STBTENS. S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT MEDDELANDEN. i9ii HÄFTET 8. MITTElLUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS FRÅN 8.

Relevanta dokument
MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SBfiSTR~T HÄFTET 4. MITTElLUNGEN AUS DER FORsTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 4. HEFT

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT

MEDDELANDEN FRÅN. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTA~T HÄFTET 3. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 3. HEFT

MEDDELANDEN FRÅN STATENS. S~OGSfÖRSÖ~SANSTA~T HÄFTET 6. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 6. HEFT

S~OGSfÖRSö~SANSTll~T

STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT

STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTT~ NING AR 1918

MEDDELANDEN STBTENS. S~OGSfÖRSö~SBNSTB~T HÄFTET 9. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 9. HEFT

MEDDELANDEN FRXN. STHTE{iS. S~OGSfÖRSö~SH{iSTH~T HÄFTET 10. MITTElLUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT

MEDDELANDEN. F RÅ :"i. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT. HÄFTET l. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. t.

Kylvätska, tappa ur och fylla på

Examensarbete i Matematisk Statistik (20p) Effekter av olika dödlighetsantaganden för premiepensionsutbetalningarna

BETONGRÖR - EN PRISVÄRD OCH LÅNGSIKTIG LÖSNING

STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT

MEDDELANDEN FRÅN. STllTEf'lS. S~OGSfÖRSö~SllNSTllhT HÄFTET {38}---- MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS

MEDDELANDEN FRÅN. STllTEf'lS. S~OGSfÖRSö~SllNSTllhT HÄFTET {38}---- MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS

, ~ MEDDELANDEN FDÅN HÄFTE 13-14

3 Rörelse och krafter 1

MEDDELANDEN STBTENS. S~OGSfÖRSö~SBNSTB~T HÄFTET 9. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 9. HEFT

ÅRSREDOVISNING 2013 BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN GREVSÅGEN I TROLLHÄTTAN. Organisationsnummer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

MEDDELANDEN FRXN. STHTE{iS. S~OGSfÖRSö~SH{iSTH~T HÄFTET 10. MITTElLUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

STBTENS. S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT MEDDELANDEN. i9ii HÄFTET 8. MITTElLUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS FRÅN 8.

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Nachrichten auf Deutsch

MEDDELANDEN. F RÅ :"i. STRTEfiS. S~OGSfÖRSö~SRNSTRhT. HÄFTET l. MITTElL UNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. t.

SchwedenQuiz. Quiz & Spiele. Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Was weißt du über Schweden? (frågeformulär) 3.

ETT GALLRINGSFORSÖK I STAV AG RANSKOG

, ~ MEDDELANDEN FDÅN HÄFTE 13-14

Metallmaßstäbe RL. Inhaltsverzeichnis

Företagen tar täten i klimatarbetet. Nina Ekelund: Michael Anefur: Slutrapporten om hemlöshet klar

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

, ~ MEDDELANDEN FDÅN HÄFTE 13-14

Ett hem för. bokälskare

OBO:s metallrörsystem

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

l iootterdotterdotterdotterbolag

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

TAXUD/801/2004 DE Nachtrag Nr.: 2 Datum: Das Handbuch Versandverfahren wird wie folgt geändert:

Logik für Informatiker

TYSKA. Mango, das Zebra. Baby-Tiere. Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Aufgaben zur Sendung 3. Lösungen ARBETSBLAD 2007/08

Undersökningar över virkesförstörande insekters spridning och ska~egörelse. i boningshus i Blekinge län och Kalmar läns södra landstingsområde

Prognoser

STHTENS SKOGSfÖRSöKSRNSTAhT

POSTKODVINSTER á kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 244 lottnummer kronor vardera:

MEDDELANDEN FRXN. STHTE{iS. S~OGSfÖRSö~SH{iSTH~T HÄFTET 10. MITTElLUNGEN AUS DER FORSTLICHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS 10. HEFT

Minnesanteckningar regional styrgrupp Vård- och omsorgscollege Västmanland

STBTENS. S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT MEDDELANDEN. i9ii HÄFTET 8. MITTElLUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS FRÅN 8.

PPV-Serie. DIN Axialkolben Verstellpumpe für LKW Nebenabtrieb mit Load Sensing-Regler. Erstinbetriebnahme: Saugstutzen muß separat bestellt werden

Fader Berg i hornet stöter (epistel nr 3)

ARBETSBLAD KORTFILMSKLUBBEN TYSKA. Durch die Blumen (lätt) Ordkunskap Välj ut 10 av orden/fraserna nedan och sätt ihop en dialog på tyska!

Naturens skatter blir julens pynt

TYSKA, KORT LÄROKURS, skriftlig del

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Kulturminnesvårdens perifera organisation Bergstrand, Axel Fornvännen 1939(34), s

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Rörsystem 7. Rörsystem

Bygget är det roligaste vi gjort

4.2 Konstantes Fördervolumen Doppelpume

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev NM

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

WiLlk. VÄLKo. WiLlkommen. VÄLkOMMEN

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

NOTIS- OCH ANNONSBLAD '"^

5. Roger Nordén, Ä:.' I

Nachrichten auf Deutsch

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Modell för fukt på vind Enligt figuren kan en energi balans ställas upp:

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Mycket formellt, mottagaren har en speciell titel som ska användas i stället för namnet

Sveriges överenskommelser med främmande makter

BÄTTRE ÄN NÅGONSIN. Bäste medarbetare

LAPP PÅ LUCKAN! en enkel guide till dig som arrangerar levande musik

301 Tage, Deutschland

Demodulering av digitalt modulerade signaler

Ack du min moder (epistel nr 23)

REFERENCE. The scope of work included the prefabrication and installation of: - Copal aluminium and glass balcony railings 400 rm

Lagrådsremiss. Skatteavtal mellan Sverige och Österrike. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Blå målklasser i skogsbruksplan

Löneläget tsk o ortassar landet runt

.,_, MODELLERING AV SKIVOR PA REGELSTOMME. Examensarbete utfört av: Göran Nilsson Handledare: Sture Akerlund BÄRANDE KONSTRUKTIONER

Omkring trädgårdsbordet på Glimmingehus Thordeman, Bengt Fornvännen Ingår i:

Kan jag ta ut pengar i [land] utan att behöva betala extra avgifter? Fragen, ob Gebühren anfallen, wenn man in einem bestimmten Land Geld abhebt

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Hej! God morgon! Tjänare! Hejsan! 1 Hej!

Undersökningar över vattenhaltens betydelse för barrträdsfröets kvalitet vid förvaring

STBTENS. S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT MEDDELANDEN. i9ii HÄFTET 8. MITTElLUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS FRÅN 8.

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Några uppgifter från Svenska Marktäckedata (SMD) och register redovisade på kommunal nivå. Bättre statistik om markytan i Sverige

Transkript:

MEDDELANDEN FRÅN STBTENS S~OGSfÖRSö~S8f4STBLT HÄFTET 8 i9ii MITTELUNGEN A US DER FORSTLICHEN VERSUCHSANST ALT SCHWEDENS 8. HEFT -------- ----{:3~~ -----~ CE~TRALTRYCKERTET, STOCKHOLM 191.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. IN HALT. Redogörese för verksamheen vid Saens skogsförsöksansa under år IgiO. Berich uber die Täigkei der Kg. Forsichen Versuchsansa Schwe dens im Jahre 1910. I. Skogsafdeningen (Forsiche Abeiung)... II. Boaniska af deningen (Boanische Abeiung)... 4 EDVARD W!BECK: Om jungbränning för skogskuur... 7 Uber das Brennen der Caunaheide zur Aufforsung (I) TORSTEN LAGERBERG: Pesaozzia harigi Tubeuf. En ny fiende i våra panskoor............................... g5 Pesaozzia harigi Tubeuf, ein neuer Parasi in schwedischen Saa- und Pfanzkämpen (V) ALEX. MAASS: Kubikinnehåe och formen hos aen i Sverige I og Schafinha und Schafform der Kiefer in Schweden (VII) TORSTEN LAGERBERG:: En märgborrshärjning i öfre Daarna 15g Eine V erheerung durch Markkäfer in Daarna (XI) GUNNAR SCHOTTE: Skogsrädens frösäning hösen Igii... 174 Die Samenerrag der Wadbäume in Schweden im Herbs 191 I (XIII) ALEX. MAASS: Erfarenhesabeer för aen. E bidrag i kännedomen om normaa abesånd... 1g7 Erragsafen fur die Kiefer. Ein Beirag zur Kennnis normaer Kiefernbesände (XV) GUNNAR SCHOTTE: Om oika meoders beydese vid undersökning af barrrädsfrös grobarhe... 45 Uber die Bedeuung verschiedener Mehoden bei der Unersuchung der Keimfähigkei der Nadehozsamen (XXI). Sid.

MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFÖRSÖKSANSTALT. skogsrädens frösäning hösen 1911. Af GUNNAR SCHOTTE. Förra hösen uvisade kronojägarnas frörapporer en ganska god igång af -årig ako i de norra och meersa dearna af ande. Koipsamingen har också under den gångna vinern bedrifvis med sor energi, och sörre koparier än någonsin förr ha insamas genom skogsvårdssyreserna, revirpersonaen och åminsone vissa enskida boag. I synnerhe ha skogsvårdssyreserna genom fokskoorna organisera en verkig sorarad koinsaming. Såunda uppköpes af skogsvårdssyreserna i Kopparbergs än omkring 9,500 h. ako, i Gäfeborgs än 5,300 h., i Väsernorrands än 8,6oo h. och i Jämands än,300 h. eer isammans 5,700 h. För saens frörior i Bispgården och Hänäs uppköpes respekive,500 och 3,8oo h. ako. Läggas häri de kvanieer ako, som insamas för några skogsboag sam privaa frökängare, så kan man anaga, a i Norrand och öfre Daarna under säsongen I9IO-I I insamas öfver 35;ooo h. ako, som bör ämna I 7-I 8,ooo kg. frö, represenerande såunda e värde af närmare 350,ooo kr. Af särskid inresse är en föreckning, som skogsförsöksansaen erhåi från jägmäsaren D. GRUFMAN, öfver revir insamad ko Torneå... _...,... 107 h. Kaix... 15» Råneå.... 109 )) Boden.... 36 )) sorbacken... --... - 13 ~ Vargiså... Öfre Byske... 300» 3» Arvidsjaur.... Äfsby... _... Pieå.... 55» 6g -» 37» revir Jörn...... Burräsk... Degerfors.... Norra Lycksee... Södra Åsee... Sorsee... Sensee.... Fredrika... _.. Bjurhom... insamad ko 333 hl 07» 1» 86» 6o6» 78 > 33 )) 1» 5 I > 380» hemoren för den ko, som inköps i Hänäs fröria. Vidsående abå visar, hurusom rä sora kvanieer ko äfven kunna insamas från så afägse beägna revir i inre Lappand som Sorsee och Sensee.

(397) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I 9 II. Grankoen var afsevärd skadad af inseker sam hade på grund af den mida hösen idig säpp si frö, hvarföre den ämnade åg ubye, och bef i mycke ringa mån föremå för insaming. Vädereken under den gångna vegeaionsperioden har emeerid i hög grad påverka frösäningen genom sark fros under bomningen, hvarjäme den mida hösen kommi grankoen a äfven i år säppa sina frön för idig. Med anedning häraf meddeas föjande öfversik öfver Vädereken under. vegeaionsperioden 1911. Ur»Månadsöfversik af vädereken i Sverige», årgång 19II, n:r s-ro ingår eferföjande sahmandrag om vädereken, kompeerad med kronojägarnas rapporer beräffande uppgifer om frosnäer i bomningsiden. Under maj månad var nederbörden i sörre deen af ande obeydig och uppgick ingensädes i den normaa. I Norrand, ösra Sveaand, norra Kamar än och på Goand kom i medea bo några miimeer, fersädes ingening as. Sörsa mängden på någon meeo:. roogisk saion var 6r,s mm. på Eesbo i Bohusän, sörsa på e dygn, 40,5 mm. den I5:de på Lagan i Kronobergs än. Marken var snöäck några dagar i början af månaden i Norrands norra och väsra fjäraker, ejes bar. Temperauren var öfver hea ande i medea ganska hög för årsiden, på de fesa saionerna omkring 3 C högre än den normaa. I sue af månaden, omkring den 8, seg ermomeern mid på dagen i och med i Lappand i S 0, och näsan ika hög seg den fersädes i södra Sverige mean den 9 och I 4 Omkring den nedgick den däremo i och med i södra Sverige några näer i no eer någo därunder. Fros inräffade såedes fersädes samidig med granens bomning. I juni månad var nederbörden i Norrand, särskid i fjärakerna, under förra häfen af månaden ofa snöbandad. Nederbördsmängden öfverseg någo den normaa i Norrand, men var ejes ämigen norma. Endas på Goand rådde afsevärd bris. Sörsa mängden på någon saion 18, mm. fö på Sorien, den sörsa under e dygn 50, mm. den Io juni å Borghom. Temperauren var i medea r- ägre än den normaa. De 5 försa dagarna voro ganska varma, i synnerhe den 4 och s, då maximiermomeern uppgick. o. m. i Lappand i omkring 5. Dagarna den. 9 och r I voro däremo kyiga, och minimiermomeern nedgick då i eer inemo nopunken, i Lappand någo därunder. Frosnäer under denna månad äro af krona- Medde. fr. saens Skogs.försöksansa I C) I r. 14

GUNNAR SCHOTTE. jägarna anecknade för oika dagar mean 6 och 7 i Lappand,.Norrboen, Väserboen, Jämand och Ångermanand. I de fesa bevakningsrakerna i dessa andskap äro den 9 och ro, iband äf\'en den r I anecknade som frosnäer. I Daarna och Häsingand inräffade frosnäer under iden 8-1. Ä f ven ängre söderu förekommo fera frosnäer under juni, amännas inräffade de den r- och g-jo juni. Under jui månad öfverseg nederbörden i Norrboens än någo den normaa, ejes rådde öfver hea ande bris, mes i Gäfeborgs, Värmands, Göeborgs och Goands än. Sörsa mängden på någon saion, r 46,6 mm., fö i Sorien, minsa,6 mm. på Homa i Bohusän, sörsa mängden under e dygn eer 4 r,4 mm. fö vid Jäxbo i Väsmanand. Temperauren var i medea någo, omkring 1 /, norru I i I 1/ gr. ägre än den normaa. De sisa dagarna, den 6-J I, v oro ganska varma med ända i eer inemo JO gr. mid på dagen. Äfven den ro-rs jui rådde hög emperaur, maximum 0-7, högs i södra Sverige. Nafroser, som inräffade under skogsrädens bomning, äro under denna månad a aneckna från den I, och J i Kaiums bev.-r. och den g i Luossavaara bev.-r. (Juckasjärvi revir) sam den 5 i Forsnäs, Abraurs och Abmofors bev.-r. (Mamesjaurs revir.) I augusi månad var nederbörden någorunda norma endas i Norrboens än. I öfrig rådde bris i näsan hea ande, isynnerhe i Bekinge och södra Kaimar än. Sörsa mängden under månaden på någon saion, I 7,r mm., kom vid Sorien, sörsa på e dygn eer 50,5 m. m. den I augusi i Rönndaen i Kopparbergs än. Temperauren var i medea ovanig hög och jämförig med den höga augusiemperauren under åren r868, I88o och rgor. De högsa gradaen, omkring J0, observerades fera dagar under månadens förra häf. Näerna den 16-5 voro ganska svaa och i de inre ande förekommo nafroser, i synnerhe den 0 och I. Under sepember månad öfverseg nederbörden icke obeydig den för månaden normaa i Norrand sam Kopparbergs och Uppsaa än. Däremo rådde bris i de öfriga dearna af ande och i synnerhe i Kamar och Bekinge än sam på Goand. Sörsa nederbördsmängden var I6,z mm. vid Srömsberg i Uppand och sörsa på e dygn eer 8 r,s mm. fö vid Idkerberge i Kopparbergs än. Temperauren var öfver hea ande i medea någo, 1j -r 0, högre än den normaa. Senare häfen af månaden var ganska mid, och ermomeern seg fera dagar,. o. m. i norra Sverige i r 5, i södra Sverige någon dag ända i 0. Den nedgick ikvä under månadens förra häf några näer, såsom den II, I6, 17, i eer någo under no.

(399) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄ TTNING HÖSTEN I 9 I I. I 7.7 I okober m.å11ad ugjordes nederbörden i sörre deen af Norrand.des af regn, des af snö, i fjärakerna öfvervägande af snö; i de öfriga ande uesuande af regn, om man undanager någo snö, hufvud.sakigen i sue af månaden. Dess mängd öfverseg i amänhe den normaa och var rikig i sörre deen af Göaand, i synnerhe i dess väsra och inre dear. På Hieshu i Haands än uppmäes den sörsa mängden på någon saion, I97,r mm.; sörsa mängden på e dygn, 6I,6 mm., fö den i Vänersborg. - Marken var i Norrand _idas snöäck och i de öfriga andes inre och väsra raker mer eer mindre i sue af månaden. Temperauren var i södra Göaand i medea ämigen norma, i de öfriga ande r/ - I grad ägre än den normaa. Om näerna nedgick den i norra Sverige vanigen i eer någo under no, i Lappand några näer i miden och sue af månaden i omkring - I 5. De sisa näerna voro äfven i meersa och södra Sverige jämföresevis kaa. Taens och granens bomning. I amänhe bommar granen idigare än aen, h vike också 78 :Yo af åres rapporer angifva. Däremo påså 6o kronojägare (14 %), a aen bomma idigare än granen, och 34 kronojägare (8 :Yo) uppgifva.samma bomningsid för de båda rädsagen. Dessa uppgifer äro anagigen feakiga, ifa de nämigen afse samma de af bevakningsraken eer e ungefärig medea för densamma. Granen bommade i början eer miden af maj i Skåne, Haand, Bekinge och Öand; i miden af samma månad i Väsergöand (dock förs omkring den 0 å Tiveden) och Småand. Redan omkring den 1 o maj funnos granbommor i Ösergöand och Södermanand och miden af månaden i Bergsagsdisrike; i norra Värmand dock förs.omkring den r juni. I nedre Daarna inräffade bomningen i senare.deen af maj, men i Idre och Hamra fors i början af juni. Vid samma id funnos granbommor amän i Meersa Norrands disrik, men i de väsra dearna af Jämand och.härjedaen omkring miden af juni. 1 Väser- och Norrboens kusand inräffade granbomningen i början.af juni och förs i sue af samma månad i de inre rakerna af Lappand. Från <Torneå revir meddear jägmäsaren, a frömjöe började ~yka hos granen omkring den 0 juni och hos aen omkring den 3 juni. Taens bomning uppgifves i amänhe ha inräffa 5-ro dagar.senare än granens. I sor sed har aen haf medemåig bomning å frisående räd

