Hambley avsnitt På föreläsningen behandlas även transkonduktans-, transresistans- och strömförstärkaren, se förra veckans anteckningar.

Relevanta dokument
in t ) t -V m ( ) in - Vm

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

Hambley: OBS! En del av materialet kommer att gås igenom på föreläsningen

Från kap. 25: Man får alltid ett spänningsfall i strömmens riktning i ett motstånd.

Krets- och mätteknik, fk

Laborationer / Gruppindelning. Kapitel 4: Interferens. Fri dämpad svängning. Förra veckan, fri svängning FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 4 Operationsförstärkare

3 Rörelse och krafter 1

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Operationsförstärkare [14.1]

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

2 Laboration 2. Positionsmätning

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Reglerteknik AK, FRT010

(c) Summatorn. och utspänningen blir då v ut = i in R f. Med strömmen insatt blir utspänningen v ut = R f ( v 1. + v 2. ) eller omskrivet v ut = ( R f

1 Elektromagnetisk induktion

F5: Digital hårdvara. Digitala signaler. Fördelar med digitala system. Digital kontra Analog

Demodulering av digitalt modulerade signaler

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

ES, ISY Andra kurser under ht 2014! Räkna inte med att ha en massa tid då! Och ni har nog glömt en del så dags...

Frekvensanalys. Systemteknik/Processreglering Föreläsning 8. Exempel: experiment på ögats pupill. Frekvenssvar. Exempel:G(s)= 2

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Rörelse. Hastighet. 166 Rörelse Författarna och Zenit AB

3 Rörelse och krafter 1

FÖRELÄSNING 13: Tidsdiskreta system. Kausalitet. Stabilitet. Egenskaper hos ett linjärt, tidsinvariant system (LTI)

Skattning av respirationshastighet (R) och syreöverföring (K LA ) i en aktivslamprocess Projektförslag

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 1 Introduktion. Signaler och System. Exempel på signaler som funktion av tid en produkt mobiltelefoner

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor

Föreläsning 5. Motkoppling och stabilitet bl. Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel. IE1202 Analog elektronik /BM

Introduktion till Reglertekniken. Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER

LABORATION 1 ELEKTRISK MÄTTEKNIK OCH MÄTINSTRUMENT

Elektronik 2018 EITA35

Hur simuleras Differential-Algebraiska Ekvationer?

5 OP-förstärkare och filter

Operationsfo rsta rkarens parametrar

3 Rörelse och krafter 1

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Föreläsning 19: Fria svängningar I

Laboration 3: Växelström och komponenter

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Elektronik 2018 EITA35

Liten formelsamling Speciella funktioner. Faltning. Institutionen för matematik KTH För Kursen 5B1209/5B1215:2. Språngfunktionen (Heavisides funktion)

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA KF OCH F MHA AUGUSTI 2017

Ökad produktivitet hos Sandvik Process Systems efter reglertekniska förbättringar

Luftflödesregulator. Dimensioner

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

AMatematiska institutionen avd matematisk statistik

Ö D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna.

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren

8.4 De i kärnan ingående partiklarnas massa är

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Föreläsning 4. Laplacetransformen? Lösning av differentialekvationer utan Laplacetransformen. Laplacetransformen Överföringsfunktion

OP-förstärkare. Idealiska OP-förstärkare

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Introduktion till Reglertekniken. Styr och Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Svar till Hambley edition 6

4.2 Sant: Utfört arbete är lika stort som den energi som omvandlas p.g.a. arbetet. Svar: Sant

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Laborationstillfälle 4 Numerisk lösning av ODE

Spiskåpa Orion. Spiskåpa Orion Datablad. För synligt montage utan kökslucka. Spiskåpa Orion

Differentialekvationssystem

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Lösningar till Kaströrelse magnetism Växelström. Kaströrelse. sin. G1.v y = 4,6 sin 21 o g t ger. v y = (4,6 sin 21 o 9,82 2,3) m/s = 20,9 m/s

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

Hambley avsnitt

Laborationsrapport för laboration 2 i ESS010 Elektronik. Olle Ollesson 29 september 2012 Handledare: Sven Svensson

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

( ) är lika med ändringen av rörelse-

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Signal- och bildbehandling TSBB14

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Hambley avsnitt

Analys av förvridning vid hålning av rör. Analysis of metal torsion in rotary piercing CHRISTER MALMESJÖ

uhx, 0L f HxL, u t Hx, 0L ghxl, 0 < x < a

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

Videoförstärkare med bipolära transistorer

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle

Aktiverade deltagare (Vetenskapsteori (4,5hp) HT1 2) Instämmer i vi ss mån

Transkript:

