Eva Körner. Leg psykolog/leg terapeut Klinisk specialist. Psykologi Aveny Tel:

Relevanta dokument
Mentalisering och smärta

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist

Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

Anknytning/ Relationer

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel


Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Bemötande aspekter för nyanlända.

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Frågor för reflektion och diskussion

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

INSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

BARN SOM RÄTTIGHETSBÄRARE - HUR FAMILJEHUSET JOBBAR MED BARNS DELAKTIGHET

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr

Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

Aspeflo om Autism.

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Läroplan för förskolan

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Trauma och återhämtning

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Vinjett Petter: Vad är det som händer, hur kan man förstå det pojken gör?

Livskunskap för de allra yngsta

Barnets utveckling och psykiska hälsa Fokus: 3-åringen

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

Interaktion Kommunikation Samtal

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Att stödja barn genom fokusering

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

SMART Utbildningscentrum

Insikt & Utveckling Renée Ohlson

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Opalens måldokument 2010/2011

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

sex Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut

Vinjett Mårten : Hur hantera sekvensen med döda, hur intervenera? Pröva tveksamheten i leken Vad står leken för? På vilken nivå kan man förstå?

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm

Personcentrerad vård och omsorg

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Att samtala med patienter om sex och intimitet

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Transkript:

Eva Körner Leg psykolog/leg terapeut Klinisk specialist Psykologi Aveny Tel: 0708765148 ekorner@psykologiaveny.se

Invasionen - ansvarsperspektivet Att internalisera föräldrauppdraget Anknytningen - relationsperspektivet Att vara anknytningsperson Ansvar Skydd Överlevnad Förälderns omsorgssystem Barnets anknytningssystem Anknytningsstilar: Trygg Ambivalent Undvikande Kaotisk Metamorfosen - identitetsperspektivet Att reorganisera identiteten Nätverket 3G generationsperspektivet Att upprätta en psykodynamisk bredbands-uppkoppling mellan generationerna Individens roller: - förälder - hustru/man - partner - vän/granne -(svär)dotter/(svär)son - grovarbetare/direktör sjuksköterska M i Nu-familj B i Ur -familj B i Ur-familj P i Nu-familj B i Ur-familj MM MF FM FF

4 Föräldraskapsuppgifter 1 2 Ansvar Anknytning/ relation 4 Reorg av Identitet 3 Nätverk/ Socialisation V M K SG PS B

MENINGEN med RELATIONER NÄRHET-KÄRLEK SEPARATION-SJÄLVSTÄNDIG KONFLIKTLÖSNING GRÄNSER \ I KID

EXEKUTIVA FUNKTIONER: BETE SEJ VETTIGT GÖRA FLERA SAKET SAMTIDIGT BYTA FOKUS UPPDATERA informationen i MINNET Förmågan att /ha: INITIATIV TIDSUPPFATTNING,orsak-verkan ORGANISERA PLANERA ÖVERVAKA KORRIGERA sina handlingar VÄRDERA sina handlingar SKAPA STRUKTUR i vardagen MOTIVERA sig till handling SKJUTA på behov INHIBERA hindra automatiskt beteende FOKUSERA uppmärksamhet HÅLLA KVAR uppmärksamhet FÖRDELA uppmärksamhet

JAGETS 5 NIVÅER Hållande-jag Verbalt-jag 8 Reflektivt-jag Skapandegränser Realitets-jag

2 Anknytning- relationsuppgiften Hurbjuder förädern omsorgsystemet? Hur utvecklas barnets anknytning? H TAU K/D V-J S-G REA REF TAU K/D N/K S/S K/G

Psykets tidiga utveckling Separations- och individuationsutveckling 15-24 mån Närmande 2-3 år Konstans 8-15 mån Övning Formande av kärn-själv 6-8 mån Differentiering Verbalt jag 0-2 mån Begynnande själv 2-6 mån Kärn-själv Reflektivtjag Realitetsjag Samvetsjag Hållandejag Gryende hållande-jag

Självets förmågor Agens Koherens Affekter Minne Intersubjektivt själv Skapa ordning Verbalt själv förmåga att agera förmåga att uppleva sig som hel, sammanhängande och avskild från andra förmåga att känna och uttrycka känslor som glädje, njutning, intresse, förvåning, obehag, avsmak, rädsla, vrede, avund, skam förmåga att uppleva sin historia och kontinuitet i tiden förmåga att dela uppmärksamhet, avsikter och sinnes-tillstånd så att det stärker känslan av ömsesidig förståelse och inlevelse förmåga att ordna en balans/struktur, -- ett tidigt planerande av tillvaron förmåga att förmedla mening, delaktighet och tillhörighet genom verbal och kroppslig kommunikation Med fokus på mamman/pappan och barnet Gå igenom förälderns respektive barnets olika själv-förmågor Sök allians med föräldern hur samspelet kan stödja och utveckla självets förmågor hos föräldern och barnet Förälderns bedömningar kan även ligga som grund för stödsamtal

Barnets anknytningssignaler Beskriv hur föräldern respektive barnet: 1) uppfattar, 2) tolkar, 3) förutsäger framtiden 4) planerar handlandet med avseende på: kroppsställning utseende utstrålning andning ljud/joller/ord gnyende/skrik hjälplöshet grov- och finmotorik Bedöm utifrån: Väl fungerande Tillräckligt bra Behov av stöd

