, 1,4 procent för de industrialiserade länderna 2010, vilket förklaras av lågt resursutnyttjande och hög 7 World Economic Outlook, IMF, oktober 2010.

9(77) arbetslöshet. Undantaget är några tillväxtländer där inflationen sammantaget prognostiseras till 6,2 procent 2010. Makroekonomisk utveckling Sverige Den ekonomiska utveckling som redogörs för i detta avsnitt har sin utgångspunkt i den makroekonomiska prognos som regeringen presenterar i budgetpropositionen 8. Regeringen har således beaktat den makroekonomiska effekten av de stimulansåtgärder som presenteras i budgetpropositionen. Försörjningsbalans och utvalda nyckeltal redovisas i tabellen nedan (jämförs med vårpropositionen 9 som redovisas inom parentes). I slutet av avsnittet presenteras en jämförelse av makroekonomiska nyckeltal för de närmaste åren mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Ekonomistyrningsverket (ESV). Utvalda nyckeltal, procentuell förändring om ej annat anges Försörjningsbalansen 2010 2011 2012 2013 BNP 4,8 (2,5) 3,7 (3,9) 3,4 (3,5) 3,3 (3,2) Hushållens konsumtion 3,3 (2,1) 3,6 (3,8) 3,4 (3,5) 3,0 (2,8) Offentlig konsumtion 1,2 (1,5) 0,7 (0,5) 0,3 (0,3) 0,5 (0,3) Bruttoinvesteringar 5,3(1,4) 8,1 (7,7) 7,1 (7,1) 6,2 (6,9) Lagerinvesteringar (bidrag till BNP-tillväxten) 1,8 (1,4) -0,1 (0,2) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) Export 10,7 (5,0) 7,5 (7,3) 6,5 (6,8) 6,6 (6,8) Import 12,1 (7,1) 7,5 (7,3) 6,7 (6,9) 6,4 (6,6) Nyckeltal 2010 2011 2012 2013 KPI (årsgenomsnitt, procent) 1,2 (1,3) 1,5 (1,6) 1,9 (2,2) 2,4 (2,7) Arbetslöshet (andel av arbetskraften) 8,4 (9,2) 8,0 (8,8) 7,4 (8,0) 6,7 (7,3) Arbetade timmar 1,9 (-0,1) 1,1 (1,3) 1,4 (1,5) 1,5 (1,4) Timlön 2,5 (2,3) 2,6 (2,5) 3,1 (2,9) 3,3 (3,3) Offentligt finansiellt sparande (procent av BNP) -1,3 (-2,1) -0,4 (-1,0) 1,0 (0,4) 2,0 (1,3) Källa: Regeringens proposition 2010/11:1 och Regeringens proposition 2009/10:100 (inom parentes). Den svenska ekonomin fortsätter att återhämta sig, både produktionen och sysselsättningen har ökat i god takt under första halvåret 2010. Dock råder det fortfarande lågkonjunktur med hög arbetslöshet och lågt resursutnyttjande. Den inhemska efterfrågan är en viktig drivkraft i återhämtningen och i jämförelse med historiska mönster ökar hushållens konsumtion och företagens investeringar relativt mycket i denna återhämtning. Det förklaras av att hushållen befinner sig i ett starkt utgångsläge, med bland annat hög sparkvot, god förmögenhetsutveckling och stor optimism om framtiden. Dessutom väntas en förbättring på arbetsmarknaden, vilket bidrar till en stark ökning av de disponibla inkomsterna. En ökad konsumtion antas därför för de närmaste åren. När det gäller investeringar så bedöms de framförallt öka inom industrin i takt med att efterfrågan tilltar och ledig kapacitet tas i anspråk. Men även bostadsinvesteringarna bedöms öka kraftigt på grund av gynnsammare finansieringsvillkor och stark efterfrågan på bostäder. Under det första halvåret 2010 har världshandeln tagit fart och är nu i det närmaste tillbaka på toppnivån från våren 2008, det vill säga före fallet. Även 8 Regeringens proposition 2010/11:1. 9 Regeringens proposition 2009/10:100.

