DRUVOR Sven Jonasson Kurs KK0182 - HT 2006 - GU 1 2 1
Druvor Synonymer Karakteristik Egenskaper (avkastning, tålighet, mm) Smakkaraktär Klimatkrav Krav på markegenskaper Geografisk förekomst Härkomst - Släktskap med andra druvor 3 Rött vin röd / blå / svart druva Vitt vin vit / grön druva Olika färg på olika språk 4 2
Vilka druvor är viktiga och varför? Beror på perspektiv Kvantitet Kvalitet Tradition Trend Lokalt Globalt och smakpreferenser 5 6 3
CLASSIC VINIFERA VARIETIES AND SYNONYMS (14 major grapes, their synonyms and relatives ) From Winegrape glossary (WGG) [A] Arbst - Aubaine - Auvernat - Auvernat Noir [B] Balsamina - Beaunois - Bigney - Black St. Peter - Blanc Doux - Blauburgunder - Blauer Burgunder - Blauer Klevner - Boal - Bordo - Bouchet - Bouchy - Breton [C] Cabernet Franc - Cabernet Sauvignon - Carmenet - Chardonnay - Chenin Blanc - Chevrier - Chiavennasca - Columbier - Coraillod - Crabutet Noir - Crljenak - Cygne Blanc [E] Epinette Blanche [F] Feinburgunder [G] Gentil Rose Aromatique - Gewürztraminer - Green Grape - Gros Bouchet [H] Hunter (River) Riesling [J] (Johannisberg) Riesling [L] Little Black Joes [M] Malaga - Medoc Noir - Merlot - Morillon - Muscat - Muscat Blanc à Petit Grains - Muskat-Sylvaner [N] Nebbiolo - Noirien [O] Orange Muscat [P] Petit Cabernet - Petite Sainte-Marie - Petite Vidure - Picutener - Pugnet - Pineau de la Loire - Pinot Blanco - Pinot Chardonnay - Pinot Droit - Pinot Gouges - Pinot Musigny - Pinot Nero - Pinot Noir [R] Red Traminer - Rheinriesling - Rhine Riesling - Riesling - Riesling Renano [S] Sauvignon Blanc - Sauvignon Gris - Sauvignon Noir - Sauvignon Jaune - Sauvignon Rose - Schwartz Klevner - Scyras - Semillion - Semmilon - Sémillon - Shiraz - Spanna - Spatburgunder - Spätburgunder - Steen - Syrah [T] Traminer Musque - Traminer Rot [U] Uva Francese [V] Veron - Vert Dore - Vidure [W] White Pinot - Weisser Clevner - Weisser Riesling - White Riesling [Z] Zinfandel 7 Viktiga druvor klassiska Från Winegrape glossary (WGG) Chardonnay Sauvignon Blanc Riesling Gewürztraminer Semillon Chenin Blanc / Steen Muscat Cabernet Sauvignon Cabernet Franc Merlot Pinot Noir Syrah Nebbiolo Zinfandel 8 4
Viktiga druvor subjektiva tillägg Chardonnay Sauvignon Blanc Riesling Gewürztraminer Semillon Chenin Blanc / Steen Muscat Pinot Gris Pinot Blanc Cabernet Sauvignon Cabernet Franc Merlot Pinot Noir Syrah Grenache Tempranillo Sangiovese Nebbiolo Zinfandel (Summa 19 st) 9 Lokala / mindre / speciella druvor Carmenère Gamay Malbec Petit Verdot Pinotage Tannat Bordeaux -> Chile Beaujolais Bordeaux -> Argentina Bordeaux -> Australien Sydafrika Madiran -> Uruguay Fendant (Chasselas, Gutedel) Schweiz Furmint Ungern (Tokaj) Grüner Veltliner Österrike Viognier Rhône (Condrieu + Château Grillet) -> världen etc. 10 5
Korsningar mest kända (?) Pinotage (Pinot Noir x Cinsault, 1925) Müller-Thurgau (1882) - ursprung antogs vara Riesling x Silvaner, men detta stämmer inte 11 Viktiga druvor land för land Spanien: Tempranillo, Garnacha Tinta (Grenache), Mazuelo (Carignan),... Viura/Macabeo, Parellada, Xarel-lo, Albariño,... Portugal: Touriga Nacional, Touriga Frances (Periquita), Tinta Cão, Tinta Barroca, Tinta Roriz (Tempranillo), Tinta Amarela, Bastardo, Tinta Francisca, Albarinho,... Italien: Sangiovese, Nebbiolo, Barbera, Dolcetto, Corvina, Rondinella, Molinara, Negroamaro, Primitivo, Cabernet Sauvignon, Merlot, Syrah, Garganega, Verdicchio, Trebbiano, Malvasia,... 12 6
