Lösningsförslag Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp

Relevanta dokument
Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp

kanal kanal (Totalt 6p)

Lösningsförslag Fråga 3, 4 och 5 Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp

Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Personnummer:

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) kl i V

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) kl och lösningsförslag

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Energiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41K02B/41ET07 Tentamen ges för: En1, Bt1, Pu2, Pu3. 7,5 högskolepoäng

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) kl

Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson

PTG 2015 övning 3. Problem 1

Tentamen i Energilagringsteknik C 5p

Grundläggande kylprocess, teori och praktik

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Personnummer:

Teknisk termodynamik repetition

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

2-52: Blodtrycket är övertryck (gage pressure).

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: Datum: Examinator: Hans Johansson Skrivtid:

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

TENTAMEN. Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A, Basterminen del 1 Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling.

Övrigt: Uppgifterna 1-3 är på mekanik, uppgifterna 4-5 är på värmelära/termodynamik

Tentamen i Termodynamik CBGB3A, CKGB3A

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

ARBETSGIVANDE GASCYKLER

Lite kinetisk gasteori

TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM091 och KVM090) förmiddag

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

50p. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Tentamen i FTF140 Termodynamik och statistisk mekanik för F3

ÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 1 IEI Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 1

Termodynamik (repetition mm)

T1. Behållare med varmt vatten placerat i ett rum. = m T T

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Simulering av ett Gaskombiverk med kylning till fjärrvärmenätet

Provmoment: Tentamen Ladokkod: A116TG Tentamen ges för: TGKEB16h. Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00

Energi- och processtekniker EPP14

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Kursprov i matematik, kurs E ht Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

Ångdrift av värmepump på Sysavs avfallsförbränningsanläggning

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))

Om-Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp. Lösningsförslag. Tid: , Kl Plats: Östra paviljongerna

Lösningsförslag Tentamen Inledande kurs i energiteknik 7,5hp

Termodynamik Föreläsning 5

Höghastighetsturbiner för småskalig kraftvärme

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

Kap 4 energianalys av slutna system

Energiomvandling av biobränsle/torv/avfall i småskaliga anläggningar g med hjälp av höghastighetsgeneratorer

MMVF01 Termodynamik och strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

Kursprov i matematik, kurs E ht Del I: Uppgifter utan miniräknare 3. Del II: Uppgifter med miniräknare 5

Miljöfysik. Föreläsning 3. Värmekraftverk. Växthuseffekten i repris Energikvalitet Exergi Anergi Verkningsgrad

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) kl i V

P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) i M-huset.

PROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling.

Överhettad ånga, Table A-6 (2.5 MPa): T [ C] v [m 3 /kg] ? Linjär interpolation:

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 4 maj 2012, 8:00-10:30 (del 2) 8-13:00 (del 1+2)

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

För maxpoäng krävs klar och tydlig redovisning av korrekt tankegång med korrekt svar. Uppgift Godtagbara svar 15. a) 1 Redovisning med korrekt svar.

Energi, el, värmepumpar, kylanläggningar och värmeåtervinning. Emelie Karlsson

För maxpoäng krävs klar och tydlig redovisning av korrekt tankegång med korrekt svar.

Projektuppgift i Simulering och optimering av energisystem

Namn Klass Personnummer (ej fyra sista)

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Hydraulik - Lösningsförslag

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Ventilations- och uppvärmningssystem, 7,5 högskolepoäng

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM521 och 520)

TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI

Miniräknare + Formelblad (vidhäftat i tesen) 50 p

Examination av, och betygskriterier för, kursen MJ1112 Tillämpad termodynamik Av Hans Havtun,

Transkript:

