Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Sid 1 (9) Verksamhetsberättelse Sociologiprogrammet har som målsättning att ge studenterna samhällsvetenskapliga- och beteendevetenskapliga- kunskaper samt goda metodkunskaper i såväl kvantitativ- som kvalitativmetod. Grundkurser i Sociologi alternativt Socialpsykologi kombineras med obligatoriska kompletterande kurser inom ämnet Sociologi, Historia och Arbetsrätt. Under den 5e terminen, då studenterna fått en tydligare bild om vilka anställningar utbildningen kan leda fram till samt en större kännedom om egna intresseområden inom utbildningen, läser de en valfri termin. Under denna termin får de möjlighet att läsa kurser som kan specialisera deras examen i olika riktningar. Programmet syftar till att ge studenterna en ökad vetskap och förståelse för komplexiteten mellan strukturer och aktörer inom de områden de läser, en god kunskap i såväl kvantitativa som kvalitativa metoder, samt ett normkritiskt perspektiv som lyfter kompetensen kring exempelvis klass, genus, sexualitet och etnicitet. Kurser under programmet T 1: Sociologi A alternativt Socialpsykologi A vid Sociologiska institutionen (30 hp) T 2: Sociologi B alternativt Socialpsykologi B vid Sociologiska institutionen (30 hp) T 3: Sociologiska och socialpsykologiska specialområden vid Sociologiska institutionen (15 hp) Historia för Sociologer vid Institutionen för idé-och samhällsstudier (15 hp) T 4: Evaluation vid Sociologiska institutionen (15 hp) Arbetsrätt för sociologer vid Juridiska institutionen (15 hp) T 5: Valfri kurs (30 hp) T 6: Sociologi C alternativt Sociologi C med inriktning mot socialpsykologi vid Sociologiska institutionen (30 hp) Delar av sociologi- och socialpsykologi kurserna på A- B- och C- nivå läser sociologi och socialpsykologi studenterna tillsammans. Dessutom läser programstudenterna tillsammans studenter som valt att läsa dessa kurser som fristående kurser. Under termin 3 och 4 läser studenterna kompletterande kurser. Under termin 3 en kurs som behandlar aktuell sociologisk och socialpsykologisk forskning och en kurs i Historia, och under termin 4 en kurs i Utvärdering- och utredningsarbete (Evaluation) och en i Arbetsrätt. Kursen Evaluation, som ges på engelska, läser studenterna tillsammans med internationella studenter för att ett jämförande perspektiv lättare ska kunna tillgodoses, samt för att studenterna ska uppleva det som naturligt att ha engelska som undervisningsspråk. Utmaningar En utmaning är de studenter som väljer att söka till programmet fast de inte på förhand är säkra på om de kommer att vilka läsa alla tre åren. De är intresserade av Sociologi eller Socialpsykologi och ser det som en trygghet att komma in på ett program istället för att välja att läsa fristående kurser. Detta medför att vi efter två terminer, när studenterna har läst A- och B- kurserna, väljer några att hoppa av programmet för att läsa andra kurser istället för att fortsätta. Det största tappet av studenter infaller relativt tidigt under termin 1 eller efter termin 2. Dock ser vi en positiv trend när det gäller avhopp efter termin 2. Inför starten av HT-12 var det 18 studenter som valde att fortsätta till termin 3, men under åren har denna siffra stadigt ökat, och inför HT-16 valde hela 40 studenter att fortsätta sina studier inom programmet. En annan utmaning gäller att våra studenter generellt har bristfälliga matematiska kunskaper. Detta blir framförallt synbart på metodkurserna där många studenter får problem och inte klarar av att ta sig

