PM underlag för Mål och Budget 2012

Transkript

1 PM underlag för Mål och Budget 2012 Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans

2 1(56) Innehåll 1. INLEDNING MÅL OCH STRATEGIER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING LÅNGSIKTIGA MÅL HUVUDSTRATEGIER KORTSIKTIGA MÅL Nöjda medborgare Ekonomi i balans Stolta medarbetare Nöjda kunder En ledande tillväxtregion Hållbar miljö Ökad valfrihet och mångfald inom hälso- och sjukvården Likvärdig behandling av alla invånare ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR MAKROPERSPEKTIV Skatteintäktsprognos MIKROPERSPEKTIV Resultatbudget Finansieringsbudget Finansiering/känslighetsanalys Planåren Investeringar Beredning av nya objekt Vårdens investeringar Trafik SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STYRELSE OCH NÄMNDER LANDSTINGSSTYRELSEN Koncernfinansiering Nya Karolinska Solna (NKS) HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvårdsnämnden TioHundranämnden Producentorganisationen KOLLEKTIVTRAFIKEN Trafiknämnden KULTURNÄMNDEN PATIENTNÄMNDEN LOCUM AB LANDSTINGSFASTIGHETER STOCKHOLM AB SLL INTERNFINANS LANDSTINGSREVISORERNA SKADEKONTOT BILAGOR RESULTATRÄKNING SLL-KONCERNEN BALANSRÄKNING SLL-KONCERNEN FINANSIERINGSANALYS SLL-KONCERNEN INVESTERINGSPLAN LANDSTINGSBIDRAG RESULTATKRAV RESULTATRÄKNING LANDSTINGET TAXOR OCH AVGIFTER...5 Sidobilaga: Sidobilaga Investeringar pdf

3 2(56) 1. Inledning Nämnder och styrelser har utifrån budgetdirektiv för 2012, LS med hänvisning till Mål och budget 2011 och planår , LS arbetat fram lokala budgetunderlag som rapporterats in och konsoliderats. I PM underlag för mål och presenteras Mål och strategier för Stockholms läns landsting vilket avser SLL:s långsiktiga och kortsiktiga mål med uppdaterade indikatorer för I avsnittet Allmänna förutsättningar redovisas de i nuläget kända avvikelserna från Mål och budget 2011 och planår Ny skatteintäktsprognos har inarbetats och i underlaget redovisas möjlig resultat-, balans-, investerings- och finansieringsbudget vilka presenteras i avsnittet Ekonomiska förutsättningar. Även alternativa intäktsscenarier redovisas här, det vill säga effekten på landstingets samlade intäkt av andra skattesatser och priser på SL:s 30-dagarskort än de som angivits i Mål och budget 2011 och planår Under avsnittet Specifika förutsättningar för styrelse och nämnder presenteras Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvården, Kollektivtrafiken, Kulturnämnden, Patientnämnden, Locum AB, Landstingsfastigheter Stockholm, AB SLL Internfinans, Landstingsrevisorerna samt Skadekontot. I avsnittet Bilagor finns detaljerad ekonomisk information i form av till exempel resultaträkning, resultatkrav, fördelning av landstingsbidrag samt taxor och avgifter.

4 3(56) 2. Mål och strategier för Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting styrs ytterst av länets invånare. Det sker genom allmänna val till landstingsfullmäktige var fjärde år. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande principiell natur. I landstingets nämnder och styrelser fattas beslut om hur fullmäktiges mål ska uppnås, det vill säga hur uppdragen ska genomföras. Landstingsstyrelsen leder och samordnar arbetet. Stockholms läns landstings arbetar utifrån fastställda långsiktiga mål och strategier som bryts ned i kortsiktiga mål som följs upp med hjälp av indikatorer. Styrning handlar om att påverka organisationen så att de långsiktiga målen uppnås med hjälp av strategier och mer verksamhetsnära indikatorer. Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Huvudstrategier Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälsooch sjukvården Nöjda medborgare Ekonomi i balans En ledande tillväxtregion Hållbar miljö Målstyrning Utveckling Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken En ekonomi i balans Stolta medarbetare Nöjda kunder Ökad valfrihet och mångfald inom hälsooch sjukvården Likvärdig behandling av alla invånare Samordning Dialog Målen ska leda till att det lagstadgade kravet om god ekonomisk hushållning uppnås. God ekonomisk hushållning kan anses uppfyllt när en viss andel av de samlade målen är uppnådda. 2.1 Långsiktiga mål De långsiktiga målen för Stockholms läns landsting är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. En ekonomi i balans. För att nå målen har ett antal huvudstrategier utarbetats och dessa beskrivs nedan. 2.2 Huvudstrategier Strategierna beskriver hur målen ska nås, det vill säga de är verktygen för att nå målen. Målstyrning Tydlig målstyrning som bygger på förtroende och ansvarstagande som skapar resultat. Utveckling Fokus på ständiga förbättringar samt forskning och utveckling för ökad kvalitet, säkerhet och konkurrenskraft.

5 4(56) Samordning Samordning och standardisering där det höjer kvaliteten och ökar effektiviteten. Dialog Dialog som tydliggör mål och uppdrag, skapar delaktighet och förtroende samt bidrar till goda relationer internt och med omvärlden. Det är av stor vikt att Stockholms läns landsting når uppställda mål. Därför beskrivs nedan de kortsiktiga målen och de indikatorer som landstinget mäter och följer upp för att proaktivt kunna arbeta för en önskad måluppfyllelse. 2.3 Kortsiktiga mål För att styra verksamheterna i riktning mot de prioriterade långsiktiga målen finns nedbrutna kortsiktiga mål: Nöjda medborgare Ekonomi i balans Stolta medarbetare Nöjda kunder En ledande tillväxtregion Hållbar miljö Ökad valfrihet och mångfald inom hälso- och sjukvården Likvärdig behandling av alla invånare Dessa följs kontinuerligt upp med hjälp av indikatorer. Indikatorerna ska visa grad av måluppfyllelse Nöjda medborgare Två av de långsiktiga målen för Stockholms läns landsting är att medborgarna ska erbjudas en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården samt en förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. Om medborgarna i Stockholms läns landsting är nöjda är det ett tecken på att rätt vård och trafiknivå uppnåtts. Det kortsiktiga målet Nöjd medborgare mäts genom följande två indikatorer för 2011: Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka 1. Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken ska förbättras Ekonomi i balans Det tredje långsiktiga målet är att ha en ekonomi i balans. Följande fyra finansiella mål har fastslagits av landstingsfullmäktige, som stöd för att tillsammans med övriga verksamhetsmässiga mål nå det lagstadgade kravet om god ekonomisk hushållning, och utgör de områden som följs upp: Resultat: Att resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och att realkapitalet bibehålls. Finansiering: Reinvesteringar självfinansieras till 100 procent. Skuldsättning: Att lånefinansiering endast används för att finansiera investeringar. 1 Vårdbarometern Andel nöjda medborgare 2010 var 64 procent. 2 Svensk Kollektivtrafik, Kollektivtrafikbarometern, avser telefonintervjuer där invånarnas inställning till kollektivtrafiken mäts. Andelen nöjd kund i allmänheten 2010 var 60 procent.