UMEÅ UNIVERSIE 4-10-8 illämpad fysik och elektronik Lars äckström nders Strömberg Lösningsförslag entamen i urbomaskiner 7,5 hp id: 4-10-8 9:00 15:00 Hjälpmedel: Valfri formelsamling, (exempelvis hysics handbook eller Ene) miniräknare och skrivhjälpmedel. Observera att: För full poäng krävs att tankegången är redovisad i detalj. änk på att dina lösningar ska utformas så att det blir lätt för läsaren att följa dina tankegångar. Ofullständiga lösningar, eller lösningar som är svåra att följa ger poängavdrag (helt eller delvis). Definiera använda beteckningar, ange mätetalens enheter och motivera antaganden och approximationer. Skriv svar med fullständiga meningar med rimligt antal värdesiffror och enhet. Skulle du mot förmodan köra fast i en beräkning, gör ett rimligt antagande och fortsätt så kanske du kan rädda några poäng. Högst en uppgift per inlämningsblad. Glöm inte att skriva din kod på varje lösningsblad du lämnar in, gäller även inlämnade bilagor. Lycka till!

4. Flervalsfrågor. (3 p) vå dominerande konstruktionsprinciper för ångturbin jämförs. För varje aspekt välj vilket alternativ (nr 1 eller nr ) som stämmer bäst för en liktrycksturbin. a) xialkraften är: 1) Liten, ) Stor b) Verkningsgraden är: 1) Hög, ) Högre c) Effektreglering: 1) artialreglering, ) Endast strypreglering d) Längd per steg: 1) ort, ) Lång vå dominerande konstruktionsprinciper för turbokompressor jämförs. För varje aspekt välj vilket alternativ som stämmer bäst för en radialkompressor. e) Lämpligt antal steg: 1) Många steg, ) Ett steg f) Risk för pumpning: 1) änslig för störningar, ) Relativt stabil funktion 5. Gasturbin. (4 p) I en enkel gasturbinprocess är tryckförhållandet 10, inloppstemperaturen 88 och brännkammartemperaturen 1150. urbin och kompressor har båda verkningsgraden 85%. estäm termiska verkningsgraden och uttagbart axelarbete per kg luft. (κ 1,4, c p 1,0 kj/kg) Lösningsförslag: Ur texten får vi att: 1 88 3 1100 π 10 π η η 0, 85 Utloppstemperaturen från kompressorn respektive axelarbete: κ 1 1,4 1 88 1 1,4 κ 1 + 1 88 + 10 1 π 603,3 η 0,85 ( ) m ( 1 kj / kg ) ( 603,3 88 ) ( 315,3 kj kg) m m c / Motsvarande för turbinen: 1 1 κ 1 1,4 1,4 4 3 3 1 1150 1150 0,85 1 10 κ η π 678, m c m 1000 1150 678,8 471, kj / kg 8 ( ) ( ) ( ) m 3 4 rännkammaren: Q mc ( ) m1000( 1150 603,3) ( 546,7 kj / kg) m 3 Uttagbart axelarbete per kg luft är det som återstår av turbinens axelarbete efter att kompressorn tagit sitt: axel ( 471, kj / kg) m ( 315,3 kj / kg) m ( 155,9 kj kg) m / rocessens termiska verkningsgrad: η tot Q axel 155,9 m 8,5% 546,7 m Svar: ermiska verkningsgraden är 9% och uttagbart axelarbete per kg luft är 156 kj/kg.

