Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-06-03 BN 2016-06-21 Diarienummer 0298/16 Strategiska avdelningen Christian Jönsson Telefon: 031-368 16 73 E-post: christian.jonsson@sbk.goteborg.se Svar på remiss gällande Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 Förslag till beslut Byggnadsnämnden föreslås besluta: att att som byggnadsnämndens yttrande till kommunstyrelsen över förslag till målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 översända stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande förklara beslutet omedelbart justerat Sammanfattning Målbilden för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 syftar till att skapa en plattform som utvecklingen av delar av kollektivtrafiken kan utgå från. Målbildens övergripande mål är att stödja en hållbar region- och stadsutveckling, underlätta ett enkelt vardagsliv utan bil samt öka andelen resor med kollektivtrafik, gång och cykel. Stadsbyggnadskontoret ser i grunden positivt på arbetet och syftet med målbilden. Kontoret har framför allt synpunkter på att målbilden inte innehåller några alternativa scenarier, att sammanvägningen gentemot andra trafikslag saknas och att den relativt korta tidshorisonten till 2035 begränsar en ännu mer långsiktig planering. Kontoret ser också att tillämpningen av målbilden utifrån kvalitetsmålen, principstrukturen och utvecklingsprinciperna kommer leda till målkonflikter som inte är klargjorda och konsekvensbedömda, till exempel kring avvägningen mellan kollektivtrafik och stadsmiljö- och stadslivsfrågor. Stadsbyggnadskontoret ser ett stort behov av att fortsätta arbetet med att samordna kollektivtrafik- och stadsplaneringen. Stadsbyggnadskontoret Agneta Hammer Stadsbyggnadsdirektör Alexander Danilovic Tf chef Strategiska avdelningen Bilagor 01. Målbild 02. Remiss 1(13)
Ärendet Stadsledningskontoret har översänt en remiss från Västra Götalandsregionen avseende Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 för yttrande till bland annat byggnadsnämnden. Yttrandet skulle ha lämnats senast den 20 maj 2016, men förlängd remisstid har lämnats så att ärendet kan behandlas av byggnadsnämnden den 21 juni 2016. I remissyttrandet över förslaget till målbild önskas en genomlysning av målbildens budskap, tydlighet och infrastrukturåtgärder ur olika perspektiv. Efter remissomgången kommer ett reviderat förslag till målbild att behandlas av parternas respektive nämnd/styrelse under hösten 2016, för att sedan kunna antas av parternas fullmäktigeförsamlingar under vintern 2016. Bakgrund Stadstrafikforum Göteborg, Mölndal och Partille (GMP) är en politisk samverkansgrupp med syfte att utveckla samverkan kring stadsutvecklingen och kollektivtrafikens utveckling i Göteborgsområdet. Stadstrafikforum har nu tagit fram en gemensam målbild för hur stadstrafikens stomnät ska utvecklas fram till 2035. Målbilden har dessutom arbetats fram utifrån en omfattande medborgardialog med drygt 7 000 deltagare samt flertalet fokusgrupper med olika tjänstemän. Stadsbyggnadskontoret har varit delaktigt i arbetet genom gemensamma styrgrupper samt olika arbetsgrupper. För att nå de planer och mål som beskrivs såväl i kommunernas plandokument som i regionens trafikförsörjningsprogram och i fördjupningar och strategier såsom Målbild Tåg 2035 behöver kollektivtrafikens infrastruktur byggas ut. Målbilden utgör planeringsinriktning för kollektivtrafikens utveckling i stadstrafikområdet och ersätter därmed K2020 i tillämpliga delar. Det är viktigt att påpeka att målbilden dock inte hanterar finansieringsfrågan, utan denna hänskjuts till separata processer i anslutning till framtagandet av åtgärdsplaner. Målbilden utgörs av två huvuddelar. Den första delen presenterar själva målbilden med kvalitetsmål och trafikeringsstruktur. Den andra delen består av trafikeringskoncept och förslag till åtgärder för att åstadkomma den första delen föreslagna strukturen. De övergripande målen är att stödja en hållbar region- och stadsutveckling, underlätta ett enkelt vardagsliv utan bil och öka andelen resor med kollektivtrafik, gång och cykel. Punkterna nedan sammanfattar innehållet i målbilden i stort: Målbilden är ett styrande dokument som visar hur kollektivtrafiken ska utvecklas under de närmsta 20 åren. Målbilden kommer att påverka hur vi kan bygga ut staden. Definierar god stadstrafik vad man kan förvänta sig. Beskriver var kollektivtrafiken ska gå och hur man ska kunna resa. Kartlägger vad som behöver byggas ut, nya gator, spår, broar med mera. Visar översiktligt vad det kommer att kosta. Målbilden kan minska restider mellan 20-25 % och ger kapacitet för ökat resande med cirka 75 %. Målbilden kräver investeringar i infrastruktur på cirka 25-30 miljarder. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 2(13)