2 Sid 2 (9) vidare från A- till B-nivå. Vi har därför inlett en diskussion gällande behörighetskraven till programmet. Vid en genomlysning av liknande program vid andra svenska universitet framkommer att det inte är ovanligt med särskild behörighet i matematik (gäller även till viss del engelska och samhällskunskap). Programrådet sammansättning Ordförande:, Sociologi, programsamordnare Lärarrepresentanter: Mats Johansson (ord.) och Andrea Bohman (suppl.) Sociologi Reza Azarian (ord.) och Michael Dahlberg Grundberg (suppl.) Sociologi Staffan Ingmansson (ord.) och Carin Ulander Wänman (suppl.) Juridik Jacob Stridsman (ord.) och Catharina Andersson (suppl.) Idé- och samhällsstudier Sekreterare: Erika Antill Sociologi Därutöver: Daniel Larsson, studierektor - Sociologi 3 studentrepresentanter

3 Sid 3 (9) Nyckeltal antagning Program: Sociologiprogrammet Ht 2016 Ht 2015 Antal nybörjarplatser (enl budget) Antal förstahandssökande Antal förstahandssökande per plats 2,8 2,6 Antal antagna Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): Totalt: Män: Kvinnor: Nyckeltal genomströmning Examen: Filosofie kandidatexamen huvudområde Sociologi Innevarande år (antagna ht 2013) Föregående år (antagna ht 2012) Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) 3 Totalt: Män: Kvinnor: Antal som fullföljt programmet (30 sep resp. 30 mars) 4 Totalt: Män: Kvinnor: Genomströmning 5 (%) Totalt: Män: Kvinnor: Kommentarer till nyckeltal för antagning 1 Enligt UHR s antagningsstatistik Antal antagna enligt UHR s antagningsstatistik (Urval 2) Här anges antalet nybörjarstudenter i den kull som skulle kunna ta ut examen i fall de fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till, d.v.s. att för ett treårigt program antalet studenter som registrerades för tre år sedan. 4 Här anges antal studenter som examinerats (tagit ut examen) alt. fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till (även om de inte tagit ut examen). Siffran kommenteras eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt. 5 Siffran kommenteras i VB n eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt.

4 Sid 4 (9) Hösten 2016 antogs 45 studenter till Sociologiprogrammet. Enligt budget har programmet 30 nybörjarplatser. 85 studenter var förstahandssökanden vilket innebär att programmet hade 2,8 förstahandssökanden per plats. Antalet förstahandssökanden per plats har därmed ökat något i jämförelse med föregående år (2,6 förstahandssökanden per plats hösten 2015). Antagningstalet är i stort sett oförändrat i jämförelse med föregående år (47 studenter antogs hösten 2015). Antal registrerade studenter efter 3 veckor har däremot minskat något detta år (38 studenter kull H16 jämfört med 43 studenter kull H15). Könsfördelningen ser liknande ut mot tidigare kullar med högre andel kvinnor än män ( 70% kvinnor). Kommentarer till nyckeltal för genomströmning Hösten 2013 antogs 48 studenter till Sociologiprogrammet. Av dessa har 20 studenter fullföljt utbildningen genom att ha kandidatexamen utfärdad eller att samtliga kurser inom programmet har slutförts. 8 studenter som inte slutfört utbildningen enligt programmets tidsramar planerar att fullfölja utbildningen. Ett flertal av dessa studenter befinner sig i slutet av utbildningen, en del har påbörjat men ännu inte slutfört sitt examensarbete (C-uppsatsen). Några studenter har beviljats individuella studieplaner som sträcker sig över längre tid än programmets ordinarie upplägg, ytterligare några har p.g.a. perioder av studieuppehåll ännu inte slutfört utbildningen. Totalt har 42% fullföljt utbildningen, varav % män och 43% kvinnor. I förhållande till planeringstalet skulle denna andel öka till 58% om de 8 kvarvarande studenterna fullföljer utbildningen. 20 av de studenter som antogs hösten 2013 avser inte att fullfölja programmet och avbrott har rapporterats. Detta motsvarar 42 % av de antagna. Avbrott i studierna har inträffat av orsaker som omval av utbildning och sociala skäl. Inga medicinska skäl har angivits. Avbrotten har skett vid följande skeden av utbildningen: 10 studenter har ej slutfört termin 1, alternativt ej påbörjat termin 2. 9 studenter ej slutfört termin 2, alternativt ej påbörjat termin 3. 