10(77) industriproduktionen har fått ett uppsving. Detta gör att efterfrågan på svenska exportvaror har ökat. En betydande del av den exportuppgång som hittills skett bedöms dock vara en effekt av att företagen har byggt upp sina lager. Den slutliga efterfrågan på svenska varor och tjänster bedöms alltså ha ökat i mer begränsad omfattning. Dock väntas svensk export, som till stor del består av investerings 10 - och insatsvaror, gynnas av att investeringarna successivt ökar i många av Sveriges exportländer. Dessutom leder högre produktivitet och lägre löneökningar till sjunkande enhetsarbetskostnader, vilket stärker de svenska företagens konkurrenskraft. Den vikande efterfrågan som finanskrisen förde med sig resulterade i en ofrivillig lageruppbyggnad hos företagen. Därefter reagerade företagen snabbt på det nya efterfrågeläget, dels genom att reducera inköpen och dels genom att minska produktionen. Detta resulterade i kraftigt minskade lager. Under första halvåret 2010 har företagen åter börjat bygga upp sina lager och bedöms även fortsätta att göra så allteftersom efterfrågan ökar. Detta medför att lagerbidraget till BNP-tillväxten blir starkt positivt 2010 (1,8 procent). Denna effekt är dock av övergående karaktär. I takt med att företagens lagerstockar närmar sig normala nivåer klingar lagerinvesteringarnas bidrag till BNP-tillväxten av. Den starka ökningen i produktionen tillsammans med en tilltagande optimism i näringslivet har bidragit till att återhämtningen på arbetsmarknaden har inletts. Från tredje kvartalet 2009 till andra kvartalet 2010 har antalet sysselsatta ökat med cirka 70 000 personer 11. Detta kan jämföras med det totala sysselsättningsfallet i samband med konjunkturförsvagningen som uppgick till knappt 140 000 personer. Det innebär således att ungefär hälften av det sysselsättningsfall som skedde i samband med konjunkturnedgången har återhämtats på ett år. Det finns dock stora regionala skillnader, uppgången i sysselsättningen har varit särskilt stark i Stockholms län medan den i exempelvis Västerbottens län har fortsatt att minska under första halvåret 2010. De närmaste åren bedöms det finnas mycket lediga resurser på arbetsmarknaden och i slutet av 2014 räknar regeringen med att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden åter är i balans. Ökningen av sysselsättningen de närmaste åren bidrar till att arbetslösheten sjunker. År 2014 bedöms arbetslösheten ha fallit till 6,0 procent. Nedgången i arbetslösheten begränsas dock av att även arbetskraften ökar. Arbetskraften utvecklades svagt 2009 och arbetskraften som andel av befolkningen minskade. Detta berodde på att den svagare efterfrågan försämrade chansen att få arbete, vilket bidrog till att fler lämnade och färre sökte sig in på arbetsmarknaden än vad som varit fallet utan krisen. Istället har fler påbörjat en reguljär utbildning och fler studerande har förlängt sina studier i väntan på att efterfrågan på arbetskraft ska bli större. Även personer utanför arbetskraften som har velat arbeta men inte aktivt sökt arbete har ökat betydligt. I samband med att efterfrågan på arbetskraft vände upp och sysselsättningen började öka i slutet av 2009 ökade även arbetskraften och arbetskraftsdeltagandet starkt, något som bedöms fortsätta under 2010. Framöver ökar dock arbetskraften i långsammare takt. Finanskrisen medförde kraftigt sänkta bolåneräntor i och med Riksbankens sänkningar av reporäntan. Detta innebar att inflationen enligt KPI sjönk kraftigt under 10 Exempel på investeringsvaror är: maskiner, datorer, metallvaror, telekommunikation och motorfordon. 11 Antalet sysselsatta avser åldersgruppen 15-74 år.

11(77) 2009 och har sedan slutet av 2009 uppgått till cirka 1 procent. Inflationen exklusive effekter från boräntor och energi, KPIF, har däremot varit förhållandevis stabil kring 2 procent de senaste åren, trots det låga resursutnyttjandet i ekonomin. Anledningen till det är att företagens kostnader har stigit relativt mycket. De närmaste åren dämpas dock inflationen mätt som KPIF vilket främst förklaras av att priserna på varor och tjänster ökar långsammare framöver till följd av att företagens kostnader per producerad enhet sjunker. Inflationen mätt med KPI ökar något mera än inflationen mätt med KPIF från andra halvåret 2010 till 2014 eftersom hushållens räntekostnader stiger i takt med successivt högre bolåneräntor. Sammantaget bedöms dock inflationstrycket vara lågt de kommande åren. I tabellen nedan jämförs regeringens prognos med SKL:s och ESV:s senaste makroekonomiska prognoser 12. Sammantaget kan det sägas att de olika prognosinstitutens bedömningar om den ekonomiska utvecklingen är samstämmiga; svensk ekonomi återhämtar sig starkt men ett orosmoln är