Barnets anknytningssignaler Beskriv hur föräldern respektive barnet: 1) uppfattar, 2) tolkar, 3) förutsäger framtiden 4) planerar handlandet med avseende på: att uttrycka omsorgsbehov att uttrycka känslor att nå en balans inom sig att dra till sig föräldern att dra till sig förälderns tröst att använda ljud/ord/mimik/rörelser att hålla kvar relationen till föräldern att tillgodogöra sig skapande gränser att uttrycka separationsreaktioner att uttrycka återföreningsreaktioner lekutveckling problemlösningsförmåga konflikthantering (barn över 1,5 år) att använda ett verbalt språk (barn över 1,5 år) Bedöm utifrån: Väl fungerande Tillräckligt bra Behov av stöd

Beskriv anknytningsstilen med avseende lyhördhet, uppmärksamhet engagemang, intresse inlevelse, empati fysisk kontakt psykiskt hållande omvårdnad tröst stimulans skapande gränser bekräftande; aktivt bemötande med ansiktsuttryck, kroppsspråk och ljud/joller/ord kontrollbehov reaktioner vid separation reaktioner vid återförening vid problemhantering (barn under 1,5 år) vid konflikthantering (barn över 1,5 år) Bedöm utifrån: Väl fungerande Tillräckligt bra Behov av stöd Bedöm sedan i samråd med föräldern om anknytningsstilen är trygg, ambivalent, undvikande eller kaotisk Sök allians runt behovet att utveckla relationen på de områdena där det finns brister

Omsorgssituationer Beskriv hur föräldern respektive barnet: 1) uppfattar, 2) tolkar, 3) förutsäger framtiden 4) planerar handlandet med avseende på: mat och matning skötsel, hygien och kläder dygnsrytm behov av stimulans lekutveckling tröst bekräftelse att känna sig älskad skapande gränser Bedöm utifrån: Väl fungerande Tillräckligt bra Behov av stöd

Samspelet Hur agerar mamman/pappan och hur agerar barnet? Beskriv deras kontakter Vem tar kontakt med vem i relationen Vem håller kvar och underhåller kontakten Vem avbryter kontakten Beskriv deras utbyte och gemenskap Hur sker deras utbyte; vad visar på ömsesidighet Hur markeras deras gemenskap; vad visar på ömsesidighet Beskriv deras uppmärksamhet i relationen Vem uppmärksammar vem, och hur Beskriv deras bekräftelse i relationen Vem bekräftar vem, och hur Beskriv gränssättningen i relationen Vem sätter gränser i relationen, och hur Noteras den andres gränser, och i så fall hur Beskriv kommunikationen i relationen Vem börjar ta kontakt, och hur Hur besvaras den andres kontaktsignaler Hur fungerar deras kommunikation med ljud, med kroppsspråk, med ögonkontakt Hur fungerar deras verbala kommunikation Bedöm utifrån: Väl fungerande Tillräckligt bra Behov av stöd

H VJ 8 REF SG REA

Trygg anknytning Kännetecknas av konsekvens och förutsägbarhet, vilket ger barnet balans i vardagen med växlingar mellan närhet och utforskande Förälder-barn-relationen präglas av: tydlighet -- förutsägbarhet -- balanserat beteende -- lyhördhet -- respekt -- timing -- spontanitet -- nyfikenhet -- öppen kommunikation -- lugn -- känslighet -- bekräftelse i mötet -- inlevelseförmåga -- närvaro i ögonblicket -- mop agerar fokuserat och långsiktigt -- mop visar intresse för barnets väl och ve Ambivalent anknytning Kännetecknas av osäkerhet och obalans, vilket hämmar barnets naturliga utforskande och nyfikenhet; vidare blir barnet mer beroende med osjälvständighet och klängighet som följd Förälder-barn-relationen präglas av: --- motstridighet -- överskattning, överdrifter -- undervärdering -- ofullständighet -- okänslighet -- brist på jämvikt -- brist på timing -- ovisshet -- vaghet -- ytterlighet -- brist på varaktighet, svängighet -- närhet som snabbt byts i obalans -- svårt att hålla fokus -- en känsla av att allt blir fel, hopplöshet.

Undvikande anknytning Kännetecknas av dålig kontakt och parallella ageranden, vilket hämmar barnets utforskande och anknytning. Man undviker närhet och framhärdar i självständighet Förälder-barn-relationen präglas av: avstånd en avvaktande hållning brist på närhet och kontakt, både fysiskt och psykiskt inte behövande överbetoning av självständighet parallella ageranden tystnad konflikträdsla man låtsas regisserande attityd tvångsmässigt planerande bara vissa känslor accepteras bara vissa beteenden accepteras man försvinner bort närhet som övergår i tomhet Kaotisk/Desorganiserad anknytning Kännetecknas av förhållningssätt som ständigt ändras, eller bryter samman, på grund av oro, osäkerhet, rädsla, etc Förälder-barn-relationen präglas av: dubbla budskap desorientering invaderande beteende rollförvirring defensiv hållning regisserande beteende kontrollerande konfliktundvikande, dålig konflikt hantering man negligerar parallella ageranden överreaktioner ointresse konstansen brister ser ej sin del längtan som leder till frustration man tröttnar, försvinner bort tappar tråden, blir ofokuserad tappar lusten, ser ingen mening.

Isberget som modell Symtom Orsaker på flera nivåer

Hålla Reflektera Emotionell Agera Affekter Realitet interpers Samarbeta Fokusera Komma igen Intra psykisk Skapa ordning Anpassa Koherens Skapa gränser Minne Positiv negativ Verbalt jag Jag-nivåer Själv-nivåer Hjärn-nivåer