6 5(56) In- och utbetalningsströmmar: Att betalningsberedskapen motsvarar minst 21 dagars genomsnittliga driftskostnader Stolta medarbetare Landstinget ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Det personalstrategiska arbetet har sin grund i och utgår från värderingar som anges i landstingets övergripande styrdokument. I landstingets personalpolicy är aktivt ansvarstagande, kund- och resultatfokus samt förändring och utveckling nyckelbegrepp. Stolta, delaktiga och ansvarstagande medarbetare är av stor betydelse för att de långsiktiga målen uppnås. I det långsiktiga arbetet för att utveckla det personalstrategiska arbetet i ett verksamhetsperspektiv är landstingets medarbetarundersökning ett av flera verktyg. Målet Stolta medarbetare följs upp med följande indikator: Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka Nöjda kunder Två av de långsiktiga målen är att nå en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården samt en förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. När Stockholms läns landstings kunder är nöjda är det ett tecken på att rätt vård och trafiknivå uppnåtts. För närvarande mäts detta med följande indikatorer: Andelen patienter som, efter besök på husläkarmottagning, skulle rekommendera mottagningen till andra ska öka 4. Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet - tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom Kunder i tid En ledande tillväxtregion Stockholms läns landsting ska bidra till att länet utvecklas som en öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion samt en resurseffektiv region med god livsmiljö, det vill säga i enlighet med de mål som ligger till grund för arbetet med den regionala utvecklingsplanen, RUFS Planen utgår från visionen att regionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Den nya regionala utvecklingsplanen har sedan tidigare antagits av landstingsfullmäktige. En positiv tillväxt i regionen är på många sätt en grund för att de långsiktiga målen ska kunna nås. Tillväxten i regionen mäts genom nedanstående indikator: Skatteunderlagets 6 årstaktsutveckling i länet ska vara lika hög eller högre än riket/övriga riket Hållbar miljö För miljöarbetet inom Stockholms läns landsting finns mätbara mål i det av landstingsfullmäktige beslutade miljöpolitiska programmet, Miljö Steg 5, som gäller Ett nytt miljöprogram arbetas nu fram för att gälla Miljön 3 Enligt SLL:s Medarbetarenkät 2010 var medarbetarindex Enligt Vårdbarometern 2010 var andelen 72 procent. 5 Resultat 2010: SL, WÅAB, FtjV: 84, 78, respektive 93, Mål 2012: 91, 83. För FtjV kommer en översyn över målen att göras under SLL:s trafikenheter. 6 Skatteunderlag innebär de beskattningsbara förvärvsinkomster som fastställts vid taxeringen. Enligt Sveriges kommuner och Landsting, SKL, är prognosen för 2011 års skatteunderlagsutveckling i länet 3,2 procent vilket visar på en högre årstaktsutveckling än i riket då prognosen för riket är 2,3 procent.

7 6(56) påverkar bland annat invånarna, kunderna, medarbetarna samt landstingets ekonomi och är därmed av betydelse för att de långsiktiga målen ska uppnås. Samtliga nämnder och styrelser ska arbeta för att uppfylla målen i landstingets miljöprogram Ökad valfrihet och mångfald inom hälso- och sjukvården Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Detta är en förutsättning för att få en mer effektiv och uppskattad vård. Genom att patienterna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för, och inte minst välja bort den som de inte har förtroende för, sker en snabbare utveckling av kvaliteten i sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i sjukvården. Vårdval med fri etablering för vårdgivare ska utvidgas till fler områden inom sjukvården Likvärdig behandling av alla invånare Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, eventuellt funktionshinder eller andra individuella egenskaper och att resurserna fördelas rättvist och jämställt. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. Jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet ska integreras i det dagliga arbetet. För att flickor som pojkar, kvinnor som män ska behandlas likvärdigt ska samtliga verksamheter analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv, så kallad mainstreaming. Det bidrar till högre kvalitet och kostnadseffektivitet inom landstingets verksamheter. Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv. Nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas. Alla belägg för ojämställd behandling eller diskriminering av något slag ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning.

8 7(56) 3. Allmänna förutsättningar Förutsättningarna år 2012, med utgångspunkt i budgetdirektiv för 2012, LS med hänvisning till Mål och budget 2011 och planår , LS är följande: Landstingsskatten är oförändrad, 12,10. Avvikelser från Mål och budget 2011 och planår som är inarbetade i budgetunderlaget 2012 är sammanfattningsvis följande: Koncernfinansierings resultat överstiger resultatkrav från Mål och budget 2011 och planår med 150 miljoner kronor år Landstingsrevisorernas intäkter och kostnader har uppskattats då budgetunderlag inte har rapporterats. SL har inkommit med ett nollresultat att jämföra med resultatet i planår i budget 2011, -957,1 miljoner kronor respektive ,8 miljoner kronor. Landstingshuset AB samt S:t Eriks Ögonsjukhus har för planår 2014 inkommit med ett avvikande resultat jämfört mot tidigare beslut. Resultaten avviker med 6 miljoner kronor respektive 0,6 miljoner kronor. Folktandvårdens prislista för vuxentandvård höjs med 2,8 procent eller med 26,3 miljoner. Vilket för SLL ger en nettointäkt motsvarande 23,7 miljoner kronor. I dagsläget saknas dock en hemställan avseende detta. Folktandvårdens prisjustering i inrapporterat budgetunderlag är resultatneutral men om beslut om prisjustering ej tas kommer detta att medföra en negativ resultatpåverkan. Avvikelser från Mål och budget 2011 och planår som ej är inarbetade i budgetunderlaget 2012 men har resultateffekt är sammanfattningsvis uppdelat på två delar, interna motpartsdifferenser och formulerat som ett ökat resursbehov. Interna motpartsdifferenser uppstår då två parter inom SLL inte är eniga om kostnader respektive intäkter för såld/köpt tjänst. Detta händer till exempel i samband med avtalsdiskussioner mellan HSN och sjukhusen. Den interna motpartsdifferensen består av cirka 450 miljoner kronor. Ökat resursbehov är de olika poster som enheterna har rapporterat som ökat behov och summerar till knappt miljoner kronor. De största posterna inom detta är HSN på miljoner kronor och SL på 550 miljoner kronor. Nedan redovisas en sammanfattande bild i miljoner kronor avseende inrapporterat konsoliderat resultat enligt Mål och samt de risker i form av motpartsdifferenser och ökat resursbehov som påverkar.

