Verksamhetsberättelse VB 2016 för Åsö Grundskola

Åsö Grundskola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (20) 2017-01-31 Handläggare Christina Lindgren Telefon: Till Åsö Grundskola Verksamhetsberättelse VB 2016 för Åsö Grundskola Förslag till beslut Åsö Grundskola 11856 Stockholm 08-50840480 christina.maria.lindgren@stockholm.se stockholm.se

Sid 2 (20) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål... 4 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...4 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...10 2. Ett klimatsmart Stockholm...12 2.1 Energianvändningen är hållbar...12 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...13 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...13 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...13 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...13 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...15 Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar... 18 Särskilda satsningar...18 Uppföljning av driftbudget...18 Investeringar...18 Medel för lokaländamål...18 Övrigt...18 Synpunkter och klagomål... 20 Övrigt... 20 Bilagor Bilaga 1: Bokslut 2016

Sid 3 (20) Sammanfattande analys Skolans organisation Åsö grundskola är en skola med elever i år 7-9 som är lokalintegrerad i skolbyggnaden Åsö utbildningscentrum. Vårt huvudsakliga upptagningsområde är elever från Björngårdsskolan, Storkyrkoskolan. Katarina Södra och Tullgård. Även elever från andra stadsdelar och andra kommuner söker till vår skola. Vi utgör ett bra alternativ för elever som vill pröva något nytt efter sex-sju år på samma skola. Vi har ca 520 elever på skolan, som fördelades på 21 klasser med upp till 24 elever per klass. Denna klasstorlek har varit en framgångsfaktor för verksamheten. Vi har även en förberedelseklass, som är inskrivna i åk 9. Skolans ledning består av rektor och två biträdande rektorer. Skolans operativa ledningsgrupp är sammansatt av skolledningen och arbetslagsledare från de fem arbetslagen. På Åsö startar och genomförs varje lektion enligt modellen Åsölektion. Formen skapar en studiestruktur som stödjer eleverna i deras lärande, sociala utveckling och skolgång. Eleverna ska känna till målen för lektionen/arbetsområdet samt det ska finnas en respekt för arbetsro och studier. Vi har ett systematiskt arbete där vi inleder varje höststart med att arbetslagen och ämneslagen formulerar sina egna arbetsplaner utifrån enhetsmålen, dessa följs upp under året i arbets- och ämneslagen och man återkommer till dem i sina dagordningar varje vecka. Vid läsårets slut har skolledningen resultatdialoger med alla arbetslag och vi följer upp hur arbetet fortskrider. Vi har ett aktivt elevråd på skolan, som jobbar i smågrupper med allt från pedagogiska frågor till matfrågor och vi försöker att följa upp de frågor de tar upp samt stötta dem så att de känner att det händer saker. Skolans styrkor Skolan har ökat sina resultat stadigt de senaste åren och det syns både i meritvärdet och de nationella provresultaten. Gymnasiebehörigheten ligger också högt, vilket vi är stolta över. Vi har tagit emot 12 elever till vår förberedelseklass och de har nu en tillhörighet i en klass i åk 9. Skolans elever har tagit emot dessa elever mycket väl och det gör att språkutvecklingen går snabbare framåt. Vi har också en hög trygghetsfaktor, vilket är ett resultat av ett gediget arbete med trygghetsgrupp och våra Änglar. Åtgärder för utveckling Det som inte riktigt hänger med i utvecklingen är brukarenkätens resultat, som ligger på en alldeles för låg nivå. Våra egna elevenkäter "Trygghet och studiero" samt "Ämnes/lärarenkäten" håller däremot högre nivå. Detta är något vi diskuterar och försöker utreda varje år. Vi har satsat hårt på den digitala utvecklingen med inköp av ipads till ca 350 elever, men det är inte helt lätt att få med sig alla pedagoger upp till den nivån. Här är ett stort utvecklingsområde. Vi måste få upp alla till en högre lägstanivå.