13 Viktiga druvor Albariño Chardonnay * Chenin Blanc / Steen * Furmint Gewürztraminer * Grüner Veltliner Muscat * Marsanne Müller-Thurgau Pinot Blanc Pinot Gris Riesling * Roussanne Sauvignon Blanc * Semillon * Sylvaner Trebbiano / Ugni blanc Viognier Viura / Macabeo Gröna: Listas av systembolaget *: De 14 klassiska druvorna enligt WGG Barbera Cabernet Franc * Cabernet Sauvignon * Carignan Carmenère Corvina Dolcetto Gamay Grenache Malbec Merlot * Nebbiolo * Pinot Noir * Pinotage Primitivo Sangiovese Syrah * Tannat Tempranillo Touriga Nacional Zinfandel * (Summa 40 st) 14 7
Rangordning efter odlad areal Denna statistik omfattar ca 3 860 000 ha totalt, major grapes 910 000 ha 15 16 8
Eftersom källa och årtal saknas måste dessa värden anses vara mycket ungefärliga Informationen skall uppdateras snarast möjligt! Summa 5 636 500 ha 17 (statistik från FAO) 10 % alkohol => ca 0.979 kg/l, 15 % alkohol => ca 0.968 kg/l 18 9
Viktiga druvor (i bokstavsordning och med arealrangordning angiven) Albariño (?) Chardonnay (delad 8:e) * Chenin Blanc / Steen (18) * Furmint (?) Gewürztraminer (delad 64:e) * Grüner Veltliner (47) Marsanne (?) Muscat (21 och 23 => delad 12:e) * Müller-Thurgau (delad 23:e) Pinot Gris (delad 50:e) Pinot Blanc (delad 48:e) Riesling (delad 15:e) * Roussanne (?) Sauvignon Blanc (delad 23:e) * Semillon (35) * Sylvaner (57) Trebbiano / Ugni blanc (5) Viognier (?) Viura / Macabeo (22) Barbera (?) Cabernet Franc (27) * Cabernet Sauvignon (delad 8:e) * Carignan (3) Carmenère (?) Corvina (?) Dolcetto (?) Gamay (delad 28:e) Grenache (4) Malbec (46) Merlot (6) * Nebbiolo (?) * Pinot Noir (delad 15:e) * Pinotage (?) Primitivo (delad 48:e) Sangiovese (11) Syrah (12) * Tannat (?) Tempranillo (delad 8:e) Touriga Nacional (?) Zinfandel (41) * (Summa 40 st) 19 Försäljning av varietal wines i USA White Zinfandel: blush wine - ljust rosévin från Zinfandel Källa: Winebusiness.com 20 10
Försäljning av varietal wines i USA Källa: Winebusiness.com 21 Mycket lokala eller speciella druvor Romoratin mycket lokal grön druva AOC Cour-Cheverny (41 ha, ca 2000 hl) innehåller bara denna druva Totalt ca 90 ha Ursprung: Pinot x Gouais blanc Rondo Korsning 1964 Köldtålig mm 22 11
Druvor - Namngivning Beskrivande namn (Sauvignon Blanc, Grosse Vidure = CF, Petite Vidure = CS) Härkomst (Traminer från Tramin/Termeno i Sydtyrolen, Rhine Riesling, Alicante, Blauer Portugieser, Trollinger) Namn från den som introducerat druvan (Breton = CF) Namn från den som tagit fram druvan (Zweigelt, Scheurebe) Uppkallad efter annan känd person (Dornfelder, Kerner) Kombination av ursprungsdruvor vid korsning (Rieslaner, Alicante Bouschet ) 23 Klimat och druva 24 12
Temperaturomvandling o F = 1,8 o C+ 32 o C = 5/9 ( o F - 32) 55 o F = 12,8 o C 59 o F = 15,0 o C 63 o F = 17,2 o C 25 Druvor - klimatsorterade (från svalare till varmare klimat) Müller-Thurgau Pinot Gris Gewurztraminer Riesling Chardonnay Sauvignon Blanc Semillon Viognier Pinot Noir Cabernet Franc Tempranillo Dolcetto Merlot Malbec Syrah Cabernet Sauvignon Sangiovese Grenache Carignane Zinfandel Nebbiolo 26 13