Mer information om målbilden samt underlagsrapporter finns tillgängliga på: www.vgregion.se/gmp samt www.nextstop2035.se. Stadsbyggnadskontorets synpunkter Sammanfattning Målbilden för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 syftar till att skapa en plattform som utvecklingen av delar av kollektivtrafiken kan utgå från. Målbildens övergripande mål är att stödja en hållbar region- och stadsutveckling, underlätta ett enkelt vardagsliv utan bil samt öka andelen resor med kollektivtrafik, gång och cykel. Stadsbyggnadskontoret ser i grunden positivt på arbetet och syftet med målbilden. Kollektivtrafikens betydelse för en hållbar stadsutveckling är stor och en samordnad planering och utbyggnad för staden i samspel med kollektivtrafiken är avgörande för att Göteborg ska lyckas nå uppsatta målsättningar kring transporter och stadsutveckling. Kontoret har synpunkter på att målbildens roll och tillämpning inte är tillräckligt tydlig, till exempel förhållandet till stadens befintliga styrdokument. Det finns behov av forum för fortsatt arbetet kring målbilden. Stadsbyggnadskontoret ser ett stort behov av att fortsätta arbetet med att samordna kollektivtrafik- och stadsplaneringen. Målbilden innehåller inte några alternativa scenarier, utan är en bedömning som leder fram till en principstruktur, vilket ger sämre flexibilitet. Sammanvägningen gentemot andra trafikslag saknas, till exempel gång- och cykeltrafik eller biltrafik, och det finns en risk att kollektivtrafiken suboptimeras på ett sätt som får negativa konsekvenser för en rad faktorer, till exempel stadsmiljöaspekter. Målbildens relativt korta tidshorisont fram till 2035 begränsar en ännu mer långsiktig planering. En större flexibilitet efterfrågas, till exempel kring frågan när det är ineffektivt att trafikera i markplan i allt tätare stadsområden. Målbildens tidshorisont resulterar i att den föreslagna strukturen inte innehåller ett utvecklingsperspektiv på längre sikt. Stadsbyggnadskontoret ser behov av att målbilden kompletteras kring hur principstrukturen kan utvidgas när staden växer. Det föreslagna lokala snabbnätet är en intressant struktur som stadsbyggnadskontoret ser positivt på, även om fortsatt utredning kring avvägningar och detaljer krävs. Kontoret ser att tillämpningen av målbilden utifrån kvalitetsmålen, principstrukturen och utvecklingsprinciperna kommer leda till målkonflikter som inte är klargjorda och konsekvensbedömda, till exempel kring avvägningen mellan kollektivtrafik och stadsmiljö- och stadslivsfrågor. Målbilden behöver kompletteras med en redovisning av potentiella målkonflikter, konsekvenserna av dessa samt eventuellt hur staden bör prioritera. De i målbilden föreslagna prioriterade stråken innebär många målkonflikter som behöver studeras vidare. Innan de prioriterade stråkens konsekvenser utretts mer noggrant, kan inte stadsbyggnadskontoret ställa sig bakom principen. Överhuvudtaget efterlyser stadsbyggnadskontoret en större förståelse för hur kollektivtrafiken och staden ska samspela, t.ex. utifrån vilka olika stadsmiljöer som de olika delarna av stomnätet finns i. Utifrån att den nu gällande översiktsplanen är från 2009 och att det börjar bli aktuellt att inleda arbetet med en ny, kommunövergripande översiktsplan, vill kontoret framhålla vikten av att stadsutvecklingen och utbyggnaden av stomnätet sker samordnat. En lyckad samordning är en framgångsfaktor för en ny översiktsplan och för Göteborgs utveckling. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 3(13)
Övergripande synpunkter kring målbilden och dess utgångspunkter Stadsbyggnadskontoret ser i grunden positivt på målbilden och arbetet som ligger bakom. Det har funnits behov av en långsiktig och strategisk planering för kollektivtrafikens utveckling i Göteborg som också integreras med övriga utvecklingsstrategier för staden. Kollektivtrafiken bidrar starkt till samhällsnyttan och medverkar till att uppfylla övergripande politiska mål, till exempel när det gäller regional utveckling, hållbarhet, tillgänglighet och sysselsättning. Denna starka koppling till andra samhällsområden gör att utvecklingen av kollektivtrafiken tydligt behöver ingå i ett sammanhang med övrig stadsutveckling. Målbilden är tänkt fungera som ett strategiskt planeringsdokument och motsvarar ett kollektivtrafikprogram. Målbilden ska beskriva en viljeinriktning: vad vill vi uppnå? Samtidigt finns flera delar i målbilden, till exempel de förstärkningsåtgärder som redovisas, som har karaktären av en plan som beskriver vad som praktiskt ska göras. Denna dubbla ansats skapar vissa problem, vilket återkommer i stadsbyggnadskontorets synpunkter. Det skapar också ett behov av att