Verksamhetsberättelse och -plan för samhällsplanerarprogrammet Verksamhetsberättelse (ht14-vt15) Beskrivning av programmet Samhällsplanerarprogrammet är en treårig utbildning på grundläggande nivå med 20 platser. Den har en tydlig profil mot samhällsplanering. Basen ligger i samhällsvetenskapliga ämnen, med kulturgeografi som huvudområde, men har samtidigt ett tvärvetenskapligt upplägg och innehåller inslag av naturvetenskap och design/teknik. Utbildningen innefattar en hel del metod relevant för samhällsplanerande verksamheter, inte minst geografiska informationssystem (GIS). Programmet gjorde sitt första intag för knappt tio år sedan, men bygger vidare på andra, tidigare utbildningar vid Umeå universitet med inriktning mot samhällsplanering. Det nuvarande programmet har en tydligare profil och innefattar några för utbildningen skräddarsydda kurser. Av ekonomiska skäl och för att säkra utbildningskvaliteten samkörs en del av kurserna med andra utbildningar. Flertalet kurser ges av Institutionen för geografi och ekonomisk historia (i praktiken avdelningen för kulturgeografi), medan övriga medverkande ämnen/institutioner är Statsvetenskap, Nationalekonomi, EMG (Ekologi, miljö och geovetenskap) och Designhögskolan. Programrådet består av lärarrepresentanter från samtliga institutioner/ämnen som är involverade i programmet, samt studeranderepresentanter från varje årskull på programmet (en ordinarie och en suppleant från vardera). Institutionen för geografi och ekonomisk historia står för ordförande (tillika programsamordnare) och en ledamot (varav den ordinarie också är studievägledare). Möten ska genomföras två gånger per termin. Kontakter mellan studenter på programmet och institutionen för geografi och ekonomisk historia tillgodoses i viss utsträckning också genom det grundutbildningsutskott som finns vid institutionen och där studenterna är representerade via deras studentförening: Geografiska föreningen. Inte minst en del praktiska ärenden har vid behov hanterats vid dessa möten (ca 4 per termin). Nyckeltal För några år sedan begränsades antalet platser från 30 till 20. Söktrycket har ända sedan starten legat runt en sökande per plats. Inför ht-14 ökade söktrycket markant och plötsligt hade vi 44 förstahandssökande, vilket motsvarar 2,2 sökande per plats (Tabell 1). Inför ht-15 ökade söktrycket ytterligare till 2,6 förstahandssökande per plats. Båda åren har det dessutom funnits mer än ett 50-tal reserver som inte kunnat beredas plats på programmet. Vi vet inte med någon säkerhet vad som föranlett denna ökning, men tror att bidragande orsaker kan vara den goda efterfrågan på samhällsplanerare på arbetsmarknaden, samt att utbildningen varit igång under några år och på så sätt blivit mer känd. En annan positiv effekt vi kunnat förmärka är att avhoppen under terminens tidiga skede varit relativt fåtaliga, vilket kan hänga samman med att de som kommit in på utbildningen har bättre förkunskaper och är mer motiverade än de sist antagna tidigare år. 1
Tabell 1: Nyckeltal antagning, ht-13 ht-15 Program: Samhällsplanerarprogrammet Ht-15 Ht-14 Ht-13 Antal nybörjarplatser (enl budget) 20 20 20 Antal förstahandssökande 1 51 44 23 Antal förstahandssökande per plats 2,6 2,2 1,15 Antal antagna 2 27 28 27 Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): Tabell 2 visar hur många av de som började något av åren ht-10 ht- och som slutförde programmet tre år senare genom att göra klart sitt examensarbete. Genomströmningen mätt på detta sätt har minskat från 75% (antogs ht-10, gick ut vt-13) till 63% (antogs ht-11, gick ut vt-14) och nu senast 57% (antogs ht-, gick ut vt-15), men eftersom det rör sig om ganska små tal är det vanskligt att tolka skillnaderna mellan åren. Vi behöver följa upp fler kullar och jämföra med andra liknande utbildningar för att kunna dra några slutsatser. Tabell 2: Nyckeltal genomströmning 26 14 27 15 25 9 15 Examen: Kandidatexamen (shpl-progr.) Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) 3 Antal som fullföljt programmet (30 sep resp. 30 mars) 4 Genomströmning (%) Innevarande år (antagna ht-) 21 13 8 6 6 57% 46% 75% Föregående år (antagna ht-11) 27 17 10 17 5 63% 71% 50% Förrförra året (antagna ht-10) 28 16 21 9 75% 75% 75% 1 Enligt UHR s antagningsstatistik - http://statistik.uhr.se/ 2 Antal antagna enligt UHR s antagningsstatistik (Urval 2) - http://statistik.uhr.se/ 3 Antalet nybörjarstudenter i den kull som skulle kunna ta ut examen i fall de fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till, d.v.s. att för ett treårigt program antalet studenter som registrerades för tre år sedan. 4 Antal studenter som examinerats (tagit ut examen) alt. fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till (även om de inte tagit ut examen). 2