1 student har ej slutfört år 2. En vanlig orsak till avbrotten är att studenten väljer andra studievägar. 10 av studenterna har valt en annan utbildning, varav 8 studenter har påbörjat ett annat program vid Umeå universitet. Dessa program är Civilekonomprogrammet, Samhällsvetarprogrammet, Socionomprogrammet, Sjuksköterskeprogrammet, Kandidatprogram i filosofi- och samhällsanalysprogrammet samt Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet. 2 studenter har valt att fortsätta studera fristående kurser vid Umeå universitet. En annan vanligt förekommande orsak till avbrott är sociala skäl, exempelvis att den privata situationen inte möjliggör studier för tillfället eller att studenten avser att arbeta. 10 studenter har angett detta som skäl till avbrott. En del av dessa studenter kan sakna motivation till att fortsätta med sina högskolestudier, medan andra planerar för att återvända till högskolestudier vid senare tidpunkt. 2 studenter som har angett sociala skäl har fortsatt studera sociologi på annan ort, och den bakomliggande orsaken var i båda dessa fall att studenterna ville flytta närmare familjen. Då orsaken till ett föreliggande avbrott kan misstänkas handla om studierelaterade svårigheter är det viktigt att undersöka om studenten har behov av stöd (t.ex. studievägledning, studietekniker eller pedagogiskt stöd). Genom att uppmärksamma detta kan vi bidra till att underlätta för studenten att fortsätta studera om studenten själv önskar det. Det är även viktigt att undersöka förekomsten av psykisk ohälsa vid avbrott där sociala skäl anges, och berätta var det går att vända sig samt uppmuntra studenten att söka hjälp (t.ex. via Studenthälsan).

5 Sid 5 (9) Samverkan med det omgivande samhället och Internationaliseringsarbete Sociologi och Socialpsykologi är breda ämnen vilket många studenter ser som en fördel samtidigt som det hos andra skapar en osäkerhet då de inte kan se en tydlig koppling till konkreta arbeten. Utifrån detta, och på grund av den breda arbetsmarknaden erbjuds därför studenterna under andra året läsa en karriärvägledningskurs. Denna kurs hålls i samarbete med karriärvägledare vid Externa Relationer. Den bygger på föreläsningar och workshops på teman som arbetsområden, omvärldsbevakning, kompetensbeskrivning, personlig presentation och handlingsplan. Kursen följs upp av programmets studievägledare med enskilda karriärvägledningssamtal. När studenterna under den sista terminen skriver sin C-uppsats uppmuntrar vi att de kombinerar detta arbete med uppdrag för ett företag eller en organisation. Vidare har Sociologiprogrammets studenter möjlighet att förlägga minst en termin utomlands. Termin 5 som är valfri passar särskilt väl för detta ändamål. Möjligheterna för utbytesstudier är mycket goda. Sociologiska institutionen erbjuder utbytesplatser vid totalt 25 utländska universitet, varav 23 inomeuropeiska och 2 utomeuropeiska. Utöver dessa har programstudenterna även möjlighet att ansöka om utbytesplats via de avtal som International Office administrerar. Studenterna uppmuntras till att åka på utbytesstudier och får mycket stöd av programmets studievägledare vad gäller information, ansökan, studieplanering, utbildningsval, tillgodoräknande och uppföljning. Studier utomlands ger vid sidan av nya kunskaper ett vidgat perspektiv på samhället och livet i stort. Det är en unik möjlighet till utveckling och något som kan bidra till nya insikter och erfarenheter för studenter som läser sociologi. Studenternas språkkunskaper förbättras också, något som kan vara meriterande i arbetslivet när många har en akademisk examen men betydligt färre har studerat utomlands. Antal studenter som väljer utbytesstudier kan dock variera mycket mellan programmets kullar (15 studenter kull H13 jämfört med 1 student kull H12). Säkring av examensmål I den bifogade matrisen finns de