9 8(56) BUDGET PM *Justerat BU PM Intern motpartsdiff 449 Ökat resursbehov NYTT RESULTAT *Justerat nytt resultat * Justerat för reavinster. Om Stockholms läns landstings FoUU bidrag ska räknas upp motsvarande den statliga FoUU bidragsuppräkningen medför det ett ökat resursbehov motsvarande 4,4 miljoner kronor. De statliga FoUU-medlen räknades 2011 upp med 0,67 procent och samma uppräkning har antagits för ovan angivna ökning år NKS har ett ökat behov av landstingsbidrag, 60,4 miljoner kronor vilket avser kostnader kopplade till uppförandet av det nya sjukhuset, dess verksamhetsinnehåll samt teknisk infrastruktur och utrustning. I beloppet ingår även kostnader för evakuerad verksamhet. Det nationella IT-samarbetet mellan landsting/regioner/skl kan komma att behöva ökad finansiering från respektive landsting. Beloppet uppskattas till 65 miljoner kronor för Stockholms läns landsting. Waxholms Ångfartygs AB erfordrar kompletterande finansiering om miljoner kronor för utbyggnad av lokallinjer i Saltsjön, tvärtrafik i skärgården, förstärkning av vintertrafik samt fortsatt utbyggnad av RUFS-trafik för att nå målet om fullt utbyggd stomtrafik år Waxholms Ångfartygs AB lyfter upp behov av finansiering för fossilfria bränslen med 25 miljoner kronor. Fordon i landstingets verksamheter ska drivas med fossilfria bränslen och användning av fossilfritt bränsle i hela flottan förutsätter att finansiering sker av den ökade kostnad som detta medför. SL lyfter fram behovet av ytterligare medel om 550 miljoner kronor. I annat fall medför det betydande kostnadseffektiviseringar och prioriteringar rörande trafikkostnader samt administrativa kostnader. Hälso- sjukvårdsnämnden, HSN redovisar ett ökat behov motsvarande miljoner kronor.

10 9(56) Avvikelserna motsvarar drygt miljoner kronor vilket visas i nedanstående bild där resultatet före och efter ovanstående risker redovisas i miljoner kronor. BUDGET PM *Justerat BU PM SLL FoUU FTV ej prisförändr NKS Nationellt IT WÅAB Intern motpartsdiff SL HSN NYTT RESULTAT *Justerat nytt resultat * Justerat för reavinster. Utöver ovanstående poster kan följande risker nämnas: Färdtjänstverksamheten pekar på behovet av utökade resurser, cirka 17 miljoner kronor, i det fall att resandevolymen ökar med en resa per färdtjänstresenär. Stockholms läns landstings vederlag till Stockholm Hospital Partners motsvarar år ,3 miljoner kronor vilket antas täckas av parkeringsintäkter. Uteblir parkeringsintäkter krävs ökade resurser med anledning av detta. Stockholms läns landstings vederlag motsvarar år 2013, 59,5 miljoner kronor och 2014, 173,1 miljoner kronor och för detta saknas dock resurser. Intäkter för kömiljarden på 200 miljoner kronor ingår i. Detta kan ses som en risk i och med att Stockholms läns landsting enbart uppnådde 51 miljoner kronor under 2010 och inte uppnådde kömiljardens mål för januari För februari kvalificerade sig Stockholms läns landsting för att ta del av kömiljarden för mottagning men inte för behandling.

11 10(56) 4. Ekonomiska förutsättningar I det följande avsnittet presenteras först en övergripande bild av världsekonomin. Därefter följer en beskrivning av den makroekonomiska situationen och skatteunderlagets sammansättning. Vidare presenteras en prognos för de samlade skatteintäkternas utveckling de kommande åren och ett antal möjliga utvecklingsscenarier. Avslutningsvis behandlas Stockholms läns landstings samlade Fokus ligger genomgående på budgetåret 2012 samt planeringsåren 2013 och Makroperspektiv Världsekonomin fortsätter att återhämta sig efter den finansiella krisen. Starkast är som tidigare den ekonomiska utvecklingen i de asiatiska tillväxtländerna. Detta har bidragit till att priserna på livsmedel, energi och övriga råvaror stigit på senare tid. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bedömer att BNP ökar med cirka 9 procent år 2011 och 2012 i Kina, trots en viss dämpning i utvecklingen där 7. Utsikterna för den amerikanska ekonomin har förbättrats under den senaste tiden. BNP ökade med 3,2 procent i årstakt det fjärde kvartalet 2010 vilket var högre än vad Riksbanken hade förväntat. Ledande indikatorer för den amerikanska ekonomin stiger, vilket även pekar på en fortsatt god tillväxt de närmaste åren, enligt Riksbanken 8. Vidare så har efterfrågan och stämningsläget i ekonomin stärkts bland annat av förlängda skattestimulanser. Men USA:s stora budgetunderskott och offentliga skulder måste hanteras, budgetkonsolideringen väntas påbörjas 2012 när återhämtningen blivit mer självbärande. Dessutom är arbetslösheten fortfarande hög. När krisen bröt ut steg arbetslösheten i USA dramatiskt. Uppgången var den största under hela efterkrigstiden. Under 2010 och i början av 2011 har arbetslösheten långsamt börjat sjunka. Jämfört med Sverige har arbetslösheten i USA stigit betydligt mer och återhämtningen väntas ta mycket längre tid. Osäkerheten i den amerikanska återhämtningen är därmed stor. En viktig exportmarknad för Sverige är Tyskland och den tyska ekonomin har utvecklats i god takt. Under den finansiella krisen drabbades landet endast i liten utsträckning av stigande arbetslöshet och den tyska exporten har utvecklats starkt. Dessutom är förutsättningarna för en ökning av hushållens konsumtion goda eftersom hushållen har ett högt sparande i utgångsläget. Tidigare har Tyskland aviserat besparingsprogram för att komma tillrätta med budgetunderskottet men den allt starkare ekonomiska utvecklingen har minskat behovet av åtgärder. Eftersom Tyskland är ett stort land i Europa skulle den starka återhämtningen där kunna fungera som ett draglok. Dock brottas flera länder i euroområdet med statsfinansiella problem och de kommer att behöva strama åt finanspolitiken under de närmaste åren. Tillväxten i BNP bedöms bli relativt måttlig och det dröjer till 2012 innan euroområdets BNP är tillbaka på samma nivå som före krisen. Det betyder också att arbetslösheten sannolikt förblir hög under de närmaste åren enligt Riksbanken. Särskilt problematisk är situationen i 7 Makronytt 1/11, SKL, februari Penningpolitisk rapport, Riksbanken, februari 2011.

