Verksamhetsberättelse och -plan för samhällsplanerarprogrammet

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och -plan för samhällsplanerarprogrammet Verksamhetsberättelse (ht15-vt1) Beskrivning av programmet Samhällsplanerarprogrammet är en treårig utbildning på grundläggande nivå med 20 platser. Från och med ht-1 är antalet platser utökat till 30. Den har en tydlig profil mot samhällsplanering. Basen ligger i samhällsvetenskapliga ämnen, med kulturgeografi som huvudområde, men har samtidigt ett tvärvetenskapligt upplägg och innehåller inslag av naturvetenskap och design/teknik. Utbildningen innefattar en hel del metod relevant för samhällsplanerande verksamheter, inte minst geografiska informationssystem (GIS). Programmet gjorde sitt första intag för knappt tio år sedan, men bygger vidare på andra, tidigare utbildningar vid Umeå universitet med inriktning mot samhällsplanering. Det nuvarande programmet har en tydligare profil och innefattar några för utbildningen skräddarsydda kurser. Av ekonomiska skäl och för att säkra utbildningskvaliteten samkörs en del av kurserna med andra utbildningar. Flertalet kurser ges av Institutionen för geografi och ekonomisk historia (i praktiken avdelningen för kulturgeografi), medan övriga medverkande ämnen/institutioner är Statsvetenskap, Nationalekonomi, EMG (Ekologi, miljö och geovetenskap) och Designhögskolan. Inom ramen för programmet finns möjlighet till internationellt utbyte. Det sker framför allt genom att studenterna åker till lärosäten i andra länder. Institutionen har Erasmusavtal med bland annat University of Dundee, Newcastle University och Charles University i Prag. Det är främst studenter på den femte terminen som åker utomlands och då vanligen till Dundee. Det finns även möjligheter för programstudenterna att genomföra uppsatskursen inom ramen för Minor Field Studies (MFS). Internationell kontaktperson informerar under utbildningens gång om möjligheterna att åka iväg på utbyte. En av kurserna på Samhällsplanerarprogrammet ges sedan flera år tillbaka helt på engelska (GIS & spatial analysis, 15 hp) för att också bidra till internationalisering. Programrådet består av lärarrepresentanter från samtliga institutioner/ämnen som är involverade i programmet, samt studeranderepresentanter från varje årskull på programmet (en ordinarie och en suppleant från vardera). Institutionen för geografi och ekonomisk historia står för ordförande (tillika programsamordnare) och en ledamot (varav den ordinarie också är studievägledare). Möten ska genomföras två gånger per termin. Kontakter mellan studenter på programmet och institutionen för geografi och ekonomisk historia tillgodoses i viss utsträckning också genom det grundutbildningsutskott som finns vid institutionen och där studenterna är representerade via deras studentförening: Geografiska föreningen. Inte minst en del praktiska ärenden har vid behov hanterats vid dessa möten (ca 4 per termin). Nyckeltal Från starten hade Samhällsplanerarprogrammet 30 platser, men till följd av lågt söktryck begränsades antalet till 20 platser. Under de senaste åren har söktrycket varit högt, varför det bestämdes att från och med ht-1 återgå till 30 platser. Inför ht-1 ökade antalet förstahandssökande från 51 till 9, men eftersom antalet platser ökats sjönk söktrycket per plats något, från 2, till 2,3 (Tabell 1). Till programmet antogs 37 personer. Långt ifrån alla dessa dök upp vid registreringen och därför kallades 1

2 ett antal reserver med ambitionen att ha ett litet överintag i början på utbildningen. Några veckor efter terminsstarten är det 31 studenter på plats. Det ökade och stabila söktrycket för programmet är glädjande. Tänkbara bidragande orsaker till det växande intresset för utbildningen kan vara den goda efterfrågan på samhällsplanerare på arbetsmarknaden, samt att utbildningen varit igång under några år och på så sätt blivit mer känd. En annan positiv effekt vi kunnat förmärka är att avhoppen under terminens tidiga skede varit relativt fåtaliga, vilket kan hänga samman med att de som kommit in på utbildningen har bättre förkunskaper och är mer motiverade än de sist antagna tidigare år. Tabell 1: Nyckeltal antagning, ht-14 ht-1 Program: Ht-1 