27 Vad är en druvsort? När man studerar litteraturen slås man av hur olika författare och forskare (ampelografer, mikrobiologer m fl) gör mycket skilda bedömningar om en viss druva är en helt egen sort eller enbart är en klonal variant. De flesta tycks vara överens om att det finns en stor mängd olika kloner av Pinot Noir, med ganska stora skillnader i egenskaper. Några tycks anse att Pinot Noir, Pinot Gris och Pinot Blanc egentligen är variationer (med olika färg på skalet) av samma druva. Motsvarande gäller Traminer och Gewürztraminer som några anser vara olika druvsorter, medan andra anser vara varianter av samma druva. Det tycks således inte finnas någon konsensus om vad för kriterier som skall uppfyllas för att man skall anse att det är olika druvsorter. Andra druvsorter tycks vara mer stabila beträffande egenskaper och mindre benägna att utveckla många olika klonala varianter Dessa förhållanden måste hållas i minnet vid diskussion av olika druvsorter, och släktskap dem emellan. 28 14
DNA-analys utröner släktskap Idag kan man med hjälp av DNA-analys utröna släktskap mellan olika druvor. Vid denna analys kan man konstatera om det föreligger, eller inte föreligger, släktskap mellan två druvor. Hur släktskapet ser ut är däremot svårare att säkert bestämma bland annat pga att det förekommer olika varianter (kloner) av en och samma druva. bra exempel på detta är Pinot-familjen! Anm: En ny klonal variant uppstår vid en mutation. Denna fortplantas sedan identiskt genom kloning. 29 Korsningar av blå druvor Cabernet Sauvignon Cabernet Franc x Sauvignon Blanc Alicante Bouschet Grenache x Petit Bouschet (Henry Bouschet 1855) Petit Bouschet: Aramon x Teinturier du Cher (Louis Bouschet 1829) 30 15
Korsningar av blå druvor Dornfelder Helfensteiner x Heroldsrebe (Herold 1955) Helfensteiner: Trollinger x Frühburgunder (Herold 1929) Heroldsrebe: Blau Portugieser x Blaufränkish (= Lemberger, Kekfrankos) (Herold 1929, Baden - Tyskland) Blauer Zweigelt St. Laurent x Blaufränkisch (Zweigelt 1922, Österrike) Blauburger Portugiser x Blaufränkisch (Zweigelt 1923, Österrike. Jfr Heroldsrebe) 31 Korsningar av gröna druvor Müller-Thurgau tidigare antogs Riesling x Silvaner (=> Rivaner) (Müller från Thürgau i Schweiz, 1882 i Giesenheim Tyskland) Scheurebe Silvaner x Riesling (Georg Scheu 1916) Rieslaner Riesling x Silvaner (Ziegler 1921) Kerner Trollinger x Riesling (August Herold 1929) 32 16
Några uråldriga förfäder HEUNISCH WEISS - GOUAIS (BLANC) FRÄNKISCH - SAVAGNIN BLANC - TRAMINER PINOT - familjen Dessa tre druvor eller druvsläkter anses utgöra ursprung till flera av de moderna europeiska kvalitetsdruvorna. 33 Några uråldriga förfäder FRÄNKISCH: Rapporteras vara en mycket gammal druvsort som anses vara en av förfäderna till europeiska Vitis Vinifera druvor. Allmänt accepterad att vara identisk med Savagnin Blanc. Fränkisch (Österrike) = Heida (Paën) (Schweiz) = Savagnin Blanc (Jura) = Klevner (Alsace) är sannolikt klonalt besläktad med Traminer. OBS Klevner används som namn på några olika druvor, se särskild bild! Referens: Regner, F., et al., "Wein-Wissenschaft", 53(3) 114-18 1998. HEUNISCH WEISS - GOUAIS (BLANC): (också känd som Gwäss eller Gwaess). Obskyr, rikbärande vitvinsdruva som historiskt använts för att producera ett lätt neutralt vin för blandning, eller destillation för användning i