12 11(56) Grekland, Irland, Portugal och Spanien. Dessa länder måste planera för mycket stora åtstramningar under en lång tid framöver. De nordiska länderna utgör tillsammans en fjärdedel av Sveriges exportmarknad och deras utveckling är därför, i likhet med Tysklands, mycket betydelsefull för Sveriges ekonomi. Norden utvecklas förhållandevis starkt, här finns inte samma problem med skuldsättning även om ett åtstramningspaket i Danmark kommer att dämpa tillväxten där Norge har dock mycket starka statsfinanser och förutsättningarna för tillväxt är gynnsamma framöver. Även i Finland förväntas återhämtningen fortsätta enligt Riksbanken. Sammantaget kan det sägas att osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen i omvärlden kvarstår, bland annat till följd av förväntade finanspolitiska åtstramningar på vissa håll och fortsatta globala obalanser. Både Riksbanken och SKL bedömer att den globala tillväxten blir drygt 4 procent under 2011 och 2012, vilket är högt i ett historiskt perspektiv. Makroekonomisk utveckling Sverige Den ekonomiska utveckling som redogörs för i detta avsnitt har sin utgångspunkt i den makroekonomiska prognos som regeringen presenterade den 3 mars 9. En mer utförlig makroekonomisk prognos presenteras av regeringen i vårpropositionen den 13 april. Utvalda nyckeltal redovisas i tabellen nedan (jämförs med budgetpropositionen för som redovisas inom parentes). Därefter följer en jämförelse av makroekonomiska prognoser för de närmaste åren mellan regeringen, SKL och Riksbanken. Nyckeltal, prognos, 3 mars 2011 (prognos från budgetpropositionen inom parentes) Procentuell förändring om inget annat anges BNP 4,8 (3,7) 3,5 (3,4) 3,2 (3,3) 2,7 (2,8) BNP-gap* -1,5 (-2,5) -0,4 (-1,6) -0,1 (-1,1) 0,1 (-0,5) Sysselsatta, andel av arbetskraften år 2,0 (1,1) 1,5 (1,2) 1,4 (1,3) 1,2 (1,2) Arbetade timmar 1,7 (1,1) 1,8 (1,4) 1,8 (1,5) 1,4 (1,3) Arbetslöshet, andel av arbetskraften år 7,4 (8,0) 6,7 (7,4) 5,9 (6,7) 5,2 (6,0) Löner, mätt enligt konjunkturlönestatisstiken 2,6 (2,6) 3,2 (3,1) 3,4 (3,3) 3,5 (3,4) KPI (årsgenomsnitt) 2,4 (1,5) 1,9 (1,9) 2,4 (2,4) 2,5 (2,6) * Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källa: Regeringen Regeringens senaste prognos ser ljust på återhämtningen i den svenska ekonomin. BNP bedöms öka med 4,8 procent 2011, det innebär en upprevidering från i höstas då regeringen trodde på en tillväxt på 3,7 procent för Den positiva utvecklingen beror på en starkare efterfrågan både i Sverige och i omvärlden. Den svenska ekonomin bedöms återhämta sig snabbare än de flesta andra OECD-länder. Den starkare makroekonomiska utvecklingen talar för att de offentliga finanserna förbättras Regeringens proposition 2010/11:1.

13 12(56) Återhämtningen på arbetsmarknaden är även den stark. Sysselsättningen bedöms öka med 2 procent 2011 och sysselsättningen ökar även under övriga prognosår ( ). Även arbetslösheten utvecklas positivt, prognosen för 2011 är 7,4 procent och 2014 bedöms den ha minskat till 5,2 procent. Regeringen lyfter dock fram några risker som finns för att den makroekonomiska utvecklingen ska bli en annan. Det finns en risk för att ekonomin blir överhettad om återhämtningen blir snabbare och flaskhalsar uppstår eller om regeringens åtgärder inte får så stora effekter som beräknats. På längre sikt finns det en risk för förnyad statsfinansiell oro om stora delar av omvärlden inte har fått ordning på sina offentliga finanser. En ny kris skulle kunna uppstå. Det finns även en risk för att tillgångspriserna fortsätter att stiga och att hushållen bygger upp ohållbara skulder. Som framgår av tabellen nedan så är de tre prognosinstituten regeringen, SKL och Riksbanken relativt samstämmiga i sin syn på den makroekonomiska utvecklingen för Sverige. Regeringen tror dock på en något högre tillväxt för åren 2011 och 2012 och på längre sikt på en lägre arbetslöshet än de båda övriga. Men att den svenska ekonomin har återhämtat sig starkt efter den finansiella krisen råder det ingen oenighet om ökade BNP med 5,5 procent vilket är den största ökningen för ett enskilt år sedan Det innebär att hela tappet i produktionen i samband med den finansiella krisen därmed är återhämtat. Den ekonomiska återhämtningen i Sverige har varit bred. Exporten har ökat kraftigt som en följd av återhämtningen i världshandeln. Normaliserade förhållanden på de finansiella marknaderna och en ökad tillgång på krediter har bidragit till att även investeringarna återhämtat sig. Det kan även tilläggas att hushållens konsumtionsutgifter har utvecklats förhållandevis väl. Prognosjämförelse Sverige år olika prognosinstitut Prognosjämförelse Sverige år Utvalda nyckeltal och prognosinstitut, procentuell förändring från föregående år om inget annat anges Prognosinstitut Regeringen SKL Riksbanken Regeringen SKL Riksbanken BNP 4,8 4,3 4,4 3,5 3,3 2,8 Arbetslöshet (andel av arbetskraften) 7,4 7,8 7,3 6,7 7,5 6,8 Sysselsatta (andel av arbetskraften) 2,0 1,7 2,1 1,5 0,8 0,9 Arbetade timmar 1,7 1,8 1,9 1,8 0,7 1,1 Löner (konjunkturlönestatistiken) 2,6 2,7 2,8 3,2 3,1 3,3 KPI (årsgenomsnitt, procent) 2,4 2,3 2,5 1,9 2,2 2,1 Skatteunderlaget Skatteunderlaget följer den samhällsekonomiska utvecklingen och utgörs av individernas beskattningsbara arbetsrelaterade inkomster. Större delen av skatteunderlaget består av löneinkomster. Dessa kan antingen öka genom att antalet arbetade timmar ökar och/eller genom höjda löner (timlön). I ett läge med oförändrat antal arbetade timmar påverkas storleken på skatteunderlaget av hur lönerna utvecklas. Detta beror på att löneinkomster utgör merparten av skatteunderlaget och att de sociala ersättningarna, som exempelvis pensioner, i det långa loppet följer den allmänna löneutvecklingen. Eftersom landstingens kostnader till största delen består av löner är inte stigande lönenivåer något som i reala termer höjer skatteunderlaget annat än marginellt. Förklaringen till