GUNNAR SCHOTTE. Tabe r. Sammandra1 iifver bomningens ymnighe hos aen och granen våren 1911 Die Biie der Kiefer und der Fiche im Friihjahr 1911. Disrik Procenfördening af kronojägarnas uppgifer om. Prozenweise Vereiung der Beriche iiber fris~ende räd med freisehende Bäume besånd med Besände Taen. (Die Kiefer.) Lue~....... Skeefe........ Ume~....... Meersa Norrand... Gäfe-Daa... Bergsag~...... Ösra... Väsra... Sm~ands...... Södra H e a ande: J o o 6 o o 4 3 o 4 44 31 5 33 41 31 53 47 8 38 48 53 35 33 41 44 33 39 35 44! 1 18 I7 1 6 1 O 0 5 5 1 17 5 3 8 8 1 7 8 I 19 I 17 61 19 63 19 57 18 6o 18 56 14 6o 19 6o 35 43 9 47 6 54 56 6 4 5 4 o 5 Granen. (Die Fiche.) Lue~.... Skeefe....... Ume.... Meersa Norrand Gäfe-Daa... Bergsags.... Ösra Väsra... Sm.ands...... " 1 Södra... He a ande: 1 O O o 16 4 15 o o oj 8 i 61 13 59 9 47 9 35 s ss 1 61 5 54 6 17 33 15 47 1 57 44 3 5 39 38 14 4 14 8 5 33 O 9 5 41 so o 38 3 19 I 1611 4 48 II 46 14 ss 15 57 9 6o 5 53 8 46 13 3 44 3 41 38 i 7 46 0 6 6 O o 33 4 16 O

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I 9 I I. I79 och svag i besånden (se abe r), men från ungefår j 5 af bevakningsrakerna uppgifves rikig bomning hos frisående räd och medemåig i besånden. Rikigase bomningen synes ha förekommi i öfre Norrand och i Väsergöand. Från några bevakningsraker omaas rikig bomning ej bo å frisående räd uan äfven i besånden, såsom Kvickjacks bev.-r. (Päräfvens revir), Arfidens bev.-r. (Mamesjaurs revir), Näsräsks bev.-r. (Äfsby revir), Jörns bev.-r. (}örns revir), Magomajs, Wihemirra och Vojrosjöns bev.-r, (Wihemina revir), Sröms bev.-r. (Frosvikens revir), Karsrands bev.-r. (N. Häsingands revir), Ockebo bev.-r. (Gäsrikands revir), Fryksdas ösra (Karsads revir), Åkers bev.-r. (Gripshoms revir), Sundsmarkens och Bromö bev.-r, (Tivedens revir), Granviks norra och södra sam Persorps bev.-r. (Granviks revir), Tidahoms och Hökensås bev.-r. (Varofa revir}, V. Kinne bev.-r. (Kinne revir), Kuings bev.-r. (Marks revir), Svaredaens bev.-r. (Bohus revir), Ebbegärde och Mjösingsmåa bev.-r. (Kamar revir). Kosäningen uppgifves i amänhe ha vari svagare (se karan å sid. I 83) än h vad bomningen angaf. Som exempe härpå kan särskid framhåas Granviks revir, där bomningen var rikig, men koigången ingen. Från några bevakningsraker kagas särskid öfver a de vari ond om honbommor, såsom i Bonaryds bev.-r. (Väsbo revir). Kronojägaren i Sundsmarkens bev.-r. (Tivedens revir) uppger a honbommorna uveckade sig sen, sedan frömjöe i amänhe fai från hanbommorna. I föjd häraf är igången på r-årig ako svag, ehuru bomningen var rikig. Kronojägarna i Norra Idre och Gröfvedaens bev.-r. (Särna revir) framhåa också, a på grund af den ihåande hean under våren, kommo hanbommorna a ryka innan honbommorna voro usagna, hvarföre äfven här kosäningen bef ringa. Dea förhåande märkes mes i gesa besånd. Från många raker kagas öfver a den 1-åriga akoen är ouveckad på grund af fros under bomningen sam sommarens sarka orka. Dea förhåande framhåes särskid frå~ Sorbackens och Råneräsks revir sam från Kisa bev.-r. i Kinda revir. Kronojägarna i Södra Idre och Gröfvedaens bev.-r. (Särna revir) ha iakagi, huru den r-åriga akoen under sommaren devis förorka. A särskid ägga märke i. är, a granen bommade äfven dea år, ehuru den bomma, om ock ofa svag, under de föregående åren. Vi ha såunda haf granbomning 3 år å rad öfver i sor sed hea vår and och möjighe for granbomning forefinnes äfven för år I 91. Granen hade emeerid i år i amänhe endas en svag bomning

18o Tigången på 1-årig ako hösen 191 O. Sverige (Errag an I-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herbse 1910,) 1. Pajaa., Torne~. 3 Tärendö. 4 Jukkasjärvi, 5 Geivare. 6. Råneräsks. 7 Ängeså. Disrik och revir. Lue& disn'k. 8. K:;!ix~ 9 Ranea. Jo. Bodens. II, Sorbackens, 1. Päräfvcns. 13. Jokkmokks. SkdefeJ disrik. 14. Varris~. 19, Äfsby. 15. Arjepuogs. 0, Pieå. 16. Mamesjaurs. 1. ]örns. '7 Öfre Byske.. Norsjö. 18. Arvidsjaurs. 3. Burräf.k.s. 4, Degerfors. 5. Norra LycksP]e. 6. Södra Lycksee. 7. Åsee. 8. Sorsee. u,,.j disrik. 9. Sensee. 30, Wihemina. 31. Fredrika. 3. Bjurho1rns. 33 Anundsjö. Iv.fe, sa Norra1zds disrik. 34 T~sjö. 38. :('Jorra Jämands, 35 Junsee. 39 Ösra Jämands. 36. Hernösands. 40. VäsraJämands. 31 Medepads. 4' Härje~daens. Gä.fe-Daa disrik. 4. N. Hä!singands. 47 Särna. 43 V. Häsingands. 48. Transrands. 44 Gäsrikands. 49 Väserdaarnes. 45 Kopparbergs. so. Koens. 46. Öserdaa<~es. -..._..; Je.,-gsa~sdisrike. sx. Äfdas. 57 Köpings. 5, Arvika. 58. Väserås. 53 Karsads. 59 Enköpings. 54 Askersund.s. 6o. J'! arra Rosag-9. 55 Örebro, 56. Grönbo. 61. Örbyhus. Osra disrike. 6. Sockhoms. 66. Finsp~ngs. 63. Gripshoms. 67. Kinda. 64. Nyköpings. 6s. Ombergs. 68. Goands. Visra disrike. 6g. Granviks. 74 Dasands. 70. Tivedens. 75 Hunnebergs 7' Varofa. 76. Marks. 7. Kinne. 77 Svåornas 73 Säbygds. 78, Bohns.. \,x \ x,.,_~ ;)(... -~-... --'...'. \. \"f.,./ \.,_ Sm/iands disrik. 19 Tjuss. 83. Jönköping-s. Bo. Kamar.. 84. Väsbo. 81. Öands. 85. Sunnerbo. 8. Eksjö. 86. Värends. Siidra dz'srikd. 87. Beking-e-Åhus. 8g. Engehoms. 88. Mamöhus. go. Haand.<... -..-....Ban:5kogsgriins,_... (Nai.dwadgren.u/ GEN. STAB. L>IT. ANST~.

Tigången på -årig ako hösen 1911. Sverige (Errag an -jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herhse 191 I.) x' -J...; f XI ~ \ ;.."'; ~ '.,.. \ 1-.:(-...,..._--' x. Pajaa.. Torneå. 3 Tärendö. 4 J ucka'järvi. 5 Gäivare. 6. Råneräsks. 7 Ångeså. Disrik och revir. Lue& disrik. Ske fci 14. Vargiså. 15. Arjepuogs. x6.yiamegjaurs. '7 Ofre Byske. x8. Arvidsjaurs. 4. Degerfors. 5. N. Lycksee. 6. ~ Lycksee. 7. Asee. 8. Sorsee. 8. Kaix. g. R3.neå. xo. Bodens. 11. Sorbackens. 1. Päräfvens. I 3. J ockmocks. Cmeå disrik. disrik. '9 Äfshy. o. Pieå. 1:. Jörns.. Norsjö. 3. Burrasks. 9. Sensee. 30. Wihemina. 3' Fredrika. 3. Bjurhoms. 33 Anundsjö..J.feersa Norrands disrik. 34 T~sjö. 40. Räans. 35 Frosvikens. 41. Hede. 36. Qsersunds. 4. Junsee. 37 Are. 43 Härnösands. 38. Haens. 44 :Medepads. 39 Bräcke. Giifc-Da<< disrik. 45 N. Häsingands. 46. V. Häsingands. so. Särna. s I. Transrands. 47 Gäsrikands. 5. Våserdaarnas. 4~- Kopparbergs. 53 Koens. 49 Öserdaarnas. Bergsagsdisrike. 54 Äfdas. 6o. Köpings. 55 Arvika. 61. Väseräs. s6. Karsads. 6. Enköpingo;, 57 Askersunds. 63. N. Rasags. s.8. Örebro. 64. Örbyhus. 59 Grönbo. Ösra disrike. 65. Sockhoms. 70. Karsby. 66. Gripshoms. 71. Ombergs. 67. Nykö~ings. 7. Kinda. 68. Finspangs. 73 Goands. 6g. Gubergs. Väsra disrike. 74 Tivedens. 79 Dasands. 75 Granviks. 8o. Hunnebergs. 76. Varoa. Sr. Marks. 77 Kinne. 8. Bohus. 78. Säbygds. 83. Tjuss. 84. Aspeands. 85. Eksjö. 86..Tönköpings. 87. Väsbo. 9. Kamar. 93 Öands. 94. Bekinge. Smiands disrik. Södra disrike. 88. Sunnerbo. 8g. Värends. go. Kosa. 91. Uricehamns. 95 N. SHnes. 96. S. Skines. 97. Haands. GEN. STAB. LIT. ANST. ~ ~ /