utvecklingen i omvärlden. SKL skriver att en betydande del av den starka efterfrågetillväxten 2010 beror på ökad export men att exporten de närmaste åren kommer att hållas tillbaka på grund av obalanserna i omvärlden och en trög internationell återhämtning. I likhet med regeringen bedömer SKL ändå att BNP-tillväxten hålls uppe, men att det beror på en snabbare förväntad tillväxt i inhemsk efterfrågan, istället för en stark exporttillväxt. En bedömning som även ESV delar. Prognosjämförelse Sverige år 2010-2011 Utvalda nyckeltal och prognosinstitut, procentuell förändring från föregående år om inget annat anges 2010 2011 Prognosinstitut Regeringen SKL ESV Regeringen SKL ESV Försörjningsbalansen BNP 4,8 4,5 3,9 3,7 3,9 3,1 Hushållens konsumtion 3,3 3,3 3,0 3,6 3,5 2,7 Offentlig konsumtion 1,2 1,5 1,2 0,7 0,8 0,4 Bruttoinvesteringar 5,3 4,4 4,3 8,1 8,3 7,7 Lagerinvesteringar (bidrag till BNP-tillväxten) 1,8 1,5 1,3-0,1-0,1 0,2 Export 10,7 11,4 10,6 7,5 7,2 7,2 Import 12,1 12,8 12,5 7,5 7,0 8,0 Nyckeltal KPI (årsgenomsnitt, procent) 1,2 1,1 1,1 1,5 1,6 1,9 Arbetslöshet (andel av arbetskraften) 8,4 8,5 8,6 8,0 8,3 8,1 Offentligt finansiellt sparande (procent av BNP) -1,3-0,8-0,5-0,4-0,6-0,1 Skatteunderlaget Skatteunderlaget följer den samhällsekonomiska utvecklingen och utgörs av individernas beskattningsbara arbetsrelaterade inkomster. Större delen av skatteunderlaget består av löneinkomster. Dessa kan antingen öka genom att antalet arbetade timmar ökar och/eller genom höjda löner (timlön). I ett läge med oförändrat antal arbetade timmar påverkas storleken på skatteunderlaget av hur lönerna utvecklas. Detta beror på att löneinkomster utgör merparten av skatteunderlaget och att de sociala ersättningarna, som exempelvis pensioner, i det långa loppet följer den allmänna löneutvecklingen. Eftersom 12 Makronytt 3/10, SKL, september 2010 respektive Prognos statsbudgeten och de offentliga finanserna, ESV, augusti 2010.

12(77) landstingens kostnader till största delen består av löner är inte stigande lönenivåer något som i reala termer höjer skatteunderlaget annat än marginellt. Förklaringen till detta är att landstingens kostnader för och intäkter från ett relativt sett högre löneläge i normalfallet ökar i samma takt som lönerna i skatteunderlaget. Stigande sysselsättning leder däremot mer påtagligt till att det skapas ett ökat utrymme och att skatteintäkterna då ökar i reala termer trots oförändrat skatteuttag. Om lönerna i landsting ökar långsammare än inom övriga sektorer kan skatteunderlaget öka realt, även med oförändrad sysselsättning. 3.1.1 Skatteintäktsprognos 2010-2013 I detta avsnitt presenteras utsikterna för Stockholms läns landstings samlade skatteintäkter 13 de kommande åren. Prognosen bygger på underlag från SKL, SCB, Skatteverket och regeringen. Samlade skatteintäkter De samlade skatteintäkterna 2011 beräknas uppgå till 56 573 miljoner kronor vilket är en ökning med 969 miljoner kronor eller 1,7 procent jämfört med skatteintäktsprognosen för 2010, en svag ökning. Den främsta anledningen till den svaga ökningen 2011 är antagandet om en låg skatteunderlagstillväxt för 2009. Till utvecklingen bidrar även de generella statsbidragen som bedöms minska relativt kraftigt 2011 jämfört med 2010. Detta mildras något av regeringens tillfälliga statsbidrag som ingår i regleringsposten i kommunalekonomisk utjämning. Sammantaget blir effekten att Stockholms läns landsting inte blir en nettobetalare till det kommunalekonomiska utjämningssystemet 2011, utan istället får ett bidrag på 297 miljoner kronor. De beräkningar av skatteintäkterna som redovisas i tabellen nedan baseras på skattesatsen 12,10 för hela perioden. Samlade skatteintäkter perioden 2009-2013 Mkr Bokslut 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Skatteintäkter 49 433 49 416 50 257 51 451 53 964 56 818 Generella statsbidrag 5 016 5 800 5 731 4 825 4 922 5 020 Kommunalekonomisk utjämning -1 257-580 -385 297-342 -664 Samlade skatteintäkter 53 191 54 636 55 604 56 573 58 543 61 174 Samlade skatteintäkter, procent* 3,9 2,7 4,5 3,5 3,5 4,5 Skattesats 12,10 12,10 12,10 12,10 12,10 12,10 * Förändring från föregående år. (Prognos 2010 jämförs med bokslut 2009 och jämförs med budget 2010). Källa: SKL samt SLL:s beräkningar Nedan redovisas prognosen för skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning som tillsammans utgör de samlade skatteintäkterna. Skatteintäkter Skatteintäkterna påverkas både av påverkbara och opåverkbara faktorer. En påverkbar faktor är landstingsskattesatsen. Beslut om nästkommande års skattesats fattas 13 Det vill säga skatt på inkomster från arbete, generella bidrag från staten samt avgifter till och bidrag från det kommunalekonomiska utjämningssystemet..