1 Föreläsning 19/11 Hambley asni 14.5 14.7 På föreläsningen behandlas äen ranskondukans, ransresisans och srömförsärkaren, se förra eckans aneckningar. Lie mer om komparaorn ej i Hambley) En komparaor anänds för a agöra eckne på den differeniella insignalen. Komparaorn besår a en operaionsförsärkare som aningen saknar åerkoppling eller är posii åerkopplad. En operaionsförsärkares usignal är begränsad a dess maningsspänningar V CC och V CC. De gör a max och minärde ±V m ) för usignalen är a sorleksordningen ±V CC. I figurerna 13 finns re olika komparaorkopplingar. I figur 1 isas en komparaorkoppling med nollniådeekering. De beyder a när den differeniella insignalen id = in är posii är usignalen V m och när insignalen är negai är usignalen V m. I figur 2 har man genom spänningsdelning en referenspoenial n = = V 0 Om insignalen är sörre än är usignalen V m annars är usignalen V m. in ) u in ) u Vm V m Figur 1: Komparaor med referens 0 V. I figur 3 isas en Schmirigger kallas också komparaor med hyseres). Den är lämplig a anända när insignalen har brus. Insignalen kopplas här ill den inererande ingången. Under iden 0 < < A är insignalen posii och därmed är usignalen u = V m. Åerkopplingen gör a poenialen p på den ickeinererande ingången är p = V m. Så länge insignalen är sörre än dea ärde slår ine komparaorn om. Vid idpunken A går insignalen under p och komparaorn slår om. Därmed blir usignalen V m och p = V m. Usignalen sannar i dea läge

2 in ) V 0 2 u in ) u V m V m Figur 2: Komparaor med referenspoenial. in ) in 2 1 p u V m p u Vm A B C D Figur 3: Schmirigger. Förs när insignalens spänning öersiger spänningen markerad med den öre sreckade linjen slår usignalen om ill u = V m och när den undersiger spänningen markerad med den undre sreckade linjen slår den om ill V m. De öre srecke är id spänningen u = V m och de undre id V m.

3 ills insignalen öersiger p. Dea sker id idpunken B. Åerigen blir usignalen u = V m och p = V m. Komparaorn sannar i dea läge fram ill iden C då in blir mindre än p. Begränsningar för erkliga OP Vi har hiills analysera ideala operaionsförsärkare. För dessa gäller oändlig sor inresisans oändlig sor råförsärkning A OL noll uresisans oändlig sor bandbredd För en åerkopplad ideal OP gäller p = n i p = 0, i n = 0 En erklig OP är ine lika bra som en ideal OP. De gäller a inresisansen är sor men ändlig 1 MΩ ill 10 12 MΩ) råförsärkning är sor men ändlig > 50000) uresisansen är lien men ine noll 1100 Ω) bandbredden är ine speciell sor för en ickeåerkopplad försärkare en åerkopplad försärkare har sörre bandbredd än en ickeåerkopplad usignalens ampliud är begränsad sigiden för usignalen kan ine bli mindre än e iss ärde s äen om p = n kan försärkaren ge en usignal common mode signal) i p och i n är ine rikig noll I många illämpningar behöer man a häsyn ill begränsningarna. Vale a operaionsförsärkare kan ara ikig efersom begränsningarna skiljer sig mellan olika operaionsförsärkare.

4 Bandbredd I erkliga OP begränsas bandbredden med e lågpassfiler. Anledningen är a man ill undika insabilieer såsom oscillaioner id högre frekenser. Om i räknar med idsharmoniska signaler beyder dea a råförsärkningen mellan in och usignal för den icke åerkopplade försärkaren ges a OBS! komplexa spänningar) A OL f) = V u V in = A OL0) 1 jf/f BOL A OL 0) =råförsärkning id liksröm frekens noll) A OL f) =råförsärkning id frekensen f f BOL =bryfrekensen för råförsärkningen f=frekensen OL sår för open loop, ds ingen åerkoppling Man kan isa a för en åerkopplad försärkare se asni 14.5 i Hambley) ökas bandbredden ill f BCL = f BOL 1 βa OL 0)) Här är β = 1/A CLideal ds e genom försärkningen för den ideala åerkopplade försärkaren. För en ickeinererande försärkare är exempelis β = Den åerkopplade försärkaren har försärkningen A CL f) = A CL0) 1 jf/f BCL där A CL 0) är den åerkopplade försärkarens försärkning id frekensen noll A CL 0) = A OL 0) 1 βa OL 0) Efersom A OL 0) är mycke sor blir bandbredden för den åerkopplade försärkaren beydlig sörre än för den ickeåerkopplade. Dessuom gäller a så länge i anänder frekenser under bryfrekensen f BCL är åra formler för åerkopplade ideala OP i sor se giliga. Exempel Ickeinererande försärkare med A OL 0) = 10 5, f BOL = 40 Hz och 1 β = 1 ) = 10=försärkningen för den ideala ickeinererande försärkaren. Vi får då

5 f BCL = f BOL 1 βa OL 0)) = 401 10 4 ) 400 khz. A CL 0) = A OL 0) 1 βa OL 0) = 105 1 10 4 10 Vi har allså få en försärkning som är i sor se lika bra som den ideala OP:n för frekenser näsan upp ill 400 khz ros a bandbredden för råförsärkningen endas är 40 Hz!