6. ompressor (4 p) Vi har en kompressor med uppmätta prestanda enligt bilaga 1. I en anläggning arbetar den med ett konstant varvtal på 8000 rpm, konstant inloppstemperatur av 333 och ett konstant mottryck på 3 bar abs. Det uppstår en diskussion om reglerventilen, vars uppgift är att reglera massflödet ska placeras före eller efter kompressorn. eräkna det minsta massflödet som kompressorn kan leverera i de två fallen. 1,0 bar 3,0 bar 333 1,0 bar 3,0 bar 333 ifoga bilaga 1 till din lösning med avläsningar markerade. För full poäng krävs att tankegången är redovisad i detalj. änk på att dina lösningar ska utformas så att det blir lätt för läsaren att följa dina tankegångar. Ofullständiga lösningar, eller lösningar som är svåra att följa ger poängavdrag (helt eller delvis). Definiera använda beteckningar, ange mätetalens enheter och motivera antaganden och approximationer. Lösningsförslag: Givna data n 8000 rpm 333 88 Ger n n 8000 7440 333 rpm Strypventil före kompressor I första fallet sitter strypventilen före kompressorn vilket gör att inloppstrycket sänks. emperaturen för en perfekt gas påverkas ej av en strypning. Minsta massflödet begränsas av pumpgränsen. En avläsning i met där 7440 rpm når pumpgränsen ger tryckkvoten π4,3 samt massflödet m 6, 7 kg/s Inloppstrycket fås från Verkliga massflödet blir då p03 p03 π p p π p p03 88 3 m m m 6,7 4,3 kg/s p π p 333 4,3 1 Strypventil efter kompressor I andra fallet sitter strypventilen efter kompressorn, vilket innebär att utloppstrycket höjs. Minsta massflödet begränsas även här av pumpgränsen, en avläsning i met där 7440 rpm når pumpgränsen ger massflödet m 6, 7 kg/s (som ovan) Verkliga massflödet blir då p 88 1 m m 6,7 6, kg/s p 333 1 Svar: Minsta problemfria massflödet med strypventilen före kompressorn blir 4,3 kg/s jämfört med 6, kg/s om strypventilen placeras efter kompressorn. (tt jämföra med 8,5 kg/s vid fullt öppen ventil i båda fallen)

ilaga 1 od:

7. Ångturbin (3 p) ill en ångturbin leds ånga med 30 bar och 450 C. Efter turbinen har vi ett tryck på 0,1 bar. Hur många procent sjunker axeleffekten om vi sätter in en strypning innan turbinen som sänker trycket till 10 bar? urbinens verkningsgrad antas vara oförändrad. ifoga gärna bilaga till din lösning. Lösningsförslag: Fall, utan strypning: Från får vi vid 30 bar (3 Ma) och 450 C att entalpin vid inloppet är i 1 3345 kj/kg, (punkt 1,). Går vi rakt ned (bibehållen entropi) till 0,1 bar (0, Ma) (punkt S,) så har vi isentropa entalpi vid utloppet i S, på 45 kj/kg. Se bilaga. Den verkliga entalpin på utloppet beror dock på turbinens isentropa verkningsgrad, vilken vi betecknar η. xeleffekten utan strypning fås då enligt: ( i i ) η m ( 3345 45) η m 1100 η m 1, S, Där massflödet följet sambandet: m p 1, p 1,, 30 0,1 450 + 73 1,1157 Fall, med strypning: När vi sätter in en strypning sjunker trycket in till turbinen till 10 bar. Entalpin över en strypning bibehålls vilket i met innebär att man går vågrät från startpunkten (1, före strypventilen) till man når 10 bar (1 Ma) (punkt 1, efter strypventilen) vilket ger samma entalpi 3345 kj/kg och en temperatur på cirka 440 C. Går vi rakt ned från ned från den punkten till 0,1 bar (punkt S,) får vi i S, för detta fall till nästan exakt 400 kj/kg. Se bilaga. xeleffekten med strypning fås då enligt: ( i i ) η m ( 3345 400) η m 945 η m 1, S, Där massflödet följet sambandet: m p 1, p 1,, 10 0,1 440 + 73 0,3745 rocentuell förändring: Med antagande om att verkningsgraden och turbinkonstanten är oförändrad kan kvoten mellan axeleffekterna beräknas enligt: η m η m 945 1100 η k η k 0,3745 945 1,1157 1100 0,3745 1,1157 945 1100 xeleffekten sjunker till 9% av urspunget, dvs en minskning med 100%-9%71% (Vi ser också att minskning av massflödet med 66% viktigast för resultatet) 0,3357 0,8591 0,884 9% Svar: xeleffekten sjunker med 71% när strypningen sätts in.

ilaga od: 1, 1,, S,, S,