Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling! Barrdalens enhet Barrskogen och Djupedals förskolor 2018-2019 En plan för hur vi motverkar kränkningar samt arbetar för barns lika rättigheter och lika möjligheter i vår verksamhet. Förskolechef, Andrea Skoglund och specialpedagog, Nina Holmberg 1
Bakgrund Barrdalens enhet består av två förskolor, Barrskogen med fem avdelningar uppdelat på två 1-3 års avdelningar samt tre 3-5 års avdelningar. På Barrskogens förskola är vi ca. 85 barn. Djupedal har sex avdelningar uppdelat på två 1-3 års avdelningar och fyra 3-5 års avdelningar. På Djupedals förskola är vi ca. 108 barn. Tillsammans bildar båda förskolorna Barrdalens enhet. Barrdalens enhet leds av Andrea Skoglund som förskolechef i samarbete med enhetens pedagogista Lotta Toveby. Enheten har tre utvecklingsgrupper som en kvalitetssäkring mot skollagen och Lpfö 98/16. En av utvecklingsgrupperna är vår Likabehandlingsgrupp. Vi träffas kontinuerligt under året och en pedagog från varje avdelning representerar sitt team för att lära av och med varandra. Pedagogerna har också till uppgift att inspirera, utveckla arbetet och göra varje pedagog i sitt arbetslag till bärare av processen och bärare av diskrimineringsglasögon i det vardagsnära arbetet med barnen. Likabehandlingsgruppens lärande leds av enhetens förskolechef, Andrea Skoglund och en av kommunens specialpedagoger, Nina Holmberg i år är inriktningen att fördjupa förståelsen av hur vår årliga plan ska kopplas till pedagogisk dokumentationer, utvärderingar och riktade kartläggningar för att säkerställa ett förebyggande och främjande arbete. Syftet med att arbeta mot kränkande behandling och diskriminering Arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier regleras i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:567). Varje förskola och familjedaghem ska ha ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Arbetet ska bestå av förebyggande åtgärder och främjande aktiviteter för att barnen inte ska bli utsatta för kränkningar, diskriminering eller trakasserier. Om personalen ändå får reda på att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkningar, diskriminering eller trakasserier så är personalen skyldiga att anmäla det till förskolechefen. Förskolechefen är sedan skyldig att utreda vad som hänt samt sätta in eventuella åtgärder för att det inte ska hända igen. Förskolechef vidarebefordrar i sin tur anmälan till huvudman. Vanliga begrepp Diskriminering: Diskriminering innebär att någon vuxen missgynnar eller behandlar ett barn sämre än något annat barn. Diskrimineringen ska vara kopplad till någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier: Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och andra barn kan utsätta ett barn för trakasserier. 2
Sexuella trakasserier: Sexuella trakasserier är kränkande behandling av sexuell natur. Både personal och andra barn kan utsätta ett barn för sexuella trakasserier. Kränkande behandling: Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan exempelvis vara slag, knuffar, elaka kommentarer eller utfrysning. Både personal och andra barn kan utsätta ett barn för kränkande behandling. För att något ska vara kränkande behandling enligt skollagen måste det ha en annan koppling till förskolans/ familjedaghemmets verksamhet. Mobbning: Ordet mobbning finns inte med i skollagen eller diskrimineringslagen men det betyder att ett barn blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av en eller flera personer vid flera olika tillfällen. Främjande arbete: Grunden för främjande arbete utgår från förskolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar. Främjande arbete är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla barn och pedagoger, där alla barn har maximala möjligheter att lära och utvecklas. Syftet är att barn och pedagoger både i ord och handling ska visa respekt för allas lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det främjande arbetet pågår alltid och utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt, gäller alla och sker kontinuerligt. Förebyggande arbete: Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Som grund för arbetet ligger regelbundna kartläggningar av de risker för sådant som finns i den egna verksamheten. Målet är att genomföra förebyggande insatser med utgångspunkt i den egna verksamhetens identifierade styrkor och svagheter. Det förebyggande arbetet är en del av förskolans systematiska kvalitetsarbete och ska involvera alla. Vad betyder det att arbeta med likabehandling? Att barnen ska kunna delta i verksamheten på lika villkor. Att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att vi kartlägger verksamheten. Blir barn kränkta? Vad hindrar lika möjligheter och lika rättigheter? Att kritiskt granska normer och värderingar. Det går ofta att koppla uppkomsten av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling till rådande normer. Normer som finns både i samhället i stort men också de som finns på just vår förskola. Att arbeta med att ifrågasätta och synliggöra normer är att arbeta med att främja barns lika möjligheter och rättigheter. Då barnen i juridisk be märkelse inte kan dömas för diskriminering så blir det viktigast i förskolan det pedagogerna gör eller inte gör! Vårt gemensamma mål 3