FSR som möter de nationella och lokala målen redovisade. Här är det framförallt två mål som kan kräva en diskussion: det nationella målet visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetenser samt det loka målet visa förmåga att utifrån genusvetenskapliga perspektiv problematisera och analysera för programmet centrala teorier och begrepp. När det gäller det lokala målet har endast ett moment ett FSR som uttryckligen frågar efter genusteori och empirisk forskning. Däremot vet vi, inte minst utifrån studenternas utvärdering, att genusaspekter kommer in inom de flesta moment som en del av sociologisk och socialpsykologisk teori utan att specificeras som speciell genusteori i FSR, i form av empirisk forskning eller i samband med metodundervisningen. Det samma gäller för det nationella examensmålet, att identifiera egna behov och utveckling. Gällande utveckling så har vi inom programmet arbetat mycket med att se över att det finns en progression, mellan A-, B- och C- nivå, vilket gör att även om det inte finns uttryckt i något FSR utvecklar studenterna sina kompetenser. Och när det gäller studentens egen förmåga att identifiera behovet av ytterligare kunskap finns under programmet flera inslag som handlar om att självständigt identifiera kunskapsluckor och fylla dessa, inte minst under uppsatsarbetet. Vi menar att det finns en bredd i såväl undervisning som examinationer, vilket gör att vi kan nå fram till examensmålen. Exempelvis så genomförs en hel kurs på engelska för att säkra examensmålet att studenterna ska klara av at kommunicera på engelska, dvs. inte bara läsa texter på engelska utan även kunna både muntligt och skriftligt diskutera ämnesområdet på engelska.

6 Sid 6 (9) Genomförda förändringar Läsåret genomfördes inte några stora förändringar då vi ansåg att det som genomfördes under läsåret behövde få landa och utvärderas (B-kursens metod delades upp i två moment, fördelningen mellan kvalitativ och kvantitativ metod på både A- och B- kursen justerades, och samtliga moment och relationen dem emellan på A, B- och C- kurserna sågs över). Programutvärdering Utvärderingar sker efter varje avslutad kurs inom programmet. Utvärderingen genomförs i samarbete mellan programsamordnaren och studievägledaren. Förutom dessa kursutvärderingar genomför ibland undervisande lärare på respektive moment mindre momentutvärderingar muntligt eller en kortare skriftlig. Vid kursutvärderingarna bjuder vi in studenterna till ett lunchmöte där vi bjuder på en smörgås och kaffe/te. Inledningsvis går vi igenom kursens FSR för att påminna studenterna om kursens mål. Utvärderingen utgår sedan från fyra övergripande frågeställningar: 1. Vad har ni lärt er/utvecklats inom under kursen? 2. Vilka undervisningsinslag (seminarier, föreläsningar, litteratur, övningar, examinationer etc.) har bidragit till er utveckling? 3. Hade något kunnat organiseras eller undervisats om på ett annat sätt som hade gynnat er mer? 4. Finns det något som ni upplever att ni borde ha lärt er under kursen men som inte tagits upp? Dessa utvärderingstillfällen har flera syften. Dels ger det studenterna ett tydligt avslut på kursen där det får reflektera över den egna lärandeprocessen. Dessutom bidrar utvärderingen och den feedback vi får kring undervisningsupplägg, pedagogik och examinationer till att vi som lärare kan utveckla kurserna vidare. I slutet av C-kursen genomför vi även en programutvärdering där vi diskuterar programmet som helhet. Vi tar då upp de mål som de respektive kurserna har, både de nationella målen och de lokala. Vid den senaste programutvärderingen som genomfördes 2/ deltog 19 studenter. Överlag upplevde studenterna att de nått såväl de nationella som lokala målen. De ansåg att de hade kunskaper inom huvudområdet för utbildningen och kännedom om tillämpliga samhällsvetenskapliga metoder. De uppfattade att de