förtydliga vad målbilden har för status i förhållande till andra styrdokument samt hur och i vilka sammanhang den ska tillämpas. Det finns en uppenbar svårighet att precisera de exakta behoven i en målbild. Därför är formen för vidare studier av stor betydelse. Stadsbyggnadskontoret behöver ta aktiv del i tillämpningen av målbilden i någon form, kanske i ett mellansteg där planeringsförutsättningar, utformningsprinciper och ytbehov för olika funktioner på olika platser utreds innan planer konkretiseras allt för mycket. Detta arbete behöver påbörjas snarast och även behandla hur målbilden följs upp och kopplas till andra återkommande processer, till exempel budgetprocessen och översiktsplanen. Stadsbyggnadskontoret menar också att målbilden behöver ses över och eventuellt revideras med en viss regelbundenhet för att stadsutvecklingsarbetet inte ska bli stelt och oflexibelt. Idag förändras planeringsförutsättningar snabbt och det finns behov av att kunna hantera dessa förändringar med flexibla synsätt och kreativa lösningar. Målbilden behöver förhålla sig till en snabbt föränderlig omvärld. Målbildens upplägg att integrera såväl Mölndal som Partille och se till hela det funktionella stadsområdet, utan administrativa kommungränser, är ett viktigt steg för en bättre och mer samordnad utvecklingsplanering i linje med GR:s strukturbild. Stadsbyggnadskontoret ser positivt på detta och på fler gemensamma arbeten som uppmärksammar det sammanhängande stadsområdet. Analyserna i målbilden baseras på material från 2013 som togs fram i arbetet med strategin för utbyggnadsplanering och trafikstrategin. Befolkningen ökar snabbt, bostadsbristen tilltar och utbyggnadsbehovet av bostäder ökar i allt snabbare takt. Det har inneburit att tidigare volymstudier för olika stadsområden snabbt blir inaktuella och att exploateringstalen allt oftare blir betydligt högre. Målbilden behöver vara flexibel för att kunna hantera förändringar under hand. Det har också tillkommit stadsutvecklingsområden som inte var aktuella i strategin för utbyggnadsplanering, framför allt Dag Hammarskjölds boulevard och nordöstra Högsbo samt Kallebäck. I målbilden är Dag Hammarskjöldsleden en del i snabbnätet, men det föreslås inte någon stombuss- eller spårvagnstrafik. Målbilden behöver förhålla sig till nya stadsutvecklingsområden och kompletteras. Under tiden som målbildsarbetet pågått har också budgetmålet från 2016 kring ett jämlikt Göteborg tillkommit. Budgetmålet har fyra fokusområden, där det fjärde handlar om hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer. Ett delmål är ökad användning av aktiva och kollektiva färdmedel. Kollektivtrafiken är viktig i arbetet med att skapa social hållbarhet Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 4(13)
och målbilden behöver kompletteras och förtydligas i detta avseende samt kopplas ihop med arbetet kring fokusområde fyra. Stadsutveckling är komplext och arbetet måste ta hänsyn och beakta många olika aspekter. Trots målbildens goda syfte och mål, anser stadsbyggnadskontoret att den kollektivtrafik som omfattas av målbilden riskerar bli suboptimerad. Det saknas analyser och avvägningar gentemot de andra delarna av kollektivtrafiksystemet, gentemot andra trafikslag och gentemot stadsmiljö- och stadslivsfrågor. Exempelvis är älvtrafiken inte med i målbilden, vilket är en brist med tanke på att behovet av flera kopplingar över älven är stort. Stadens målsättningar kring mobilitet, till exempel i trafikstrategin, handlar om att fördelningen mellan färdmedel ska förändras; från en hög andel resor med bil till högre resandeandelar för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Utifrån detta saknar stadsbyggnadskontoret ett resonemang kring hur kollektivtrafiken förhåller sig till just gång- och cykeltrafik. I den tätare innerstaden med relativt korta avstånd är gång och cykel mycket effektiva färdmedel. Stadsbyggnadskontoret menar att en del i stadsbyggnadsarbetet handlar om att förändra synen på avstånden i Göteborg, så att korta resor till större del kan ske till fots och med cykel. Stadsbyggnadskontoret anser också att det är mycket viktigt att målbilden på ett bättre sätt beskriver i vilka stadsmiljöer kollektivtrafiken ska gå i de olika stråken. Det innebär att kollektivtrafiken i de olika näten behöver anpassas till de miljöer de går i. Detta utvecklas under Synpunkter kring målbildens struktur och utveckling nedan. Målbilden har 2035 som tidshorisont. För strategisk och långsiktig planering är detta relativt kort tid. Stadsbyggnadskontoret ser att målbilden borde sikta ännu längre fram i tid och exemplifiera utvecklingsförutsättningar för olika områden och stråk efter 2035. I detta fall efterfrågas ett längre