fortifierade viner, i Frankrike. Återfinns idag i Australien, Frankrike och Schweiz Odlas också i Österrike under synonymen Heunisch Weiss samt i andra centraleuropeiska länder under synonymen Belina Drobna. Har uppnått omedelbar ryktbarhet (Meredith, Bowers et al, Science 9/99) som möjlig förälder tillsammans med en äldre Pinot druva, till flera av de druvsorter som Bourgogne är berömd för. Också nyligen av samma forskare upptäckt att vara möjlig förälder, tillsammans med Chenin Blanc, till Colombard. Österrikisk forskning har fastslagit att denna druvsort möjligen i en fjärran tid tillsammans med Fränkisch har skapat de korsningar som i modern tid är kända som Riesling, Silvaner och Elbling. 34 17
Heunisch och Fränkisch druvor och begrepp När man läser tyskspråkig litteratur och hemsidor stöter man ibland på Heunisch och Fränkisch. Detta är benämningar på druvor eller druvfamiljer som är förfäder till flera av mellaneuropas moderna kvalitetsdruvor. Heunisch blir ofta uttytt som hunnisch (hunnisk) vilket är märkligt eftersom hunnerna var ett nomadiserande ryttarfolk som knappast bedrev vinodling. Begreppet har snarast fått stå för något enkelt och primitivt i motsats till ädlare och dyrare fränkisch (franskt) vin och druvor. (Dr. Regner från Weinbauschule Klosterneuburg har framfört att Heunisch snarast bör ses som en druvfamilj snarare än som en enskild druvsort). Fränkisch blir ofta refererat till som Frankisch i engelskspråkig text, eller som Franconian (och betecknar då vanligen Traminer-familjen). 35 Klevner ett namn på flera olika druvor Om det över huvud taget finns en självständig druvsort med detta namn är tvivelaktigt och osäkert. Namnet (även i formerna Chlävner, Clävner, Clevner, Edelklevner, Klävner, Klevener) används i många vinodlingsområden som synonym för andra druvsorter, eller förekommer som en del i längre druvnamn. I Alsace används namnet för Auxerrois, Chardonnay och medlemmar i Pinot-familjen (mestadels för olika kloner av Pinot Blanc men även Pinot Gris), för röd Traminer (Rotclevner), men också för Savagnin Blanc och Savagnin Rosé (från vilken Klevener de Heiligenstein pressas). Möjligen stammar de senare sorterna från norditalienska orten Chiavenna, som också kan vara ursprung för namnet Clevner med sina många varianter. Huvudsaklig källa: www.wein-plus.de Wein-Glossar Klevner (Autor: Norbert Tischelmayer) Avståndet mellan Chiavenna och Termeno är bara ca 16 mil indikation på nära släktskap mellan Savagnin Blanc och Traminer?? 36 18
Gewürztraminer Traminer Savagnin Rosé Vernatsch = Trollinger (Clarke O & Rand M, 2002) 37 Heunisch Weiss / Gouais (Blanc) x med Pinot Traminer Gewürztraminer Fränkisch / Savagnin Blanc Savagnin Rosé Aligoté, Chardonnay, Gamay m fl Riesling, Silvaner, Elbling 38 19
Bourgogne-druvor ( Burgundische Rebsorte ) Från en 1999 (under ledning av av Carole Meredith) genomförd, brett upplagd DNA-analys av 322 druvsorter kan slutsatsen dras att sorterna Aligoté, Aubin Vert, Auxerrois, Bachet Noir, Beaunoir, Chardonnay, Dameron Franc Noir de la Haute Saône (eller helt kort Dameron), Gamay Blanc Gloriod, Gamay, Knipperlé, Melon de Bourgogne (Muscadet), Peurion, Romoratin, Roublot och Sacy alla sannolikt uppstått från spontana korsningar mellan Pinot och Gouais Blanc. (Meredith, Bowers et al, Science 9/99) Eftersom Pinot Noir är genetiskt mycket nära besläktad med Pinot Blanc, är det svårt att fastlägga på vilken Pinot-druva som medverkat vid en viss korsning, varför forskarna föredrar skrivsättet Pinot x Gouais Blanc. 39 Pinot-familjen 40 20