haft utrymme att utveckla sin förmåga att värdera och bedöma allt från teori och metod till olika förhållningssätt, exempelvis etiska frågor eller diskrimineringsaspekter. De lyfter fram sin metodkunskap som mer gedigen än på andra utbildningar samt deras kritiska förhållningssätt och deras förmåga att kunna växla abstraktionsnivåer i sitt tänkande. De menade att de har fått ett helt nytt sätt att tänka och att de är medvetna om kunskapens roll i samhället, att kunskap är makt. När det gällde det genusvetenskapliga perspektivet menade studenterna att det tydligt fanns med. Dessutom ansåg de att genom at det kände att de hade fördjupade kunskaper i detta område blev det även enklare att lägga an ett perspektiv grundat i ex. etnicitet eller klass. Den valbara terminen var i stort alla överens om att den var mycket värdefull. Ett ypperligt tillfälle att åka på utbytesstudier och att nischa sig. När det gällde förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper efterfrågades dock fler tillfällen när de fick möjlighet att träna på muntligt framförande, och speciellt enskilda muntliga presentationer. Studenterna uttryckte även att de upplevde en viss problematik när det kom till teorimomenten. De menade att det fanns en

7 Sid 7 (9) tydlig kunskapsfördjupning mellan A- och B-kurserna. Men tyvärr, när de kom på C-nivå blev det mest en upprepning av A-kursen. De uttryckte att de fick lära sig massor om vad gamla gubbar ansåg men aldrig hur deras teorier kunde appliceras på dagens samhällsproblem. När det gäller de kurser som inte läses vid Sociologiska institutionen, Historia för sociologer (Idé och samhällsstudier) och Arbetsrätt för sociologer (Juridik), var studenterna överlag nöjda. Arbetsrätt ansåg majoriteten var bra, men några uttryckte det som att om man inte var intresserad av ett arbete inom HR i framtiden fanns det andra kurser som man hellre läst. Historia var det vissa som ansåg borde vara valbar medan andra såg den som otroligt nödvändig för att förstå och kunna analysera dagens samhälle.

8 Sid 8 (9) Verksamhetsplan: Kommande arbete De projektmedel som erhållits från fakulteten för uppstartande av ett sammanhängande arbete med generiska kompetenser inom ramen för Sociologiprogrammet har rapporterats in i maj Under läsåret 2015/2016 har studenterna påbörjat arbetet med litteratur kring analys och kritiskt tänkande. Litteraturen är inlagd på utvalda moment på A- och B-kurserna. Arbetet har överlag fungerat bra, dock har det visat sig att implementering av nya inslag kan ta tid. Arbetsgruppen som arbetat med projektet skickade under senare delen av vårterminen 2016 in en ansökan gällande PUNKTUM-medel för att kunna fortsätta detta arbete. Tyvärr så avslogs ansökan, dock med konkreta idéer kring förbättring och uppmaning att söka igen. Trots detta avslag kommer arbetet med analys och kritiskt tänkande att utvecklas under läsåret 2016/2017. Vi har även ett pågående arbete när det gäller att ta fram en handbok gällande formalia. Idag har vi en handbok som främst relaterar till uppsatsskrivande, och målet är att utveckla denna till att även innehålla mer generella instruktion som ska kunna användas på alla moment under Sociologiprogrammet. På grund av förändringar i arbetsgruppen (föräldraledighet och tjänstledighet) har dock arbetet avstannat lite och vi har ännu inte hämtat in åsikter från samtliga undervisande lärare. Vi har nu tagit nya tag och påbörjat detta arbete och hoppas vara klara under läsåret 2016/2017. Under vårterminen 2016 genomfördes ett utvecklingsarbete i samarbete med Idé- och samhällstudier. Under den tredje terminen på programmet läser studenterna Historia för sociologer - Bilden av den andre och Välfärdssamhällets utveckling. Dessa moment kopplar till moment som studenterna tidigare läst: under termin 1 Forskning om välfärd och kultur, under termin 2 