Sid 4 (20) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden. 2016-01-01 2016-12-31 Nämndmål: 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program Andel elever som uppnått kravnivån på 90 % 93 % 86 % 85 % 95 % 2016 96 % 91 % 95 % 2016 99 % 100 % 97 % 96 % 100 % 2016

Sid 5 (20) Indikator det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel legitimerade lärare i grundskolan utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period 100 % 100 % 100 % 97 % 100 % 2016 93 % 84 % 100 % 2016 Meritvärde i årskurs 9 257 Poäng 263 249 247 Poäng 255 Poäng 2016 Enhetsmål: Vi åtar oss att skapa strukturer/exempel för att ge eleverna verktyg att utvecklas i sitt lärande, för att underlätta lärandet och undervisningen. Uppfylls delvis Eleverna ska förbättra och fördjupa sitt lärande genom att få hjälp med strukturer och exempel på arbeten. Vi vill att eleverna ska veta vad som förväntas av dem. Analys Pedagogerna har under året utvecklat sitt arbetssätt mot en högre tydlighet gentemot eleverna. Ämneslagen har diskuterat detta och har under året jobbat med att ta fram en egen bank med elevexempel, för att hjälpa eleverna och ge dem nycklar till att lättare och snabbare förstå hur de ska kunna utvecklas. Varje elev har fått en elevportfolio där alla kommentarer på prov och inlämningar samlas. Pärmen används på mentorstiden och som underlag för samtal på utvecklingssamtalen. Eleverna har också mappar i olika färger för varje ämne och för att lättare kunna strukturera sitt skolarbete. I varje klassrum sitter kunskapskraven uppsatta och i linje med Åsölektionen inleds varje lektion med att gå igenom målen för lektionen. Vi har kommit en bit på väg med detta arbete, men arbetet med elevexempel behöver utvecklas ännu mer, vilket man också diskuterar i ämneslagen. 22 lärare ingår i Läslyftet på skolan, vilket handlar mycket om kollegialt lärande och att dela med sig av goda exempel. Enhetsmål: Vi åtar oss att utveckla lärandet genom digitala verktyg Uppfylls helt Åsö grundskolas avsikt och syfte med att erbjuda lån av ipads är att skapa goda förutsättningar för att eleven ska få tillgång till ett modernt hjälpmedel i alla sina studier vid

Sid 6 (20) Åsö grundskola. Vi förväntar oss att våra resultat kommer att höjas när eleverna får ett verktyg som gör det lätt att individanpassa undervisningen samt göra den ännu mer varierad med hjälp av alla verktyg som finns att tillgå. Analys Under året har vi arbetat med utvecklingen av de digitala verktygen. I Åsös fall handlar det till stor del om ipads och att lärarna och elever ska se dessa som en resurs. Alla elever i åk 8 samt åk 9 har fått en egen låneipad. Utvecklingen gick snabbt i början, men har stannat av på vissa håll och har gått snabbare framåt på andra. Många lärare har upptäckt fördelarna och lärt sig hantera verktygen, medan andra inte ger det en chans och tycker att de behöver utbildning. Vilket vi har informerat om att det finns på Medioteket mm. Under året har vi inte kunnat avsätta lika mycket tid, som tidigare på den digitala utvecklingen mycket på grund av Läslyftet, som tagit all konferenstid och detta har gjort att vi inte har haft en helhetsbild av hur det framskrider. Det framkommer dock i medarbetarsamtal att den digitala utvecklingen pågår och många, nästan alla, använder det dagligen. Skolan har också satsat på det digitala läromedlet Digilär och vi har haft dem här på infodag med hela kollegiet. Vi har insett att vi har en del att jobba med här, eftersom pedagogerna ligger på olika nivåer, men vi uppmuntrar och har även med det som ett lönekriterie. Skolans ämnesenkät våren 16 "Skolans ipads har hjälpt mig i mitt skolarbete och gjort det roligare" 1=inte alls, 5=fullt ut 1 13,9% 2 7,6% 3 14,9% 4 14,2% 5 25,3% Andel som ej svarat (åk7) 24,1% Resultat från brukarenkätens fråga om man använder digitala verktyg. 75% anser att de har möjlighet till det jämfört med stadens snitt på 55%. Vårt meritvärde har stigit våren 2016 till 257 jämfört med förra årets 247. Svårt att analysera om det har med de digitala verktygen att göra.