Pinot Noir 41 Pinot Noir Belongs to the premier Pinot grape "cépage" of the Burgundy region of France. Recently (2002) recognized that the progenitors of the cépage are most likely Traminer and a clonal selection, or seedling, of the ancient Pinot Meunier variety. It appears that the three color variations of Pinot Blanc, Pinot Gris and Pinot Noir come from the same genotype. (From Winegrape Glossary) 42 21
Pinot Noir Blauburgunder - Spätburgunder 43 Pinot Gris - Grauburgunder - Ruländer 44 22
Pinot Blanc - Weissburgunder 45 Bordeaux-familjen 46 23
Cabernet Franc Beskrivning: Cabernet Franc är en blå vindruva av arten Vitis Vinifiera. Druvan är nära besläktad med Cabernet Sauvignon både genetiskt och smakmässigt. Cabernet Franc är tillsammans med Sauvignon Blanc förälder till Cabernet Sauvignon. Druvorna är större än Cabernet Sauvignons. Cabernet Franc odlas i Frankrike främst i Bordeaux och Loire. Druvan knoppas och mognar ganska tidigt och passar därför bäst i svala klimat. I Bordeaux blandas den alltid med Merlot och/eller Cabernet Sauvignon. De mest kända odlingsområdena i Loire är Chinon, Bourgueil och Saumur- Champigny. Druvan odlas även i nordöstra Italien och i flera andra länder. Förekomst: Frankrike, Italien, Ungern, USA, Sydafrika, Nya Zeeland. Doft och Smak: Doften och smak brukar påminna om gräs, svarta vinbär, rotfrukter och hallon. Vinerna liknar cabernet sauvignonviner, men har inte lika mycket fruktsyra och strävhet. Dragen av gräs och rotfrukter brukar vara mer framträdande vid odling under svalare förhållanden. Synonymer: Breton, Bouchy, Bouchet, Carmenet, Gros Bouchet, Grosse Vidure, Veron, Bordo (Italien). Odlad areal: 44 000 ha 27:e plats bland odlade druvor 47 Cabernet Franc 48 24
Sauvignon Blanc 49 Cabernet Sauvignon 50 25
Cabernet Sauvignon 51 Cabernet Sauvignon 52 26
Merlot 53 Merlot Recently found, by DNA analysis, to have derived from a Cabernet Franc x unknown variety yet to be determined. (From Winegrape Glossary) 54 27
Några andra franska blå druvor 55 Alicante Bouschet Beskrivning: Alicante Bouschet är en blå vindruva som är en korsning mellan Grenache och Petit Bouschet. Fransmannen Henry Bouschet var den som 1855 skapade denna korsning. Petit Bouschet i sin tur hade korsats fram av Henris far Louis Bouschet 1829 från lokala sydfranska sorter (Aramon och Teinturier du Cher). Vad som är speciellt med Alicante Bouschet är att det är en så kallad Teinturier, dvs en druva med färgat fruktkött. Den används som ensam druva till alkoholstarka viner med tämligen neutral smak. Ett annat användningsområde är att sätta färg och ge tanniner till viner av enklare, högavkastande druvor. Förekomst: Frankrike, Spanien, Portugal, Algeriet och Kalifornien. Ursprung: Grenache x Petit Bouschet Synonymer: Moratón, Negral, Garnacha Tintorera (Spanien), Alicante noir, Alicante nero Odlad areal: 30 000 ha (1999) delad 36:e plats bland odlade druvor. Kommentar: Alicante är ett gammalt namn för Garnacha, troligen kopplat till den spanska staden Undvik sammanblandning!! 56 28