Säkring av examensmål Sedan våren 2014 pågår ett arbete med att revidera FSR för ett antal kurser, samt en mer övergripande sammanställning och analys av hur de olika kurserna kan kopplas till de nationella målen för kandidatexamen. Det finns dock en rad utmaningar i detta arbete. Dels är det inte alltid helt lätt att tolka vad som avses i de nationella examensmålen, dels är FSR för specifika kurser inte heller särskilt tydliga eller enkla att hänföra till ett visst examensmål. Ibland krävs ingående kunskap om t ex kursens upplägg, innehåll och examination för att göra en sådan bedömning. Inte sällan kan också ett och samma FSR hänföras till två eller flera examensmål. Vid revideringar av kursplaner ses emellertid formuleringarna över, vilket ofta innebär ökad tydlighet. En del av kurserna är därmed anpassade till detta, medan för andra återstår det en del att göra. Matrisen i bilaga 1 baseras i huvudsak på en bedömning som gjordes under våren 2014 för alla kurser på programmet. Denna har senare reviderats för att ta hänsyn till förändringar i kurserna inom huvudområdet (kulturgeografi), samt en översyn från respektive institutions ledamot i programrådet för övriga kurser. Avsikten har varit att i första hand relatera varje FSR till ett examensmål, men i något fall framstod det som lämpligare att ha samma FSR under två examensmål. Programmets kurser sammantaget lyckas tillgodose de olika examensmålen (se bilaga 1). Det finns en tendens till att näst intill alla kurser har flera mål som hör till kunskap och förståelse, medan få kurser täcker huvuddelen av alla examensmål, och i synnerhet få av de högre målen (dvs 3-8). Denna fördelning ter sig möjligen rimlig eftersom många av kurserna kan sägas ligga på grundnivå (startkurser i olika ämnen). Metodkurser täcker, av naturliga skäl på ett bättre sätt in färdighetsmål som 2-5. Avslutningsvis återfinns målen som hör till värderingsförmåga och förhållningssätt främst på kurser som innebär fördjupning, tillämpning och/eller ligger i slutet av utbildningen. Dessa ligger i huvudsak på andra halvan av programmet och i synnerhet på de båda sista terminerna. Samverkan En av målsättningarna med inrättandet av Samhällsplanerarprogrammet var att göra en mer anpassad utbildning efter arbetsmarknaden för samhällsplanerare, jämfört med tidigare utbildningar eller möjliga kombinationer av ämnen till en annan kandidatexamen. Av den anledningen innehåller också programmet ett par kurser som är helt nya och innebär fördjupning och/eller tillämpning i förhållande till tidigare utbildningsalternativ. Det ena är kursen Fysisk infrastruktur och detaljplanering (15 hp) och den andra är Beteende och estetik i planeringen (15 hp). Den sistnämnda ges av Designhögskolan. Även ett par andra kurser fick åtminstone delvis nytt innehåll. Redan tidigt under studenternas utbildning informeras om arbetsmarknaden för samhällsplanerare och vad tidigare studenter gör idag. Förutom återkommande kontakter med tidigare studenter (t ex via Linkedin, när tidigare studenter ber om referenser mm) gjorde vi en uppföljning ifjol. Under programmets gång arrangeras gästföreläsningar, genomförs studiebesök och exkursioner mm så att studenterna lite nu och då får träffa yrkesaktiva planerare. Under utbildningens sista år intensifieras detta, t ex på kursen Fysisk infrastruktur och detaljplanering. Vissa studiebesök och gästföreläsningar innebär möten med tidigare studenter. En annan del har varit att utveckla övningar som försöker efterlikna tänkbara arbetsuppgifter. Geografiska föreningen, som främst involverar studenter på samhällsplanerar- och turismprogrammen, arrangerar i stort sett årligen arbetsmarknadsdagar där man bjuder in yrkesverksamma personer, ofta tidigare studenter. 3