Sid 7 (20) Nämndmål: 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Ogiltig frånvaro i grundskolan 54 % 45 % 90 % 2016 78 % 91 % 100 % 2016 2 % 2,4 % 1 % 2016 Enhetsmål: Vi åtar oss att verka för ett jämställt lärande med ett normkritiskt förhållningssätt Uppfylls delvis Vi vill att Åsö grundskola ska genomsyras av ett jämställt lärande med ett normkritiskt förhållningssätt. Vi vill att alla elever ska gynnas med detta förhållningssätt. Analys Vi har under året fortsatt att trycka på att hela tiden ha på sig så kallade normkritiska glasögon och ifrågasätta normer och maktstrukturer. Under introdagarna vid höststarten så diskuterade alla klasser detta ämne och pratade om innehållet i vår likabehandlingsplan. Vi tog även upp vilka maktstrukturer som kan finnas i en klass och som kan leda fram till att kompisar blir utsatta. Vi vill att maktstrukturer och likabehandling behandlas som att de hör ihop. Vi ser att klimatet i korridorer och klassrum långsamt blir bättre i och med att vi alla i skolan är uppmärksamma på hur vi pratar och agerar.

Sid 8 (20) I skolans enkät "Trygghet och trivsel", ställer vi frågor utifrån diskrimineringsgrunderna. Skolans egen enkät hösten 2016. På frågan om du känner dig trygg i skolan, så ligger resultatet så gott som oförändrat hösten 2016 jfr med hösten 2015.

Sid 9 (20) Vi ställde samma fråga i vårens ämnesenkät, för att se om resultatet förändras när man har gått i skolan under nästan ett år, resp två och tre. Det vi kan se i svaren ovan att det är fler, procentuellt, som känner sig trygga, medan de som svarar nej och ibland är konstanta. Trygghetsarbetet fungerar bar och vi har en väl inarbetad modell, men det normkritiska förhållningssättet behöver utvecklas mer. Det ska hela tiden finnas i bakhuvudet vid lektionsplaneringar, genomförande och utvärderingar. Elevrådet och elevskyddsombuden måste bli mer aktiva i detta arbete, eftersom de är ögonen i klassrummet och kan bidra med viktig kunskap om hur det fungerar i klassrummen. Vi behöver också ta del av goda exempel från skolor som har jobbat mer med det normkritiska. Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 42 % 39 % 80 % 2016

Sid 10 (20) Enhetsmål: Vi åtar oss att alla elever får reflektera över sitt eget lärande. Uppfylls delvis Skolans elever ska bli medvetna om sitt eget lärande vilket i sin tur leder till högre betygsresultat. Analys Vi har under året arbetat med att skolans elever ska bli medvetna om vad som gör att de lär sig och hur deras egen arbetsinsats kan påverka lärandeögonblicken. Lärarna har haft kontinuerliga samtal med sina elever. Dessa har varit av kort feedbackkaraktär under lektionen eller lite längre samtal på klassens mentorstid. Inför utvecklingssamtalen 1 ggr/termin får eleven i uppgift att göra en självskattning. Utvecklingssamtalen är elevledda och vi tror att det gör att eleven blir mer delaktig och aktiv, när de själva leder samtalen och talar om sitt eget lärande med vårdnadshavare och mentor. I stadens brukarenkät så får vi inte så bra resultat på frågan "Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i olika ämnen". 42 jämfört med stadens 54. Vi har diskuterat varför vi inte får högre på detta, trots allt vi tycker att vi jobbar med. Men vi tror att vi inte kan bli nog tydliga och får envist arbeta vidare. I skolans egen ämnesenkät har vi en fråga till alla elever angående respektive ämne: "Jag vet vad jag behöver träna på för att bli ännu bättre i ämnexx" och "Jag vet vad jag behöver träna på för att bli bättre i ämnexx". Resultatet i den enkäten ligger högre än brukarenkätens, men det skiljer sig åt i de olika ämnena. Detta resultat har diskuterats med de enskilda lärarna och i ämnesgrupperna. Under åtagandet med arbetet med elevexempel hoppas vi även komma åt detta åtagande och höja resultatet i brukarenkäten. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet.

