Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Sid 1 (7) Verksamhetsberättelse Sociologiprogrammet har som målsättning att ge studenterna samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga kunskaper i kombination med goda metodkunskaper i såväl kvantitativ som kvalitativ metod. Grundkurser i Sociologi alternativt Socialpsykologi kombineras med relevanta obligatoriska kompletterande kurser inom ämnet Sociologi samt kompletterande kurser i Historia och Juridik. Under den 5e terminen, då studenterna fått en tydligare bild om vilka anställningar utbildningen kan leda fram till samt en större kännedom om egna intresseområden inom utbildningen, läser de en valfri termin. Under denna termin får de möjlighet att läsa kurser som kan specialisera deras examen i olika riktningar. Programmet syftar till att ge studenterna en ökad vetskap och förståelse för komplexiteten mellan strukturer och aktörer inom de områden de läser, en god kunskap i såväl kvantitativa som kvalitativa metoder, samt ett normkritiskt perspektiv som lyfter kompetensen kring exempelvis klass, genus, sexualitet och etnicitet. Kurser under programmet T 1: Sociologi A alternativt Socialpsykologi A vid Sociologiska institutionen (30 hp) T 2: Sociologi B alternativt Socialpsykologi B vid Sociologiska institutionen (30 hp) T 3: Sociologiska och socialpsykologiska specialområden vid Sociologiska institutionen (15 hp) Historia för Sociologer vid Institutionen för idé-och samhällsstudier (15 hp) T 4: Evaluation vid Sociologiska institutionen (15 hp) Arbetsrätt för sociologer vid Juridiska institutionen (15 hp) T 5: Valfri kurs (30 hp) T 6: Sociologi C alternativt Sociologi C med inriktning mot socialpsykologi vid Sociologiska institutionen (30 hp) Delar av sociologi- och socialpsykologi kurserna på A- B- och C- nivå läser sociologi och socialpsykologi studenterna tillsammans. Dessutom läser programstudenterna tillsammans studenter som valt att läsa dessa kurser som fristående kurser. Under termin 3 och 4 läser studenterna kompletterande kurser. Under termin 3 en kurs som behandlar aktuell sociologisk och socialpsykologisk forskning och en kurs i Historia, och under termin 4 en kurs i Utvärdering- och utredningsarbete (Evaluation) och en i Arbetsrätt. Kursen Evaluation, som ges på engelska, läser studenterna tillsammans med internationella studenter för att ett jämförande perspektiv lättare ska kunna tillgodoses, samt för att studenterna ska uppleva det som naturligt att ha engelska som undervisningsspråk. Utmaningar En utmaning är de studenter som väljer att söka till programmet fast de inte på förhand är säkra på om de kommer att vilka läsa alla tre åren. De är intresserade av Sociologi eller Socialpsykologi och ser det som en trygghet att komma in på ett program istället för att välja att läsa fristående kurser. Detta medför att vi efter två terminer, när studenterna har läst A- och B- kurserna, väljer några att hoppa av programmet för att läsa andra kurser istället för att fortsätta. Det största tappet av studenter infaller relativt tidigt under termin 1 eller efter termin 2. En annan utmaning gäller att skapa en programsammanhållning under de två första terminerna då studentgruppen är stor och även består av de som läser kurserna som fristående kurser. Eventuellt kan detta även relatera till avhoppen efter termin två.