18 GUNNAR SCHOTTE. hos såvä frisående räd som i besånden. Endas inom smärre områden af Lueå, Skeefeå, Dmeå, Gäfe-Daa och Ösra disriken saknade granen adees bommor. Medemåig-rikig bomning förekom hufvudsakigen inom Väsra, Småands och Södra disriken (se abe I). Under granens bomningsid inräffade fersädes fros, och uppgifves denna inverka menig på kosäningen. E fera exempe härpå föreigga. Jägmäsaren i Torneå revir omnämner, a den g-ro juni fö i revire ymnig med snö, cirka 10 cm., och a dea snöfa eferföjdes af för årsiden ovanig sarka frosnäer, under hvika å ågända exponerade raker granens honbommor försördes. Äfven jägmäsarna i Sorbackens och Råneräsks revir sam kronojägaren i Hänäs skogsskoas bev.-r. (Degerfors revir) omnämna samma ködperiod som orsak i a grankoarna äro små och dåig uveckade. Kronojägaren i Laxsjö bev.-r. (Åre revir) framhåer, a den rikiga bomningen hos granen i synnerhe i sydsuningarna ej eferföjdes af mosvarande frösäning anagigen i föjd af den sarka frosen den I7-I9 juni. - Äfven från andra hå omförmäes, a bomningen vari amännare än koförekomsen sedan bef. Tigången på a- och granko. Koigången åergifves å karorna å sid. I 8 I, I 83. Å dessa karor äro revirens gränser inagda så, som de komma a gäa från den I jan. I9 I. Skinaden i korikedom å frisående räd och i besånd framgår också mera deajerad af abe, där äfven en sammansäning gjors af koens iräckighe. I koumnerna för igången på ko åerfinnas samma siffror, någon gång korrigerade, som ingå i jägmäsarnas sammandrag öfver kronojägarnas rapporer. Siffrorna inom paranes äro jägmäsarens egna iakageser. De beeckningsgrader, som används vid dessa sammaridrags uppgörande, åerfinnas i förra åres koredogörese 1. Tigången på 1-årig ako är i amänhe endas svag i besånden och svag-medemåig å frisående räd. Endas från några få revir i Lappand inrapporeras medemåig igång i besånden och medemåig-rikig igång hos frisående räd, såsom från Arjepuogs, Mamesjams och Öfre Byske revir, ]örns bev.-r. (]örns revir), Näsräsks bev.-r. (Äfsby revir) sam Wihemina och Fredrika revir, Sröms och Svaningens bev.-r. (Frosvikens revir), Karsrands och. Gränningsvaens bev.-r. (N. Häsingands revir) sam devis från 1 GUNNAR SCHOTTE, Skogsrädens frösäning hösen 1910. Skogsvårdsfören. idskrif 1910, h. 1.

Tigången på -årig ako hösen 1911. Sverige (Errag an 1-jährigen Kiefernzapfen in Schweden im Herse 1011.) x. Pajaa. z. Torneå. 3 Tärendö. 4 Juckasjärvi. 5 Gäivare. 6. Råneräsks. 7 Änges~. Disrik och revir. Ldei disrik. Ske.:fiei 14. Vargiså. 15. Arjcpuogs. I6. Mame~jau'rs. '7 Öfre Byske. r8. Arvidsjaurs. -4. Degerfors. >5 N. Lycksee. 6. ~ Lycksee. 7. Asee. 8. Sorsee. 8. K~ix; g. Ranea. ro. Bodens. sorbackens. Päräfve'ris. 13. J ockmocks. d/srik. Umeå disrik. '9 Ä!fsby. 0. Pieå. zr. ]örns. zz, Norsjö. z 3. Burräsks. zg. Sensee. 30. Wihemina. 3 I. Fredrika. 3. Bjurhoms. 33. Anundsjö. Meersa Norrands disrik. 34 Täsjö. 40. Räans. 35 :frosvikens..p. Hede. 36. (,)sersunds. 4. J unse}e. 37. Are. 43 Härnösands. 38. Haens. 44 Medepads. 39 Bräcke. Gä.fe-Daa disrik. 45 N. Häsingands. 5o. Särna. 46. V. Häsingands. sr. Transrands. 47 Gäsrikands. 5. Väserdaarnas. 48. ~opparbergs. 53- Koens. 49. Oserdaarnas. Bergsagsdisrike. 54 Äfdas. 6o. Köpings. 55 Arvika. 6. Väserås. 56. Karsads. 6. Enköpings. 57 Askersunds. 63. ~- Rosags. s8. Örebro. 64. Orbyhus. 59 Grönbo.. Ösra disrike. 65. Sockhoms. 70. Karsby. 66. Gripshoms. 71. Om bergs. 67. N y köpings. 7. Kinda. 68. Finspångs. 73 Goands. 6g. Gubergs. Väsra disrike. 74 Tivedens. 79 Dasands. 75 Granviks. So. Hunneberg-s.. 76. Varofa, Sr. Marks. 77. Kinne. 8. Bohus. 78. Säbygds. 83. Tjuss. 84. Aspeands. 8s. Eksjö. 86. Jönköpings. 87. Väsbo..g. ~amar.,.. 93 Oands. 94. Bekinge. SmcUands disrik. Södra disride. 88. Sunnerbo. Sg. Värends. go. Kosa. gr. Uricehamns. 95 N. Skånes. g6. S. Skånes. 97. Haands. _... \.,. ~ ~ IX " \ x/ -J.../ J ~ ;.,-..,.._) ~">r_ ' '.,.. \ GEN. STAB. LT. ANST.