tidsperspektiv i målbilden, gärna en utblick mot år 2050. En nyckelfråga är i vilket läge det blir alltför ineffektivt att trafikera i markplan i allt tätare stadsområden. En annan viktig fråga att fortsätta arbeta med är vad som kan ses som temporära lösningar och vad som är permanenta åtgärder. Stadsbyggnadskontoret ser, liksom fastighetskontoret, ett behov av att arbeta med yteffektiva och urbana lösningar i pågående stadsutveckling för att säkra en resurseffektiv markanvändning i ett längre perspektiv. Stadsbyggnadskontoret konstaterar vidare att målbilden är en samlad bedömning som genererat ett åtgärdsförslag. Det är därmed svårt att veta vad som händer om investeringsmedel inte tillförs enligt målbildens upplägg eller om något föreslaget trafikkoncept, till exempel snabbnätet, inte kommer i drift under den aktuella perioden. Om vissa delar av målbilden inte fungerar är det värdefullt att det finns alternativ eller en konsekvensbeskrivning som utvecklar vad som inträffar. En viktig fråga för stadsbyggnadskontoret är därför att i större utsträckning få diskutera konsekvenser om vad som händer med målbilden om vissa delar behöver justeras och i synnerhet om kvalitetsmålen för resenären ger för stor inverkan på pågående stadsutveckling med tillhörande omvandling av stadsgator. Det finns ett stort behov av att prioritera i målbildens innehåll, till exempel utbyggnadsordning kopplat till utbyggnadsplaneringen. Stadsbyggnadskontoret har inte kunnat bedöma hur prioriteringen borde se ut utifrån målbildens innehåll, men vi ser ett behov av att detta sker, antingen i målbildens revidering eller i andra processer. Staden behöver i större utsträckning samordna exploatering och investeringsbehov i flera skalnivåer. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 5(13)
Synpunkter kring mål för utvecklingen av stomnätet Stadsbyggnadskontoret anser att målbildens övergripande mål är bra. De tar utgångspunkt i tidigare beslutade styrdokument och fungerar som bra utgångspunkter för en hållbar stadsutveckling i vilken en attraktiv kollektivtrafik ingår. Kvalitetsmålen är uppdelade i tre grupper, som stadsbyggnadskontoret anser logiska: Kvalitetsmål för resenären snabbt, enkelt och pålitligt, Kvalitetsmål för människan i staden en attraktiv stadsmiljö och Kvalitetsmål för stadens struktur en sammanbunden stad och region. Målen innehåller flera bra formuleringar, men stadsbyggnadskontoret anser att det finns en obalans mellan målen. Kvalitetsmålen för resenären är väl definierade och måttsatta, medan kvalitetsmålen för människan i staden och för stadens struktur är svårare att mäta och jämföra med de för resenären. Detta innebär att det fortsatta arbetet med tillämpning och genomförande av målbilden i för stor utsträckning utgår från resenärsperspektivet och för lite från stadsmiljö- och stadsutvecklingsperspektivet. Om resenärsmålen ges för stor vikt, försvåras en riktigt bra stadsutveckling med mycket bostäder. Restidsmålet är ett exempel på kvalitetsmål som får konsekvenser för stadsmiljön: här finns en av de största målkonflikterna. Ett övergripande restidsmål finns redan definierat i stadens trafikstrategi, men ett mål som i stor utsträckning baseras på hur lång tid resandet tar med bil i dag är inte framåtsyftande. Stadsbyggnadskontoret saknar en genomgång av potentiella målkonflikter i dokumentet och hur staden ska arbeta för att lösa och eventuellt prioritera där dessa uppstår. Synpunkter kring målbildens struktur och utveckling Målbildens utgångspunkter och målsättningar mynnar ut i en principstruktur och ett antal utvecklingsprinciper. Stadsbyggnadskontorets synpunkter är grupperade utifrån några nyckelord som markeras med fetstil. Innerstadsringen är en av de ringar som målbilden föreslår. Syftet är att koppla ihop de radiella stråken mellan innerstad, mellanstad och region för att erbjuda möjligheter att åka i tvärförbindelser mellan tyngdpunkter istället för att åka via/genom city och Brunnsparken. Innerstadsringen har stor potential för fler och snabbare resemöjligheter utan att behöva passera city, men i målbildens förslag ser stadsbyggnadskontoret att ringen saknar tillräcklig vidd i östra/nordöstra delen av innerstaden. Kollektivtrafiken på innerstadsringen hamnar helt enkelt för nära city i och med att den korsar älven via Hisingsbron, som får mycket stora trafikflöden. Detta får i sin tur negativa konsekvenser för de attraktiva stadsmiljöer som ska skapas på ömse sidor om bron, till exempel på grund av barriäreffekterna som stora flöden får förbi torg och hållplatser eller för att ytbehovet för hållplatserna tar mycket annars exploateringsbar mark i anspråk. Innerstadsringen behöver ligga en bit ut i systemet och stadsbyggnadskontoret anser att ringen behöver vidgas, till exempel genom att koppla Korsvägen och Skånegatan till Brunnsbo och Hjalmar Brantingsplatsen via Svingeln. Detta behöver utredas vidare. På längre sikt, bortanför 2035 och i takt med att innerstaden vidgas, kan innerstadsringen behöva vidgas ytterligare, både söder och norr om älven. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 6(13)
