Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Relevanta dokument
NI 2015:1 Kort introduktion

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera Marcus Claus, Inera

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Introduktion till nationell informationsstruktur

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Introduktion till nationell informationsstruktur

Tillämpningsanvisningar

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Nationell informationsstruktur 2016:1

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Visionen för e-hälsan 2025

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Informatik- en kärnkompetens. Helena Nilsson Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Förslag Regionalt program ehälsa Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Individanpassade processer och Hälsoärende hur ser förutsättningarna ut?

Informationsspecifikation levnadsvanor

Strukturering av fritext

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Process för terminologiarbete

Nationell informationsstruktur 2016:1

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Individens behov i centrum

Remissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Rådgivningsstödet webb. Beskrivning och tjänstespecifika villkor

Sida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Strategisk färdplan Kortversion

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Principer för digital samverkan i Stockholms län PRINCIPER FÖR DIGITAL SAMVERKAN

Enklare att utveckla e- tjänster med gemensam arkitektur och infrastruktur

Klassifikationer och hkodverk

Hälsoärende vad händer nu?

RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN Del av fokusområde 3 gällande standardisering av grunddata i geodatarådets

(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 2: Modeller för vård och omsorg

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

Samordningsplan. Vision e-hälsa Version

Dokumentstyrning i Landstinget Bakgrund

Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk 2014

Från applikationsfokus till informationshantering. Sara Meunier, chefsarkitekt, Inera

Nationell informationsstruktur 2015:2

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning.

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg

Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Användning och tillgängliggörande, lägesrapport 2013

Transkript:

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Vitalis 2015 Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera 2015-04-24

Strategi för nationell e-hälsa Gemensamma ansträngningar från sektorns alla aktörer för att förbättra informationshanteringen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, till gagn för invånaren, verksamhetens personal och beslutsfattare.

Interoperabilitet? Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation! EU:s modell för interoperabilitet. Källa:ISA, European Commission.

Interoperabilitet? Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation! EU:s modell för interoperabilitet. Källa:ISA, European Commission.

Strategins målgrupper och insatsområden Infrastruktur! Grundläggande förutsättningar! Invånare Användbar & tillgänglig information (för personal i verksamheten) Lagar och regelverk Gemensam informationsstruktur Teknisk infrastruktur E-tjänster (för invånare, patienter & brukare) Beslutsfattare Verksamhet Kunskapsstyrning innovation lärande

Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla och förvalta den gemensamma informationsstrukturen Gemensam informationsstruktur syftar till en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation genom att lägga grunden till hur information ska struktureras utifrån nationell informationsstruktur (NI) och möjliggöra en konsekvent terminologi och statistik genom Socialstyrelsens termbank, Snomed CT och hälsorelaterade klassifikationer.

Vad är ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? Om dokumentationen är ändamålsenlig och strukturerad kan följande övergripande mål uppfyllas: Dokumentationen ska vara: utgångspunkt för vård och stöd och behandling av en enskild individ underlag för patientens eller brukarens ställningstagande fullvärdig som underlag för att följa upp grupper av patienter och brukare på olika nivåer lämplig som kompletterande underlag för beslutsstöd tillräckligt bra för att utgöra underlag för forskning tillräckligt specifik för att tillåta en juridisk bedömning av den enskilda processen

Hur ska det användas?

Gemensam informationsstruktur Informationsspecifikation Nationell tjänsteplattform Dokumentation i it-stöd Källa: E-delegationen Vägledning för digital samverkan 3.0

Ta emot vårdbegäran Bedöma behov av åt gärder Bedöma behov av ut redning Åt gärda U t re da Följ a upp NI processmodell NI Begreppsmodell Använder NI för att kartlägga och beskriva sitt dokumentationsbehov Tillämpade begreppsmodeller och vid behov tillämpade processmodeller