2 Sid 2 (7) Programrådet sammansättning Ordförande:, Sociologi, programsamordnare Lärarrepresentanter: Mats Johansson (ord.) och Andrea Bohman (suppl.) Sociologi Reza Azarian (ord.) och Michael Dahlberg Grundberg (suppl.) Sociologi Staffan Ingmansson (ord.) och Carin Ulander Wänman (suppl.) Juridik Lena Berggren (ord.) och Jacob Stridsman (suppl.) Idé- och samhällsstudier Sekreterare: Erika Antill Sociologi Därutöver: Daniel Larsson, studierektor - Sociologi 3 studentrepresentanter

3 Sid 3 (7) Nyckeltal antagning Program: Sociologiprogrammet Ht 2015 Ht 2014 Antal nybörjarplatser (enl budget) Antal förstahandssökande Antal förstahandssökande per plats 2,6 2,6 Antal antagna Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): Nyckeltal genomströmning Examen: Filosofie kandidatexamen huvudområde Sociologi Innevarande år (antagna ht 2012) Föregående år (antagna ht 2011) Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) män 27 kvinnor män 23 kvinnor Antal som fullföljt programmet (30 sep resp. 30 mars) Genomströmning 5 (%) 24 % 13 % 30 % 32 % 21 % 39 % 1 Enligt UHR s antagningsstatistik Antal antagna enligt UHR s antagningsstatistik (Urval 2) Här anges antalet nybörjarstudenter i den kull som skulle kunna ta ut examen i fall de fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till, d.v.s. att för ett treårigt program antalet studenter som registrerades för tre år sedan. 4 Här anges antal studenter som examinerats (tagit ut examen) alt. fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till (även om de inte tagit ut examen). Siffran kommenteras eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt. 5 Siffran kommenteras i VB n eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt.

4 Sid 4 (7) Kommentarer till nyckeltal för antagning Hösten 2015 antogs 47 studenter till Sociologiprogrammet. Enligt budget har programmet 20 nybörjarplatser. 77 studenter var förstahandssökanden vilket innebär att programmet hade 2,6 förstahandssökanden per plats. Antalet förstahandssökanden per plats är därmed oförändrat i jämförelse med föregående år (2,6 förstahandssökanden per plats även hösten 2014). Något färre studenter har antagits hösten 2015 (47 studenter kull H15 jämfört med 54 studenter kull H14). Antal registrerade studenter efter 3 veckor är däremot detsamma för båda kullar (43 studenter). Könsfördelningen ser liknande ut mot tidigare kullar med högre andel kvinnor än män (< 70% kvinnor). Kommentarer till nyckeltal för genomströmning Hösten 2012 antogs 42 studenter till Sociologiprogrammet. Av dessa har 10 studenter fullföljt utbildningen och fått kandidatexamen utfärdad eller slutfört samtliga kurser inom programmet. 6 studenter som inte slutfört utbildningen enligt programmets tidsramar planerar att fullfölja utbildningen. Ett flertal av dessa studenter befinner sig i slutet av utbildningen, och har påbörjat men ej ännu blivit godkända på sitt examensarbete (C-uppsatsen). Någon student har beviljats en individuell studieplan som sträcker sig över längre tid än programmets ordinarie upplägg, ytterligare någon har p.g.a. en period av studieuppehåll inte slutfört utbildningen ännu. 26 av de studenter som antogs hösten 2012 avser inte att fullfölja programmet och avbrott har rapporterats. Detta motsvarar 62 % av de antagna, och avbrott i studierna har inträffat enligt följande. 16 av studenter har ej slutfört 1a terminen, alternativt ej påbörjat den 2a terminen. Vidare har 7 studenter ej slutfört den 2a terminen, alternativt ej påbörjat den 3e terminen. 3 studenter har ej slutfört eller påbörjat programmets 2a år. En vanlig orsak till avbrotten är att studenten väljer andra studievägar, och 14 av studenter har påbörjat andra utbildningar. En annan vanligt förekommande orsak till avbrott är personliga skäl, exempelvis att motivation till högskolestudier saknas helt eller att studenten planerar att återvända till högskolestudier vid senare tidpunkt. Som tidigare meddelats har 10 studenter fullföljt utbildningen och ytterligare 6 studenter planerar att fullfölja studierna. I förhållande till planeringstalet innebär detta att 33 % har fullföljt hela utbildningen, och om de 6 kvarvarande studenter fullföljer hela utbildningen ökar denna andel till 53 %. Sociologiska institutionen planerar att göra en närmare analys av avbrotten på Sociologiprogrammet, dels genom att undersöka eventuella mönster kring när under terminerna frånfälle uppstår (tidpunkt och moment), och dels genom att mer ingående undersöka de bakomliggande orsakerna till avbrotten. Säkring av examensmål I den bifogade matrisen finns de FSR som möter de nationella och lokala målen redovisade. Här är det framförallt två mål som kan kräva en diskussion: det nationella målet visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetenser samt det loka målet visa förmåga att utifrån genusvetenskapliga perspektiv problematisera och analysera för programmet centrala teorier och begrepp. När det gäller det lokala målet har endast ett moment ett FSR som uttryckligen frågar efter genusteori och empirisk forskning. Däremot vet vi, inte minst utifrån studenternas utvärdering, att genusaspekter kommer in inom de flesta moment som en del av sociologisk och socialpsykologisk teori utan att specificeras som speciell genusteori i FSR, i form av empirisk forskning eller i samband med metodundervisningen. Det samma gäller för det nationella examensmålet, att identifiera egna behov och utveckling. Gällande utveckling så har vi inom programmet arbetat mycket med att se över att det finns en progression, mellan A-, B- och C- nivå, vilket gör att även om det inte finns uttryckt i något FSR utvecklar studenterna sina kompetenser. Och när det gäller studentens egen förmåga att identifiera behovet av ytterligare kunskap finns under programmet flera inslag som handlar om att självständigt identifiera kunskapsluckor och fylla dessa, inte minst under uppsatsarbetet.