Aramon Beskrivning: Aramon är en mycket gammal blå druvsort. Druvan är högavkastande, men anses vara av medioker kvalitet med ringa färg. Vid mitten av 1800-talet var Aramon den dominerande druvan i sydfrankrike, särskilt i Languedoc. Under lång tid var det druvan med mest odlingsareal i Frankrike. Fortfarande 1958 var odlingsarealen i hela Frankrike ännu 150 230 ha. Druvans nedgång berodde bland annat på att den 1955 inte klassades som kvalitetsdruva, och därigenom inte kom att kunna ingå i AOC-klassade viner. Förekomst: Frankrike, Algeriet, Marocko, Portugal, Rumänien, Uruguay Ursprung: mycket gammal blå druvsort Synonymer: Aramon Noir, Aramonen, Burchardt s Prince (England), Gros Bouteillan, Rabalairé, Ramonen, Pisse-Vin, Ugni Noir Odlad areal: 15 000 ha (1999) delad 50:e plats bland odlade druvor 57 Syrah 58 29
Syrah A grape variety associated with the Rhone Valley region of France, famous for creating "Hermitage" red wine. Recent research (reported 27 June '01) has determined that the parents of this variety are most likely to be Mondeuse Blanche x Dureza. (From Winegrape Glossary) 59 Centraleuropeiska blå druvor Tyskland, Österrike, Ungern,.. 60 30
Blauer Portugieser 61 Blaufränkisch (Lemberger, Kékfrankos) 62 31
Blauburger (Portugiser x Blaufränkisch) 63 St. Laurent Tillhör Pinot-familjen - odlas främst i Österrike och Kanada 64 32
Blauer Zweigelt (St. Laurent x Blaufränkisch) Österrike, Kanada 65 Dornfelder (Helfensteiner x Heroldsrebe) Helfensteiner: Trollinger x Frühburgunder Heroldsrebe: Blau Portugieser x Blaufränkish 66 33
Några gröna druvor 67 Airén Beskrivning: Airén är den mest odlade gröna druvan i Spanien, som i sin hemregion La Mancha står för 90% av de vita vinerna. Den ger extraktrika, men neutrala, viner med hög alkoholhalt. Airén odlas med ovanligt låg täthet av vinstockar (ca 1500 vinstockar per hektar) varför dess vingårdar täcker mer yta än någon annan vindruva (för vinframställning) i världen. Eftersom trenden går mot rödvin rivs stora mängder stockar upp. På slutet av 1980-talet var arealen fortfarande större än 476 000 ha. Druvan ger ett vin med hög syra som många anser vara utan karaktär. Som en konsekvens av detta har dess huvudsakliga användning varit för framställning av druvdestillat, brandy. Förekomst: Spanien (La Mancha och Valdepeñas) Smak: Neutral, karaktärslös, med hög syra. Synonymer: Aidén, Forcallada, Lairén, Manchega, Valdepeñera Klimatkrav mm: Mycket tålig för torka, odlas med bush training. Odlad areal: 390 000 ha (2000) 2:a plats bland alla odlade druvor, 1:a plats bland vinproducerande druvor. 68 34
Chardonnay 69 Chardonnay This variety is the best-known white-wine producer grown in France and known to be one of the recently determined (1999) 16 possible direct descendants of the original ancestral Pinot cepage x Gouais Blanc ancient crossing (From Winegrape Glossary) 70 35
Grüner Veltliner 71 Müller-Thurgau (korsning 1882, tidigare antogs Riesling x Silvaner) 72 36
Muskat-Ottonel 73 Riesling 74 37
(Johannisberg) Riesling Premier white wine grape of Germany and Alsace Synonyms: Weisser Riesling Rheinriesling in Austria Riesling Renano in Italy Rhine Riesling in Australia. White Riesling in NY State (USA), Ontario and British Columbia (Canada) Origin: Recent DNA analysis proposed the origin of this variety to be that of a Heunisch cross with a so-called Franconian (ie: Traminer) seedling. (From Winegrape Glossary) 75 Traminer 76 38