Social kategorisering: klass, etnicitet, genus och sexualitet, samt under termin 3 Utbildning, arbete och arbetsmarknad. Då vi befarade att momenten kunde innehålla överlappande inslag, samt att vi vid institutionen till skillnad från de kurser som ges av oss själva inte har en övergripande bild över om och hur överlappningen sker, och därmed används detta idag inte på ett för programmet fördelaktigt sätt. Utifrån detta söker vi medel för att: Identifiera vilka moment som delvis täcker in samma frågeställningar och problemområden, samt vilka dessa områden är. Gemensamt se över kursplaner och andra dokument som rör de berörda kurserna. Utarbeta förslag till respektive institution gällande förändringar av de berörda momenten utifrån ett mål att de tydligare ska berika varandra. Initiera ett djupare samarbete mellan de två institutionerna och berörda lärare och arbeta fram ett förslag till arbetsmall som kan underlätta och stödja samarbetet mellan momentansvariga lärare vi de två institutionerna i framtiden. Arbetet har pågått under våren och under det lunchmöte som ägde rum den 30 maj sammanfattades att gällande momentet Forskning om välfärd och kultur) sågs inga större behov för förändringar. Momenten Social kategorisering: klass, etnicitet, genus och sexualitet samt Bilden av den andre sågs inte heller som problematiska när det gäller ev överlappning. Tvärt om så berikar dessa moment varandra. Momentansvariga lärare har tillsammans och redde ut vad som de respektive momenten tar upp och hur de kan dra nytta av varandra. Det stora behovet gällande förändringar var momenten Utbildning, arbete och arbetsmarknad samt Välfärdssamhällets utveckling. Här sker idag en överlappning och de båda momenten nyttjar inte varandra på ett optimalt sätt. Det beslutades att lyft ur

9 Sid 9 (9) större delen av det historiska perspektivet från momentet Utbildning, arbete och arbetsmarknad. Gällande litteratur så gjordes även här ett par justeringar på de aktuella momenten. Vi enades även om att vi tydligare bör koppla de båda momenten till varandra. Ex. förmedla till studenterna att vissa delar kommer att tas upp senare, samt hänvisa till det som sagts tidigare. Några övriga saker som togs upp: programsamordnare ska läggas in även på de kurshemsidor som Idéoch samhällsstudier ansvarar för. De två kurserna, Sociologiska och socialpsykologiska specialområden samt Historia för sociologer görs om så att de moment som ligger under dessa kurser blir självständiga kurser. Tanken bakom detta är en tydlighet mot studenterna. Bättre att kommunicera momenten än det övergripande kursnamnet som i sig inget säger om innehåll. Förändringen kommer också förenkla en ev omflyttning av momenten i framtiden. (Men understrykas kan att vi i dagsläget inte ser ett behov av att flytta runt momenten.) För att förbättra samarbetet föreslås en fm (9-12) varje vår dit samtliga momentansvariga samt studentrepresentanter från termin 4 och 6 inbjuds. Här är tanken att vi kan presentera och diskutera förändringar av moment, men kanske ännu viktigare att vi träffas och pratar. Vi håller på att utveckla karriärvägledningskursen som studenterna erbjuds under det andra året. Tidigare har arbetsplatsbesök genomförts inom ramen för kursen, för att studenterna ska få kontakt med representanter på arbetsmarknaden. Detta inslag planerar vi att utveckla i samarbete med Externa Relationer. Studenterna kommer att under kursens gång förbereda presentationer av sina kompetenser och sedan hålla dessa för företag eller organisationer som kan vara potentiella arbetsgivare. Syftet är att ge studenterna möjlighet att vara aktiva snarare än passiva, och att på så vis redan under studietiden kunna utföra de färdigheter som kursen är tänkt att ge. Studenterna kommer genom detta även att öva sina generiska kompetenser. Forskare - Sociologi annica.brannlund@umu.se