På olika sätt försöker vi sprida kännedom om utbildningen till potentiella arbetsgivare. Även här kan gästföreläsningar, studiebesök och exkursioner bidra. Några lärare är dessutom med lokalföreningen Umeå/Norrland för Föreningen för Samhällsplanering. Under sista terminen på programmet finns inslag som handlar om att förbereda studenterna inför sin framtida roll som planerare och utträdet på arbetsmarknaden. En del i detta är att vi anlitar universitetets karriärvägledare för att bl a hjälpa avgångsstudenterna att formulera en CV. Mer än hälften av studenterna skriver examensarbetet med en extern arbetsgivare. Under vt-15 examinerades 13 uppsatser på kandidatnivå inom samhällsplanerprogrammet, varav 9 av dessa genomfördes med extern samverkan (69 %). Uppföljningen 2014 tyder på att studenterna från samhällsplanerarprogrammet får relevanta jobb kort efter examen. Av de som deltog i undersökningen har 9 av 10 samhällsplaneringsrelevanta jobb. Under våren 2014 försökte vi få till stånd en halvdag med seminarier där studenterna på samhällsplanerings- och turismprogrammen skulle få chansen att presentera sina examensarbeten för yrkesverksamma personer. Idén förankrades hos programstudenterna och inledningsvis fanns intresse från ett tillräckligt antal studenter, men ju närmare vi kom den aktuella dagen desto färre blev kvar och till slut fick vi inställa arrangemanget. Förändringar och utveckling Nedan redovisas några händelser under läsåret (ht14/vt15). 25 februari 2015 genomfördes informationsdagen (tidigare gymnasiebesöksdagen), varvid vi hade två informationspass tillsammans med turismprogrammet och samhällsvetarprogrammet. Totalt dök ca 45 personer upp. Nytt för i år var att vi också hade en monter i Humanisthuset där det informerades om våra GIS-kurser (sk prova-på-aktivitet). Även här dök några intresserade upp och avsikten är att fortsätta med något liknande kommande år. 27 mars 2015 arrangerade Geografiska föreningen en arbetsmarknadsdag, där bland annat tidigare studenter från programmet berättade om vad de gör idag. Arrangemanget var mycket välbesökt och uppskattat. Vid detta tillfälle informerades också om alumnuppföljningen från året innan. 26 maj hade vi programavslutning med salladsbuffé och programutvärdering. I samband med terminsavslutningen (5 juni 2015) hade studentkåren anordnat en avslutningsceremoni, som denna gång hölls på Fridhemsgymnasiet. Ett tiotal studenter från samhällsplanerarprogrammet valde att delta i ceremonin. Studievägledare och programansvarig hade under våren/sommaren 2015 en dialog med två representanter från Umeå kommun angående ett utvecklat samarbete rörande examensarbeten. Arbetet fortsätter under ht-15 och vt-16. Programråd genomfördes vid tre tillfällen; 27 oktober 2014, samt 26 februari och 5 maj 2015. Programutvärdering Programutvärdering genomfördes 26 maj 2015. 11 studenter (varav 6 kvinnor och 5 män) av totalt 13 studenter besvarade enkäten, vilket får anses vara hög svarsfrekvens. När studenterna bedömer hela programmet på en femgradig skala blir betyget 4,2, vilket får anses klart godkänt. Alla studenter utom två har valt betyget 4 eller 5. En student svarade inte på frågan (bortfall) och en angav betyget 3. 4
När studenterna betygssätter kurserna i programmet är bilden lite mer varierad. Vissa kurser får högt betyg, medan andra kurser får antingen ett lägre betyg eller visar en stor spridning mellan höga och låga betyg. Högt betyg (4,0 eller högre i genomsnitt) får flertalet kurser som ges i huvudämnet kulturgeografi, särskilt kurser med tydlig koppling till samhällsplanering, men även GIS-kurserna och startkurserna på programmet, dvs Ekonomisk och politisk geografi, samt Befolkningsgeografi. Examensarbetet får 3,9, medan Kulturgeografiska metoder får 3,7 och sista läskursen Planeringsteori och planerarrollen får 3,6. Bland kurser utanför huvudämnet får kursen Offentlig förvaltning och planering (statsvetenskap) betyget 3,9 och Energi och ekologi i planeringen (EMG) 3,8. Den kurs som får jämförelsevis lågt betyg är Arbetsmarknad och försörjning (nationalekonomi) med genomsnittligt betyg 2,4. En kurs som avviker från de övriga är Designhögskolans Beteende och estetik i planeringen, där en majoritet av studenterna (7 av 11) ger kursen betyget 4 eller 5, medan tre studenter anger något av betygen 1-2. Sammantaget blir betyget för kursen 3,5. Mönstret känns igen från tidigare år med en stor spridning avseende omdömet för just denna kurs och det är tydligt att kursen är uppskattad av flertalet men inte alla. I början på vårterminen 2015 framfördes synpunkter från några studenter angående kursen Beteende och estetik i planeringen, t ex hade man kommentarer angående information om examination och handledning, feedback på