Scheurebe (Silvaner x Riesling, 1916) 77 Welschriesling 78 39
Welschriesling Beskrivning: Sent mognande vitvinsdruva med fruktig syra. Namnet är österrikiskt och betyder Italiensk Riesling. Trots namnet är druvan inte släkt med den mer betydelsefulla tyska Johannisberger Riesling (eller Rheinriesling). Ca 80 % av all Welschriesling odlas i Ungern. Från druvan produceras främst torra fruktiga viner men (i Österrike) även mousserande viner och botrytiserade söta viner Förekomst: Ungern, Österrike, Slovenien, Kroatien, Italien, Rumänien Ursprung: Gammal druvsort, av okänt ursprung Synonymer: Olaszrizling (Ungern), Riesling Italico (Italien), Laski Rizling (Slovenien), Graševina (Kroatien), Rumänien Odlad areal: 35 000 ha (1999) delad 31:a plats bland odlade druvor 79 Druvor för Sverige?? 80 40
Korsningar av blå druvor (köldhärdiga) RONDO: Winter hardy red wine vitis vinifera hybrid cross created at Geisenheim, Germany (1964) with pedigree of Saperavi Severnyi x St. Laurent. Has synonym name of Geisenheim 6494-5. Annan källa anger som upphov korsning 1964 av Prof. Kraus i Tjeckoslovakien, som övertagits av Prof. H. Becker i Geisenheim SAPERAVI SEVERNYI: Cold hardy hybrid variety developed in Russia from V. Amurensis and (possibly) Précose de Malingre. Limited acreages currently grown in Nova Scotia, Canada and also British Columbia, Canada, where it is known as the Siewiernji. Widely grown in former Soviet Union. 81 Rondo 82 41
Regent 83 Tanniner i vin Hur mycket inverkar druva, terroir och winemaking? 84 42
Adams (2006) 85 Tanniner i Pinot Noir Oregon, USA CONCLUSIONS: Adams (2006) 86 43
Vinrankan har anpassats / anpassat sig till sin växtplats 87 Klimatförändring? 88 44
89 From Jones (2006) 90 45
Referenser och källor Clarke O & Rand M, 2002. Druvan bakom Vinet - din guide till världens druvsorter och de viner de frambringar. (Översättning Catarina Hiort af Ornäs). Wahlström & Widstrand. Clarke O & Rand M, 2003. Grapes and Wines. London: Time Warner Books. ISBN 0-316-72653-2. Ehrlich D, 2005. Das Rebsorten ABC. Reben und ihre Weine. Gräfe & Unzer. ISBM 3774269602 Galet P, 2000. Dictionnaire encyclopédique des cépages. Hachette Livre. ISBM 2-0123633-18 Hillebrand W, Lott H & F Pfaff, 2003. Taschenbuch der Rebsorten, Fachverlag Fraund, Mainz. ISBM 3-921156-52-x Jamais M, 2003. Vin & Gastronomi. Millhouse Förlag. Stockholm. Andra tryckningen. Pigott S, 2004. Planet Wine. A Grape by Grape Visual Guide to the Contemporary Wine World. Mitchell Beazley. Robinson J, 1986. Vines, Grapes, and Wines. ISBN 0394555988. Torstensson L, 2004. Vintillverkningens ABC. Albert Bonniers förlag. Torstensson L & Pappinen L, 2002. Odla och tillverka vin. En unik bok om vinodling i Sverige. Pagina. Wikipedia (sv: 69, fr: 119, eng: 194, ty: 321 vita + 290 röda druvor/sökord) Winegrape glossary. Återfinns på www.wineloverspage.com/wineguest/wgg.html 91 Var finns mer info? Några källor 92 46
Databas för olika parametrar i försöksodlingar http://www.genres.de/eccdb/vitis/ 93 Info om druvsorter på tyska (www.lwg.bayern.de) 94 47
Ampelografisk atlas - österrikiskt perspektiv (på tyska) http://www.black-edition.at/ 95 48