14 13(56) detta är att landstingens kostnader för och intäkter från ett relativt sett högre löneläge i normalfallet ökar i samma takt som lönerna i skatteunderlaget. Stigande sysselsättning leder däremot mer påtagligt till att det skapas ett ökat utrymme och att skatteintäkterna då ökar i reala termer trots oförändrat skatteuttag. Om lönerna i landsting ökar långsammare än inom övriga sektorer kan skatteunderlaget öka realt, även med oförändrad sysselsättning Skatteintäktsprognos I detta avsnitt presenteras utsikterna för Stockholms läns landstings samlade skatteintäkter 11 de kommande åren. Prognosen bygger på underlag från SKL, SCB, Skatteverket och regeringen. Samlade skatteintäkter De samlade skatteintäkterna 2012 beräknas uppgå till miljoner kronor vilket är en ökning med miljoner kronor eller 3,0 procent jämfört med skatteintäktsprognosen för 2011, en relativt svag ökning. Prognosen för skatteunderlagstillväxten är låg för 2010 (1,8 procent) och 2011 (2,3 procent), dock högre än utfallet för 2009 (1,3 procent). Som framgår av tabellen nedan är det endast skatteintäkterna som bidrar till ökningen av de samlade skatteintäkterna. Prognosen för de generella statsbidragen och kommunalekonomisk utjämning 2012 är lägre än för De beräkningar av skatteintäkterna som redovisas i tabellen nedan baseras på skattesatsen 12,10 för hela perioden. Samlade skatteintäkter perioden Mkr Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Skatteintäkter Generella statsbidrag Kommunalekonomisk utjämning Samlade skatteintäkter Samlade skatteintäkter, procent* 3,6 4,2 4,3 3,2 4,4 4,0 Skattesats 12,10 12,10 12,10 12,10 12,10 12,10 * Förändring från föregående år. (Prognos 2011 jämförs med bokslut 2010 och jämförs med budget 2011). Källa: SKL samt SLL:s beräkningar Nedan redovisas prognosen för skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning som tillsammans utgör de samlade skatteintäkterna. Skatteintäkter Skatteintäkterna påverkas både av påverkbara och opåverkbara faktorer. En påverkbar faktor är landstingsskattesatsen. Beslut om nästkommande års skattesats fattas slutgiltigt av landstingsfullmäktige i juni. Flertalet faktorer kan dock i det korta perspektivet tillskrivas opåverkbara faktorer, som skatteunderlags- och befolkningsutvecklingen. 11 Det vill säga skatt på inkomster från arbete, generella bidrag från staten samt avgifter till och bidrag från det kommunalekonomiska utjämningssystemet..

15 14(56) Beräkningarna i föreliggande skatteintäktsprognos grundar sig på SKL:s prognos för skatteunderlagets utveckling från februari I tabellen nedan presenteras olika prognosinstituts bedömning av skatteunderlagets utveckling i riket för perioden 2010 till Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring Ack SKL, feb ,8 2,3 4,1 4,1 4,0 17,5 SKL, dec ,7 1,6 4,0 4,2 4,2 16,7 ESV, dec ,6 2,1 3,4 3,7 3,8 15,4 BP11, okt ,9* 1,1* 4,0 4,5 4,5 17,0 * Av regeringen fastställda uppräkningsfaktorer för preliminär utbetalning av kommunal- och landstingsskatt. Det är SKL:s februariprognos som Stockholms läns landsting baserar sin prognos på och enligt den ökar skatteunderlaget i riket för 2010 med 1,8 procent. Jämfört med SKL:s prognos från december 2010 innebär det endast en smärre justering, i december var skatteunderlagsprognosen 1,7 procent för De främsta förklaringarna till den låga skatteunderlagstillväxten 2010 är den låga löneökningstakten och den så kallade automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna. För år 2011 innebär SKL:s februariprognos en relativt kraftig upprevidering jämfört med den skatteunderlagsprognos som publicerades i december. I februari är prognosen 2,3 procent medan den var 1,6 procent i december. Upprevideringen beror främst på att lönesummans ökningstakt utvecklades starkt under slutet av Jämfört med det första kvartalet 2010 var ökningstakten fem procentenheter högre det fjärde kvartalet I stor utsträckning förklaras denna utveckling av att en stor del av de nya lönerna enligt avtal som slöts under våren betalades ut först mot slutet av året, med relativt stora retroaktiva belopp som följd. En annan bidragande orsak till ökningen av lönesumman är att sysselsättningen fortsatte att stiga i hög takt även under slutet av Arbetsmarknadens återhämtning innebär att arbetade timmar ger ett positivt bidrag till skatteunderlaget. Detta gäller framförallt 2011 då utvecklingen under 2010 även påverkar SKL:s prognos skiljer sig en del från Ekonomistyrningsverkets, ESV, prognos. Förklaringen beror till stor del på att ESV förutser en mindre ökning av pensionsinkomsterna än SKL. ESV:s prognos bygger dessutom på antaganden om en svagare sysselsättningstillväxt och lägre löneökningar. Skillnaderna mellan SKL:s prognos och regeringens prognos är mindre. Skillnaderna förklaras främst av att SKL räknar med att inkomster från sociala ersättningar ökar mer samt att avdragen ökar långsammare jämfört med regeringens bedömning. Generella statsbidrag I tabellen nedan redovisas prognosen för de generella statsbidragen för perioden 2010 till 2014.