Tabe. Sammandrag, uvisande förekomsen af a- och granko. Zusammenfassung iiber die Verbreiung der Kiefern= und Fichenzapfen. -jähr. Kiefern- zapfen 1-årig ako I-iähr. Kiefernzapfen Disrik och revir Disrik och revir Lue& disrik. i~~~~:å re:ir :::::::::::::::::: ~:!?' Tarendö» 1,5 1,5 (1,5) (,a) Juckasjärvi revir... 01 O Gäivare» Rån e räsks» Ängeså» K:Iixo»...,s 1, Ranea»... 1,7 Bodens >... 114 1, sorbackens» ' 5 Päräfvens fockmacks,3 Skeefe/i disrik. V argiså revir.....,, s ~\.rjepuogs»,s ~amesjaurs»,3 Ofre Byske»,s Arvidsjaurs» Afsby >,5 Pieå >,s ]örns»... 1,6 Norsjö»... 1~6 Burräsks»...,' s O, s,a () O,s!,s ],8!,s 1,5,!,s (3)!,s O, s I () o I. s O,s!,a ],4. a () O,s 1,s 1.3 I,s 1,s 1,5 1,5 1,5 1,5 1,,s 1,s 1,5 1,3, 7,7 o, 7 o, 7 1,9 1,1 0,7 o, 7 1 f:i i 0,6 ' Umeå disrik. Degerfors revir... 1, 1 N. Lycksee»... j,5 ~-»»... 1,7 ~:~in Asee ' I n' 1 Sorsee»... 113 Sensee»... 1,6 Wihemirra»...,8 0,8 (3) () (I) Fredrika»...,s,s O,s Bjurhoms»... 1,6 I ~-\.nundsjö»... 0,7 0,5 1,1 J1dersa Norra?ds disr.'k. T&sjö revi1 Frosvikens Qsersunds A.re Haens Bräck e Räans Hede Jansee Härnösands» I Medepads Gäfe-Daa disrik. 1,5 J,5 1,5 I,s I!,s I 0,5 1,4 o, 7 1, 0,7 0,7 0, o, 7 0,7 (!) (I) 1,5 0,8 N. Häsingands revir...,8 I V.»... 1, (1,) (I) Gäsrikands ~opparbergs 000 1,3... 1,5 0,8 aserdaarnas 1,511 Sär n a 000... 1,s,5 Transrands... 1 0,3 () (0) 0,6 0,6 1,5, 7,a,a 1,3 1,5,s,s 3,a,s 1,4,a O, o, 7 0,5 1, 7 0,4 1,3 1 I 0,81 o 1,3 (O) 0,8 1,5 1,4 O, 1 1,!,a O,s O,s o O,a 1, O,s 1,6 0,3,a I 1 0,5 1 o.~, a ro,o,a 0,51 o 0,5!,a,a 1,3 11,3 1,7 (J,a) (, a) 1,3 0,5 1,4 I O,s (,) () ],B 113 1,5 0, o II 0.3 O,a (O) (01 1,5 1,4 1, 1,5,3 0,4 0,4 0,4 1,6 1,5 1,5 1,5 1 6. () () 0, o 0, o u o 0,6 o 0,8 0,7 0,5 1,3 1,4 O,s,6 I 0,7 0,7 0,5 1,5 0.6 0,6 0,6 1,5 O,s 1,3 1,s 0,6 1,3 I o o o 1, O,s I.o 1,3,a () (!),8,8 1, 1, O,s,s 1,1 1,7 f,5[ J '5 1,6 I,4 1, 1,3 1,3 1,6 0,9 1,5 0,7 I,5 I I O,s 1,7 C) (J,5 1,5 1,s 1,6,s.s 1,3 1,3 O,s 0,6 I (1,) () 0, o o 0,6 o 1,3 1,s I,s I, 7 O. 1 ()!1) Väserdaarnas revir Koens Berrsagsdisrike. Äfdas revir... Arvika»... Karsads»... Askersunds Örebro Grön bo Köpings Väserås Enköpings ~- Rosags Orbyhus!,a 1,3 O,s 0,8 1,5,3 1,6,s 1,5 1,s I, a O,s 0, 1 Ny köpings 0,7 0,1 1 1,1 0,7 1,1 Finspångs I O,s O,s Gubergs» :....»...»...».... ))..... :»..... >.... Ösra disrike. Sockhoms revir.... Gripshoms».... Kars by Om bergs Kinda Goands ))... ))...... >.....»....».....»... >... Väsra disrike. T i vedens revir... Granviks» Varofa ))... Kinne». S!äbygds > Dasands ))... Hunnebergs,,... Marks»... Bohus»... Sm/iands disrik. Tjuss revir... Aspeands»... Ek-sjö» Jönköpings» Väsbo» Sunnerbo» Värends a Kosa» Uricehamns» Kamar Öands Bekini!e N. Skånes s. > Haands )).....»...»... )) ))... O, ' O 0,9 0,3 I,a 1,3,3,s IJ,s (!) (O) O,s O,s 1,3 O,s 1, O,G () () 1,s 0,3 J,5 I (1 () O,s 0,8 1,6, G 1,5 0,5 () (!) 1.6 (3) () 1,5 O,s s I d (!) I 0.5 1,5 ( 1,5 I 1,5 0,5 () (!) 1,3 (!) U,9!,a I, (I) 0,8 1,4 I () () I 1, 1,4 I () (!) I,3 (I) 1,5 1,5, 1,5 () 1,5 1,3 I, o o I 1,3 1,4 1,3 I, I 0,9 O,s I,7,5 1, I 1,4 0,6 1,5 0,7 I (I) (I) O,s 0,3 1,3 1,7 1,s 1,3 O,s O,s o 1, 0,6 I,s O 0,7 0,7 0,7 Siidra disrike. revir... 1,s ;s,g 1,5 O,s,3 1,1 O,s O,s O,o 0,9 6,9 6,s L 0,3 1,3 1,61 0.3',a (O) C) (O) 0,3 1 0,5 U,-~c 0,6 O.ö 1 1,5, O,s 1 I, a! I 0.7,s 0,7 0,7 1 1,4 (O) (!) ' (I; O,s O,s O s,s 0,7 0,3 I' I,1 I 0,6 0,8 O,s (I) (!) 0) O,a o o o ~:: L ~ "[ ~.a ~ o, 7 O, s o 0,6 1, O,s 0,3 O,s O,a 0,5 0,1 0,6 (O) (!) (O) 0,3 1,3 0,6 o (O) (I) (O) 0,3 1,fi 0,3,s I O,s (I) () (O) 0,5 1,7 0,5 0,5 J ~:~ I ~ 5 o : 0,5 (0) () (0) ; O,s ~ 1,4 u 1,.1 : ',s 1,3 1,1, 0,9 1,3,1 1,5 I, a 0,8,5 0,8 1,,4,4 0,6 0,6,4,5 0,7,s 1,3 o, 7 1,5 1,6, 1,4 1,9 1,4 1,6 o, 7 1,4,6, I, 1 1,3,s 1,s () () 0,8 1,5,3 O,s 1, 5, 7 O,s O,s o 1,3 o 0,6,6,4.4 o 1,7 1,7 O, 1 O, 1,7,3 1,7,a I,4 1,6 O,a O,s 0,5 1,7 1,7 I 3 1,4 0, ~ 7 ~'"i: " 1,7 O,s ' 1,3 1,1

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄ TTNING HÖSTEN I 9 I I. Särna revrr. Usikerna för näsa års koskörd äro såedes, med undanag för vissa raker af Norrand, särdees små så mycke mera som den r-åriga akoen, som nämnd, ofa är ouveckad på grund af fros eer orka. Förekomsen af -årig ako är åskådiggjord genom karan å sid. I 8 I, Tigången är endas svag å frisående rä.d sam svag-ingen i besånden. Medegod igång angifves från Gäivare och Äfsby revir. -»Mer än iräckig» igång inrapporeras endas från Visåns bev.-r. (Äfsby revir), och från Finnräsks bev.-r. i samma revir omförmäes, a god möjighe finnes för insaming af ako i bevakningsrakens behof. I Visingsö bev.-r. kan insamas någo mindre pari för försäjning. Som jämförese med karan öfver z-åriga koförekomser är å sid. I So inagen den kara, som i förra rapporen angaf igången på I-årig ko. E sammandrag, uvisande akoens beskaffenhe, är införd i abe 3. Häraf finne.. vi a 1 /s af kronojägarna uppgifvi akoen såsom ien eer ouveckad. Orsaken häri iskrifva de sommarens sarka orka. I e afsevärd ana bevakningsraker, särskid i Lueå och Ösra disrike, uppgifves akoen vara skadad af inseker. Tabe J. ~åriga akoens beskaffenhe. Die Beschaffenhei der jährigen Kiefernzapfen. Disrik Kronojägarnas uppgifer Förser-beriche i.iber om akoens uvecking akoens godhe die Enwickung der Zapfen die Gi.ie der Zapfen -- ----- vä uveckade ouveckade friska skadade : wohenwickee unenwickee _ gesund e besehärig e! bev.-r. % bev.-r. % bev: r. bev.-r. Bezirke 0 Bezirke 0 Bez1rke % Bezirke % Lueå 30 54 6 46 46 8 10 18 Skeefeå... 33 75 I I 5 40 91 4 9 Umeå... 3 8o 8 0 J6 go 4 JO Meersa N arrand...... 30 75 JO 5 38 95 5 Gäe-Daa...... 59 15 -f. I 31 84 6 16 B.ergsags... JO 67 15 33 41 91 4 9 Osra 0 53 18 47 31 8 7!8 Väsra....'... '. '...... 8 70 1 JO 36 go 4 JO SII1åands... 1 70 9 JO 7 go 3 JO Södra... 6 79 7 1 31 94 6! i Hea ande: 7 67 131 33 I 357 8g 46 II I frörapporerna för såvä år I g og som I gro omaade några kron o Jagare, a akoen dessa år också var angripen af inseker. Då den insek, som angriper akoen, (Pissodes vaidirosris), hiis anses sä-

I86 GUNNAR SCHOTTE. syn i vår anc!, begärde jag, för a konroera de ämnade uppgiferna, a i skogsförsöksansaen måe insändas sådan skadad ako, som afseds i rapporerna. Härvid visade de sig a endas e par kronojägare af missag ämna uppgif om maskäen ako. Från en de andra erhös däremo koprof, som anagigen vara angripna af Pissodes vaidirosris. Sådan ko inkom från Pajaa bev.-r. (Pajaa revir), Sensee och Rönnidens bev.-r. (Sensee revir), Nyfors och Bredsjö bev.-r. (Koens revir), Mariehoms bev.-r. (Tivedens revir), Ljungs och Oesads (Säbyggds revir). I åres rapporer omaas maskäen ako från Torneå revir (Torneå, Svanseins och Ohanajärvi bev.-r.) Jägmäsaren i Sorbackens revir ananför b. a.:»vid granskning af inköpa koparier har koen ofa befunnis devis behäfad med inseksskada, hvika med a sannoikhe förorsakas af arven af Pissodes vaidirosris. Denna hiis ämigen obeakade vifve orde uppräda ganska amän inom Norrboen och bör dess förekoms och skadegörese göras i föremå för närmare undersökning.» Vidare aas om maskäen ako rån Kyrkberges bev.-r. (Sensee revir), Åmsee och Ekorrräsk bev.-r. (Degerfors revir), Linsäs bev.-r. (Hede revir), Lima och Björnhyans bev.-r. (Väserdaarnas revir), Håahus bev.-r. (Örebro revir), Mamskogens, Kisa och Y eke bev.-r. (Kinda revir), Bona bev.-r. (Karsby revir), Rosersbergs bev.-r. (Sockhoms revir), Vikboandes bev.-r. (Finspångs revir), Vernamo bev.-r. (Jönköpings revir) och Kinds bev.-r. (Uricehamns revir). I augusi månad erhö skogsförsöksansaen eegram från Gideå Husums akieboag, hvari uppyses, a. e sor pari ako om,ooo h. i Trehörningsjö, var i omkring % angripe af Pissodes. Af dessa aa uppgifer synes framgå, a Pissodes vaidirosris viss icke är så säsyn, som man föru anagi. Mycke ringa uppmärksamhe har den emeerid ånjui i den yska sjwgsenomoogiska ierauren. I Enomoogisk idskrif I g og har däremo ERIC MJÖBERG 1 ägna den en mera ingående beskrifning på grund af e komaeria, som vid skogsförsöksansaen insamas från Goand af Dr. HESSEL MAN. Larven är en farig fröförsörare, i de den uräer de ena fröe efer de andra i koen. I rege bebos en och samma koe af endas en arv, som öfvervinrar som hafväx. På våren förpuppas den och vid midsommarid eer någo senare framkommer den fubidade inseken. E rund hå på koens sida umärker ugångssäe. Honorna kunna sedan på sommaren ägga sina ägg å näsa kogene- 1 ERIC MJÖBERG: Om Pissodes vaidirosris Gy, en i Sverige hiis obeakad skadeinsek på a jäme en öfversik af öfriga skadiga arer af samma säke. Enomoogisk idskrif 1909 sid. 43-64.