13(77) slutgiltigt av landstingsfullmäktige i december. Flertalet faktorer kan dock i det korta perspektivet tillskrivas opåverkbara faktorer, som skatteunderlags- och befolkningsutvecklingen. Beräkningarna i föreliggande skatteintäktsprognos grundar sig på SKL:s prognos för skatteunderlagets utveckling från oktober 2010. I prognosen är de effekter på skatteintäkterna som presenterades i regeringens budgetproposition inarbetade. Således har regeringens uppräkningsfaktorer för 2010 och 2011 som presenterades i budgetpropositionen använts vid beräkning av de preliminära skatteintäkterna. I tabellen nedan presenteras olika prognosinstituts bedömning av skatteunderlagets utveckling i riket för perioden 2009 till 2013. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring Ack. 2009 2010 2011 2012 2013 2009 2013 SKL, okt 2010 1,5 1,8 1,6 3,9 4,4 14,0 BP11, okt 2010 1,5 1,9* 1,1* 4,0 4,5 13,6 SKL, sep 2010** 1,5 1,8 3,0 3,9 4,4 15,4 ESV, aug 2010** 1,2 1,6 3,3 3,7 4,0 14,6 VP10, apr 2010** 1,0 1,9 3,3 4,1 4,4 15,5 * Av regeringen fastställda uppräkningsfaktorer för preliminär utbetalning av kommunal- och landstingsskatt. ** Förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer år 2011 i Budgetpropositionen för år 2011 har inte kunnat beaktats. Detta beräknas minska skatteunderlaget med 1,4 procent. Det är SKL:s oktoberprognos som Stockholms läns landsting baserar sin prognos på och enligt den ökar skatteunderlaget i riket för 2009 med 1,5 procent. Prognosen bygger på Skatteverkets tredje preliminära utfall över beskattningsbar inkomst 2009, vilket visar på en ökning av skatteunderlaget med 1,3 procent. Normalt brukar Skatteverkets prognos i de preliminära utfallen underskatta det slutliga utfallet och SKL bedömer inte att det finns skäl att revidera sin prognos. Ökningen på 1,5 procent för 2009 är att betrakta som en mycket svag utveckling och förklaras av att antalet arbetade timmar minskade som en följd av lågkonjunkturen. Även för 2010 bedöms skatteunderlagsutvecklingen bli svag. En konjunkturåterhämtning har inletts men effekten på sysselsättningen bedöms inte bli så stor. Det kan delvis förklaras av att det finns gott om lediga resurser i företagen efter den stora produktionsminskning som skett. När efterfrågan ökar kan den därför till stor del tillgodoses genom ökad produktivitet, varför antalet arbetade timmar ökar relativt måttligt. Det svaga arbetsmarknadsläget har även inneburit lägre löneökningar, vilket också bidrar till att hålla skatteunderlagstillväxten nere. För 2011 är skatteunderlagstillväxten nedreviderad med 1,4 procent med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen om höjt grundavdrag för pensionärer. Sett över hela prognosperioden skiljer sig SKL:s och regeringens bedömning av skatteunderlagstillväxten relativt lite åt. Jämfört med regeringen räknar SKL med lägre löneökningstakt men med en större prognostiserad ökning av antalet arbetade timmar, vilket innebär att nettoeffekten blir lik SKL:s bedömning.