Möjligheter att utvidga innerstadsringen i riktningar som behöver studeras. Det lokala snabbnätet är det ena nya trafikeringskonceptet, så kallat BRT = Bus Rapid Transit. Det förläggs i huvudsak i befintliga stråk, framför allt i trafiklederna runt och delvis genom staden, vilket är en bra idé. Att utnyttja befintliga strukturer minskar behovet av att planera mer mark för infrastruktur och stadsbyggnadskontoret ställer sig positivt till snabbnätet som princip. I och med att snabbnätet i målbilden lokaliseras till lederna, hamnar mellanstadsringen (på samma sätt som innerstadsringen) väldigt nära city i vissa snitt, till exempel på Norra älvstranden. Även mellanstadsringen behöver utvidgas på sikt. Stadsbyggnadskontoret föreslår att Högsboledens roll i stadstrafiken utreds närmare, till exempel som en länk i snabbnätet eller i spårvägs- och stombussnätet för att koppla samman Kungssten och Marklandsgatan i något av näten. En effekt av det lokala snabbnätet längs lederna, är att nya hållplatser/stationer kan etableras på platser som idag inte har koppling över lederna. Detta är positivt, men stadsbyggnadskontoret ser också ett behov av att studera placeringen av dessa hållplatser/stationer närmare, så att de hamnar på platser där de gör störst nytta. Stadsbyggnadskontoret anser också att snabbnätets möte med innerstaden, till exempel vid Korsvägen, Hjalmar Brantingsplatsen och Linnéplatsen, behöver studeras vidare. I målbilden introduceras begreppet prioriterade stråk, som är delar av snabbuss-, stombuss- och spårvagnsnäten som är extra viktiga enligt målbilden. I dessa stråk ska de tunga kollektivtrafiklinjerna samlas, med bland annat högre turtäthet än övriga stråk. I de prioriterade stråken behöver kollektivtrafiken enligt målbilden ha företräde fram alla andra trafikslag, inklusive gång- och cykeltrafik. Syftet med de prioriterade stråken är att garantera kollektivtrafikens framkomlighet och därmed en hög kapacitet. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 7(13)
Målbildens förslag på prioriterade stråk. Röda i bilden till vänster: stombuss- och spårvagnsnätet. Blåa i bilden till höger: snabbnätet. Stadsbyggnadskontoret inser vikten av en attraktiv kollektivtrafik som uppfyller de kvalitetsmål som formuleras i målbilden. Samtidigt ser vi att de föreslagna prioriterade stråken väcker många frågor kring kollektivtrafikens roll och plats i staden, som måste studeras vidare. De föreslagna prioriterade stråken går till största delen i det som antingen idag är eller, enligt strategin för utbyggnadsplanering, ska bli stadsmiljöer med innerstadskvaliteter. I översiktsplanen, strategi för utbyggnadsplanering och i flera budgetar uttrycks tydligt att staden ska bli mer attraktiv för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer inte enbart det ena eller det andra färdmedlet. Stadsbyggnadskontoret anser att de utpekade prioriterade stråken kraftigt försvårar att målen kring en gång- och cykelvänlig stad uppfylls. Det finns stora målkonflikter mellan de prioriterade stråkens funktion och de befintliga eller planerade stadsmiljöer de kommer att gå i. Stadsbyggnadskontoret ser exempelvis att barriäreffekter och begränsade möjligheter att korsa de prioriterade stråken får stor negativ påverkan på stadslivet. En djupare analys av vilka målkonflikter som de prioriterade stråken innebär behövs därför. Innan detta är närmare studerat eller utrett, kan inte kontoret ställa sig bakom målbildens prioriterade stråk. En viktig utvecklingsprincip i målbilden är att avlasta Brunnsparken och minska trafiken genom city (innanför Vallgraven). Stadsbyggnadskontoret delar bedömningen att det behovet är stort, men anser i likhet med synpunkterna ovan att det är av största vikt för stadens utveckling att detta behov löses på ett sätt som samspelar med de stadsmiljöer som berörs. I målbilden föreslås att Brunnsparken avlastas genom att spårvagnsnätet förlängs från Viktoriagatan till Polhemsplatsen, det så kallade Alléstråket. På längre sikt kan Operalänken, med vidare koppling via Gullbergsvass till Gamlestaden, komplettera möjligheterna att avlasta Brunnsparken, men bedömningen har gjorts att stråket mot Gamlestaden inte är möjligt i sin helhet inom målbildens tidshorisont eftersom utvecklingen av Gullbergsvass i huvudsak ligger senare än 2035. Det är dock viktigt att kollektivtrafik- Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 8(13)