Varningsinformation Ta emot vårdbegäran Bedöma behov av åt gärder Bedöma behov av ut redning Åt gärda U t re da Följ a upp NI processmodell NI Begreppsmodell Använder NI för att kartlägga och beskriva sitt dokumentationsbehov Specificerar sitt behov i form av tillämpade informationsmodeller Tillämpade begreppsmodeller och vid behov tillämpade processmodeller Tillämpade informationsmodeller Blodtryck Nationell riktlinje Tillämpade modeller NF NI Informationsmodell

Exempel: Från begrepps- till informationsmodell NI 2015:1 Begrepp Definition enligt Socialstyrelsens termbank Beskrivning och kommentar enligt NI Relation till andra modeller Diagnos Definition: bestämning och benämning av sjukdom, skada, störning eller förändring i kroppsfunktion Relation till överliggande nivå: Saknas Motsvarar i informationsmodellen: Observation 13

Nationella tjänsteplattformen (och system till system?) Observation Patient Aktivitet Konsumerar och producerar information via tjänsteplattformen Blodtryck Nationell riktlinje Varningsinformation Tillämpade modeller

Nationella tjänsteplattformen (och system till system?) Grunddatatjänster som baseras på informationsmängder i NI Observation Patient Aktivitet Tillämpade informationsmodeller NF NI Informationsmodell Blodtryck Nationell riktlinje Varningsinformation Tillämpade modeller

Bedöma behov av åt gärder Bedöma behov av ut redning Åt gärda U t re da Följ a upp Nationella tjänsteplattformen (och system till system?) NI processmodell NI Begreppsmodell Använder NI för att beskriva sitt dokumentationsbehov Ta emot vårdbegäran Grunddatatjänster som baseras på informationsmängder i NI Observation Patient Aktivitet Konsumerar och producerar data via tjänsteplattformen enligt de tillämpade modellerna Tillämpade process- och begreppsmodeller Tillämpade informationsmodeller Specificerar sitt behov i form av tillämpade modeller Blodtryck Nationell riktlinje Varningsinformation Tillämpade modeller NF NI Informationsmodell

Tillämpad informationsmodell Typ SCT-ID Värde Antal standardglas per vecka Antal tillfällen med intensivkonsumtion av alkohol/månad Aktivitetsminuter per vecka Poäng enligt Socialstyrelsens kostindex 46151000 052107 46161000 052105 46071000 052100 46141000 052109 Numerisk siffra Numerisk siffra Numerisk siffra Numerisk siffra Tydlig koppling mellan grunddokumentation och informationsutbyte Ett nationellt, gemensamt sätt att beskriva behov och kravställa tjänster Koppling mot föreskrifter och nationella statistikbehov Beskriver både VAD som ska dokumenteras och HUR med gemensam informationsstruktur 2015-04-24 17

Verktyg för att arbeta med den Gemensamma informationsstrukturen

Rätt information genom vård- och omsorgstjänsters livscykel Idé Förstudie Utveckling Förvaltning Avveckling

Verktyg: regelverk, vägledning och mallar Arkitektur &regelverk Idé idébeskrivning Förstudie verksamhetsprocess och informationsspecifikation Utveckling - Tjänstekontraktsutveckling Förvaltning ändringshantering, tillägg Avveckling 2015-04-24 20

Läs och följ utvecklingen av regelverket på inera.se Programkontoret, idébeskrivningar: http://www.inera.se/kontakt_kundservice/programkonto ret/ Arkitektur och regelverk http://www.inera.se/tjanster--projekt/arkitektur-ochregelverk/ 2015-04-24 21

Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se www.inera.se

Rätt information genom vård- och omsorgstjänsters livscykel idag 15.30 16.30 i sal R11/R12 För deltagande i denna session krävs att du föranmäler intresse genom att klicka på kalendersymbolen "Boka plats" http://invitepeople.com/public/seminars/3536 Målgrupp: Intressenter inom vård och omsorg som utvecklar e-tjänster för dokumentation och informationsutbyte. VÄLKOMNA!