Vårt gemensamma mål för det dagliga arbetet är att verksamheten erbjuder en miljö där alla barn och vårdnadshavare ges lika möjligheter och lika rättigheter och som tydligt tar avstånd mot all form av kränkningar. Vår bärande helhetsidé Rötter och vingar, en lärande enhet, markerar förskolans inställning och visar på det övergripande målet för vårt lika behandlingsarbete. Barrskogen och Djupedals förskolors gemensamma förhållningssätt Enheten grundar sina tankar inom det salutogena förhållningssättet som betyder hälsans ursprung, ett möjligheternas förhållningssätt. Det vill säga att utifrån Antonovskys tankar om KASAM, göra sammanhanget meningsfullt, begripligt och hanterbart lägga tonvikt på friskfaktorer och det positiva snarare än att fokusera på riskfaktorer. KASAM, En tillit till sin förmåga att identifiera inre och yttre resurser, använda dem om och om igen på ett hälsofrämjande sätt. Ett sätt att se på livet som sammanhängande, begripligt, hanterbart och meningsfullt. Ett sätt att tänka vara, handla och bemöta andra människor. Begriplighet, alltså känslan av att det som händer i världen, både inom och utanför individen, är begripligt, strukturerat och går att förutse. Hanterbarhet, vilket här innebär att de resurser som de händelser som sker i omgivningen kräver finns tillgängliga. Meningsfullhet, i livet, vilket man upplever om det känns som de utmaningar man möter är värda att engagera sig i. I Barrdalens enhet ska inga barn bli utsatta för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier av personalen eller andra barn. Inget barn ska missgynnas eller behandlas illa på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Inget barn ska heller utsättas för annan kränkande behandling som exempelvis slag, knuffar, elaka kommentarer eller utfrysning. I vår plan, i samarbete med vår Likabehandlingsgrupp har vi sammanfört planen mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och planen mot kränkande behandling enligt skollagen. Vår plan är medvetet utformad så att fler mål under året kan nås och syftar till en löpande likabehandlingsprocess. Det årliga arbetet fokuserar på mål hämtade och kopplade till pedagogisk dokumentation, utvärderingar och riktade kartläggningar. Ett kartläggningsområde bestäms utifrån något som pedagogerna hör barnen uttrycka, information/iakttagelser från föräldrar och specialpedagog eller observationer och erfarenheter som pedagogerna upplevt. När det kommit till vår kännedom att ett barn blivit kränkt eller orättvist behandlat tar den riktade kartläggningen vid. Det betyder att vi tittar på om det finns ett samband med någon av de olika diskrimineringsgrunderna. Är det enskilda fallet en del av ett större sammanhang? Vi tänker att kränkningar sällan uppstår som enskilda företeelser utan kan vara ett resultat av normskapande processer som pågår i verksamheten. Åtgärder formuleras och sätts in. När det har kommit till vår kännedom att ett barn har blivit kränkt görs den vidare kartläggningen parallellt med att samtal förs. Alla kränkningar ska uppmärksammas och ageras på direkt. Den riktade kartläggningen hjälper oss att förstå var och om verksamheten bidrar till kränkningar och trakasserier. 4
Vi har också öppnat upp för möjligheten till olika mål på samma förskola då kartläggningen kan visa på skillnader mellan avdelningarna. Vår tanke är att likabehandlingsarbetet på så sätt blir nära, förankrat och konkret. Barns inflytande Vårt likabehandlingsarbete har tagits tillvara genom intervjuer, dialoger, möten, observationer, dokumentation i form av fotografier, videoinspelningar samt saker och ting som barnen har arbetat med och skapat samt att lyssna in barnens ideér och tankar. Det här i samverkan och vägledning av pedagoger. Vårdnadshavarens delaktighet Alla pedagoger i Barrdalens enhet ska upplysa vårdnadshavare om vårt likabehandlingsarbete och berätta om vad och hur vi arbetar i vår likabehandlingsgupp. Det är många avdelningar som har lyft likabehandlingsarbetet under bland annat vårdnadshavarmöten och introduktioner. Det har lett till många gemensamma reflektioner och diskussioner mellan pedagoger och vårdnadshavare. Vi i Barrdalen strävar efter att skapa så goda möten som möjligt tillsammans med hela familjen. Utvärdering av föregående års arbete mot kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Pedagogerna