stråket redan nu integreras i den stadsutveckling som planeras i Gullbergsvass och dess utveckling mot Gamlestadens resecentrum. Stadsbyggnadskontoret har diskuterat Alléstråket mycket. Stråket blir en förstärkt barriär som begränsar möjligheterna att röra sig i innerstaden till fots och på cykel. Hur stor barriären blir, beror mycket på utformning, utbredning, signalreglering, korsningsmöjligheter, kopplingar till gatunätet, staket eller inte, hastighet med mera. Alla dessa aspekter omfattas inte av målbilden, utan måste studeras vidare innan det fullt ut går att bedöma Alléstråkets konsekvenser. Det är också värt att påpeka att Alléstråket är en del av både snabbnätet och spårvagns- och stombussnätet, så det kommer att trafikeras av mycket kollektivtrafik. Stadsbyggnadskontoret anser att utförandet av Alléstråket är helt avgörande för hur väl staden kommer att lyckas med att skapa en attraktiv stadsmiljö i den täta, centrala staden. Stadsbyggnadskontoret tillstyrker dock att Alléstråkets funktion att avlasta Brunnsparken och fungera som en alternativ väg för kollektivtrafiken genom innerstaden kan vara med i målbilden och utredas vidare. En viktig utvecklingsprincip är att utbyggnaden av stomnätet ska ske samordnat med stadsutvecklingen. Stadsbyggnadskontoret ser detta som självklart men det bygger på att målbildens innehåll svarar mot de stadsbyggnadsbehov som finns. Vi ser också att målbilden har fokus på infrastrukturåtgärder som kräver stora investeringar och saknar andra åtgärder som påverkar resandebehovet och färdmedelsfördelningen. Stadsbyggnadskontoret anser också att det är mycket viktigt att målbilden på ett bättre sätt beskriver i vilka miljöer kollektivtrafiken ska gå i de olika snitten: till exempel mellanstad med stor stadsutvecklingspotential och innerstad med blandade stadsmiljöer där gång- och cykeltrafik ska vara enkelt. Det innebär att kollektivtrafiken i de olika näten behöver anpassas till de miljöer de går i, till exempel beträffande korsningsmöjligheter, hastighet, prioritering i korsningar, barriäreffekter, fordonstyp- och längd med mera. De redovisade näten kommer att ha olika karaktär i olika delar av staden och detta behöver beskrivas och konsekvensbedömas tydligare. I målbildens utgångspunkter redovisas ett antal platser i staden som är viktiga för kollektivtrafiken, så kallade tyngdpunkter. De härstammar från dels översiktsplanen och dels utbyggnadsplaneringen. Stadsbyggnadskontoret vill trycka på att dessa punkter ska utvecklas mot funktionsblandade stadsmiljöer med många boende, arbetande och besökande. En attraktiv kollektivtrafik till och från dessa punkter är också viktig, men det krävs fördjupat planeringsarbete för att sammanväga olika intressen i dessa punkter. Stadsbyggnadskontoret ser innehållet i K2020-rapporten Den ideala bytespunkten som bra utgångspunkter. En inriktning ska också vara att även kollektivtrafikens funktioner ska bidra till en blandad stadsmiljö, till exempel att vänthallar och andra kollektivtrafikfunktioner inryms i stadsbebyggelse. Stadsbyggnadskontoret ser ett behov av att parterna i målbildsarbetet tillsammans börjar arbeta med utpekade tyngdpunkter och portar. Punkterna i rapporten Den ideala bytespunkten är bra riktlinjer och arbetet bör gå ner mer i detalj kring varje punkt och studera hur de kan utvecklas. Utöver tyngdpunkterna innehåller målbilden delvis nya begrepp: bytespunkter samt regionala portar och innerstadsportar. Dessa punkter spelar viktiga roller i kollektivtrafiksystemet, men också viktiga roller i stadsmiljön. Stadsbyggnadskontoret efterlyser en utvecklad beskrivning av hur dessa punkter bör utvecklas och vilka funktioner som bör finnas. Även dessa utpekade platser behöver ett systematiskt planeringsarbete. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 9(13)
Stadsbyggnadskontoret ser att målbilden borde sikta ännu längre fram i tid och exemplifiera utvecklingsförutsättningar efter 2035 för olika områden och stråk. En nyckelfråga är när det uppstår olika brytpunkter för när det är ineffektivt att trafikera i markplan i allt tätare stadsområden. En annan viktig fråga är vad som kan ses som en temporär lösning och vad som är en permanent. En utvidgad innerstadsring (se tidigare illustration) innanför är kollektivtrafiken integrerad i stadsmiljön. En idé kring hur man kan se på förhållandet mellan stad och kollektivtrafik. Kontoret ser ett behov av att arbeta med yteffektiva och urbana lösningar i pågående stadsutveckling för att säkra en resurseffektiv markanvändning i ett längre perspektiv. I detta fall efterfrågas också ett längre tidsperspektiv i målbilden, gärna en utblick mot år 2050. I