16 15(56) Generella statsbidrag Mkr Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Bidrag för läkemedelsförmånen Tillfälligt konjunkturstöd Bidrag för minskad sjukfrånvaro; villkorad del Bidrag för minskad sjukfrånvaro; rörlig del Summa generella statsbidrag Källa: SLL:s beräkningar Statsbidraget för läkemedelsförmånen syftar till att ge landstingen förutsättningar att förskriva ändamålsenliga och säkra läkemedel till den enskilde medborgaren. I nuläget finns ingen överenskommelse om anslagsnivån för 2011 och framåt utan förhandlingar pågår mellan SKL och Socialdepartementet. I Stockholm läns landstings prognos är bidraget uppräknat med 2 procent per år. Tillfälligt konjunkturstöd för 2010 och 2011 utgörs av det tillskott till kommunsektorn som aviserades i regeringens vårproposition 12 för 2010 och det ytterligare tillskottet som aviserades i budgetpropositionen 13 för Landstingsstyrelsen, LS , har beslutat att periodisera det tillfälliga konjunkturstödet, hälften är hänfört till 2010 och hälften till För kommande år finns inget förslag från regeringen om något tillfälligt konjunkturstöd. Bidraget för minskad sjukfrånvaro, den så kallade sjukskrivningsmiljarden, används för åtgärder för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och utveckla sjukskrivningsprocessen. En överenskommelse finns mellan SKL och Socialdepartementet för åren 2010 och 2011 och i budgetpropositionen för aviserar regeringen att anslaget på 1 miljard kronor även ska gälla för åren För budgetåret 2011 med planår ingår bidraget i skatteintäktsprognosen. Med detta som utgångspunkt så ingår bidraget även i och planår 2013, dock inte i planår 2014 med hänsyn till försiktighetsprincipen. Detta motsvarar uppskattningsvis cirka 200 miljoner kronor. Systemet för kommunalekonomisk utjämning Riksdag och regering har en övergripande ambition att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet som kommunsektorn ansvarar för. Inom ramen för det kommunalekonomiska utjämningssystemet hanteras de medel regeringen tillskjuter samt de medel som omfördelas mellan kommuner respektive mellan landsting. I tabellen nedan redovisas prognosen över de olika delarna inom systemet för kommunalekonomisk utjämning. 12 Regeringens proposition 2008/09: Regeringens proposition 2009/10:1. 14 Regeringens proposition 2010/11:1.

17 16(56) Kommunalekonomisk utjämning, bidrag och avgifter Mkr Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsbidrag Summa bidrag från utjämningen Inkomstutjämningsavgift Regleringsavgift Summa avgifter till utjämningen Summa utjämning Källa: SKL samt SLL:s beräkningar Prognosen för budgetåret 2012 visar på att Stockholms läns landsting kommer att betala en avgift på 291 miljoner kronor till systemet. Det innebär en skillnad på -636 miljoner kronor jämfört med prognosen för 2011 då Stockholms läns landsting istället för en avgift får ett bidrag på 345 miljoner kronor från kommunalekonomisk utjämning. Minskningen förklaras främst av att regleringsbidraget är lägre än för år 2011 men även av ett lägre kostnadsutjämningsbidrag och en högre inkomstutjämningsavgift. I det kommunalekonomiska utjämningssystemets kostnadsutjämningsdel utjämnas för opåverkbara och kostnadsdrivande skillnader mellan landsting. Dessa kan exempelvis orsakas av skillnader i demografisk sammansättning eller av att kostnaden för att producera en viss service skiljer sig åt mellan landsting. Ersättning för eftersläpning på grund av befolkningsförändringar i kostnadsutjämningen är inte inkluderat i prognosen för 2012 eller planåren 2013 och 2014 med hänsyn till försiktighetsprincipen. Det är i nuläget svårt att göra en befolkningsprognos för länet. Efter sommaren kommer denna ersättning att inkluderas i skatteintäktsprognosen om befolkningsprognosen då fortfarande pekar mot en stark tillväxt. År 2011 kommer Stockholms läns landsting att erhålla 169 miljoner kronor avseende denna ersättning. Regleringsposten används för två ändamål. Dels regleras skillnaden mellan statens anslag till och eventuella kostnader 15 för systemet. Dels hanteras förändringar i ansvars- eller uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunsektorn (enligt finansieringsprincipen). Om statens kostnader för det kommunalekonomiska utjämningssystemet överstiger summan av statens anslag och de avgifter som betalas in blir regleringsposten negativ och sektorn får betala en så kallad regleringsavgift, och vice versa (regleringsbidrag). Regleringsavgiften eller regleringsbidraget beräknas som ett enhetligt belopp per invånare i riket. Stockholms läns landstings inkomstutjämningsavgift beräknas utifrån skillnaden mellan länets beskattningsbara inkomster och det skatteutjämningsunderlag (även kallat garantinivå) som för landsting motsvarar 110 procent av medelskattekraften i riket. Den del av inkomsterna som överstiger denna nivå multipliceras med 85 procent 15 Med eventuella kostnader åsyftas differensen mellan summan av de bidrag som utbetalas från och summan av de avgifter som betalas in till systemet.

