Slutrapport Skapande Skola

Relevanta dokument
Rapport Skapande Skola

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Idrott och hälsa bedömning. Kommentar

Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan

Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.

Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning

Idrott & hälsa veckor: (44 höstlov) 10 veckor: 2 12 (10 sportlov) Tema 2 -Kropp & Genus -Redskap

CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9

Idrott & Hälsa åk 6-9

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

Arbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.

LPP Idrott och hälsa Tema 3 Samhälle och vinterliv

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser

LPP Idrott och hälsa Tema 3 Arbetsbelastning och vinterliv

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition och Utevistelser

Idrott & Hälsa åk 4-6

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa

Terminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Elevernas delaktighet i Kirunas stadsflytt med hjälp av dans och arkitektur

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Estetiska arbetsformer i teori och praktik. Tarja Häikiö

Om ämnet Idrott och hälsa

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

Lokal kursplan. Idrott och hälsa Vår förhoppning är att alla elever på Sjöstadsskolan efter avslutad grundskola ska:

Bild och form. Syfte. Innehåll:

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret

KG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.

Ingen Idrott - 4-5:an på utflykt. Kondition: "Kämpen" Parken. Konditionslek: "Flaggan" Parken. Friidrott: Hopp/Löp.

Idrott och hälsa - Kunskapskrav

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

KG F-4 (Un.) Mån 13.20

Handlingsplan GEM förskola

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Idrott och hälsa

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

HANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Elevens val Johan Skytteskolan

Skapande och estetiska uttrycksformer Du lär dig att:

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

KG 6-9 Mån V. 34

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

KG 6-9 Mån V. 34

projektkatalog KULTURSKOLAN

Bedömningsunderlag förskola

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Idrott och Hälsa. Rytm & rörelse

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Skapande skola , Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan

Information om Elevens val läsåret (sid 1-5)

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Ekenässkolans Må-bra tema Ht- 17 Vt - 18

Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Vad betyder begreppet lek för oss?

FB/NAUTILUS. Föräldramöte 9 september 2015

RÖDA TRÅDEN IDROTT OCH HÄLSA F-KLASS ÅK

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3

KG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.

Verksamhetsplan 2017

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

Transkript:

Slutrapport Skapande Skola 2015-16 1 Sammanfattning av grunderna för ansökan 2 Hur insatsen stödjer målen i Läroplanen 3 Sammanfattning av Skapande Skola 2015-16 Delprocesser med syften 4 Uppföljning Hur gick det då? Syften och mål Uppnådd effekt Utvärdering Sammanfattande analys Piteå 25/11 2016 Bo Olovzon Rektor, Piteå Musik och Dansskola

Grunder Skapande Skola 2015-16 Dans som uttrycksform ett kunskapsområde i skolan Dansen som fördjupad konstnärlig process 1 200 000 Det handlar om lärande och metodutveckling för lärande! Alla elever ska få dansa, samtidigt som estetiska metoder för lärande provas och befästs Struktur i stort: Indelat i områden 3 månader/område, alternativt enligt idrottsplaneringen. Kontaktlärare på varje skola. Kontaktlärarna (minst) går utbildning: Dans i Skolan (7,5 Hp), alternativt en utbildning som danslärarna svarade för. Tema Mångfald Arbete med danslärare/koreograf Fortsatt arbete inom skolan Förankring: Danslärarna genomförde utbildning avseende Dans i Skolan för kontaktlärare och andra intresserade lärare. Föredragning rektorskonferens, samt samverkan med kontaktlärare.

2 Hur insatsen stödjer målen i läroplanen Tillämpliga mål i Idrott och hälsa enligt följande: Åk 1-3 Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus. Enkla lekar och danser och deras regler. Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser. Åk 4-6 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik. Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer. Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter. Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Åk 7-9 Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik. Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer. Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning. Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa. Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön...förutsättningarna att nå målen i ämnen som historia, matematik, svenska, engelska, moderna språk, genom att de ordinarie lärarna erbjuds kompetensutveckling inom områden som danshistoria, dansmatematik och dans och språkutveckling

3 Sammanfattning Skapande Skola 2015-16 Skapande Skola i Piteå år 3 delades in i tre parallella processer: Fortsatt nätverksbyggande. Under steg 1-2 inleddes ett arbete med att bygga upp ett nätverk för dansen i Piteå, samt genom att en nationell dansbiennal genomfördes. I steg 3 fördjupades nätverksarbetet genom ett fortsatt samarbete med dansinstitutioner, nationella koreografer och internationella nätverk, samt att rollen för kontaktlärarna utvecklades. (Dans i skola fanns på varje skola) Syftet med det fortsatta nätverksbyggandet var att: Fortsätta arbetet med att skapa ett nätverk för Piteå kommuns skolor, Danslärarutbildningen vid LTU, Institutet Dans i skola, övriga dansutbildningar, kulturinstitutioner och det professionella kulturlivet. Fördjupa samarbetet med kontaktlärarna och deras samverkan med elevrepresentanter så att elevernas delaktighet i processen säkerställs. Fortsätta kartläggningen av professionella dansaktörer samt anordna nätverksmöten mellan skolan, kulturinstitutionerna och det professionella kulturlivet inom dansens område för att kartlägga behov och möjligheter för ett fortsatt arbete i steg 3. Särskild vikt kommer att läggas på att kartlägga nationella koreografer och vidga de internationella nätverken. Fördjupad tillgång till dans i skolan för samtliga skolor Under steg 1-2 lades grunden för dansen som konstnärlig pedagogisk process och dansen som konstnärlig process. Under steg 3 har arbetet inriktats på dansen som fördjupad konstnärlig process enligt följande principer: Dans är ett språk och en viktig form för kommunikation som kan ge eleverna unika möjligheter att med hjälp av dansen utveckla sina egna idéer, gestalta och ge form åt inre bilder, tankar och känslor både som individ och grupp. Alla elever i grundskolorna kommer att få utöva dans, och själva skapa koreografi under ledning av danslärare (och koreografer) för att kunna fördjupa sig i de konstnärliga processerna och själva skapa koreografi och utveckla sin dansanalys. Det internationella samarbete som finns i Piteå med franska koreografer som har stora erfarenheter av att skapa dans tillsammans med skolelever kommer att vidareutvecklas under 2015-16. I projektet Dans som uttrycksform ett kunskapsområde i skolan, kommer flera perspektiv på dans kunna utvecklas. Viktiga aspekter på dans och lärande blir särskilt de estetiska, motoriska, kulturella, sociala och emotionella. Metodutvecklingsarbetet Dans och lärande sker i samverkan med Danslärarutbildningen och Institutet Dans i Skolan. Genom detta kan nya metoder utvecklas för att integrera estetiska arbetsformer i den dagliga verksamheten, ur ett lokalt perspektiv.