14(77) ESV:s prognos är från augusti och har således inte beaktat effekten av höjt grundavdrag för pensionärer, därav en betydligt högre prognos för skatteunderlagstillväxten 2011. Generella statsbidrag I tabellen nedan redovisas prognosen för de generella statsbidragen för perioden 2009 till 2013. Generella statsbidrag Mkr Bokslut 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Bidrag för läkemedelsförmånen 4 642 4 808 4 730 4 825 4 922 5 020 Tillfälligt konjunkturstöd 214 841 842 Bidrag för minskad sjukfrånvaro; fast del 54 54 59 Bidrag för minskad sjukfrånvaro; rörlig del 106 96 100 Summa generella statsbidrag 5 016 5 800 5 731 4 825 4 922 5 020 Källa: SLL:s beräkningar Statsbidraget för läkemedelsförmånen syftar till att ge landstingen förutsättningar att förskriva ändamålsenliga och säkra läkemedel till den enskilde medborgaren. Anslagsnivån förhandlas fram av SKL och Socialdepartementet och nuvarande överenskommelse avser perioden 2009-2010. I överenskommelsen ingår även en vinst- och förlustmodell. Om kostnaderna för förmåns- och slutenvårdsläkemedel ökar med mer eller mindre än 3 procent per år från 58,1 miljarder kronor (det vill säga under 56,3 respektive över 59,8 miljarder kronor) delar staten och landstingen på det över-/underskjutande beloppet. Slutavräkning avseende detta görs när hela nuvarande avtalsperiod är slut, det vill säga i början av 2011. I nuläget bedöms Stockholms läns landsting behöva betala tillbaka 121 miljoner kronor för 2010, vilket är inarbetat i prognosen. Förhandlingar pågår om avtalet för läkemedelsförmånen för 2011 och framåt men ingen överenskommelse finns ännu mellan parterna. Tillfälligt konjunkturstöd för 2010 utgörs av det tillskott till kommunsektorn som aviserades i regeringens vårproposition 14 för 2010 och det ytterligare tillskottet som aviserades i budgetpropositionen 15 för 2010. För kommande år finns inget förslag om något tillfälligt konjunkturstöd på denna post. Det tillfälliga konjunkturstödet för 2009, 214 miljoner kronor, avser vaccinationsersättning för influensapandemin. Bidraget för minskad sjukfrånvaro, den så kallade sjukskrivningsmiljarden, används för åtgärder för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och utveckla sjukskrivningsprocessen. En överenskommelse finns mellan Socialdepartementet och SKL för åren 2010 och 2011 och i budgetpropositionen aviserar regeringen att anslaget på 1 miljard kronor även ska gälla för åren 2012-2014. För budgetåret 2011 och planåren har Stockholms läns landsting inte budgeterat för detta bidrag. Anledningen är att det råder osäkerhet avseende om befintliga resurser möjliggör ett genomförande av uppställda krav. Hälsooch sjukvårdsnämnden har, med anledning av de åtgärder som behöver vidtas för att uppnå målen för att kvalificera sig som mottagare till del av sjukskrivningsmiljarden, 14 Regeringens proposition 2008/09:100. 15 Regeringens proposition 2009/10:1.

15(77) identifierat kostnader motsvarande 96 miljoner kronor som de äskar medel för i detta budgetunderlag. Systemet för kommunalekonomisk utjämning Riksdag och regering har en övergripande ambition att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet som kommunsektorn ansvarar för. Inom ramen för det kommunalekonomiska utjämningssystemet hanteras de medel regeringen tillskjuter samt de medel som omfördelas mellan kommuner respektive mellan landsting. I tabellen nedan redovisas prognosen över de olika delarna inom systemet för kommunalekonomisk utjämning. Kommunalekonomisk utjämning, bidrag och avgifter 2009-2013 Mkr Bokslut 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Kostnadsutjämningsbidrag 722 746 872 796 633 642 Regleringsbidrag 230 889 877 1 634 1 313 1 178 Summa bidrag från utjämningen 952 1 635 1 749 2 429 1 946 1 820 Inkomstutjämningsavgift -2 209-2 215-2 134-2 132-2 289-2 484 Regleringsavgift Summa avgifter till utjämningen -2 209-2 215-2 134-2 132-2 289-2 484 Summa utjämning -1 257-580 -385 297-342 -664 Källa: SKL samt SLL:s beräkningar Prognosen för budgetåret 2011 visar på att Stockholms läns landsting kommer att erhålla ett bidrag på 297 miljoner kronor. Att Stockholms läns landsting nu bedöms bli en nettobidragstagare förklaras av det kraftigt ökade regleringsbidraget, jämfört med prognosen för 2010 innebär det en ökning med 757 miljoner kronor eller 86 procent. Det förklaras i sin tur dels av ett ökat ramanslag, till stor del på grund av det höjda grundavdraget för pensionärer, till det kommunalekonomiska utjämningssystemet för åren 2011-2014 och dels av det tillfälliga statsbidraget på 900 miljoner kronor för 2011 till landstingen. I det kommunalekonomiska utjämningssystemets kostnadsutjämningsdel utjämnas för opåverkbara och kostnadsdrivande skillnader mellan landsting. Dessa kan exempelvis orsakas av skillnader i demografisk sammansättning eller av att kostnaden för att producera en viss service skiljer sig åt mellan landsting. Inga förändringar väntas ske inom denna del. Regleringsposten används för två ändamål. Dels regleras skillnaden mellan statens anslag till och eventuella kostnader 16 för systemet. Dels hanteras förändringar i ansvars- eller uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunsektorn (enligt finansieringsprincipen). Om statens kostnader för det kommunalekonomiska utjämningssystemet överstiger summan av statens anslag och de avgifter som betalas in blir regleringsposten negativ och sektorn får betala en så kallad regleringsavgift, och vice versa (regleringsbidrag). Regleringsavgiften eller regleringsbidraget beräknas som ett enhetligt belopp per invånare i riket. 16 Med eventuella kostnader åsyftas differensen mellan summan av de bidrag som utbetalas från och summan av de avgifter som betalas in till systemet.