5 Sid 5 (7) Vi menar att det finns en bredd i såväl undervisning som examinationer, vilket gör att vi kan nå fram till examensmålen. Exempelvis så genomförs en hel kurs på engelska för att säkra examensmålet att studenterna ska klara av at kommunicera på engelska, dvs. inte bara läsa texter på engelska utan även kunna både muntligt och skriftligt diskutera ämnesområdet på engelska. Genomförda förändringar Läsåret genomfördes en rad förändringar. Bland annat delades B-kursens metod i två moment, ett kvalitativt och ett kvantitativt, fördelningen mellan kvalitativ och kvantitativ metod på både A- och B- kursen justerades, och samtliga moment och relationen dem emellan på A, B- och C- kurserna sågs över. Detta har inneburit att det under läsåret inte genomförts några stora förändringar, vi anser att vi först måste utvärdera och se vad de tidigare förändringarna har resulterat i. Programutvärdering Utvärderingar sker efter varje avslutad kurs inom programmet. Utvärderingen genomförs i samarbete mellan programsamordnaren och studievägledaren. Förutom dessa kursutvärderingar genomför ibland undervisande lärare på respektive moment mindre momentutvärderingar muntligt eller en kortare skriftlig. Vid kursutvärderingarna bjuder vi in studenterna till ett lunchmöte där vi bjuder på en smörgås och kaffe/te. Inledningsvis går vi igenom kursens FSR för att påminna studenterna om kursens mål. Utvärderingen utgår sedan från fyra övergripande frågeställningar: 1. Vad har ni lärt er/utvecklats inom under kursen? 2. Vilka undervisningsinslag (seminarier, föreläsningar, litteratur, övningar, examinationer etc.) har bidragit till er utveckling? 3. Hade något kunnat organiseras eller undervisats om på ett annat sätt som hade gynnat er mer? 4. Finns det något som ni upplever att ni borde ha lärt er under kursen men som inte tagits upp? Dessa utvärderingstillfällen har flera syften. Dels ger det studenterna ett tydligt avslut på kursen där det får reflektera över den egna lärandeprocessen. Dessutom bidrar utvärderingen och den feedback vi får kring undervisningsupplägg, pedagogik och examinationer till att vi som lärare kan utveckla kurserna vidare. I slutet av C-kursen genomför vi även en programutvärdering där vi diskuterar vägen fram genom programmet. Vi tar då upp de mål som de respektive kurserna har, både de nationella målen och de lokala. Vid den senaste programutvärderingen som genomfördes 28/ deltog 12 studenter. Överlag upplevde studenterna att de nått såväl de nationella som lokala målen. De ansåg att de hade kunskaper inom huvudområdet för utbildningen och kännedom om tillämpliga samhällsvetenskapliga metoder. De uppfattade att de haft utrymme att utveckla sin förmåga att värdera och bedöma allt från teori och metod till olika förhållningssätt, exempelvis etiska frågor eller diskrimineringsaspekter. De lyfter fram sin metodkunskap som mer gedigen än på andra utbildningar samt deras kritiska förhållningssätt och deras förmåga att kunna växla abstraktionsnivåer i sitt tänkande. De menade att de har fått ett helt nytt sätt att tänka och att de är medvetna om kunskapens roll i samhället, att kunskap är makt. När vi kom till examensmålet som tar fasta på genus så menade studenterna att genus har varit ett genomgripande tema genom hela utbildningen, dock hade de önskat att genusperspektiv (eller