denna utblick behöver synen på citybegreppet och innerstaden utvecklas mera i takt med att dessa utvidgas, framför allt med tanke på stadsutvecklingen kring älven och på Hisingen. Om den ökning av kollektivtrafik som målbilden innebär inte kan ske utan att göra kraftigt avkall på många stadsbyggnadskvaliteter, menar stadsbyggnadskontoret att frågan om ett planskilt system i större skala inte kan avskrivas som i målbilden. Frågan om planskilda kollektivtrafiksystem i Göteborg har utretts vid flera tillfällen och så även inledningsvis i arbetet med målbild 2035. Slutsatsen som redovisas i målbilden är tvådelad: dels kring storleken, där de flesta städer med storskaliga system har en miljon invånare eller mer, och dels kring kostnader kopplat till att dessa system är dyra att anlägga samt att det dröjer innan ett planskilt systemet är så pass utbyggt att det ger nyttoeffekter. Stadsbyggnadskontoret anser att Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 10(13)
målbildsarbetet bör ta i beaktande att det finns tunnelbanestäder som är större än Göteborg är idag, men som var ungefär i Göteborgs storlek när de började bygga ut sin tunnelbana. Avslutningsvis kring kopplingen mellan stads- och kollektivtrafikutveckling: Göteborgs översiktsplan från 2009 aktualitetsförklarades 2014, men är i skrivande stund mer än sju år gammal. Mycket har förändrats sedan 2009 och stadsbyggnadskontoret ser ett behov av att inom en snar framtid påbörja arbetet med att ta fram en ny kommunövergripande översiktsplan. Kollektivtrafikens utveckling i samspel med stadens utveckling är en av grundstenarna i en ny översiktsplan. Koncept och åtgärder Stadsbyggnadskontoret vill också framföra synpunkter på några specifika förslag på åtgärder, som inte behandlas i ovanstående synpunkter på delarna i målbilden som behandlar utgångspunkter, mål och struktur. Spårtunnel Kortedala-Alelyckan (del av stombuss- och spårvagnsnätet) Stadsbyggnadskontoret förstår problemet med att restiderna från Bergsjön mot centrum är långa, men vi ställer oss frågan om denna reserelation kan förbättras i det föreslagna snabbnätet istället. Åtgärden behöver utredas närmare. Stombusstråk Kallebäck-Gårda (del av stombuss- och spårvagnsnätet) Gårda ligger centralt i Göteborg, inom innerstaden. Ett stombusstråk gör kollektivtrafik till detta arbetsplatstäta område mer attraktiv, men det får också stora konsekvenser på en stadsmiljö som inte är byggd för storskaliga trafiklösningar. Inom hela Gårda-stråket är det maximalt 600 meters gångavstånd till stombuss- och spårvagnshållplatser. Stadsbyggnadskontoret vill lyfta frågan om behovet kan tillgodoses genom en förstärkt trafik i innerstadsringen. Linbana Järntorget-Lindholmen-Wieselgrensplatsen + Linbana Lärje (delar av stombuss- och spårvagnsnätet) Utredningar har visat att det med linbanor går att uppnå en hög kapacitet till en förhållandevis låg investerings- och driftskostnad. Stadsbyggnadskontoret noterar dock att det kan vara riskabelt att bygga upp målbilden på ytterligare linbanor om det visar sig att den första inte fungerar så som är avsett. Det behövs några alternativa scenarier som bör hållas öppna i stadsutvecklingsområden som kan vara önskvärda på längre sikt och att hitta länkar som inte får byggas bort. Det kan vara värdefullt att studera alternativ, kostnaderna för dessa och hur de påverkar målbilden. Den föreslagna linbanan i Lärje kopplar samman de radiella stråken dels mellan Gamlestaden och Bergsjön respektive Angered samt det längs E6 mellan Göteborg och Kungälv. Ur ett kollektivtrafikperspektiv kan trafikeringen vara intressant, men stadsbyggnadskontoret vill dels att linbanan utreds närmare utifrån hur den påverkar de lokala torgens serviceutbud. Fungerande torg och närservice är basala funktioner när fler bostäder planeras. Stadsbyggnadskontoret undrar också om inte linbanan borde kopplas till de större tyngdpunkterna, t.ex. Rymdtorget, Angered och Gamlestaden. Linnéplatsen-Stigberget-Lindholmen (del av snabbnätet) Denna del av snabbnätet ska enligt målbilden kombineras med stombuss- och spårvagnsnätet. Det är inte klarlagt om länken blir planskild på hela eller delar av sträckan, vilket väcker frågan om hur stråket utformas i stadsmiljö. Särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt mötet med Linnéplatsen och entrén till Slottsskogen. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 11(13)