Ht-15 Ht-14 Samhällsplanerarprogrammet Antal nybörjarplatser (enl budget) Antal förstahandssökande Antal förstahandssökande per plats 2,3 2, 2,2 Antal antagna Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): Tabell 2 visar hur många av de som började något av åren ht-11 ht-13 och som slutförde programmet tre år senare genom att göra klart sitt examensarbete. För den kull som gick ut utbildningen vt- 1 låg genomströmningen något högre än de två tidigare kullarna. Det finns smärre skillnader mellan könen för olika år, men variationerna kan i viss mån också bero på att det är små tal. Vi behöver följa upp fler kullar och jämföra med andra liknande utbildningar för att kunna dra några slutsatser. Tabell 2: Nyckeltal genomströmning Examen: Kandidatexamen (shpl-progr.) Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) 3 Antal som fullföljt programmet (30 sep resp. 30 mars) 4 Genomströmning (%) Innevarande år (antagna ht-13) % 7% 80% Föregående år (antagna ht-) % 4% 75% Förrförra året (antagna ht-11) % 71% 50% 1 Enligt UHR s antagningsstatistik Antal antagna enligt UHR s antagningsstatistik (Urval 2) Antalet nybörjarstudenter i den kull som skulle kunna ta ut examen i fall de fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till, d.v.s. att för ett treårigt program antalet studenter som registrerades för tre år sedan. 4 Antal studenter som examinerats (tagit ut examen) alt. fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till (även om de inte tagit ut examen). 2

3 Säkring av examensmål För ett par år sedan inleddes ett arbete med en analys av hur de olika kurserna kan kopplas till de nationella målen för kandidatexamen. Det finns dock en rad utmaningar i detta arbete. Dels är det inte alltid helt lätt att tolka vad som avses i de nationella examensmålen, dels är FSR för specifika kurser inte heller särskilt tydliga eller enkla att hänföra till ett visst examensmål. Ibland krävs ingående kunskap om t ex kursens upplägg, innehåll och examination för att göra en sådan bedömning. Inte sällan kan också ett och samma FSR hänföras till två eller flera examensmål. Vid revideringar av kursplaner ses emellertid formuleringarna över, vilket ofta innebär ökad tydlighet. En del av kurserna är därmed anpassade till detta, medan för andra återstår det en del att göra. Matrisen i bilaga 1 baseras i huvudsak på en bedömning som gjordes under våren 2014 för alla kurser på programmet. Denna har senare reviderats (senast oktober 201) för att ta hänsyn till förändringar i kurserna inom huvudområdet (kulturgeografi), samt en översyn från respektive institutions ledamot i programrådet för övriga kurser. Avsikten har varit att i första hand relatera varje FSR till ett examensmål, men i något fall framstod det som lämpligare att ha samma FSR under två examensmål. Programmets kurser sammantaget lyckas tillgodose de olika examensmålen (se bilaga 1). Det finns en tendens till att näst intill alla kurser har flera mål som hör till kunskap och förståelse, medan få kurser täcker huvuddelen av alla examensmål, och i synnerhet få av de högre målen (dvs 3-8). Denna fördelning ter sig möjligen rimlig eftersom många av kurserna kan sägas ligga på grundnivå (startkurser i olika ämnen). Metodkurser (inkl GIS) täcker, av naturliga skäl, på ett bättre sätt in färdighetsmål som 2-5. Avslutningsvis återfinns målen som hör till värderingsförmåga och förhållningssätt främst på kurser som innebär fördjupning, tillämpning och/eller ligger i slutet av utbildningen. Dessa ligger i huvudsak på andra halvan av programmet och i synnerhet på de båda sista terminerna. Samverkan En av målsättningarna med inrättandet av Samhällsplanerarprogrammet var att göra en mer anpassad utbildning efter arbetsmarknaden för samhällsplanerare, jämfört med tidigare utbildningar eller möjliga kombinationer av ämnen till en annan kandidatexamen. Av den anledningen innehåller också programmet ett par kurser som är skräddarsydda och innebär fördjupning och/eller tillämpning i förhållande till tidigare utbildningsalternativ. Det ena är kursen Fysisk infrastruktur och detaljplanering (15 hp) och den andra är Beteende och estetik i planeringen (15 hp). Den sistnämnda ges av Designhögskolan. Även