har genom observationer och reflektioner lagt märke till att barnen både kan kränka varandra, diskriminera, trakassera och till och med sexuellt trakassera varandra. De slutsatser vi kommit fram till, som gynnar barnen är, att när pedagogerna arbetar med förebyggande och främjande arbete, minskar kränkande behandling, diskriminering, trakasserier samt sexuella trakasserier. Det absolut viktigaste är att alla pedagoger är närvarande och härvarande för att hjälpa barnen i situationer som kan uppstå under dagen på förskolan. Vi ser oss som viktiga förebilder i förskolan och det är viktigt att alla pedagoger, barn och vårdnadshavare får mer kunskap om hur vi på bästa sätt kan handleda våra yngsta världsmedborgare i en demokratisk anda. Hur ser vi till att det blir gjort? Vi kompetensutvecklar och kvalitetssäkrar verksamheten kontinuerligt under året. Det gör vi bland annat genom vår likabehandlingsgrupp som träffas regelbundet under hela året för att fördjupa och utveckla vårt likabehandlingsarbete. Representanterna i gruppen ansvarar för att driva och förankra arbetet på sin avdelning. Den gemensamma delen i likabehandlingsplanen syftar till att öka likvärdigheten bland våra förskolor samt höja kompetensen på likabehandlingsarbetet i vardagsarbetet. Kompetensutvecklande insatser kan vara föreläsningar på APT, arbetsuppgifter utdelade under likabehandlingsgruppen och litteraturläsning, vår årsbok är Om värden och omvärlden (Colliander, Stråhle, Wehner-Godée, 2014). I år 5
har vi fokus på att fördjupa vårt främjande och förebyggande arbete samt hur vi kartlägger med diskrimineringsglasögonen på. Vi har en inspirationsmall (sista sidan). Utgångspunkten för denna mall är; vad fyller vi dagarna med för att arbeta främjande och förebyggande mot läroplanen och diskrimineringsgrunderna? Slutsatser och analys Genom vår Likabehandlingsgrupp kan jag se en tydlig förbättring i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Exempelvis har vi reflekterat över olika situationer med olika professioner och perspektiv, så som ur en förskolechefs, specialpedagog, pedagogista, förskollärare och ur en barnskötaren perspektiv. Det blir tydligt att våra egna habitués blir avgörande i vårt handlande med barn, varandra och med vårdnadshavare. Därför är det viktigt att vi i Barrdalens enhet strävar mot att hålla oss till våra gemensamma mål och förhållningssätt. Det kan vi göra genom att ständigt vara i reflektionens domän för att minska riskerna för övertramp i det dagliga arbetet tillsammans med barnen, vårdnadshavare och pedagoger. Jag kan se en tydlig progression i förståelsen hos oss alla som är delaktiga i just Likabehandlingsgruppen. En tydlig indikation på när det fungerar som bäst på avdelningarna är när pedagogerna är engagerade, medutforskande och närvarande/härvarande med barnen, samtidigt som vi arbetar med double loop learning, denna form av lärande kommer att gå djupare in i orsaken till problemet och feedback används för att titta på tidigare handlingar. Vad gick bra och vad ska förbättras (Argyris)? Får vi en bredare och mer verksam verksamhet. När fokus riktas mot den vuxnes behov hamnar vi oftast i en single loop learning, denna form av lärande syftar till att lösa de ökande förändringarna och problemen som har stigit som en följd av detta. Detta ignorerar emellertid den verkliga orsaken till problemet (Argyris). Följande åtgärder ska vidtas: Närvarande/härvarande pedagoger. Vårdnadshavarens insyn och kunskap i vårt gemensamma arbete. Observationer och kartläggningar. Främjande och förebyggande verksamhet. Lokala förändringar. Inkluderande förhållningssätt. Alla avdelningar har sina egna lokala arbetsplaner som ett arbetsverktyg och som analyseras och följs upp kontinuerligt. Resultat och analys av kartläggningen Avdelningarnas kartläggningar har synliggjort olika områden som ibland kan vara mindre gynnsamma för barnen så som tambursituationer, utomhusmiljön, övergångar och hantering av konflikter. Då vi har kartlagt att det finns risker för kränkningar när vi vistas på våra gårdar, väljer vi att fortsätta fokusera på vår utomhusmiljö med fokus på pedagogernas delaktighet utomhus. En slutsats vi kommit fram till är att det blir färre eller obefintligt med konflikter när pedagogerna är delaktiga i barns lek/utforskande utomhus. Till skillnad när pedagogerna och vikarier 6