projektarbetet och kommunikationen med kursansvarig. Synpunkter förmedlades direkt till kursansvarig och indirekt via programansvarig. Frågan har också varit uppe till behandling i grundutbildningsutskottet. Sannolikt har lågt betyg på kursen givits av studenter som redan tidigare under terminen varit kritiska mot kursen. Program- och kursansvarig har också fört en dialog i ärendet. Det kommer att följas upp under det kommande året. Studenterna hade även möjlighet att lämna kommentarer om vad de uppfattar som bra respektive vad de tycker saknats eller brister i utbildningen. Synpunkterna varierar ganska mycket, men här sammanfattas och redovisas främst de kommentarer som nämnts av mer än en student. Det man uppskattar i utbildningen är dess bredd och GIS-inslagen. Gästföreläsningar, studiebesök och exkursioner nämns i positiva ordalag, liksom de mer tillämpade inslagen i utbildningen; t ex övningar, grupparbeten, design, presentationsteknik etc. Brister som nämns är att man vill att det ställs högre krav vid seminarier, tydligare instruktioner angående formalia mm (och efterlevnad av dessa vid bedömning av PM, examensarbeten etc), samt att GIS integreras i fler kurser i programmet. Andra önskemål är att kursen Arbetsmarknad och försörjning byts ut och att kursen Kulturgeografiska metoder senareläggs så att den kommer närmare examensarbetet. Inslagen med detaljplanering föreslås också utvidgas. När studenterna ska peka ut något man saknar (eller åtminstone önskar mer av), nämns bland annat CAD, praktik, trafikplanering/ transportgeografi, planeringslagstiftning, samt mer praktiska färdigheter i projektarbete (troligen avses i detta också projektledning) och skissteknik. Utöver detta har studenterna också fått poängsätta en del aspekter rörande utbildningen, samt råd till nuvarande och framtida studenter på programmet. Rent allmänt verkar man nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till framtida studenter. Några av råden rör att man tycker att man ska satsa på utbildningen (läsa kurslitteraturen i god tid, klara tentorna etc), men att man också bör ha tålamod och menar att det är först en bit in i utbildningen man förstår syftet med innehållet i början av programmet. Generellt sett tycker man att man lärt sig mycket och att man blivit bemött på ett bra sätt på universitetet. Samtliga svarande anger också att de främst kommer att söka jobb som samhällsplanerare. Samtidigt kan det skönjas en viss osäkerhet bland studenterna i och med att de ger generellt sett lite lägre betyg på frågan om de känner sig väl förberedda inför arbetslivet. Sannolikt upplever de en viss stress i slutet på utbildningen inför utträdet på arbetsmarknaden. 5
Verksamhetsplan (ht15-vt16) Planerade förändringar och utveckling Inför höstterminen 2016 kommer vi att utöka antalet platser på programmet till 30. Vid starten av programmet ht-07 hade vi 30 platser, men efter ett par år av lågt söktryck sänktes platsantalet till 20. De två senaste åren har söktrycket stigit från just över en förstahandssökande per plats till över 2. Inför ht-15 var söktrycket 2,6. Söktrycket och den goda efterfrågan på samhällsplanerare gör att vi bedömer att det finns behov av att återställa antalet platser till de ursprungliga 30. På så sätt förväntar vi dessutom att ekonomin i kurserna blir bättre och kan möjliggöra en kvalitetshöjning, t ex genom mer undervisningstid. Kursutvecklingsarbete för ett par kurser har också pågått under 2015, särskilt för sista terminen på programmet. Dessa förändringar kommer att träda i kraft vårterminen 2016. Det har t ex påbörjats ett arbete för att utveckla kursen Planeringsteori och planerarrollen. Upplägget och delar av innehållet kommer att förändras, delvis som en anpassning när man också genomför förändringar i Turismprogrammets avslutningstermin. Ämnet kulturgeografi har haft tre olika inriktningar på examensarbete på kandidatnivå. Kursplanerna kommer att skrivas om på ett sådant sätt att det blir en gemensam kursplan. Samtidigt görs en översyn och revideringar av förväntade studieresultat. Inriktningarna på examensbeskrivningarna kommer istället att knyta an till vilka profilkurser man läst (t ex turism eller samhällsplanering). Vidare kommer formuleringar angående eventuella externa uppdragsgivare att preciseras. Avslutningsvis avser vi att genomföra programråden med bättre kontinuitet än under föregående läsår, dvs att ha två möten per termin. 6