ett par andra kurser fick åtminstone delvis nytt innehåll. Redan tidigt under studenternas utbildning informeras om arbetsmarknaden för samhällsplanerare och vad tidigare studenter gör idag. Förutom återkommande kontakter med tidigare studenter (t ex via Linkedin, när tidigare studenter ber om referenser mm) gjorde vi en uppföljning våren-sommaren Under programmets gång arrangeras gästföreläsningar, genomförs studiebesök och exkursioner mm så att studenterna lite nu och då får träffa yrkesaktiva planerare. Under utbildningens sista år intensifieras detta, t ex på kursen Fysisk infrastruktur och detaljplanering. Vissa studiebesök och gästföreläsningar innebär möten med tidigare studenter. En annan del har varit att utveckla övningar som försöker efterlikna tänkbara arbetsuppgifter. Geografiska föreningen, som främst involverar studenter på samhällsplanerar- och turismprogrammen, arrangerar i stort sett årligen arbetsmarknadsdagar där man bjuder in yrkesverksamma personer, ofta tidigare studenter. 3

4 På olika sätt försöker vi sprida kännedom om utbildningen till potentiella arbetsgivare. Även här kan gästföreläsningar, studiebesök och exkursioner bidra. Några lärare är dessutom med lokalföreningen Umeå/Norrland för Föreningen för Samhällsplanering. Under sista terminen på programmet finns inslag som handlar om att förbereda studenterna inför sin framtida roll som planerare och utträdet på arbetsmarknaden. En del i detta är att vi anlitar universitetets karriärvägledare för att bl a hjälpa avgångsstudenterna att formulera en CV. Under vt-1 examinerades 17 uppsatser på kandidatnivå inom samhällsplanerprogrammet, varav 5 av dessa genomfördes med extern samverkan, dvs nästan 30%. Uppföljningen 2014 tyder på att studenterna från samhällsplanerarprogrammet får relevanta jobb kort efter examen. Av de som deltog i undersökningen har 9 av 10 samhällsplaneringsrelevanta jobb. Förändringar och utveckling Nedan redovisas några händelser under läsåret (ht15/vt1). 24 februari 201 genomfördes informationsdagen (tidigare gymnasiebesöksdagen), varvid vi hade två informationspass tillsammans med turismprogrammet och samhällsvetarprogrammet. Totalt dök ca 70 personer upp. Vi hade också en monter i Lindellhallen där det informerades om våra utbildningar; främst programmen och GIS-kurserna (sk prova-på-aktivitet). Via Geografiska föreningen fanns också studenter på plats i montern och kunde svara på frågor mm. 5 april 201 arrangerade Geografiska föreningen en arbetsmarknadsdag, där bland annat tidigare studenter från programmet berättade om vad de gör idag. Arrangemanget var mycket välbesökt och uppskattat. 25 maj hade vi programavslutning med salladsbuffé och programutvärdering. I samband med terminsavslutningen (5 juni 201) hade studentkåren anordnat en avslutningsceremoni i Aula Nordica. Ett tiotal studenter från samhällsplanerarprogrammet valde att delta i ceremonin. Under 201 pågår också ett arbete med att göra en större revidering av innehållet i kursplanen för kursen Arbetsmarknad och försörjning (7,5 hp), vilken ges av nationalekonomi. Det sker mot bakgrund av synpunkter som framförts av studenter i kurs- och programutvärderingar (se vidare kommentarer under punkten programutvärdering). Ambitionen är att ta fram en ny kursplan som kan gälla från och med vt-17, men redan under vt-1 genomfördes vissa förändringar inom ramen för befintlig kursplan. Under 201 har det inletts ett arbete med att utveckla ett magisterprogram i Geografiska informationssystem (GIS) vid institutionen för geografi och ekonomisk historia. Det innebär en ny möjlighet för studenter från Samhällsplanerarprogrammet att efter kandidatexamen fördjupa sig inom GISområdet. Utbildningen är ettårig och första intaget sker till ht-17. Utbildningens inriktning ska svara upp mot ett behov av GIS-kompetens på arbetsmarknaden, samtidigt som det funnits ett önskemål bland studenterna, inte minst på Samhällsplanerarprogrammet. I GIS-magistern finns även inslag av transportplanering och CAD, vilket också efterfrågats av studenterna. Under höstterminen 2015 gjorde två studenter utbyte till Dundee. Under kursen gjorde de var sitt projektarbete som båda nominerades till finalen i Dundee Civic Award, där deras bidrag granskades av en kommitté under våren 201. Institutionen bekostade resan så att studenterna kunde vara på plats när deras bidrag bedömdes. Tävlingen vanns av ett annat bidrag, men det är ändå hedrande att studenterna lyckades ta sig till slutbedömningen. 4