6 Sid 6 (7) avsaknaden av detta) i relation till de sociologiska klassikerna Marx, Weber och Durkheim hade behövt tas upp, diskuteras och problematiseras mer. De efterfrågade också mer litteratur av kvinnliga författare. Det de under vissa moment saknade var feed-back, exempelvis kring skrivandet. De tog också upp seminarierna som de menade hade samma upplägg på vissa moment och de önskade där mer variation. De efterfrågade även djupare diskussioner vid seminarierna. Jag hade önskat att vi hade fått fler följdfrågor på seminarium om varför och hur en själv tänker och resonerar. Jag eftersöker en pedagogisk förmåga hos lärare att fråga vidare och ta diskussionen vidare. Att lärarna ska öppna upp mer för diskussion. När det gäller de kurser som inte läses vid Sociologiska institutionen, Historia för sociologer (Idé och samhällsstudier) och Arbetsrätt för sociologer (Juridik), var studenterna överlag nöjda. De menade bland annat att historiekursen gav bra träning i hur man ska uttrycka sig skriftligen med tydliga bedömningskriterier som var till stor hjälp för den egna skrivutvecklingen. De upplevde att kursen i arbetsrätt varit intressant och att det under denna kurs lärt sig ett helt nytt sätt att inhämta kunskap som varken var teori- eller metodbaserat, vilket de menade var bra att få lära sig. Samverkan med det omgivande samhället Sociologi och Socialpsykologi är breda ämnen vilket många studenter ser som en fördel samtidigt som det hos andra skapar en osäkerhet då de inte kan se en tydlig koppling till konkreta arbeten. Utifrån detta, och på grund av den breda arbetsmarknaden erbjuds därför studenterna under termin 3 och 4 en karriärvägledningskurs vilken avslutas med studiebesök på olika arbetsplatser där sociologer och socialpsykologer finns verksamma. När studenterna under den sista terminen skriver sin C-uppsats uppmuntrar vi att de kombinerar detta arbete med uppdrag för ett företag eller en organisation.

7 Sid 7 (7) Verksamhetsplan: Kommande arbete Vi har ett projekt kring generiska kompetenser som startades upp under november Projektet har haft som målsättning att tidigt uppmärksamma och stärka studenternas generiska kompetenser. Enligt UKÄ:s utvärdering fanns här ett behov av att systematiskt gå igenom de nationella målen både för grundläggande och avancerad nivå, identifiera brister och finna lösningar för att säkerställa måluppfyllelse. Vi har inom projektet koncentrerat oss på de generiska kompetenserna skrivande och kritiskt tänkande på A- och B-kurserna i Sociologi och Socialpsykologi. Vad gäller skrivande arbetar vi med att ta fram en lathund som ska kunna användas på samtliga nivåer och innehålla information kring t ex referenshantering och rubriksättning. Gällande kritiskt tänkande kommer litteratur och övningar att genomsyra samtliga moment/delkurser så att studenterna har dessa kompetenser när de börjar med sitt uppsatsarbete på C-nivå. Vi har även påbörjat ett arbete med att arbeta in de övriga generiska målen inom ramen för Sociologiprogrammet. Utifrån diskussionen om upplevelsen hos studenterna gällande den framtida arbetsmarknaden kommer ett av momenten på termin 3 från och med HT-15 att ha en tydlig arbetsmarknadskoppling. Undervisningen på detta moment kommer att utformat som Case-uppgifter där studenten tilldelas roller som kopplar till möjliga framtida anställningar. Forskare - Sociologi annica.brannlund@umu.se