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 191 I. raion, d. v. s. den 1 år gama koen. Koar, angripna af Pi'ssodes, kännas vä igen i de yre. De äro ofa någo spesigare än normaa koar och i amänhe äro kosködarna mindre ydig uveckade. - Orankoens förekoms framsäes å karan å sid. r88. Med undanag af Juckasjärvi, Gäivare, Sorsee, Gäsrikands, Enköpings och N. Rosags revir finnes granko öfver hea ande. Tigången är dock i sor sed endas svag å såvä frisående räd som i besånden. Medegod igång är a aneckna från Ösersunds revir sam i vissa raker af Väsergöand och Sm~and. Rikig igång å såvä frisående räd som i besånd omförmäes från Näsräsks bev.-r. (Vargiså revir), Sorberges, Högåsens och Lögdeå bev. r. (Fredrika revir), Soefeå bev.-r. (Härnösands revir), Hökensås bev.-r. (V arofa revir), Kåands och Furubackens bev.-r. (Kinne revir), Fägerhus bev.-r. (Hunnebergs revir), Lygnersviders och Gaåsens bev.-r. (Marks revir), Kynnefjäs och Tanums bev.-r. (Bohus revir), Sjögareds bev.-r. (Uricehamns revir), Södra Tjuss och Hjoreds bev.-r. (Tjuss revir), Hegö och Hvihus bev. r. (Värends revir), Handbörds bev.-r. (Kamar revir) sam Ösra Bekinge bev.-r. Däremo omaas»mer än iräckig» igång endas från föjande bevakningsraker, där såedes insaming för afsau med förde kan ske: Turinge och Medepads ösra bev.-r. (Medepads revir), Soefeå bev.-r. (Härnösands revir), Furubackens bev.-r. (Kinne revir),. Hjoreds bev.-r. (Tjuss revir), Hvihus och Kåresads bev.-r. (Värends revir) sam Ousby bev.-r. (Norra Skånes revir}. Orankoens beskaffenhe är som aid ej den bäsa (se abe 4). Omkring häfen af kronojägarna uppge,. a grankoen är ouveckad. Som föru nämns har den sarka vårfrosen och sommarens orka vari orsak häri. Dessuom är koen skadad inom nära häfen af andes bevakningsraker, mes i Ösra, Väsra och Småands disrik, mins i Skeefeå och Lueå disrik. Orsaken häri har i hufvudsak vari inseksangrepp (ros kronojägare omnämner särskid maskäen ko) och i några fa svamp. Kronojägaren i Habo bev.-r. (Varofa revir) uppger a so ;?: af granfröe är, skadad af inseker, i de en gu arv finnes inui fröe. Dea är synbarigen den särskid i Väsergöand vanigq. grangamyggan (Pemei'ea abi'ei'na.) Som var a väna har grankoen med anedning af den varma vädereken i sepember och okober redan börja a fersädes säppa sina frön. Dea framhåes af kronojägarna från så skida raker af ande som Fors bev.-r. (Bispgårdens skorevir af Bräcke revir), Södra Idre bev.-r. (Särna revir), Y dre norra bev.-r. (Kind a revir), Emhus bev.-r. (Sunnerbo revir) och Höks bev.-r. (Haands revir). Granfröe

188 x. Paiaa.. Torneå. 3 Tärendö. 4 J uckasjärvi. 5 Gäivare. 6. Råneräsk<>. 7 Ängeså. Tigång på granko i Sverige hösen 1911. Errag an Fichenzapfen in Sch\\ eden im Herbse 1911.) Disrik och revir. Lueå disrik. Ske,feå 14. Vargiså. 15. Arjepuogs. 16. ~~ame~aurs. '7 Ore Byske. 18. Arvidsjaurs. Um ~ 4. Degerfors. 5. N. Lycksee. 6. :;,. Lycksee. 7. Asee. 8. Sorsee. 8. Kaix. 9 Rå.neå. 10. Bodens. II, Sorbackens. Päräfvens. 13. Jockmocks. d srid. '9 Äfsby. 0. Pieå. 1.. J örns. Norsiö. 3. Burräsks. disrik. 9. Sensee. 30. Wihemina. 31. Fredrika. 3. Bjurhoms. 33 Anundsjö. Meersa Norr!a11ds disrid. 34 Tåsiö. 40. Räans. 35 f.rosvikens. 41. Hede. 36. Qsersunds. 4. J unsee. 37 Are. 43 Härnösands. 38. Haens. 44 Medepads. 39 Bräcke. 45 N. Häsingands. 46. V. Häsingands. 47 Gäsrikands. 4~- ~opparbergs. 49 Oserdaarnas. Gäfie-Daa disrik. so. Särna. sr. Transrands. 5. Väserdaarnas. 53 Koens. Bergsagsdisrike. 54 Äfdas. 6o. Köpings. 55 Arvika. 6r. Väserås. s6. Karsads. 6. Enköpings. 57 4skersunds. 63. N. Rosags. 58. Orebro. 64. Örbyhus. 59 Grönho. Ösra disrike. 65. Sockhoms. 70. Karsby. 66. Gripsboms. 71. Om bergs. 67. Nyköpings. 7. Kinda. 68. Finspångs. 73 Goands. 6g. Gubergs. Viisra disrike. 74 Tivedens. 79 Dasands. 75. Gran viks. 8o. Hunnebergs. 76. Varofa. Sr. Marks. 77. Kinne. 8. Bohus. 78. Säbygds. 83. Tjuss. 84. Aspeands. 85. Ek>jö. 86..zynköpings. 87. äsbo. S11uUands disrik. 88. Sunnerbo. 8g. Värends. go. Kosa. gr. Uricehamns. Södra disrike. 9. ~amar. 95 N. Skines. 93 Oands. 96. S. Sknes. 94. Bekinge. 97. Haands. _...., GeN, STAE. LIT. A"TST. / '.,x' \ ',.,_/ x / \. \~., /}(--- ~ -..- 1 \. :Revirg7iins &wivyrernej.. ~--....B11TsuJg.vgräns ;-: (ffmkwadgrenze!

(4 I I) SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN 191 I. r8g Tabe 4 Disrik Grankoens beskaffenhe. Die Beschaffenhei der Fichenzapfen. Kronojägarnas uppgifer om grankoens uvecking die Enwickung der Zapfen Förser berichc ii b er grankoens godhe die Göe der Zapfen vä uveckade ouveckade friska skadade wohenwickee unenwickee gesund e beschädige bev.-r. % bev.-r. % I bev.-r. 1 % bev.-r. Bezirke 0 Bezirke 0 Bez1rke Bezirke % Lueå 6 68 I 3 30 79 8 1 Skeefeå... 0 65 II 35 7 87 4 13 Umeå I8 53 I6 47 I8 53 I6 47 Meersa Norrand... 9 66 I5 34 4 55 0 45 Gäfe-Daa II 39 I7 61 16 57 1 43 J3ergsags _... II 33 67 14 4 19 58 Os ra 5 19 8! 8 JO 19 70 Väsra... 1 46 5 54 r6 35 30 65 Småands... 17 50 17 50 JO 9 4 71 Södra 61 14 39 3 64 13 36 Hea ande: r8o 5! J7I r86 I 53 94 r65 47 uppgifves också från några hå vara brådmognad sam mycke sö, såsom i Norra Idre bev.-r. (Särna revir) och Vrigsads bev.-r. (Jönköpings revir.) Björken har i amänhe bomma rikig. Bomningen inräffade i sue af apri eer början af maj månad i Skåne, Haand och Bekinge sam dear af Väsergöand. I miden af maj i öfriga dear af meersa och södra dearna af ande. I sue af samma månad i de norrändska kusande. Förs i början på juni funnas björkbommor i de inre Jämand och i miden af juni i Lappand. Fröigången (se karan å sid. I 90) har på fera säen vari mindre än bomningen angaf. Från många bevakningsraker angifves fröe vari ouveckad, frosskadad eer sö på grund af orkan. Af denna orsak säppe också björken idig sina frön. Från Dannemora väsra grufamänning omnämnes a de. o. m. fö i sue af jui. *