5 Vt-1 genomfördes också för första gången ett fältarbete i Göteborg, tillsammans med studenterna på Turismprogrammet. Förutom studiebesök och stadsexkursion jobbade studenterna med materialinsamling på plats i Göteborg. Ämnet kulturgeografi har tidigare haft tre olika inriktningar på examensarbete på kandidatnivå, men dessa är sedan vt-1 reducerade till en gemensam kursplan. Inriktningarna på examensbeskrivningarna beror nu istället på vilka profilkurser man läst (t ex turism eller samhällsplanering). Programråd genomfördes vid tre tillfällen; 27 oktober och 10 december 2015, samt maj 201. Programutvärdering Programutvärdering genomfördes 25 maj studenter (varav kvinnor och 3 män) av totalt 18 studenter besvarade enkäten, vilket får anses vara hög svarsfrekvens. När studenterna bedömer hela programmet på en femgradig skala blir betyget 4,0, vilket får anses klart godkänt om än lite lägre än året innan (4,2). Alla studenter utom två har valt betyget 4 eller 5. En student svarade inte på frågan (bortfall) och en angav betyget 3. När studenterna betygssätter kurserna i programmet är bilden lite mer varierad. Vissa kurser får högt betyg, medan andra kurser får antingen ett lägre betyg eller visar en stor spridning mellan höga och låga betyg. Generellt är betygen något lägre än året innan, men det finns också enstaka kurser som fått högre betyg jämfört med föregående år. Det senare gäller t ex kurserna Planeringsteori och planerarrollen, samt Offentlig förvaltning och planering (statsvetenskap). Högt betyg (4,0 eller högre i genomsnitt) får flera av kurser som ges i huvudämnet kulturgeografi, särskilt kurser med tydlig koppling till samhällsplanering, men även Ekonomisk och politisk geografi och Examensarbete. Kulturgeografiska metoder får 3,9, vilket är lite högre än året innan. Värt att notera är samtidigt att betygen för vissa av hemmainstitutionens kurser har betyget sjunkit från att ha legat över 4 till att nu ligga lägre (3,-3,7). Det gäller de båda GIS-kurserna och Befolkningsgeografi. Angående GIS-kurserna finns en del kommentarer som i viss mån kan bidra till en förklaring (t ex trångt i labbet), medan för den sistnämnda kursen är det svårare att identifiera orsaker. Bland kurser utanför huvudämnet får kursen Offentlig förvaltning och planering (statsvetenskap) betyget 4,2 och Energi och ekologi i planeringen (EMG) 3,5. I det sistnämnda fallet innebär det en sänkning från föregående år då betyget låg på 3,8. Den kurs som får jämförelsevis svagt omdöme är Arbetsmarknad och försörjning (nationalekonomi) med genomsnittligt betyg 2,1 vilket är ännu lägre än året innan. En annan kurs som avviker från de övriga är Designhögskolans Beteende och estetik i planeringen, där hälften av studenterna (7 av 14, en av studenterna svarade inte på frågan eftersom denne inte gick just den kursen) ger kursen betyget 4 eller 5, medan de andra sju anger något av betygen 2-3. Sammantaget blir betyget för kursen 3,4. Mönstret känns igen från tidigare år med en stor spridning avseende omdömet för denna kurs. Det är tydligt att kursen är uppskattad av en del studenter men inte alla. Studenterna hade även möjlighet att lämna kommentarer om vad de uppfattar som bra respektive vad de tycker saknats eller brister i utbildningen. Synpunkterna varierar ganska mycket, men här sammanfattas och redovisas främst de kommentarer som nämnts av mer än en student. Det man uppskattar i utbildningen är dess bredd/tvärvetenskaplighet och att innehållet känns relevant för att i framtiden arbeta med samhällsplanering. Studiebesök, fältarbete, exkursioner och gästföreläsningar nämns i positiva ordalag. Man uppskattar även de varierade undervisnings- och 5