Sid 11 (20) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 51 % 80 % 2016 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin. 2016-01-01 2016-12-31 Enhetsmål: Vi åtar oss att ge alla elever möjlighet att ta del av Stockholms kulturutbud under sina tre år på Åsö grundskola Uppfylls helt Vi vill att eleverna ska få upp ögonen för vad deras stad har att erbjuda och på egen hand börja utnyttja stadens hela utbud. Vi vill inspirera eleverna att själva göra val och bli verksamma inom kulturen på olika sätt. Analys Under året har vi pratat mycket om hur vi ska kunna ge eleverna fler upplevelser och alla lärarna har blivit uppmanade att aktivt söka sig utanför skolan för att ta del av stadens utbud av kultur och andra upplevelser som bjuds. Kan tex vara kyrkor, vetenskapens hus, Skansen, arkitektur mm. Varje vecka på arbetslagskonferenserna tar man upp vilka utflykter och besök, som är planerade och genomförda. Pedagogerna har bjudit in olika teatergrupper till skolan för att spela i klassrummen, exempelvis "Om det var krig i Norden", som har varit mycket dagsaktuell och uppskattad. Vi har också samarbetat med Boulevardteatern med ett Skapande skola projekt om William Shakespeare. Vi samarbetar med Läsning pågår och bjuder varje år in en författare till åk 8. Lärarna i svenska förarbetar detta besök, för att det ska ge mer. Vår förberedelseklass (12 elever) jobbade under en dag med en skådespelare på Boulevardteatern och fick för första gången (i många fall) komma in på en teater och prova på att jobba med drama. De har även under hösten tagit del av de extra pengar som erbjöds från Skapande skola och varit på olika dans och teaterföreställningar. I Brukarenkätens resultat låg vi på 51% jfr med stadens 54%. Vi är nöjda med det, men

Sid 12 (20) hoppas att det under våren kommer att hamna högre, med anledning av de insatser vi har gjort. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel ekologiska livsmedel 35 % 25 % 35 % 2016 Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterat 1 Sorterar 2016 Enhetsmål: Vi åtar oss att utveckla arbetet med en hållbar livsmiljö Uppfylls delvis Vi vill att våra elever får ett miljöperspektiv och en vilja att ta ansvar för den miljö de själva kan påverka. Vi vill att vår undervisning ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Analys Vårt arbete med återvinning har ökat avsevärt sedan vi kunde ta i bruk vårt nya skolkök. I dagsläget återvinns allt utom plast och alla matrester mals ner och skickas till återvinningsstation. Vi inledde under hösten arbetet med projektet Matsvinn. Eleverna fick komma med förslag på hur vi ska minska svinnet och elevrådet har bildat en matgrupp tillsammans med vår kökschef. Köket har genomfört vägningar och vi har sett att det inte alls slängs lika mycket

Sid 13 (20) längre. Mycket beror också på att kvalitén på maten har förbättrats genom att vi har fått ett eget kök. Vi behöver utveckla hur man i sitt ämne ska se till att miljöperspektivet blir ett naturligt inslag i i undervisningen. Vi vill att eleverna ska ta ansvar för miljön i sin närhet, men även tänka stort och globalt. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Sjukfrånvaro 6,2 % tas fram av nämnde n VB 2016 Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för

