Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns endast i hjärtat. Hjärtat är en väldigt uthållig muskel, slår ca 90 000 slag per dygn hjärtat är också kroppens viktigaste muskel. Konditionsträning gör att hjärtat blir starkare det vill säga kan pumpa mer blod för varje slag, en person som har bra kondition har lägre vilopuls och hjärtat kan slå färre slag ca 55 000 slag per dygn. Den glatta muskulaturen är kroppens minsta muskelceller och finns i våra inre organs väggar och i hudens hårresarmuskler. Vi kan inte styra den glatta muskulaturen med viljan utan den styrs av det autonoma nervsystemet, reflexer, andning, tarmfunktion, magsäck mm. Glatta muskulaturen kan även styras utan order från nervsystemet genom inverkan av hormoner. Skelettmuskulaturen är det som vi menar när vi pratar om våra muskler i kroppen, det finns ca 650 st och dessa kan vi styra med viljan. Mer om skelettmuskulaturen: Musklerna fäster på skelettet och varje muskelände fäster med en sena till skelettet. Ursprungs-senan är den sena som sitter mest centralt på kroppen och rör sig minst vid arbete, fäste-senan däremot sitter längst från kroppens centrum och rör sig mest vid muskelarbete. Mitten av muskeln kallas muskel-buk och består av muskelceller som är omgivna av bindväv. När muskeln tunnas ut mot änden finns där mer och mer bindväv och mindre muskelceller, tillslut finns bara bindväv kvar som alltså kallas muskelsena. Senorna är väldigt starka och ska kunna stå emot olika krafter som uppstår i samband med muskelarbete. Musklernas främsta uppgift är att medverka i kroppens olika rörelser. När en muskel drar ihop sig - kontraherar - får den en signal från hjärnan om detta ex dra ihop bicepsmuskeln så armen böjer sig. Genom att veta vilka muskler som medverkar vid olika rörelser kan vi skapa rörelser där olika funktioner tränas, vi tränar då upp muskelns uthållighet, styrka och vi kan forma muskelns utseende. Musklerna används även statiskt, detta betyder att muskeln spänns men den utför ingen rörelse, den arbetar alltså stilla. Denna funktion behövs för att stabilisera kroppen så att vi inte faller ihop. Det är framförallt rygg och magmuskler som arbetar statiskt. Musklerna har också en skyddande funktion, då de står emot slag och yttre påfrestningar mot kroppens inre organ. Muskelarbete: Vid träning av musklerna pratar man om kontraktion och statisk träning. I den dynamiska kontraktionen finns två olika faser; den koncentriska fasen då muskelfästena närmar sig varandra och den excentriska fasen då avståndet mellan fäste och ursprung ökar. I den koncentriska fasen är det som tyngst att arbeta och i den excentriska fasen är vi som starkast. Statisk träning går ut på att träna
muskeln i ett och samma läge. När det är en spänning i muskeln utan att någon rörelse sker kallas det statisk kontraktion. Muskelcellerna är avlånga med många kärnor, de kallas för muskelfibrer. Inuti muskelfibrerna finns det små enheter som kallas sarkomerer, sarkomererna har den sammandragande funktionen i muskelfibrerna, alltså där rörelse skapas. Inuti sarkomererna finns proteiner, de två viktigaste är aktin och myosin. När sarkomererna ligger i rad bildas en myofibrill och när dessa i sin tur buntas ihop med bindväv bildas en muskelcell, muskelfiber. Muskelfibrerna buntas även dessa ihop till muskelbuntar. Muskelbuntarna hålls ihop av bindväv och de bildar slutligen muskel-buken. När en muskel arbetar bildas mer aktin och myosin i musklerna även myofibrillerna ökar i antal, därför växer musklerna och blir större. Även muskelsenorna växer och blir starkare vid fysisk aktivitet men inte i samma takt som muskel-buken därför är det viktigt att öka på träningen med tyngd och intensitet försiktigt. Eftersom att en skelettmuskel bara kan dra ihop sig måste det finnas en yttre kraft eller en muskel med motkraft för att förlänga muskeln igen. Muskler ni ska kunna: Deltamuskeln; axelns fram, bak och utsida. Funktion: att lyfta armen uppåt, pendla armen fram och bak. Kappmuskeln = trapezius; breda nedre delen av nackmuskeln. Funktion: lyfta axlar uppåt, rotation av axlar, vrida på huvudet böja nacke bakåt. Stora bröstmuskeln = pectoralis major; framsida bröst. Funktion: pressar armar ifrån kroppen samt in mot kroppens centrum.
Tvehövdade armmuskeln = biceps; framsida överarm. Funktion: böja armen. Trehövdade armmuskeln = triceps; baksida överarm. Funktion: sträcka armen. Raka bukmuskulaturen = rectus abdominis; framsida av bålen (sexpacket). Funktion: böjer överkroppen mot magen samt stabiliserar överkropp. Yttre sneda bukmuskulaturen; över revbenen snett framåt. Funktion: vrider överkroppen, böjer överkroppen åt sidan. Den tvärgående bukmuskeln = transversus abdominis; nedre delen av magen, bakom rectus abdominis. Funktion: dra in magen ex vid hostning samt stabiliserar. Här ska ni kunna: -rectus abdominis = raka bukmuskulaturen -transversus abdominis = tvärgående bukmuskeln -yttre sneda bukmuskeln som på bilden heter internal abdominal oblique (latinska namnet behöver ni inte kunna på denna) Breda ryggmuskeln = latissimus dorsi; största muskeln på ryggen. Funktion: drar in armar mot kroppen, bakåtpendlar armar och roterar dem i riktning mot skulderbladen.
Stora sätesmuskeln = gluteus maximus; kroppens största muskel, rumpan. Funktion: drar låret bakåt. Raka lårmuskeln = quadriceps femoris; består av fyra muskler på lårets framsida. Funktion: sträcker benet och böjer höften. Lårets tvåhövdade muskel = hamstring; baksida lår består av två muskler. Funktion: böjer benetoch sträcker höften. Tvillingvadmuskel, ytlig vadmuskel; den vadmuskel som vi ser. Funktion: böjer knäled och roterar fot nedåt (stå på tå) strechas med rakt ben. Djupa vadmuskeln = soleus; den inre vadmuskel som vi inte ser. Funktion: roterar fot nedåt, strechas med böjt ben. Muskler av lårets insida = adduktorer; flera muskler som samverkar av lårets insida. Funktion: för benet inåt, böjer höften, böjer knät och för knäna mot varandra.
Muskler på lårets utsida = tensor fascia latae; flera muskler som samverkar av lårets utsida. Funktion: böjer och öppnar upp i höften, sträcker knäled. För kort tensor fascia latae uppstår inflammation i senfästet, smärta uppstår och man får sk löparknä, går att förbyggas med strech.