Syftet med delprocess 2 är att: Möjliggöra alla elevers självklara rättighet att få uppleva och fördjupa sig i dansen som uttrycksform och kunskapsområde (Lgr11). Utveckla elevernas möjlighet till delaktighet och eget skapande i dans under professionell ledning. Ge eleverna fördjupade kunskaper i och om dans genom dansföreställningar, film, dansanalys Möjliggöra elevernas rätt till yttrandefrihet och delaktighet i konst och kulturliv (FN:s Konvention om barns rättigheter). Öka den dagliga fysiska aktiviteten (Lgr 11) för att stärka elevernas lärande, motorik och kroppsmedvetenhet genom att utgå från det genuina behov som finns i leken och rörelsen. Lyfta fram dansen som språk och en viktig form för kommunikation, för att ge eleverna unika möjligheter till delaktighet genom att med hjälp av dansen utveckla sina egna idéer, gestalta och ge form åt inre bilder, tankar och känslor både som individ och grupp. Fördjupa metodutvecklingsarbetet Dans och lärande för att utveckla elevernas lärande genom att integrera estetiska lärprocesser i den ordinarie verksamheten i Piteå kommuns skolor, exempelvis dans och språkutveckling på lågstadiet, dansa historia på mellanstadiet och dansmatte på högstadiet Stärka mångfaldsarbetet Ge eleverna möjlighet att utvecklas inom området dans och lärande med fokus på danskonst, uttryck, inlevelse, identitet, empati både som individ och i grupp och på detta vis utveckla självkännedom, respekt, mod, delaktighet, självkänsla och skapandet. Detta sker i nära samarbete med lärarlag och danskonstnärer och idédiskussioner förs med utgångspunkt i skolans likabehandlingsplan mm. Att lyfta fram elevernas skapande i dans under Dans i skolan Biennalen i Skellefteå - Piteå 2014 Fortsatt kunskapsbildning inom Dans och Lärande Under läsåret 2015-16 har ett omfattande kunskapsbildningsarbete inom området Dans och Lärande genomförts av danslärarna i nära samarbete med Institutet Dans i Skolan och Danslärarutbildningen genom att: Förankra dansen som uttrycksform ett kunskapsområde i skolorna i Piteå. (rektorer, lärare, danskonstnärer och beslutfattare ) Erbjuda lärarna dansdidaktik genom högskolekursen Dans i Skolan (7,5 HP) som LTU och Danslärarutbildningen ger läsåret 2014-15 för att lärarna ska få kunskap om dans som konstform i skolan. (konstnärligt och pedagogiskt) Erbjuda lärarna kompetensutveckling inom områden som danshistoria, dansmatematik, dans och språkutveckling och dans och mångfaldsarbete. Erbjuda skolorna att delta i praxisnära forskning kring dansens betydelse för lärande och kunskapsbildning, dans, uttryck och identitet, dans och hälsa samt dans sett ur ett genusperspektiv.

Syftet med kunskapsbildningen är att: Ge eleverna tillgång till dansen som kunskapsområde i skolan, för att stärka lärandet i till exempel historia, matematik, språk och mångfaldsarbete Stärka lärarnas kompetens inom Dans och lärande, i syfte att utveckla elevernas lärande inom samtliga ämnen 3 Hur gick det då? Samtliga syften och mål uppnådda! (..och drygt det..) Grunden har lagts för en fortsatt utveckling av estetiskt lärande och ämnesintegration (fler skolor än vanligt har köpt tjänster av MoD för fortsatt Dans i Skolan). Ekonomi: + 200 000 Utvärdering: Elever har fått skriva dikter och målat bilder om deras upplevelser av dansen. Dessutom gjordes en sammanfattande film, med elevernas synpunkter. Från fjolårets utvärdering: I U Dans Att dansa är jätteroligt. När jag dansar går jag in i en känslovärld. Dansen stärker kroppen. Dansen ger mig hopp och fridfullhet i kroppen. Det finaste med dansen är att den för mig till känslornas universum. När jag dansar med en partner upplever jag de finaste känslorna. Sammanfattande analys Samtliga mål och syften uppnåddes och gjorde att insikten befästes om vad estetiskt lärande är och vad man kan uppnå med hjälp av detta lärande. Detta visade sig bland annat genom att fler skolor än vanligt köpte tjänster av MoD för att få fortsätta med dansen som en del av skolans arbete. Grundskolorna åk 1-3 kommer, i samverkan med Musik och Dansskolan, att arbeta fram ett koncept för vidareutveckling av principerna för estetiskt lärande och ämnesintegration. Kommande år med fokus på musik.