16(77) I budgetpropositionen för 2011 aviserar regeringen ett tillfälligt realt tillskott på 900 miljoner kronor till systemet för kommunalekonomisk utjämning för landstingen. Effekten för Stockholms läns landsting redogjordes för ovan. Stockholms läns landstings inkomstutjämningsavgift beräknas utifrån skillnaden mellan länets beskattningsbara inkomster och det skatteutjämningsunderlag som för landsting motsvarar 110 procent av medelskattekraften i riket. Den del av inkomsterna som överstiger denna nivå multipliceras med 85 procent av medelskattekraften i riket efter det att hänsyn tagits till de skatteväxlingar som skett mellan kommuner och landsting. Känslighetsanalys Att göra en riskbedömning eller uppskatta sannolikheten att de variabler som ligger till grund för skatteintäktsprognosen kommer att utvecklas på annat sätt än vad som antas är svårt. Ett lämpligare tillvägagångssätt är istället att skatta effekten av en förändring i en eller en kombination av de variabler och antaganden prognosen grundas på, allt annat lika. Effekterna på Stockholms läns landstings samlade skatteintäkter vid sådana antaganden redovisas i nedanstående tabell. Effekt på de samlade skatteintäkterna vid förändring av en variabel, allt annat lika Mkr 2010 2011 2012 2013 Vid en förändring av skatteunderlaget med 1 procentenhet Skatteunderlaget länet 2009 0 108 113 118 Skatteunderlaget riket 2009 755 379 398 416 Uppräkningsfaktor riket 2010 382 391 396 416 Uppräkningsfaktor riket 2011 0 392 475 416 Vid en förändring av befolkningsutvecklingen med 1 procentenhet Invånarantal länet, 1 nov 2010 0 700 415 433 Invåntarantal riket, 1 nov 2010 0-377 -394-414 Vid en förändring av skattesatsen med 0,1 procentenhet* Skattesats år 2011 0 424 0 0 Skattesats år 2012 0 0 446 0 Skattesats år 2013 0 0 0 470 * En förändring av skattesatsen med 0,1 procentenhet motsvarar 10 öre per skattekrona. Ett exempel på hur känslighetsanalysen ska avläsas: Skatteunderlaget i riket 2009 beräknas öka med 1,5 procent jämfört med 2008. Om skatteunderlaget istället skulle öka med ytterligare 1 procentenhet, det vill säga med 2,5 procent, kommer de samlade skatteintäkterna för år 2010 att öka med 755 miljoner kronor. Då skatteunderlaget i riket 2009 förändras påverkas även basen utifrån vilken skatteintäkterna 2011, 2012 och 2013 beräknas. Således leder det till ökade skatteintäkter även för dessa år, vilket framgår av tabellen ovan.

17(77) 3.2 Mikroperspektiv 3.2.1 Resultatbudget Årets resultat (Mkr) 2 515 2 451 702 766 696 179 169 197 2010 budget 2012 plan 2013 plan Resultat Resultat pro-forma* * Resultat justerat för pensionsförpliktelser som hanteras som ansvarsförbindelser samt reavinster. Resultatbudgeten i detta dokument ( PM underlag för mål och ) har ett antal specificerade differenser utestående. För detaljerad information se avsnitt 1 Inledning. Resultatbudgeten bygger på av förvaltningar och bolag inrapporterade budgetunderlag. Resultatet för budgetåret 2011 uppgår till ett överskott om 702 miljoner kronor, vilket överstiger planår 2011 i budget 2010. I resultatet ingår 20 miljoner kronor i budgeterade reavinster och resultatet överstiger således kommunallagens krav på en budget i balans med 682 miljoner kronor. Reavinster för planåren beräknas till 70 respektive 64 miljoner kronor. De pensionsförpliktelser som hanteras som ansvarsförbindelser och därför inte upptagits bland skulder beräknas öka med 485 miljoner kronor under 2011. För 2012 och 2013 beräknas däremot minskningar om 121 miljoner kronor respektive 20 miljoner kronor. I diagrammet ovan visas resultat pro-forma exklusive ansvarsförbindelser samt reavinster. De resultatpåverkande avvikelserna som nämns under stycke: Avvikelser från Mål och budget 2010 och planår 2011-2012 som ej är inarbetade i budgetunderlaget 2010 men har resultateffekt är sammanfattningsvis följande är inte inarbetade i resultaten ovan. Avvikelserna motsvarar drygt en miljard kronor.