18 17(56) av medelskattekraften i riket efter det att hänsyn tagits till de skatteväxlingar som skett mellan kommuner och landsting. För kommunerna är garantinivån 115 procent vilket innebär att utfallet vid skatteväxlingar till följd av huvudmannaskapsförändringar inte blir neutrala. Den nuvarande utjämningskommittén, Utjämningskommittén.08, har mot denna bakgrund lämnat ett förslag om att garantinivån ska höjas till 115 procent för landstingen. Förslaget är för närvarande ute på remiss och Stockholms läns landsting har ställt sig positiv till kommitténs förslag då det är önskvärt att utfallet vid skatteväxlingar till följd av huvudmannaskapsförändringar blir neutrala. Med 2011 års siffror som exempel skulle Stockholms läns landsting få en intäktsökning med 38 miljoner kronor i inkomstutjämningen. Detta för Stockholms läns landstings del positiva utfall kan dock komma att reduceras allt eftersom skatteväxlingar sker i andra län och de länsvisa skattesatserna där justeras upp. Känslighetsanalys Att göra en riskbedömning eller uppskatta sannolikheten att de variabler som ligger till grund för skatteintäktsprognosen kommer att utvecklas på annat sätt än vad som antas är svårt. Ett annat tillvägagångssätt är istället att skatta effekten av en förändring i en eller en kombination av de variabler och antaganden prognosen grundas på, allt annat lika. Effekterna på Stockholms läns landstings samlade skatteintäkter vid sådana antaganden redovisas i nedanstående tabell. Mkr Vid en förändring av skatteunderlaget med 1 procentenhet Skatteunderlaget länet Skatteunderlaget riket Uppräkningsfaktor riket Uppräkningsfaktor riket Vid en förändring av befolkningsutvecklingen med 1 procentenhet Invånarantal länet, 1 nov Invåntarantal övriga riket, 1 nov Vid en förändring av skattesatsen med 0,1 procentenhet* Skattesats år Skattesats år Skattesats år * En förändring av skattesatsen med 0,1 procentenhet motsvarar 10 öre per skattekrona. Ett exempel på hur känslighetsanalysen ska avläsas: Skatteunderlaget i riket 2010 beräknas öka med 1,8 procent jämfört med Om skatteunderlaget istället skulle öka med ytterligare 1 procentenhet, det vill säga med 2,8 procent, kommer de samlade skatteintäkterna för år 2011 att öka med 775 miljoner kronor. Då skatteunderlaget i riket 2010 förändras påverkas även basen utifrån vilken skatteintäkterna 2012, 2013 och 2014 beräknas. Således leder det till ökade skatteintäkter även för dessa år, vilket framgår av tabellen ovan.

19 18(56) 4.2 Mikroperspektiv Resultatbudget Mkr Budget 2011 Budgetunderlag 2012 Plan 2013 Plan 2014 Resultat Resultat pro forma * * Resultat justerat för reavinster. Resultatbudgeten i detta dokument, PM underlag för mål och, har ett antal specificerade differenser utestående. För detaljerad information se avsnitt 3 Allmänna förutsättningar. Resultatbudgeten bygger på av förvaltningar och bolag inrapporterade budgetunderlag med undantag för Landstingsrevisorerna som ej inkommit med ett budgetunderlag. Resultaträkningen i denna PM är dock justerad med en pro-forma budget för Landstingsrevisorerna. Resultatet för budgetåret 2012 uppgår till ett överskott om miljoner kronor, vilket överstiger planår 2012 i budget Den huvudsakliga förklaringen till detta är att SL i budgetunderlaget inkommit med ett nollresultat att jämföra med -957,1 miljoner kronor i tidigare beslutat planår 2012 samt ökade skatteintäkter med 259,7 miljoner kronor. I resultatet ingår 69 miljoner kronor i budgeterade reavinster och resultatet överstiger således kommunallagens krav på en budget i balans. Reavinster för planåren beräknas till 64 respektive 64 miljoner kronor. De pensionsförpliktelser som hanteras som ansvarsförbindelser och därför inte upptagits bland skulder beräknas minska med 103 miljoner kronor under För 2013 och 2014 beräknas en fortsatt minskning om 150 miljoner kronor respektive 224 miljoner kronor. I diagrammet ovan visas resultat pro-forma exklusive reavinster. De resultatpåverkande avvikelserna som nämns under avsnitt 3: Allmänna förutsättningar är delvis inte inarbetade i resultaten ovan. Avvikelserna motsvarar drygt miljoner kronor år 2012.

20 19(56) Mkr BUDGET PM *Justerat BU PM Övrigt 130 Trafik 650 Vård NYTT RESULTAT *Justerat nytt resultat * Resultat justerat för reavinster. I diagrammet ovan redovisas hur resultatet påverkas av de samlade resultatpåverkande avvikelserna. För detaljerad information se avsnitt 3 Allmänna förutsättningar. Mkr Utfall 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012 Ändring B12/P11 Verksamhetens intäkter % Skatteintäkter % Summa intäkter % Personalkostnader % Köpt hälso- och sjukvård, tandvård % Köpt trafik % Övriga kostnader % Summa verksamhetens kostnader % Resultat före avskrivningar Avskrivningar % Rörelseresultat Finansnetto Resultat

21 20(56) Intäktsutveckling De totala intäkterna för 2012 budgeteras öka med cirka 2,1 miljarder kronor eller 2,9 procent, vilket i stort beror på ökningen av skatteintäkter. Verksamhetens intäkter ökar med 1,7 procent jämfört med prognosen för Taxorna inom trafiken och vården exklusive Folktandvården har lämnats oförändrade. Folktandvården förutsätter i sitt budgetunderlag en prisuppräkning för vuxentandvården på 2,8 procent, vilket motsvarar en intäktsökning om 26,3 miljoner kronor inklusive ersättning från HSN. För mer information se bilaga 6.8 Taxor och avgifter. De samlade skatteintäkterna 2012 budgeteras till 59,2 miljarder kronor, en ökning med 3,0 procent jämfört med prognosen för 2011 och en ökning mot budget 2011 med 3,2 procent. Skattesatsen är oförändrad i beräkningarna och någon buffert för osäkerhet i prognosen finns inte inarbetad. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet beräknas för 2012 ge en nettoavgift för Stockholms läns landsting om 291 miljoner kronor. För detaljer rörande utvecklingen av skatteintäkterna och utjämningen se avsnitt Skatteintäktsprognos Kostnadsutveckling Verksamhetens kostnader budgeteras öka med cirka 0,8 miljarder kronor eller 1,1 procent jämfört med prognosen för 2011 samt med 1,4 procent i jämförelse med budget Den största kostnadsposten är personalkostnaderna, vilka budgeteras öka med 2,2 procent mot prognosen för Kostnader för externt köpt vård, inklusive köpta primärtjänster och övriga verksamhetsanknutna tjänster budgeteras öka med 1,4 procent jämfört med prognos De differenser som Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN tagit upp i sitt budgetunderlag är inte inarbetade i denna beskrivning av kostnadsutvecklingen. Effekten av detta är att den budgeterade kostnaden för köpt hälso- och sjukvård, tandvård är låg jämfört med den bedömning som HSN gör avseende kostnadsbehovet. SL har dock budgeterat för de ökade kostnaderna men på raden övriga verksamhetskostnader justerat ned kostnaderna med motsvarande belopp som de behöver i resursförstärkning. För mer information, se avsnitt under kapitel 5.2 Hälso- och sjukvården. Kostnaden för köpt trafik budgeteras öka med 3,7 procent jämfört med prognosen för Ytterligare information finns under kapitel 5.3 Kollektivtrafiken. Kapitalkostnaderna, (avskrivningar samt finansiella kostnader) inom Stockholms läns landsting budgeteras öka från den prognostiserade nivån för 2011 i och med ökande investeringsvolym, ökat lånebehov och stigande marknadsräntor. År 2012 budgeteras kapitalkostnaderna till cirka 5,1 miljarder kronor. Den trendmässiga ökningen över tid beror på de stora investeringar som genomförts och fortsätter att genomföras i kollektivtrafiken och vården.