190 Tigång på björkfrö i Sverige hösen 1911. (Errag an Birkensamen in Schweden im Herbse 1911.) Disrik och revir. Lue/i disrik. x. Pajaa.. Torne. 3 Tärendö. 4 Jucka järvi. 5 Gäivare. 6. ~ne~sks. 7 Angesa. Skee.fei 14. Vargiså. 15. Arjepuogs. 16. Mamesjaurs. I7 Öfre Byske. J:8. Arvidsjaurs. Umei 4. Degerfors. 5. N. Lycksee. 6. ~- Lycksee. 7. Asee. 8. Sorsee. 8. Kaix. g. Råneå. o. Bodens. I J, Sorbackens. 1. Päräfvens. 13. Jockmocks. disrik. xg. Ä}fs~y. 0. P1ea. 1. ]örns.. Norsjö. 3. Burräsks. disrik. 9. Sensee. 30. Wihemina. 3 I. Fredrika. 3 Bjurhoms. 33 Anundsjö. Meersa Norra,.ds disrik. 34 T5sjö. 40. Räans. 35. F_'rosvikens. 4' Hede. 36. (Jsersund<. 4. unsee. 37 Are. 43 1:ärnösands. 38. Haens. 44 Medepad;. 39 Bräcke. Gäfe-Daa disrik. 45 N. Häsingands. so. Särna. 46. V. Hasingands. 51. Transrands. 47 Gäsrikhmds. 5. Väserdaarnas. 48. Kopparbergs. 53 Koens. 49 Öserdaarnas. Bergsagsdisrike. 54 Äfdas. 6o. Köpin~s. 55 Arvika. 6x. Vasreras. 56. Karsads. 6o. Enköping. 57 Askersunds. 63. N. Rasags. 58. Örebro. 64. Örhyhus. 59 Grönbo. Ösra disrike. 65. Sockhoms. 70. Karshy. 66. Gripshoms. 71. Om bergs. 67. Nykö~ings. 7. Kinda. 68. Finspangs. 73 Goands. 6g. Gubergs. Väsra disrike. 74 Tivedens. 79 Dasands. 75 Granvis. 8o. Hunneberg-s. 76. Varofa. 8>. Marks. 77 Kin,ne. 8. Bohus. 78 säbygds. Smimzds disrik. 83. Tjuss. 84. Asp~ands. 85. Ek.jö. 86. önköpings. 87. Yäsbo. 9. Kamar. 93 Öands. 94. Bekinge. Södra disrike. 88. Sunnerbo. 8g. Värends. go. Kosa. gx. Uricehamns. 95 N. Sk!nes. g6. S. Sk!nes. 97. Haands. ~ ~ / _-' \ - ' f GEN... STAB.LIT. ANST.,x' " \ f x".,... f '' \ \... \ '1-... :){_...,._~, (:......JI~«Jgsgriins r: (Yaddwaå(jrenu * IngL uppgier (ei.n.&.angah=j

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I 9 II. Eken. har i år e ovanig rik oonår. Bomningen var mycke rikig och inräffade i miden af maj ui Skåne, Haand och Bekinge, dear af Väsergöand och Bohusän. Förs mo sue af samma månad bommade eken i Småand, Ösergöand och Södermanand, och i början på juni inräffade bomningen i Uppand och Väsmanand. I amänhe har fruksäningen gynnas af god väderek. Endas från några få säen uppgifvas skadegöreser af fros såsom i Kinds bev.-r. (Uricehamns revir), Köfdaas bev.-r. (Aspeands revir) och Väsra Kinne bev. r. (Kinne revir). I Kungsena bev.-r. (Varofa revir) bommade.ekarna rikig, men såvä bommor som öffröso bor den maj. Lika Jedes i Sköfde bevar. På de fesa säen befvo oonen sora och vä uveckade. Fera kronojägare framhåa, a oonen vari ovanig sora, men på en de säen ha de bifvi små på grund af sommarens sarka orka. Ofa ha också funnis små och sora oon bandade. Oonen föo i amänhe af idig. Som aid foio förs för usäde omogna och värdeösa -oon. Eferskörden har. emetierid gifvi en god och rikig skörd (jägmäsaren i Norra Skånes revir). De fesa kronojägare uppgifva, a in "Saming i år kunna ske äfven i afsau. De vore a hoppas, a så verkigen ske, så a vi åminsone i år sippa imporera ekoon. År 1909 imporerades nämigen 594.460 kg. mana ekoon, mosvarande e värde efer 0, 5 kr. pr kg. I 48,6 I 5 kr. och 4 I4,58 I kg. omana ekoon med e värde af 8,9I6 :kr. (0 öre per kg.). Dessa siffror visa ydig, :a en energisk drifven insaming af ekoon kan bifva ganska önande. Huru en god oonskörd är ämigen jämn fördead inom ekens ubredningsområde framgår af karan å sid. I9. Inom småändska högande, är igången mindre, beroende dock på a eken endas där förekommer såsom ensaka räd. Boken, 3 r kronojägare uppge, a boken bomma 3-Io, i medea 5, dagar idigare än eken. Sridande mo denna, anagigen. ämigen amänna,rege, är bo rapporer från Handbörds bev.-r. (Kamar revir), som påsår a boken bomma 8 dagar senare, och från Vedersöfs bev.-r. (Värends revir), där den skue bomma 3 dagar senare än eken. Bom-. oningen inräffade i Skåne under iden I---:-0 maj, i Haand 7 maj- 5 juni, i Bekinge I -17 maj, i Handbörds bev.-r. (Kamar revir) -6 juni, i Svaredaens b.ev.-r., (Bohusän) I9 maj, Gaå~ens bev.-r. (Marks :revir) I5 maj, i. Värends revir. I4-I5 maj, å Visingsö I-I5 maj och!fedde. fr. saens Skogsforsöksansa I9Iro 15

GUNNAR SCHOTTE. Tigången på ekoon i Sverige hösen 1911. (Errag ari Eichen in Schweden im Herbse I 9 I I.) Oisrik och revir. Bergs/ agsdisrike. 54 Äfdas. 6o. Köpings. 55 Arvika. 61. Väserås. 56. Karsads. 6. Enköpings. 57 J\.skersunds. 63. J:<. Rasags. 58. Orebro. 64. Orbyhus. 59 Grönbo. Ösra disride. 65. Sockhoms. 70. Kar!sby. 66. Gripshoms. 71. Om bergs. 67. Nyköpi~gs. 7. Kinda. 68. Finspångs. 73 Goands. 6g. Gubergs. Väsra disrike. 74 Tivedens. 79 Dasands. 75 Granviks. 8o. Hunnebergs. 76, Varofa. Sr. Marks. 77. Kinne. 8, Bohus, 78. Säbygds. 83. Tjuss. 84. Aspeands. 85. Eksjö. 86. T~~köpings. 8'". Vasbo. g. ~amar. 93 Oands. 94 Bekinge. S11åands disrik. Siidra disrike. 88. Sunnerbo. 8g. Värends. go. Kosa. gr. Uric~hamns, 95 N. Skiines. 96. S. Sk!nes. 97. Haands. GEN. STAB.LIT. ANST. -----Ievirgriins (/Jwioyren=; * TngPuppgi!er (~ahen.j å Omberg 19-3 maj. Bomningen har i amänhe vari svag, och oonigången är därför också i sor sed ringa eer ingen (se karan å sid. 193). Endas från Jönköpings revir inrapporeras. Sommarens orka synes fersädes inverka~ menig på oonens uvecking, hvike särskid framhåes af kronojägarna i Vedersöfs bev.-r., Svaredaens bev.-r., Värnarna bev.-r. (Jönköpings revir), Ombergs bev.-r. sam näsan öfvera i Skåne och Bekinge. Kronojägaren i Hamsads bev.-r. uppgifver, a mer än häfen af oonen äro söa. Jägmäsaren i Norra Skånes (Ängehoms) revir framhåer, a de bokoon, som finnas, äro i go X värdeösa. * * * I rapporformuären finnas ifäen för kronojägarna a ämna friviiga uppgifer om bomningen och fruksäningen hos europeisk och sibirisk ärk, vanig sifvergran, a, annbok, am, ask, ind, önn och oxe. Rörande dessa räd ha också många kronojägare i södra och

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNING HÖSTEN I 9 I I. Tigången på bokoon i Sverige hösen 191. (Errag an Bucheckern in Schweden im Herbse I 9 I 1.) 193 Disrik och revir. Bergsagsdisrike. 54 ÄJfdas. 6o. Köpin!f,S ss. Arvika. 6r. Vaseras. 56. Karsads. 6. Enköpings. 57 Askersunds. 63. ~ Rosags. 58. Örebro. 64. Örbyhus. 59 Grönbo. Ösra disrike. 65. Sockborns. 70. Karsby. 66. Gripsboms. 71. Om bergs. 67. Nyköpings. 7. Kinda. 68. Finspiings. 73 Goands. 6g. Gubergs. Väsra disride. 74 Tivedens. 79 Dasands. 75 Granviks. 8o. Hunnebergs. 76. Varofa. 8I. Marks. 77 Kinne. 8. Bohus. 78. S!äbygds. Smia11ds disrik. 83. Tjuss. 84. Aspeands. 85. Eksjö. 86. Tönköpings. 87. Väsbo. g. Kamar. 93 Öands. 94 Bekinge. Södra disrike. 88. Sunnerbo. 8g. Värends. go. Kosa. gr. Uricehamn~. 95 N. Sk~nes, g6. S. SHnes. 97 Haands. GEN. STAB. LIT. AN"ST. --~~"Hm7eJdionsgrenxeJ Rev'.. -----&v~v:n=j meersa dearna af ande ämna värdefua uppysningar. Kronojägarna i Norrand däremo ha i sor sed negigera bankeernas baksida, ehuru uppysningar om aen vä borde kunna ämnas af många band dem. Beräffande aen kan nu från Norrand bo inhämas, a den (anagigen gråa) bomma 14 maj i Homsjö bev.-r. (Anundsjö revir) och förs den w juni i Neder-Torneå bev.-r. (Torneå revir), där igången på vä uveckade frön vari medemåig. - Söderu bommade aen i miden af mars i Skåne och södra Haand, i början af apri i norra Haand och Bekinge, i miden af samma månad i Väsergöand och Södermanand, i början af maj i Väsmanand och förs i sue af samma månad i öfre bergsagsrakerna, såsom Koen. Bomningen har i amänhe vari medemåig - rikig med en medemåig fröigång. Afröna uppgifvas i amänhe vara vä uveckade; på en de säen ha de ikvä skadas af fros och isynnerhe af orka, hvike särskid framhåes från meersa Haand. Beräffande gråaen uppgifver kronojägaren i Faurås bev.-r. (umed