Tvärförbindelse Nordost (del av snabbnätet) En utveckling av ett snabbnät i de nordöstra delarna av staden är bra: att bättre koppla ihop Partille, Bergsjön, Angered och eventuellt i förlängningen de södra delarna av Ale kommun bedöms ge positiva effekter. Det är dock viktigt att nätet kopplas till de tyndgpunkter som pekats ut som viktiga, till exempel Rymdtorget. Denna länk i snabbnätet förutsätter också ett nytt mot på E20 i Mellby. Detta behöver kompletteras i målbilden. Infart syd Dag Hammarskjöldsleden (del av snabbnätet) Som nämnts ovan har Dag Hammarskjöld boulevard och nordöstra Högsbo tillkommit som stadsutvecklingsområden sedan strategi för utbyggnadsplanering godkändes. Målbilden anger Dag Hammarskjöldsleden som ett snabbusstråk, vilket stadsbyggnadskontoret anser inte riktigt fyller de behov som områdena längs stråket och i nordöstra Högsbo på sikt kommer att ha. Här behöver målbilden kompletteras, troligen med ett utvecklat stombuss- eller spårvägsstråk. Ekonomiska konsekvenser Målbilden innebär inte några direkta ekonomiska konsekvenser för stadsbyggnadskontoret. Kollektivtrafiken är en central del i den stadsutveckling som kontorets arbete består av. Målbildens syfte att tydligt redovisa önskad utveckling av kollektivtrafiken kan skapa tydlighet kring gemensamma mål. Stadsbyggnadskontoret anser att det är viktigt att målbilden får just denna roll och samordnas med övriga styrdokument och strategier, för att inte bli en suboptimering av en del av trafiksystemet. Om planeringen och utvecklingen av kollektivtrafiken inte sker samordnat med alla andra delar av stadsbyggnadsprocessen, finns det risk att stadsbyggnadskontorets resursbehov ökar i detta avseende. Ekonomiska perspektivet I målbilden konstateras att samtliga åtgärder behöver konkretiseras och kalkyleras avseende kostnader, nyttor och genomförande för att målbilden ska kunna förverkligas. Detta sker genom framtagande av en åtgärdsplan i flera steg som blir underlag för förhandling och beslut kring finansiering och genomförande. Det konstateras att det är väsentligt att finansieringen av föreslagna åtgärder löses. Målbilden ger exempel på olika former av finansiering från stad, region och kommuner, till exempel Sverigeförhandlingen, stadsmiljöavtalen, regional plan för transportinfrastruktur, nationell plan för transport-systemet samt olika paketlösningar mellan berörda kommuner och västra Götalands-regionen. Målbilden är i detta avseende otydlig. Barnperspektivet (FN:s barnkonvention) Barnperspektivet är inte belyst i någon större omfattning i förslaget. Dock lyfte invånare under dialogen att tillgången till kollektivtrafik har stor påverkan på val av bostad utifrån att barnen ska kunna ta sig till olika målpunkter på egen hand. Målbildens inriktning om s.k. prioriterade stråk och målbildens kvalitetsmål kring restid, barriärer, trygghet och säkerhet kan anses ha koppling till barnperspektivet. Det behövs fler och fördjupade studier innan det är möjligt att avgöra målbildens påverkan på barnperspektivet. Jämställdhetsperspektivet Målbilden ger möjligheter att påverka jämställdhetsperspektivet då merparten av alla invånare inom det sammanhängande stadsområdet ges förbättrad tillgänglighet med kollektivtrafik. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 12(13)
Mångfaldsperspektivet Kollektivtrafiken är tillgänglig för alla och förslaget är således positivt ur ett mångfaldsperspektiv. Frågan behandlas även genom att minskad restid förespråkas från stadens ytterområden för att öka tillgängligheten till stadens olika målpunkter. I takt med att staden förtätas och ytterområden blir mer stadsmässiga är det emellertid viktigt att täthet på hållplatser och fordonens hastighet anpassas. Målbilden ger möjligheter att påverka mångfaldsperspektivet då merparten av alla invånare inom det sammanhängande stadsområdet ges förbättrad tillgänglighet med kollektivtrafik. Miljöperspektivet Ett ökat kollektivt resande har inget egenvärde, utan får ett värde först när kollektivtrafiken tar andelar från bilismen. Eftersom målbilden i relativt liten utsträckning behandlar åtgärder för minskad bilism blir miljökonsekvenserna svåra att förutspå. Även aspekter som buller och barriäreffekter är i svåra att bedöma utifrån förslaget. Målbilden kan även kompletteras med möjligheter och effekter av att integrera miljö- och ekosystemtjänster i kollektivtrafiksystemet. Omvärldsperspektivet Målbilden är en saknad pusselbit i Göteborgs stadsutvecklingsarbete och kan ge ett lyft i arbetet med att skapa en mer hållbar, konkurrenskraftig och attraktiv stad. Målbilden greppar om tre kommuner, men hade kunnat ta ett än bredare grepp såväl geografiskt som innehållsmässigt. Huruvida kostnadseffektiva lösningar i närtid skall ställas mot mer långsiktigt hållbara och planskilda lösningar är en svår fråga. Det är positivt om Göteborg fortsätter med ett aktivt erfarenhetsutbyte med jämstora städer i Europa med likartade utvecklingsförutsättningar. Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret, tjänsteutlåtande 13(13)