18(77) Mkr 1 149 702 644 197-844 -923-1 349-1 428 BUDGET 2011 enligt PM Budget 2011 exklusive avvikande inrapportering Budget 2011 exklusive producentorganisationen samt TioHundranämnden Budget 2011 inklusive alla avvikelser Resultat Justerat för ansvarsförbindelser och reavinst (-505 mkr) I diagrammet ovan redovisas konceptuellt hur resultatet utvecklas beroende på hur de olika resultatpåverkande avvikelserna hanteras. För detaljerad information se avsnitt 1 Inledning. I diagrammet ovan har HSN:s specificerade besparingsåtgärder inkluderats i Budget 2011 inklusive alla avvikelser, detta med anledning av de effekter som detta beskrivs få på tillgängligheten inom vården. Mkr Utfall Budget Prognos Budget Ändring 2009 2010 2010 2011 B11/P10 Verksamhetens intäkter 14 685 14 802 14 952 15 066 0,8% Skatteintäkter 53 191 54 636 55 603 56 573 1,7% Summa intäkter 67 876 69 437 70 555 71 639 1,5% Personalkostnader -22 415-22 758-22 603-23 667 4,7% Köpt hälso- och sjukvård, tandvård -12 963-13 544-13 581-13 292-2,1% Köpt trafik -9 547-10 369-10 639-11 167 5,0% Övriga kostnader -18 016-18 416-18 270-18 438 0,9% Summa verksamhetens kostnader -62 942-65 086-65 094-66 564 2,3% Resultat före avskrivningar 4 934 4 351 5 461 5 075 Avskrivningar -2 779-2 967-2 943-3 143 6,8% Rörelseresultat 2 155 1 384 2 518 1 931 Finansnetto -1 017-1 205-900 -1 229 Resultat 1 138 179 1 618 702 Helårsarbete 39 457 39 553 39 461-0,2% Prognos 2010 avser månadsbokslut september och utgår från skatteintäktsprognos 4.

19(77) Intäktsutveckling De totala intäkterna för 2011 budgeteras öka med cirka 1,1 miljarder kronor eller 1,5 procent, vilket i stort beror beror på ökningen av skatteintäkter. Verksamhetens intäkter ökar med 0,8 procent. Intäkter från den så kallade kömiljarden om 191 miljoner kronor innefattas i prognosen för 2010, men inte i budget för 2011. Detta på grund av att Stockholms läns landsting i nuläget bedöms ha svårigheter att nå angivna målvärden. Taxorna inom vården exklusive Folktandvården har lämnats oförändrade. Folktandvården förutsätter i sitt budgetunderlag en prisuppräkning för vuxentandvården på 2,6 procent, vilket motsvarar en intäktsökning om 21 miljoner kronor. Taxorna inom trafiken är oförändrade, dock har SL budgeterat med att införa en ny avgift för Accesskortet. SL:s prisjustering i inrapporterat budgetunderlag är resultatneutral men om beslut om prisjusteringar ej tas kommer detta att medföra en negativ resultatpåverkan. För detaljerad information se bilaga 5.8 Taxor och avgifter. De samlade skatteintäkterna 2011 budgeteras till 56,6 miljarder kronor, en ökning med 1,7 procent jämfört med prognosen för 2010 och en ökning mot budget 2010 med 3,5 procent. Den budgeterade skattesatsen bibehålls och uppgår till 12,10 procent per skattekrona. Någon buffert för osäkerhet i prognosen finns inte inarbetad. Utjämningssystemet beräknas för 2011 ge ett nettobidrag till Stockholms läns landsting om 297 miljoner kronor. För detaljer rörande utvecklingen av skatteintäkterna och utjämningen se avsnitt 3.1.1 Skatteintäktsprognos 2010-2013. Kostnadsutveckling Verksamhetens kostnader budgeteras öka med cirka 1,5 miljarder kronor eller 2,3 procent jämfört med prognosen för 2010 samt i jämförelse med budget 2010. Den största kostnadsposten är personalkostnaderna, vilka budgeteras öka med 4,7 procent mot prognosen för 2010. Kostnader för externt köpt vård, inklusive köpta primärtjänster och övriga verksamhetsanknutna tjänster budgeteras minska med 2,1 procent jämfört med prognos 2010. Den differens som bland annat Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit upp i sitt budgetunderlag är inte inarbetad i denna beskrivning av kostnadsutvecklingen. För mer information, se avsnitt 4.3.1 under kapitel 4.3 Hälsooch sjukvården. Kostnaden för köpt trafik budgeteras öka med 5,0 procent jämfört med prognosen för 2010. Detta innefattar det negativa resultat om cirka en halv miljard kronor som SL rapporterat i sitt budgetunderlag. Ytterligare information finns under kapitel 4.4 Kollektivtrafiken. Kapitalkostnaderna (avskrivningar samt finansiella kostnader) inom Stockholms läns landsting budgeteras öka från den prognostiserade nivån för 2010 i och med ökande investeringsvolym, ökat lånebehov och stigande marknadsräntor. År 2011 budgeteras kapitalkostnaderna till cirka 4,4 miljarder kronor. Den trendmässiga ökningen över tid beror på de stora investeringar som genomförts och fortsätter att genomföras i kollektivtrafiken och vården.