Sid 14 (20) varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Vi åtar oss att utveckla arbetet som en attraktiv arbetsplats Uppfylls helt Åsö grundskola ska vara en attraktiv arbetsplats med god arbetsmiljö och en främjande stämning. Analys Vi har under ået jobba med att få igång en bra samverkansgrupp och har även på APT följt upp hur man upplever skolans fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Resultaten har vi sedan arbetat med i smågrupper på APT. SVG har också efter många byten bildat en ny grupp, som vill jobba med samarbete och utveckling. Vi har rekryterat ny personal och de har varit mycket intresserade av att jobba här efter att de varit på intervju och besök på skolan. De har känt att det finns en bra stämning i kollegiet. Vi fortsätter vårt arbete med följande hälsofrämjande aktiviteter: -friskvårdstimma på schemat, om arbete tillåter, samt möjlighet att få en friskvårdspeng vid köp av träningskort -möjlighet att boka massage varannan vecka. Vår massör finns på plats en dag varannan vecka. -tredje radenkort på Dramaten -vi har alltid fika vid olika typer av schemabrytande aktiviteter, såsom öppet hus, samtalsdagar mm. Allt för att visa personalen vår uppskattning och ge extra energi att orka fortsätta. -firande av Våffeldagen, semlor, kanelbullar-gemensamma aktiviteter med middag ca två ggr/läsår-julklapp och sommarbok

Sid 15 (20) Enhetsmål: Vi åtar oss att utveckla modellen med reflekterande samtal i kollegiet Uppfylls helt Att få tid till att reflektera kring pedagogiska frågor och samtidigt ge varandra ett kollegialt lärande Analys Vi genomförde under hösten 2015 och våren 2016 reflekterande samtal i smågrupper med alla pedagoger. Detta var mycket uppskattat, eftersom man annars känner att man inte har tid att sitta ner och reflektera tillsammans. Hösten 2016 har vi istället för dessa samtal inlett arbetet med Läslyftet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. 2015-01-01 2016-12-31

Sid 16 (20) Enhetsmål: Vi åtar oss att se till att alla elever och all personal känner till och agerar utifrån skolans värdegrund och likabehandlingsplan Uppfylls delvis Plan mot diskriminering och kränkande behandling ska utvecklas så att det framgår hur all personal främjar likabehandling i sitt dagliga arbete. Det ska även framgå hur vi arbetar förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling samt hur vi arbetar när diskriminering eller kränkande behandling har inträffat. Personal har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Analys I skolans egen enkät kan vi tydligt se hur vårt arbete fungerar bland eleverna. Fråga 22 visar att det är 9 elever som inte har någon kompis. Dessa kan vi hitta i klassenkäten och i de allra flesta fall så vet lärarna vilka de är och jobbar med dessa elever. I skolans egen enkät kan vi tydligt se hur vårt arbete fungerar bland eleverna. Vi har diskuterat vad vet inte kan stå för, men kommit fram till att de elever som har svarat så är det som inte har varit utsatta för något.

Sid 17 (20)

Sid 18 (20) Uppföljning av ekonomi och särskilda satsningar Särskilda satsningar Uppföljning av driftbudget Investeringar Medel för lokaländamål Övrigt Socioekonomiska medel samt Elevhälsan Elevhälsan skall enligt skollagen stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. Huvudsakligen stärka elevernas kunskapsutveckling genom att stödja skolans personal i arbetet med att förebygga och stödja elever i behov extra anpassningar och särskilt stöd pedagogiskt, socialt, informativt och medicinskt.