övervakar barnen uppstår det ofta konflikter där det ofta kan bli fel barn som får tillrättavisningar. Det som pedagogerna uppmärksammat som ett problem är gårdens utformning, samt att gården är så stor att det ibland är svårt att ha full uppsikt på alla barn, då de är rörliga på den stora ytan. Alla pedagoger måste prata och reflektera med barnen på individ och gruppnivå för att belysa hur vi på bästa möjliga sätt kan bemöta barnen ute på gården. Det största fokus kommer att ligga på pedagogernas positioner, engagemang och delaktighet i barnens lek och utforskande. När det gäller att organisera inför övergångar och tambursituationer måste fokus vara på barnens bästa förutsättningar till att lyckas (KASAM). Pedagogerna behöver också organisera sig vid utgång så att en pedagog går ut med de första barnen och tar emot barn allt eftersom de blir klara. Vid övergångar kan det behövas tydligare kommunikation med barnen via pedagogiska relationer eller i vissa fall bildstöd. Vårt förebyggande och främjande arbete blir att fokusera på våra lärmiljöer utomhus, övergångar och tambursituationer. Hur kan vi på bästa sätt skapa oemotståndliga lärmiljöer där barn kan mötas i en demokratisk miljö. Vi har åldersindelade grupper inomhus men så fort vi kommer ut så har vi en grupp på 100 barn i åldrarna 1-5 år, en för alla, alla för en. Det vill säga att alla barn är allas barn speciellt ute på gården. Vi kommer fortsätta vårt arbete via Likabehandlingsgruppen där vi delar och lär. Rutiner vid misstanke om kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier Om du misstänker att något barn är utsatt för kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier så ska du kontakta någon personal på förskolan eller familjedaghemmet. All personal har skyldighet att anmäla misstänkta kränkningar, diskriminering och trakasserier till förskolechefen. Förskolechefen är skyldig att anmäla misstanken till huvudmannen (ansvarig nämnd i Härryda kommun). Förskolechefen och personalen är sedan skyldiga att utreda de misstänkta kränkningarna, diskrimineringen eller trakasserierna. Om utredningen visar att ett barn är eller har blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering så är förskolechefen tillsammans med personalen skyldiga att göra något för att det inte ska hända igen. Vid kännedom om kränkningar mot ett enskilt barn: Våra kartläggningar hjälper oss att se på vår verksamhet i stort men tyvärr kan också kränkningar ske mot enskilda barn. Så fort det kommer till vår kännedom att ett barn känner sig kränkt av ett annat barn gör pedagogen följande: 1. Talar enskilt med det utsatta barnet, antecknar och är noga med detaljerna! Erbjuder barnet det stöd det behöver. 2. Samtalar enskilt med det eller de barn som utsatts. Utgår från den utsattes berättelse. Är allvarlig i sitt uttryck och betonar att kränkningarna måste upphöra direkt. Berättar om nästa steg. Dokumenterar. 7
3. Återkopplar till föräldrarna inom 24 timmar. Berättar vad som har hänt och vad förskolans nästa steg är. 4. Alla pedagoger informeras samt förskolechef (förskolechefen anmäler i sin tur till huvudmannen). 5. Uppföljning sker veckan efter, en och en med alla inblandade. Börjar med det utsatta barnet. Dokumenterar. 6. Återkopplar till föräldrarna. 7. Fortsätter uppföljningen ett par månader. Dokumenterar. Uppföljningen gäller även arbetslaget! Pedagogen datummärker alltid dokumentationen och antecknar vem som är ansvarig för åtgärderna. Om barnet skulle bli kränkt av personal på förskolan sker följande: 1.Händelsen anmäls direkt till förskolechefen. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Förskolechefen utreder och tecknar åtgärder. 4. Förskolechefen anmäler till huvudman. 5. Förskolechefen följer upp ärendet med barnet och hans/hennes vårdnadshavare. 6. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om hur relationen med det berörda barnet fungerar. 7. Om åtgärderna inte är tillräckliga kontaktas verksamhetschefen för hjälp och stöd i det fortsatta arbetet. Mall för Barrskogen och Djupedals förskolors likabehandlingsprocess En process där verksamheten kartläggs och som mynnar ut i mål och åtgärder för barns lika möjligheter och lika rättigheter. UTVÄRDERING (av det föregående arbetet) Ange det mål som utvärderas. Vilka resultat har vi nått? Hur vet vi det, syns det i barnen? Analysera (kvalificerade gissningar) varför det gick som det gick. KARTLÄGGNING (underlag för det nya arbetet) Vad ska vi titta på? När, hur och vem ska göra det? Hur får vi med barnen och föräldrarna? Vilka metoder ska vi använda? När går vi igenom resultatet? 8
ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN Vad visade kartläggningen? Vilka slutsatser drar vi av resultatet? MÅL Formulera målet som det ska se ut när det är uppnått, tänk lika möjligheter, lika rättigheter. Det ska härledas till kartläggningen eller utvärderingen. Målet ska vara konkret och utvärderingsbart. ÅTGÄRDER Åtgärderna ska vara direkt kopplade till målet. Motivera respektive åtgärd. Hur ska de utföras och när? Hur får vi med barnen? Vem/ vilka är ansvariga? UPPFÖLJNING När följer vi upp åtgärderna? Vem/vilka ansvarar? Vad visade uppföljningen? Vad visar barnen oss? Utgå från en pedagogisk dokumentation. Förskola: Datum: 9