20(77) 3.2.2 Balansbudget Mkr Utfall Prognos Budget 2009 2010 2011 Anläggningstillgångar 47 277 53 186 61 684 Omsättningstillgångar 8 909 6 009 6 009 Summa tillgångar 56 186 59 195 67 693 Eget kapital 2 128 3 746 4 448 Avsättningar 15 460 16 237 17 390 Skulder 38 598 39 212 45 855 Summa skulder och eget kapital 56 186 59 195 67 693 Stockholms läns landstings balansomslutning är vid utgången av 2011 budgeterad till cirka 67,7 miljarder kronor och nettoinvesteringarna (investeringar minus avskrivningar) under året budgeteras till cirka 8,5 miljarder kronor. Det egna kapitalet budgeteras vid utgången av 2011 vara 4,4 miljarder kronor. I detta sammanhang är det viktigt att notera att en stor del av pensionsförpliktelserna inte finns upptagna som en skuld i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse. Denna del av pensionsförpliktelsen uppgick per 30 juni 2010 till 22,6 miljarder kronor. 3.2.3 Finansieringsbudget Mkr Utfall Budget Budget 2009 2010 2011 Kassaflöde från verksamheten 5 194 4 016 4 978 Förändring av rörelsekapital 2 991 0 0 Investeringar -6 230-7 659-10 569 Försäljningar, övrigt -70 50 50 Kassaflöde efter investeringar 1 885-3 593-5 541 I överensstämmelse med ändrad princip för finansieringsanalys i årsredovisning 2009 ingår pensioner och övriga avsättningar i kassaflöde från verksamheten. Tidigare redovisades avsättningar på egen rad efter investeringar, men före extern finansiering. Kassaflödet 2011 före extern finansiering, tillika kassaflöde efter investeringar, budgeteras uppgå till cirka minus 5,5 miljarder kronor. Förändringen mot budget 2010 är driven av dels ökad investeringsvolym, dels högre kassaflöde från verksamheten. För budgetåret har del av NKS investering som inte påverkar kassaflödet exkluderats. Det bör noteras att finansieringsbudgeten innehåller poster som är svåra att budgetera, som till exempel förändringen av rörelsekapitalet, det vill säga förändringen av skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.

21(77) 3.2.4 Landstingsbidrag Rev LS-FtjV LS-LSF RN WÅAB TioHN PaN HSN* 2,8% 1,8% 1,7% 1,6% 1,5% 1,5% 1,2% 1,5% HSN Totalt KuN SL -8,8% FtjN 1,0% 0,9% 0,7% 0,6% Bidrag på 54,5 miljarder kronor år 2011 * Avser HSN:s landstingsbidragsökning exklusive tilläggsmedel om 200 miljoner kronor för tillgänglighetsåtgärder år 2010. Förändringen av landstingsbidrag för LS-NKS uppgår till negativa 72 procent och har på grund av den stora relativa förändringen uteslutits från diagrammet 17. Det totala landstingsbidraget/tillskottet 2011 uppgår till 54,5 miljarder kronor vilket är en ökning jämfört med budget 2010 med 487 miljoner kronor eller 0,9 procent. Ökningen av bidraget till HSN är 1,0 procent. Justerat för tillskjutna tillgänglighetsmedlen i 2010 års budget, 200 miljoner kronor så är HSN:s bidragsökning 1,5 procent. Ökningen av SL:s tillskott är 0,6 procent. Sett över perioden 2009-2011 ökar bidraget till HSN med 4,3 procent och tillskottet till SL med 2,3 procent. Landstingsbidraget/tillskottet bygger på planår 2011 i budget 2010 och avviker endast för landstingsrevisorerna med en ökning om 0,5 miljoner kronor. För detaljerad uppställning över landstingsbidraget/tillskottet se bilaga 5.5 Landstingsbidrag 2009-2013. 3.2.5 Finansiering/känslighetsanalys Redovisade landstingsbidrag och fördelningen av dessa bygger på en oförändrad skatt samt en oförändrad taxa avseende SL-kortet. Vidare är i resultatet inarbetat en 17 NKS landstingsbidrag för 2010 fastställdes i anmälan av slutlig budget (LS 0911-0928) genom en teknisk justering till 94,3 miljoner kronor. Justeringen rörde 68 miljoner kronor avseende projektspecifika kostnader. Resterande 26,3 miljoner kronor avsåg den löpande driften av NKS förvaltningen. För budgetåret 2011 uppgår landstingsbidraget till NKS till 26,3 miljoner kronor i budgetunderlaget och NKS har ett behov av ytterligare medel om 113 miljoner kronor.