22 21(56) Balansbudget Mkr Utfall Prognos Budget Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Summa skulder och eget kapital Ovanstående balansräkning är framtagen pro-forma på landstingsövergripande nivå. Stockholms läns landstings balansomslutning är vid utgången av 2012 budgeterad till cirka 78,9 miljarder kronor och nettoinvesteringarna (investeringar minus avskrivningar) under året budgeteras till cirka 10,0 miljarder. Det egna kapitalet budgeteras vid utgången av 2012 vara 5,4 miljarder kronor. I detta sammanhang är det viktigt att notera att en stor del av pensionsförpliktelserna inte finns upptagna som en skuld i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse. Denna del av pensionsförpliktelsen uppgick per 31 december 2010 till miljoner kronor Finansieringsbudget Mkr Utfall Budget Budget Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar Försäljningar, övrigt Kassaflöde efter investeringar I överensstämmelse med ändrad princip för finansieringsanalys i årsredovisning 2010 ingår förändring av rörelsekapitalet i kassaflödet från den löpande verksamheten. Kassaflödet 2012 före extern finansiering, tillika kassaflöde efter investeringar, budgeteras uppgå till cirka -7,4 miljarder kronor. Förändringen mot budget 2011 är främst driven av en ökad investeringsvolym. Det bör noteras att finansieringsbudgeten innehåller poster som är svåra att budgetera, som till exempel förändringen av rörelsekapitalet, det vill säga förändringen av skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.

23 22(56) Landstingsbidrag PaN 1,7% LS LSF 2,3% HSN 2,0% Totalt TioHN 2,0% 2,0% Bidrag på 57,0 miljarder kronor år 2012 KuN 2,0% 10,9% Rev TN 2,0% Det totala landstingsbidraget 2012 uppgår till 57,0 miljarder kronor vilket är en ökning jämfört med budget 2011 med 1 120,3 miljoner kronor eller 2,0 procent. Ökningen av bidraget till HSN är 2,0 procent. Ökningen av Trafiknämndens bidrag är 2,0 procent. Sett över perioden ökar bidraget till HSN med 6,0 procent och bidraget pro-forma till Trafiknämnden likaså. Minskningen avseende Landstingsrevisorernas bidrag är en effekt av att landstingsfullmäktige den 18 januari 2011, LS , beslutade att justera ned landstingsbidraget till revisorskollegiet. Landstingsbidraget bygger på planår 2012 i budget För detaljerad uppställning över landstingsbidraget/tillskottet se bilaga 6.5 Landstingsbidrag Finansiering/känslighetsanalys Redovisade landstingsbidrag och fördelningen av dessa bygger på en oförändrad skatt samt en oförändrad taxa avseende SL-kortet. Vidare är i resultatet inarbetat en prishöjning med 2,8 procent eller 23,7 miljoner kronor inom Folktandvården, vilket avser nettoeffekten för Stockholms läns landsting. I nedanstående tabell anges resultateffekten av dessa åtgärder samt simulerade effekter av ytterligare förändringar.

24 23(56) Alt 1 Alt 2 "PM" Alt 3 Alt 4 Taxa SL "månadskort", kr* Procentuell förändring -7% -3% 0% 3% 7% Resultateffekt helår, mkr Avgift för SL Accesskort Alt 1 "PM" Kortavgift, kr 0 20 Resultateffekt helår, mkr Alt 1 "PM" Avgiftsjustering FTV, procent 0% 2,8% Resultateffekt** helår, mkr -26,3 0 * Motsvarande procentuella justering görs även för övriga SL-taxor ** Avser effekten för FTV, nettoeffekten för SLL är -23,7 mkr Om fullmäktige beslutar om höjning/sänkning av SL:s taxor sker också en harmonisering av det så kallade högkostnadsskyddet för färdtjänstresenärer i nivån med SL:s 30-dagarskort. Känslighetsanalys räntor För 2012 budgeteras investeringar om 13,2 miljarder kronor, en ökning jämfört med prognos för 2011 på 13 procent. För att finansiera dessa investeringar kommer ytterligare extern finansiering att krävas. Enligt finansieringsanalys blir kassaflöde före extern finansiering - 7,4 miljarder kronor En ökad upplåning genererar ökade räntekostnader för koncernen. Den del av landstingets befintliga låneportfölj vid årsskiftet 2011/2012 som planeras ränteomsättas under 2012 är tillsammans med nödvändig nyupplåning exponerad mot räntemarknaden. Med antagandet att räntesättning för nyupplåning sker jämnt över året visas i tabellen nedan effekten på räntekostnad av en halv procentenhets förändring mot antagen genomsnittlig ränta under Tabellen visar också effekten på räntekostnad av upplåning av 1 miljard kronor på årsbasis med samma antaganden. Scenario Högre ränta Lägre ränta Ränteskillnad mot antagen ränta 0,5% -0,5% Effekt skuldportfölj inkl nyupplåning 70 mkr -70 mkr Ökad skuld 1 miljard 25 mkr 20 mkr Det bör påpekas att nyupplåningen är antagen att ske jämnt över året. Detta får i princip samma effekt som att låna upp hela beloppet i mitten av året, givet att ränteläget inte förändras drastiskt över året. Därmed blir räntekostnaden under upplåningsåret hälften av vad den med samma räntesats blir efterföljande år. Den långsiktiga årliga effekten av en ökad skuld på 1 miljard kronor kan därför förenklat sägas vara den dubbla mot vad som visas i tabellen Planåren Nedan illustreras hur inrapporterade planår utvecklar sig jämfört med budgetunderlag Planåren bygger på konsolidering av enheternas inrapporterade värden och de samlade skatteintäkterna har justerats enligt senaste skatteintäktsprognos. För planår 2014 har landstingsbidraget behållits oförändrat i budgetunderlaget, vilket gör att resultatet för året blir påtagligt högre än för planår 2013.