194 GUNNAR SCHOTTE. (41 6) Äran i Haand), a den därsädes bomma rikig den 15 mars och ämna rikig igång på vä uveckade frön. Annboken bommade medemåig - rikig i Skåne, Haand och Bekinge i förra deen af maj månad. Tigången på dess nöer ha -däremo vari svagare, men de ha i amänhe vari vä uveckade. Från Gärds bev.-r. i södra Skåne uppgifves dock a frukerna skadas af fros sam a de vari ouveckade på grund af orka. Kronojägaren i Höka bev.-r. i södra Haand omförmäer, a fruksäningen idi af orkan och a de endas funnis 1- nöer i hvarje frukkase. Amen bommade i amänhe rikig. Bomningsiden infö i miden af apri för Haand, i sue af samma månad för Bohusän, sockhomsraken och norra Uppand (Örbyhus revir), i början af maj i Väsergöand och förs i miden af samma månad i Småand (Grennaraken) och Väsmanand. På amfrönas uvecking och mognad har vädereken Bersädes inverka menig. Såunda omnämner kronojägaren i Bäckaskogs bev.-r. (Bekinge revir), a frösäningen skadas af fros, och frän meersa Haand (Hamsads och Fammarps bev.-r.) omaas, a fröe på grund af orka vari mycke sö eer brådmognad. I många raker har de dock vari vä uveckad. Jägmäsarna i Södermanand ange fröigången såsom svag - medemåig, jägmäsaren i Norra Rosags.revir såsom medemåig. Asken har också bomma rikig - medemåig. Askbommorna voro uveckade i början af maj i vissa raker af Skåne, Haand, Bekinge och Väsergöand; i miden af maj i norra Skåne, inre dearna af Haand, södra Ösergöand och Södermanand; förs i sue af samma månad bommade de i Väsmanand. Fröigången är medemåig - :rikig med i amänhe vä uveckade vingfruker. Från några hå uppyses dock, a den ogynnsamma vädereken inverka äfven på askens fruker. Såunda äro de ouveckade och skadade b. a. i Gärds bev.-r. (södra Skåne) och Y dre bev.-r. (Kind a revir). Frosen har skada -fruksäningen inom Höka bev.-r. (Haands revir) och Vedens bev.-r. {Marks revir). Jägmäsarna i Värends, Nyköpings och Gripshoms revir ange fröigången hos asken såsom rikig, jägmäsaren i Norra Rosags :revir såsom medemåig. Linden bommade medemåig - rikig i jui månad. 5 kronojägare uppge ikviss feakig indbommor från maj eer juni månader. Tigången på fruker har i amänhe vari medemåig, jägmäsaren i Nyköpings revir uppger den som rikig. I Örbyhus revir har inden ej bomma, enig meddeande af jägmäsaren. Frukerna ha ofa vari skadade af orkan, särskid uppgifves så vara förhåande i Haand, Bekinge och södra Ösergöand.

SKOGSTRÄDENS FRÖSÄTTNJNG HÖSTEN I 9 I I. I95 Lönnen har feresädes bomma rikig och ämna medemåig - rikig igång på ämigen vä uveckade fruker. Fros och orka har dock äfven här verka menig såsom i Gärds bev.-r. (södra Skåne), Ufshus bev.-r. (Bekinge revir), Väsra Kinne bev.-r. (Kinne revir) och Y dre bev.-r. (Kinda revir). Bomningen inräffade de sisa dagarna af apri må_nad i Skåne och södra Haand, i början af maj i inre dearna af Haand, Väsergöand och Grennaraken, sam i miden af samma månad i Värends revir, Ösergöand, Södermanand, Sockhomsraken och Väserås revir. Oxen bommade i amänhe rikig, och igången på oxebär har vari medemåig-rikig. Bomningsiden uppges i miden af maj månad för Skåne och Haand. I sue af maj bommade oxen i Väsergöand och Grennaraken sam i början af juni i Södermanand, sockhomsraken och Karskoga bergsag. Rörande de i ande inpanerade främmande barrräden ha många fusändiga uppgifer ämnas om den europeiska ärken. Som bomningsid angifves sue af apri för Visingsö och Kinne revir, början och miden af maj för sora dear af Väsergöand, Småand, Södermanand och sockhomsraken sam sue af maj månad för Tiveden, Karskoga bergsag och Väsmanand. Bomningens ymnighe bar växa högs afsevärd och gifvevis äfven koigången. Lärkkoarna äro i amänhe vä uveckade, men kronojägaren i Tugarns bev.-r. uppger, a de äro små och anagigen skadade af fros, och kronojägaren i Fammarps bev.-r. (Haand) har iakagi, a korsnäbbarna försör ärkkoen. Angående den sibiriska ärken omförmäes, a den bommade den 3 maj i Hamsads bev.-r., den maj i Örbyhus revir och den 0 juni i Neder-Torneå bev.-r. Koiiigången är, då räden ännu äro unga, ganska svag. Den japanska ärken, som i fjo sae ko å ungräden i Örbyhus revir, har ej bomma i år. Den vaniga sifvergranen ( Abies pecinaa) har bomma medemåig eer rikig. Bomningsiden inräffade 5-0 maj å Visingsö, I 5 maj i Fammarps bev.-r. (Haands revir), I 8 maj å Böda (Öand) och 5 maj i Kåresads bev.-r. (Värends revir). Från såvä Visingsö som Böda inrapporeras rikig igång på vä uveckad ko. Å Visingsö ha 6 hekoier ko ämna 44 kg. frö. - Kronojägaren å Visingsö omnämner också, a e ex. af Abies nobiis därsädes buri ko, som ämna grobar frö. - Jägmäsaren i Örbyhus revir uppger, a h varken sifvergranen eer basamgranen i år bomma därsädes. * * *

196 GUNNAR SCHOTTE. En kor sammanf;:ning af rapporerna visar, a aen, granen, björken, eken och de fesa öfräden, med undanag af boken, bomma ganska rikig. Tigången på 1 årig ako är ikvä i sor sed svag, endas på några säen medemåig, hvarför usikerna för näsa års koskörd ej äro sora. Tigången på granko är också svag öfver sörre deen af ande, medegod i Väsergöand och Småand sam rikig i Fredrika revir. Björken har haf en medemåig - rikig fröskörd och eken en i sor sed rikig oonigång. De öfriga öfräden uom boken, som haf en mycke svag igång på oon, ha haf medegod fröskörd. Af -årig ako finnes endas en svag igång öfver sörre deen af ande. CENTRAL TRYCKERIET, STOCKHOLM 91.

MITTELUNGEN AUS DER FORSTL!CHEN VERSUCHSANSTALT SCHWEDENS. Der Samenerrag der Wadbäume in Schweden im Herbs 1911. Von GuNNAR ScHOTTE. In dem Berich iber den Samenerrag der Wadbäume in Schweden im Herbs I9ro, der in H. 7 der»mieiungen ans der forsichen Versuchsansa Schwedens» gegeben wurde, is erwähn, dass mieguer bis eiweise reichicher Errag an zweijährigen Kiefernzapfen in grossen Gebieen von Norrand vorhanden war. Während des Winers I9IO-I9II is daher auch die Zapfeneinsammung dasebs in grösserem U mfange as jemas zuvor berieben worden. Die Zapfen sind haupsächich von Schukindern eingesamme worden, die sie an Händer, as Aufkäufer fiir den Wadpegera, das Revierpersona und einige grössere Wadakiengeseschafen verkani haben. Auf diese Weise wurden in den norrändischen Wädern ungefähr 35ooo h Kiefernzapfen eingesamme, die der Berechnung nach q-i8ooo kg Samen iefern, darni einen Wer von nahezu 35oooo Kranen repräsenierend. - Von besonderem Ineresse is es, dass in diesem Winer Kiefernzapfen zum ersenma in grässeren Parien in Lappand bis hinauf znm närdichen Poarkreis haben eingesamme werden können. In dem diesjährigen Berich finde sich zunächs eine Angabe iber die Wierung während der Vegeaionsperiade I 9 r I, ans dem hervorgeh, dass Frosnäche eiweise während der Bie der Fiche einrafen, sowie dass der Sommer im ibrigen ungewöhnich roeken und warm war, was auf die Samenerne nacheiig eingewirk ha. Die Kiefer bihe im grossen und ganzen 5- I o Tage späer as die Fiche. Die Bie war miemässig an freisehenden Bäumen und schwach in Besänden. Nur in gewissen Gegenden von Öfre Norrand und Väsergöand kam eine reichichere Bie vor. Der Zapfenerrag is im agemeinen schwächer ausgefaen, as die Bi.ie es erwaren iess. Die Fiche ha eine schwache Bie fas i.iber das ganze Land hin gehab. Miemässige - reichiche Bie fand sich eigenich nur in Väsergöand und Småand. Die Fichenzapfenmenge is auch ziemich gering (siehe die Kare auf S. I 88). Die Fichenzapfen sind sark durch Inseken beschädig, ansserdem hå sich der Samen mehrfach, besonders in Väsergöand, as von der Fichengamicke (Pemeieia abieina) angegriffen erwiesen. Der Errag an zweijährigen Kiefernzapfen is im grossen und ganzen n ur schwach (s. die Kare auf S. I 8 r). Die Kiefernzapfen sin d in I I % der Schuzbezirke (s. die Tabee auf S. I85) beschädig, meis durch Angriffe von Pissodes vaidirosns, der in Norrand bis hinauf in Lappand gemein zu sein schein. Die Birke ha im agemeinen reichich gebi.ih, und der Samenerrag is gu gewesen, an einigen Seen jedoch weniger gu, as die Bie es hae erwaren assen. Die Birke eniess infoge der Dirre frihzeiig ihre Samen. J.11ieibngen aus der forsichen Versuchsansa Sczwedens. III