6 examinationsformerna (inkl individuella och grupparbeten). Lärarna upplevs i huvudsak engagerade. De kurser man särskilt uppskattar är de som är mer tydligt planeringsinriktade (inkl GIS och examensarbetet), samt Offentligt förvaltning och planering (statsvetenskap) och Beteende och estetik i planeringen (Designhögskolan). Brister som nämns är att man vill att kursen Arbetsmarknad och försörjning omarbetas eller byts ut helt. Kursen Ekonomisk och politisk geografi (numera Ekonomisk och social geografi), som är den första kursen på programmet, upplevs av många som mycket krävande jämfört med en del andra kurser. Kursen är uppskattad som sådan men vissa önskar att den skulle komma senare under utbildningen. Förslag finns t ex på att byta plats med kursen Befolkningsgeografi och/eller att tidigarelägga kursen Samhällsplanering. Man efterfrågar också mer enhetliga och tydligare instruktioner för examinationsuppgifter, t ex formalia. Vissa studenter påtalar också att man upplever en överlappning mellan innehållet i vissa kurser och skulle gärna se en tydligare uppdelning och/eller progression mellan kurserna. När studenterna ska peka ut något man saknar (eller åtminstone önskar mer av), nämns bland annat praktik, planeringslagstiftning (t ex fördjupning inom miljöbalken samt plan-och bygglagen) och CAD. Utöver detta har studenterna också fått poängsätta en del aspekter rörande utbildningen, samt råd till nuvarande och framtida studenter på programmet. Rent allmänt verkar man nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till framtida studenter. Några av råden rör att studenterna tycker att man ska satsa på utbildningen, t ex gå på föreläsningar, delta i diskussioner och läsa kurslitteraturen, men att man också bör ha tålamod och menar att det är först en bit in i utbildningen man förstår syftet med innehållet i början av programmet. Några nämner att det är tufft i början på utbildningen, men att det är mödan värt att kämpa för att ta sig vidare i programmet. Generellt tycker studenterna att de lärt sig mycket och att man blivit bemött på ett bra sätt på universitetet. Samtliga svarande anger också att de främst kommer att söka jobb som samhällsplanerare. Samtidigt kan det skönjas en viss osäkerhet bland studenterna i och med att de ger generellt sett lägre omdöme på frågan om de känner sig väl förberedda inför arbetslivet. Sannolikt upplever de i slutet på utbildningen en stress inför utträdet på arbetsmarknaden. (Just för denna kull finns anledning att notera att relativt många valt att läsa vidare på avancerad nivå, t ex masterprogram vid Umeå universitet och KTH i Stockholm.) I stor utsträckning överensstämmer dessa synpunkter med det som framkom året innan.

7 Verksamhetsplan (ht1-vt17) Planerade förändringar och utveckling Vi avser bland annat att följa upp effekterna av att ha ökat antalet platser till 30. Inför ht-17 antog vi 37 och i den mån personer tackade nej till sin plats kallades en reserv med ambitionen att registrera ca 37 studenter vid terminsstarten. Det man kan konstatera är att vi en bit in på ht-1 ligger just över 30 studenter på programmet, samtidigt som det hade varit önskvärt att i början på utbildningen ligga lite högre med tanke på att det ofta sker en del avhopp under de första terminerna och vi denna gång sannolikt riskerar att hamna under 30 redan under vårterminen, men det återstår förstås att se om det också blir fallet. Möjligen bör vi göra ett något större överintag inför ht-17. En ny och rejält omarbetad kursplan för kursen Arbetsmarknad och försörjning kommer att tas fram under hösten 201 och tas i bruk under vt-17. Det kommer att göras en översyn och smärre anpassningar av några av kurserna i programmet, t ex Samhällsplanering (15 hp) och Fysisk infrastruktur och detaljplanering (15 hp) för att minska risken för överlappning och upprepningar inom kurserna respektive mellan dessa kurser och andra kurser i programmet. Under ht-1/vt-17 avser vi att genomföra ett möte mellan programansvariga för samhällsplanerarutbildningar i landet, med syftet att dels få ökad kännedom om innehållet i de olika utbildningarna, dels att försöka etablera ett nätverk för fortsatt utbyte. Preliminärt blir mötet av i slutet på november 201. Tidigare studenter och Geografiska föreningen kommer att vara representerade vid mötet. Avslutningsvis avser vi att genomföra programråden med bättre kontinuitet än under föregående läsår, dvs att ha två möten per termin. 7