Sid 19 (20) Inom elevhälsans resurser finns utrymme för att stödja både elever och personal i det vardagliga arbetet. Elever kan under en tid erbjudas enskild undervisning eller i mindre grupp. Pedagoger kan få handledning kring någon specifik situation. På gruppnivå ansvarar skolans specialpedagoger för elevvården tillsammans med arbetslagen utifrån ett fastställt protokoll. På organisationsplan har elevhälsan återkommande strategiska möten där vi tittar på skolan som helhet. Vilka behov och svårigheter behöver vi ta hänsyn till? Med start i februari startade skolan en förberedelseklass och i och med det har vi anställt extra personal till den gruppen. Nytt: Inför läsåret 2016-2017 identifierade vi ett behov av stöd för att få tillbaka sk hemmasittare till skolan och ett stöd till elever som riskerade att bli hemmasittare. Eleverna består bland annat av personer med AST-diagnos, svår social fob och en elev som blivit svårt misshandlad och inte vågar röra sig fritt utanför hemmet. I augusti 2017 anställdes en ny resurslärare i svenska och engelska med uppdrag att fokusera på dessa elever för att hitta lösningar att få dom att komma till och gå i skolan. Denna pedagog har gjort hembesök, bjudit in till möten och planering på individnivå. Vi är mycket nöjda med detta resultat då vi i dagsläget har alla elever utom en i skolan. De flesta går inte i klass över huvud taget utan har all undervisning på avskild plats med denna resurslärare. Specialläraren i matematik har fortsatt sitt strukturerade arbete med att identifiera alla 175 nya elevers matematikkunskaper vid starten av åk 7 och organisera olika typer av matematikundervisning i samarbete med skolans matematiklärare och resurslärare. Specialläraren i matematik arbetar tillsammans med försteläraren i matematik med matematikutvecklingen på hela skolan och har till hösten 2017 sökt FOU-projektpengar med frågeställningen: Hur arbetar vi för att jämna ut elevernas kunskapsskillnader i matematik från årskurs 7? Ett mål är att elevens val nästa läsår ska erbjuda minst tre olika typer av matematikkurser som sträcker sig från basal nivå till vetenskapsnivå. Vi vill att alla matematiklärare ansvarar för skolans 500 elever utifrån ett kunskapsperspektiv. Hur kan vi organisera och gruppera dessa elever så att de får bästa möjliga undervisning som de behöver? För att öka kompetensen ytterligare har skolans resurslärare i matematik beviljats lärarlyftet och går nu på speciallärarutbildningen med 1½ dags ledigt per vecka. Det specialpedagogiska målet är att fortsatt utveckla och öka den allmänna kompetensen i hela kollegiet kring att bedriva en undervisning som kan möta så många olika elever som möjligt i klassrummet. Det som är bra för en elev med AST eller ADHD är inte dåligt för en elev som inte har det! FBK: Vi har samarbetat med Lugnets skola för att erbjuda våra FBK-elever praktik och tid med eleverna på de lägre stadierna. Syftet har varit att stärka deras svenska språkutveckling och att de ska lära sig mer om svenska skolan och fritidsverksamheten. Detta har fungerat mycket bra och uppskattat av alla inblandade.

Sid 20 (20) Vi har också startat ett kollegialt samarbete och lärande kring SVA-undervisningen då vi på Åsö bjuder in SVA-lärare i område 6 till erfarenhetsutbyte en gång per termin. Det har varit mycket uppskattat och bidragit till ökad kunskap och idéer om utveckling. Mentor Sverige är en viktig samarbetspartner på Åsö som kommer på föräldramötet i åk 7 och går ut till alla våra elever och presenterar sig. I dagsläget har vi ca 20 elever som har en mentor på fritiden som de fått genom Mentor Sverige. Synpunkter och klagomål Rutiner för hantering av synpunkter och klagomål Tillämpning Vi svarar på mail inom 48 timmar och har all kontaktinformation på vår hemsida. Dessa rutiner ska vara styrande för skolans hantering av klagomål och synpunkter från elever och vårdnadshavare, allmänhet, samarbetspartners och andra aktörer och som avser skolans verksamhet riktad till såväl egen regi som fristående verksamhet. Bemötande och syfte Medborgare och brukare som på olika sätt hör av sig till skolan med synpunkter och klagomål ska bemötas på ett sätt som kännetecknas av serviceanda, vilket innebär att bemötandet ska utmärkas av vänlighet, korrekt information, begriplighet och likvärdighet. De som lämnar synpunkter och klagomål ska känna sig trygga med att förvaltningen säkerställer att fel och brister rättas till. De lämnade synpunkterna och klagomålen ska bidra till skolans kvalitetsoch förbättringsarbete och ingå i kvalitetssystemet. Övrigt